UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för molekylärbiologi
Laborationshandledning
Blodtryck
Biomedicinsk vetenskap II för receptarier, Vt-11
Laborationsassistenter:
Sofie Ekestubbe
Maria Liljeqvist
Christopher Andersson
Undersökning av blodtryckets variation
Bakgrund:
Blodtryck (BT)= det tryck som blodet utövar på kärlväggarna.
Systoliska trycket är när trycket är som högst, reflekterar då hjärtats två kammare kontraherar.
Diastoliska trycket är när blodtrycket är som lägst, då hjärtats kammare fylls. Värdena skrivs
systoliskt/diastoliskt, exv. 120/70. Idealvärde (obs riktvärde ej absolut sanning): 130/80 mm
Hg.
Blodtrycket varierar dock med tyngdkraften, dvs. lägre i huvudet och högre i fötterna och
lägre när man ligger ner och högre när man står upp. Måste alltså kompenseras av ökat
blodflöde när man ställer sig upp.
Hypertension dvs. Högt blodtryck > 130/80. Hög variabilitet över dagen och påverkas, som
beskrivs nedan, av en mängd faktorer så flera standardiserade mätningar över flera tillfällen
krävs för att få en rättvis bild. Ett exempel på problematiken vid BT mätning är
”vitrockssyndrom” dvs. hög BT inom vården men lågt hemma. Hypertension en viktig
riskfaktor för vaskulär sjukdom (hjärtinfarkt, stroke etc.) och vår vanligaste ”sjukdom” i
västvärlden.
Hypotension dvs. lågt blodtryck (variabelt när man känner av det). Kan orsaka att man blir yr
och svimmar eller till och med kardiovaskulär chock som är potentiellt dödligt.
Blodtrycket varieras av en mängd olika SAMVERKANDE system i kroppen (utan inbördes
ordning):
Hur mycket blod hjärtat pumpar ut (Hjärtminutvolymen) som i sin tur beror på det
venösa återflödet dvs. hur mycket blod hjärtats högra kammare tar emot från det stora
kretsloppet.
Hur högt motstånd hjärtat arbetar mot (kärldiameter, elasticitet etc.).
Hur mycket vätska det finns i omlopp (blodvolym).
Autonoma nervsystemet påverkar hjärtminutvolym och kärldiameter via receptorer i
halspulsådern, sinus caroticus och aortan.
Förmaket har sträckreceptorer som sänker BT.
Njurarna påverkar både kärldiameter och blodvolym men verkar framför allt
långsiktigt. Påverkas av saltbalansen, vätsketryck etc. etc. Renin-Angiotensin systemet
viktigaste för BT.
Mikrocirkulation och framför allt hjärnans cirkulation reglerar blodtrycket.
Mao ett MYCKET komplext system.
En mängd faktorer påverkar dessa system t.ex. stress, smärta, ateroskleros (åderförkalkning),
kaffe, uttorkning/övervätskning, ålder, etnicitet, ärftlighet, kön etc. etc. En del är långsiktiga
faktorer som t.ex. ateroskleros och andra som stress är kortsiktiga.
Blodtrycksmediciner sänker blodtrycket långsiktigt genom att verka på dessa system. T.ex.
angiotensin conversion enzyme (ACE) hämmare som blockerar Njurens Renin-Angiotensin
system, diuretika som minskar blodvolymen, kalciumhämmare som minskar kärltrycket
genom att påverka den glatta muskulaturen eller betablockad som påverkar det autonoma
systemet.
Syfte:
I den här laborationen kommer vi att undersöka hur blodtrycket varierar vid vila till stående
och vid aktiv rörelse. Hur reagerar blodtrycket och pulsen?
Med hjälp av litteratur, den här laborationshandledningen samt med era resultat ska ni kunna
besvara följande frågeställningar:
1) Förklara hur blodtrycket och puls varierar när Fp går från vilostatus till stående (ortostatiskt
blodtryck) och rörelse. Gör ett diagram över förändringar tiden med både puls och blodtryck.
Diskutera vad resultaten betyder.
2) Kan det finnas skillnader i blodtryck mellan individer och skillnader i relation till ålder
eller kön?
3) Varför mäter man ortostatiskt blodtryck? Vad kan orsaka ortostatism/postural hypotension
dvs yrsel vid uppåtstigande?
Diskutera.
Material:
Blodtrycks manschetter och stetoskop.
Automatiska blodtrycksmanschetter.
Tidtagare.
Utförande:
Ni ska först mäta blodtrycket manuellt mha stetoskop och en blodtrycksmätare. Ni ska också
undersöka hur blodtrycket och pulsen påverkas i vila och ortostatisk träning.
Blodtrycksmätning i vila (5-10min), sittande (Mät två ggr och ta medelvärdet).
1. Fäst manschetten ordentligt runt överarmen med det röda sträcket i nederkant 1 cm från
armvecket
2. Armen placeras så att manschetten är ungefär i hjärthöjd med armen i vila t.ex på en kudde.
3. Sätt stetoskopet i öronen, kontrollera att man hör knackningar på membranet.
4. Håll i manschettens blåsa i höger hand.
5. Hitta radialispulsen (tumsidan) med vänster hand.
6. Titta på mätaren och pumpa upp trycket 20 mm Hg över den punkt när man inte känner
pulsen längre.
7. Sätt stetoskopets membran mot armvecket med vänster hand.
8. Släpp sakta på trycket. Lyssna tills du hör pulsen, detta är det systoliska trycket.
9. Fortsätta att släppa på trycket under tiden man lyssnar på pulsen tills den försvinner. Detta
noteras som det diastoliska trycket. Med lite träning kan man märka att just innan pulsen
försvinner ändrar ljudet karaktär en smula (Korsakoff ljud) vilket förvarnar om att man är
nära.
Pulsmätning, räkna pulsslagen i en minut vid vila.
Ortostatisk blodtrycksmätning (finns flera varianter)
1. Mät blodtrycket i sittande enligt ovan.
2. Försökspersonen ställer sig upp. Starta en tidtagare. Mät blodtrycket och pulsen, Tid=0
3. Efter 2, 5 och 10 minuter mät det igen.
4. Redovisa som tabell och systoliskt BT, diastoliskt BT graf med och puls plottade mot tiden.
Redovisning av resultat:
I laborationsrapporterna ska ni svara på frågorna 1-3 som nämndes tidigare. Ni ska presentera
era värden i en graf och tabellform. Diskutera förväntade och/eller oväntade resultat. Ange
eventuella felkällor och avvikelser från laborationshandledningen. Försök att ta upp endast det
mest centrala i er introduktion. Försök att skriva rapporten kortfattad och relevant.
Lycka till!
