ÖVNINGAR ÄMNESVIS BILDKONST Rita larvgångar Många

SKOGSREFLEXN: ÖVNINGAR ÄMNESVIS
BILDKONST
Rita larvgångar
Många skalbaggar gräver gångar i virke, strax under barken. Skalbaggarnas inkörsport (flyghål) syns ofta
som en liten spånhög. Det är spån från gångarna som skalbaggarna skyfflar ut genom flyghålen. Alla arter
av barkborrar har sina egna mönster hur de gräver sina gångar under barken.
Leta reda på virke, som lagrats en tid utomhus. Peta försiktigt med en knivudd bort lite bark från virket så
att larvgångarna blir synliga. Placera ett papper ovanpå mönstret och skugga lätt med en blyerts-penna
eller en krita över mönstret tills det framträder.
Ta pappret med till skolan och kolla upp vilken skalbagge som grävt gångarna. T.ex. boken ”Skadegörare i
skogen” eller ”Skador på barrträd” innehåller bilder av de flesta skadegörare och deras gångsystem.
På Internet hittar du också bilder under adressen http://www-skogsskada.slu.se
Klicka vidare på "Skadebeskrivning" och du får namnen på olika skadegörare och kan bekanta dig med
vilken typ av skada de åstadkommer på skog.
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 20.11.07
Spårjakt
Låt eleverna rita ett rutsystem med sex rutor. I rutorna ritar eller beskriver de vilka spårtecken de har hittat.
Ute i naturen finns det en hel del spår av djur och fåglar, även i tätorter. Chansen är störst att man hittar
spår av hare, ekorre, sorkar, möss och fåglar.
Vilka sorts spår kan däggdjuren lämna?
1. Avtryck av fötter såsom tassar och klövar.
2. Sovplatser där djuren har sovit. Ofta på skyddade platser som t.ex. under en tät gran.
3. Gnagspår på kvistar och bark.
4. Kottrester.
5. Rester av bytesdjur, dvs. uppätna djur.
6. Spillning av djur.
Vilka sorts spår kan fåglar lämna?
1. Avtryck av fötter.
2. Hackade kottar och fröskal
3. Tappade fjädrar och dun.
4. Spillning och spybollar.
Vad kan man få reda på när man spårar ett djur?
1. I vilken miljö djuret lever.
2. Vad det äter.
3. Var det sover eller har sin viloplats.
4. Om det rört sig i lugn takt eller har flytt.
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 20.11.07
FYSIK OCH KEMI
Mät luftfuktigheten med en tallkotte
Det finns alltid vatten i luften i form av vattenånga. Det kan du själv se när du duschar i badrummet, då det
bildas imma på spegeln.
Den relativa luftfuktigheten är förhållandet mellan mängden vattenånga i en luftmassa och den maximala
mängden vattenånga, som luftmassan kan innehålla. Den relativa luftfuktigheten anges i procent som
varierar från 0 % till 100 %.
Du behöver:
 en tallkotte
 en knallnål eller en tändsticka
 lim
 papp och en tuschpenna
Leta reda på en tallkotte. Lägg märke till att den öppnar sig när det är
torrt väder och sluter sig när det är fuktigt väder. Det kan du se när du
placerar en kotte i vatten.
Kotten öppnar sig när det är torrt i
luften och sluter sig när det är
fuktigt.
Limma fast kotten på en pappbit med spetsen uppåt. Placera en pappbit med en skala bakom kotten och
stick in en knappnål i ett av kottefjällen. Nu har du ett mätinstrument som mäter luftfuktigheten. Det tar en
tid för kottefjällen att öppna sig och sluta sig, räkna med minst ett dygn.
Källa: www.skoveniskolen.dk
Uppdaterat: 19.10.11
MILJÖ-OCH NATURKUNSKAP
Ekorrspåraren
Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av ”fötter”, en halväten
kotte, märken efter avbitna kvistar, äggskalsrester vid fågelbon, spybollar, spillning mm.
Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
För att bli ekorrspårare ska du finna sex olika spårtecken. Rita ett rutsystem med sex rutor på ett papper av
A4-storlek. Rita eller beskriv i rutorna vilka spårtecken du har hittat.
Källa: Vilt i skolan. Svenska Jägareförbundet. Sverige
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 21.11.07
Fotosyntesen
Fotosyntesen kan på ett enkelt sätt förklaras som ett ”kök”, där träd och andra gröna växter lagar ”mat” åt
sig själv. Av vatten och koldioxid, med solljuset som energikälla, bildar de socker. Fotosyntesen sker i
bladen och barren. Under processen frigörs syre, som vi människor och djuren behöver för att andas.
Det här testet visar hur gröna blad frigör syre vid fotosyntesen:
Du behöver:
 löv
 glasburk
 vatten
 förstoringsglas
 papper och penna
Gör så här:
 Fyll glasburken med vatten och placera ett grönt löv i vattnet. Det ska vara helt nedsänkt i vattnet.
 Placera burken i solljus eller på en plats där det finns mycket ljus.
 Låt burken stå orörd en timme.
 Titta på lövet i burken med förstoringsglas.
Vad ser du?
Om du tittar verkligt noga kan du se en massa små bubblor på lövets översida och längs kanten av
glasburken. Bubblorna har uppkommit av syre. Varför? Det är det syre som lövet frigör vid fotosyntesen.
Det här testet visar ljusets betydelse för fotosyntesen
 fyll 3 glasburkar med vatten
 lägg ett löv i varje burk
 ställ en burk i solen, en i skugga och placera den tredje inne i ett mörkt skåp
Vänta en timme. Ta farm burkarna och placera dem på en rad på en skuggig plats. Studera löven med
förstoringsglas. Vilka löv har mest bubblor?
Källa: www.skoveniskolen.dk
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 24.06.09
Höst i skogen
I en glänta i skogen eller på skolgården kan man titta på tecken att det är höst. Ett sätt är att be alla hämta
10 saker som visar att det är höst. Sedan får alla visa och berätta varför det är ett tecken på att det blivit
höst (alternativt kan alla berätta om en av de tio sakerna de samlat).
Varför ändrar löven färg på hösten?
Det gröna i löven är det som träden behöver allra mest, där finns klorofyll som gör näring. De kan inte ha
kvar löven på vintern, för löven skulle frysa och gå sönder. Därför far den gröna färgen in i grenarna och
stammen och då syns alla andra färger som finns kvar i löven: gult och orange och rött. Brun färg smakar
illa, djur tycker inte om att äta bruna löv.
Varför finns det många frön på hösten?
Växterna måste ju sprida sina frön innan de vissnar.
Varför finns det svampar på hösten?
Svampar behöver mycket vatten och värme. På hösten är det ofta fuktigt och det är varmt i jorden efter
sommaren. Svamparna finns egentligen i jorden hela tiden, men de kommer ovanför jorden på hösten. De
sprider sina sporer på hösten.
Varför vissnar de flesta växter på hösten?
Växter som inte har tjocka stammar eller riktigt tjocka blad går sönder när det fryser – de måste övervintra
på något sätt.
Välj 3-4 olika lövträd som ska undersökas. Fäst små tejpbitar med siffror 1 – 10 på tio löv per trädslag.
Gör ett diagram och för in tidpunkten när löven lossnar. Frågor i anslutning till övningen:
 I vilken ordning tappar de olika arterna löven?
 Lossnar löven på de olika träden i någon viss ordning (först upptill – sen nertill eller kanske tvärt om
osv.)?
Sara Kåll, SKIM
Uppdaterat: 21.11.07
Kottar och frön
Det är lättast att plocka kottar från fällda träd på en
avverkningsyta.
Torka kottarna inomhus i ett varmt varm. Det får dock
inte vara för hett. Om temperaturen överstiger 40 grader
förstörs äggviteämnen i fröna och de kan inte gro.
De klängda och torra fröna förvaras i kylskåp eller frys till
dess att de ska planteras.
Undersök fröna:
 Hur många frön finns det i en grankotte
 Hur många frön finns det i en tallkotte?
 Varför har fröna en vinge?
 Låt ett frö singla ner mot golvet. Varför roterar det?
Källa: Lära med skolskogen. Skogen i Skolan. Sverige
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 21.11.07
Övningar med träd i skogen
Ta med eleverna till en plats där det finns minst 5–10 träd. Om det inte finns träd på skolgården, kanske det
finns en park eller ett litet skogsområde i närheten. Begränsa det område som eleverna ska röra sig inom
med färggranna fiberband.
Eleverna kan jobba i par, i grupper eller självständigt. De ska ha papper och pennor med sig för att kunna
göra anteckningar. Övningarna dvs. uppgifterna delar du ut när ni kommer till övningsområdet. Ange också
hur lång tid de har på sig.
Exempel på uppgifter:
 Hur många träd finns det inom övningsområdet?
 Vilka trädslag finns det inom övningsområdet?
 Vilket är det vanligaste trädslaget?
 Vilken är trädslagsfördelningen? Ange svaret i procent.

Vilket träd har den grövsta stammen? Hur grov är den? Grovleken mäts på brösthöjd, dvs. på 1,3
meters höjd från marken. Så här mäter du grovleken:
Mätning av trädets grovlek
Normalt mäts trädens grovlek på 1,3 meters höjd från lägsta möjliga stubbskär och kallas då
brösthöjdsdiameter. Med lägsta möjliga stubbskär avses det ställe på stammen nere vid marken
där en skogsarbetare kan kapa trädet med motorsågen.
Du behöver:
en linjal och ett måttband eller tumstock för att mäta 1,3 m
Så här mäter du:
Håll linjalen mot trädstammen
Sikta in stammen så att början av linjalen, 0 cm, motsvarar stammens yttre vänstra
kant.

Sikta därefter in stammens yttre högra kant och avläs. Det värde du får anger
stammens grovlek.

När du siktar in den yttre vänstra kanten och den yttre högra kanten gäller det att sikta
vinkelrätt ut från linjalen, i annat fall blir värdet för litet eller för stort. Tänk dig
att du placerar en ram runt trädet och genom att mäta ramens ena sida får du
trädets grovlek.


Mätresultatet kan du kontrollera genom att mäta omkretsen med ett
måttband och använda formeln för en cirkel (2 x 3,14 x radien).
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 21.11.07

Vilket är det längsta trädet? Hur långt är det? Så här mäter du längden:
Mätning av trädets höjd
Det enda redskap som behövs är en cirka 80 cm lång, rak käpp.




Så här mäter du:
Håll käppen så att den klenare ändan (a) är strax intill ögat. Ta ett stadigt grepp om käppen med
tummen och pekfingret med rak arm. Håll kvar greppet (b) under hela mätningen.
Vänd käppen i lodrät riktning med den klenare ändan (a) uppåt. Men håll kvar greppet (b) och
armen rak.
Gå bakåt från trädet (kolla att du inte snubblar) tills du kommer till den plats där trädtoppen
sammanfaller med a-ändan och rotändan med ditt grepp om käppen (b). Försök hålla käppen så
rak som möjligt. Låt gärna en kamrat kontrollera att du verkligen håller käppen rak.
Mät upp avståndet från det ställe där du står, antingen med måttband eller stegning. Det
avstånd du får är det samma som trädets höjd.
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 21.11.07







Hur många träd har kottar?
Vilka trädslag har kottar?
Under vilket träd finns det mest nerfallna kottar?
Vilket trädslag har mest lavar på stammar?
Hur många olika löv från lövträd kan ni hitta på marken?
Vilket lövträd har de största löven?
Finns det eventuellt döda träd inom övningsområdet? Hur många är de? Hur många procent av det
totala stamantalet utgörs av döda träd?
Avslutningsvis väljer eleverna ut det vackraste trädet. Eleverna ställer sig vid det träd som de tycker är
vackrast och det träd som samlar de flesta elever kring sig får titeln ”Det vackraste trädet”.
Källa: www.skogeniskolan.se
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Hur mycket koldioxid CO2 tar ett träd upp?
Om vi människor kunde inskränka oss till att handla inom ramen för biocykeln, bleve det just inga
konsekvenser alls för koldioxidhalten i atmosfären. Till exempel när vi bränner ved så återför vi ju till
atmosfären bara den koldioxid som tagits därifrån en kort tid tidigare, när trädet under sin tillväxt
assimilerade koldioxid. Om bara skogen efter hygget får tillfälle att växa på nytt, binder det växande
trädbeståndet på nytt motsvarande mängder koldioxid; denna tas från atmosfären.
Om däremot människan ingriper i geocykeln, vilket närmast sker genom att fossila bränslen används eller i
samband med produktionen av cement, frigörs kol i atmosfären i form av koldioxid och metan. All den
koldioxid som i våra dagar släpps ut i atmosfären hinner inte bindas upp av växtligheten, i jorden eller
världshaven. Det leder till att det i atmosfären uppstår ett överskott av kolföreningar. Det är det här
överskottet som konstateras leda till att troposfärens temperatur stiger.
Uppgifter >>
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 01.07.10
Liv i stubben
Ta bort en bit bark från en några år gammal stubbe eller virkesbit och se om det finns några djur under
barken.
a) Studera spåren efter de djur som levt under barken. På basis av spårmönstret kan man ofta
fastställa vilken insekt som åstadkommit gångarna.
b) Placera ett papper ovanpå ett mönster och gnugga lätt med en blyertspenna över mönstret tills det
framträder.
Ta pappret med till skolan och kolla upp vilken insekt som gjort gångarna. T.ex. boken Skadegörare i skogen
innehåller bilder av de flesta skadegörare och deras gångsystem.
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 21.11.07
BIOLOGI OCH GEOGRAFI
En area på hygget
Du ensam, tillsammans med någon kompis eller hela klassen tillsammans kan
dokumentera 1,0 ar som motsvarar 100 m2 på en yta med plantskog vid
samma tid varje år. Ytan (1,0 ar) kan vara en cirkelyta med radien 5,64 m eller
en kvadrat med sidorna 10 m x 10 m.
Mät höjden på tio utvalda plantor, beskriv gräsväxt, ris, förekomsten av örter
osv. Fotografera från samma plats år efter år och lägg varje års
dokumentation till de föregående årens.
Jämföra hur mycket du själv har vuxit på längden och hur mycket plantorna har vuxit det senaste året.
Hur mycket växer plantorna på höjden varje år? Om de fortsätter att växa ungefär likadant tills de avverkas,
hur höga bör de då bli? Blir de så höga?
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 21.11.07
Jordmånens betydelse
Hämta jord från en barrskog, en lund och en leråker. Sätt lika mycket jord i tre krukor och anteckna på
krukorna varifrån jorden härstammar. Så tre jämnstora frön av rosenböna i varje kruka. Placera krukorna på
samma plats (samma tillgång på ljus). Vattna alla krukor lika mycket. Täck krukorna med t.ex. plastfilm
mellan bevattningarna.
I vilken kruka är plantorna längst efter två veckor? Antalet plantor i en kruka har ingen betydelse utan
längden på plantorna. Ta reda på vad tillväxtskillnaderna beror på. Skriv ner tänkbara orsaker.
Källa: Ut i skogen med Gölle Gölgroda. Sverige
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 21.11.07
Mätning av trädets höjd
Det enda redskap som behövs är en cirka 80 cm lång, rak käpp.
Så här mäter du:
1. Håll käppen så att den klenare ändan (a) är strax intill ögat.
Ta ett stadigt grepp om käppen med tummen och
pekfingret med rak arm. Håll kvar greppet (b) under hela
mätningen.
2. Vänd käppen i lodrät riktning med den klenare ändan (a)
uppåt. Men håll kvar greppet (b) och armen rak.
3. Gå bakåt från trädet (kolla att du inte snubblar) tills du
kommer till den plats där trädtoppen sammanfaller med aändan och rotändan med ditt grepp om käppen (b). Försök
hålla käppen så rak som möjligt. Låt gärna en kamrat
kontrollera att du verkligen håller käppen rak.
4. Mät upp avståndet från det ställe där du står, antingen med
måttband eller stegning. Det avstånd du får är det samma som trädets höjd.
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 21.11.07
Energi ur biobränsle
Hur mycket energi kan erhållas ur olika biobränslen? En spännande uppgift på två sätt – dels måste
förbränningsanordningen konstrueras och dels får man se resultatet.
I en behållare av plåt görs en brasa med en viss mängd biobränsle, t.ex. 10 gram.
Ovanför elden fästs en E-kolv eller en bägare som tål värme i en klämmare, som i sin
tur fästs på en trefot eller på något annat slags stativ. I bägaren finns vid
experimentets början vatten av en bestämd temperatur, t.ex. 20 grader och med en
bestämd volym, t.ex. 2 dl. För att antända de olika biobränslena används 3 ml T-sprit
som hälls över bränslet. Låt T-spriten brinna en minut innan E-kolven förs in över
lågorna. Vid försöket gäller det att få biobränslet att brinna upp helt och hållet och
därvid värma vattnet något. När brasan slocknat mäts temperaturen i vattnet och
resultatet antecknas.
Ett problem att lösa blir lufttillförseln till den lilla brasan. Hål behövs säkert i
behållarens nedre del. Rör om vattnet i kolven innan temperaturen mäts.
Tabell
Biobränslen
Exempel på biobränslen som kan undersökas är:
 Torra stickor av gran och tall
 Torra stickor av lövträd
 Halvtorra stickor av tall, gran och lövträd
 Tjärved (törved)
 Pellets
 Sågspån
 Halm
 Torv
Att diskutera:
 Felkällor vid laborationen såsom värmeförluster, oförbränt bränsle mm.
 Hur eldar man med biobränslen i pannor, kaminer, spisar?
 Vad menas med att biobränslen inte tillför någon extra koldioxid till atmosfären?
Källa: Tidningen Skogen i skolan 4/2000
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 21.11.07
Mätning av trädets grovlek
Normalt mäts trädens grovlek på 1,3 meters höjd från lägsta möjliga stubbskär och kallas då
brösthöjdsdiameter. Med lägsta möjliga stubbskär avses det ställe på stammen nere vid
marken där en skogsarbetare kan kapa trädet med motorsågen.
Du behöver:
 linjal
 ett måttband eller tumstock för att mäta 1,3 m
Så här mäter du:
 Håll linjalen mot trädstammen



Sikta in stammen så att början av linjalen, 0 cm, motsvarar stammens
yttre vänstra kant.
Sikta därefter in stammens yttre högra kant och avläs. Det värde du får
anger stammens grovlek.
När du siktar in den yttre vänstra kanten och den yttre högra kanten gäller
det att sikta vinkelrätt ut från linjalen, i annat fall blir värdet för litet eller
för stort. Tänk dig att du placerar en ram runt trädet och genom att mäta
ramens ena sida får du trädets grovlek.
Mätresultatet kan du kontrollera genom att mäta omkretsen med ett måttband
och använda formeln för en cirkel (2 x 3,14 x radien).
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 21.11.07
Vatten i marken
Du behöver:
 tre lika stora blomkrukor med hål i botten - vatten
 tre burkar eller fat att ställa under blomkrukorna
 filtrerpapper
 mylla, sand och lera att sätta i krukorna
 tre ställningar för blomkrukorna
Gör så här:
 Hämta mylla, sand och lera.
 Lägg filtrerpapper i bottnen på krukorna.
 Fyll krukorna med de tre jordarterna. Fyll inte ända upp till krukkanten utan lämna minst en
centimeter tom. Tryck ner jorden i krukorna lätt med handen.
 Placera krukorna på ställningarna och burkarna under krukorna.
 Mät upp två deciliter vatten i tre burkar eller glas.
 Häll tillsammans med ditt arbetspar samtidigt i varje kruka två deciliter vatten.
Undersök:
 Vilken jordart som släpper igenom vatten snabbast/långsammast?
 Vilken jordart släpper igenom mest/minst vatten? Mät upp den mängd vatten som sipprat ner i
burkarna under krukorna med ett decilitersmått. Anteckna resultaten i tabellen.
Öppna och skriv ut blanketten >
Besvara följande frågor utgående från resultaten:
 Varför är antalet växtarter i torra moskogar ofta färre än i mullrika lundar?
 Hur inverkar jordartens täthet på genomrinningen av vatten och näringsämnen?
Mirja Holste & Sirpa Wass
Uppdaterat: 16.08.11
MATEMATIK
Biobränslen
Finland har lovat öka användningen av biobränslen och minska användning av olja och stenkol.
Skogsbränslen eller toppar, kvistar och stubbar är viktiga biobränslen.
Exempelvis stubbar från en hektar stor förnyelseyta har ett energiinnehåll som räcker till för att värma tio
egnahemshus ett helt år. Om egnahemshusen uppvärmdes med olja, skulle oljeförbrukningen vara 20 000
liter eldningsolja. Här finns några matematikuppgifter som har anknytning till skogsbränslen.
Stockar är värdefulla
Den här skogstraktor är lastad med stockar. Stockar är värdefulla och de sågas upp till bräder och plankor.
Det är inte förnuftigt att göra dem till ved.
Skogsägaren säljer virkeslasten med granstock och får 45 euro/m3. Hur mycket pengar får skogsägaren för
virkeslasten? I lasten finns 14 m3 virke.
Ris duger som bränsle
Den här skogstraktorn kör ut virke som är för klent för att duga till massaved och tillverkning av papper.
Viket består av okvistade små träd som har fällts i samband med gallring av en ung skog.
I lasten finns det mycket "luft" eftersom kvistarna är styva och spretar åt olika håll och därför är det mycket
tomt utrymme mellan de enskilda klena stammarna. Jämför med en skogstraktor lastad med stockar.
Lasten är
- 4 m lång
- 2 m bred
- 2 m hög
Hur stor är lasten uttryckt i kubikmeter? Hur stor är den verkliga volymen med virke, när ca 75 % av lasten
är "luft"? Skogsägaren säljer virkeslasten med energived och får 8 euro/m3. Hur mycket pengar får
skogsägaren för virkeslasten? I lasten finns 4 m3 virke.
Riset ska flisas
Innan skogsbränslen kan brännas i stora pannor, ska materialet sönderdelas eller flisas. Stora flistuggar
hackar sönder toppar, kvistar och stubbar till små träflisor, som är omkring 10 cm långa och 2 cm breda.
Flisningen sker ofta på en lagerplats i skogen med en flishugg som är monterad på en lastbil.
En lastbil som transporterar flis har en container på dragbilen och en på släpvagnen. Storleken på
containrarna varierar, men i snitt är en container 10 m lång, 2,2 m bred och 2,3 m hög. Hur stor är en
container? Hur mycket flis ryms det i en container?
1,0 m3 flis har ett energiinnehåll som motsvarar 1 MWh. Med 20 m3 flis eller 20 MWH värmer man ett
egnahemshus ett helt år. Hur många hus värmer man med flis som finns i en container?
1,0 m3 flis har samma energiinnehåll som 100 liter olja. Hur många liter olja motsvarar den mängd flis som
finns i en container?
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 11.08.09
Hemliga påsen
Gör små lappar med hemliga uppdrag. Använd tidsort, lägesord och jämförelseord i uppdragen. Ha
uppdragen i en hemlig påse. Låt barnen jobba parvis eller i grupper på tre elever. Elevgrupperna tar en lapp
ur påsen och utför sitt uppdrag.
Exempel på uppdrag:
 Sök upp det äldsta träd ni kan hitta och ställ er under trädet.
 Hämta en torr kvist som är dubbelt så lång som en fot.
 Hämta ett lingonris med ett dussin blad på.
 Hämta ett antal kottar som går att dela med tre.
 Hämta ett löv som är dubbelt så långt som det är brett.
 Hämta en pinne som är hälften så lång som er arm.
 Ta tjugo steg bakåt.
 Hämta dubbelt så många kottar som fingrarna på en hand.
 Hämta ett udda antal löv och ett jämt antal kottar.
 Hämta löv av tre olika trädslag och lägg dem i storleksordningen; stor, större, störst.
 Lägg fyra kottar i en hög. Lägg dubbelt så många i en annan hög och tredubbelt fler i en tredje hög.
 Hämta tio kottar, färre löv, men flera barr.
 Bygg en kvadrat med lika långa sidor av kvistar.
 Bygg en cirkel, vars diameter har samma längd som en fot, av kottar.
Källa: Att lära in matematik ute, Naturskoleföreningen, Sverige
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 17.12.07
Kottar och frön
1. Varje elev har varsin tall- och/eller grankotte att klänga. Klänga betyder att
kotten öppnar sig och släpper sina frön. Kottarna placeras på en varm (högst
+40°C), torr och luftig plats, t.ex. på fönsterbrädet. Efter några dagar öppnar sig
kottarna och fröna börjar falla ut på fönsterbrädet.
Grankottarna bör insamlas senast i januari och tallkottarna senast i mars.
Skogsföretag och skogsorganisationer kan tipsa om avverkningsytor där klassen
kan samla kottar från fällda träd. I Skogsreflexen/Lärarrummet hittar läraren kontaktuppgifter till
skogsföretag och skogsorganisationer som verkar i regionen. Kottarna ska förvaras på ett svalt ställe tills de
ska klängas.
a. Hur många frön innehåller en tallkotte?
b. Hur många frön innehåller en grankotte?
c. Hur många frön innehåller en tallkotte i genomsnitt för klassen?
d. Hur många frön innehåller en grankotte i genomsnitt för klassen?
2. Låt eleverna utföra en grobarhetsanalys av tall- och/eller granfrö.
Som material behövs en låg plastskål med lock och läskpapper. Placera läskpappret i botten på plastskålen.
Räkna upp exakt 100 frö och lägg dem jämnt fördelade i skålen. Fukta läskpappret försiktigt och det får
därefter inte torka ut. Tänd en lampa över skålen som ger både ljus och värme.
a. Hur många frön har grott efter 7 dygn?
b. Hur många frön har grott efter 14 dygn?
c. Hur många frön har grott efter 21 dygn?
Groningen uttrycks i procent (%). Om t.ex. 97 frön har grott efter 21 dygn är grobarheten 97 %.
3. Ett annat begrepp vid handel med frö är 1 000-kornsvikt.
a. Räkna upp 1 000 tallfrön och väg dem på en ”apoteksvåg”. Skriv ner vikten i gram (g) med 2
decimalers noggrannhet.
b. Gör samma sak med granfrö.
4. Du har ett 2,5 ha stort hygge som är lämpligt för sådd med tallfrö. Du vill satsa på kvalitet och väljer
därför att så med ca 1,5 m mellanrum mellan såddfläckarna. Det gör ca 4 500 såddfläckar/ha. I varje fläck
sår du i genomsnitt 6 frön.
a. Hur mycket frö ska du köpa om 1 000-kornsvikten på fröet är 5,20 g?
b. Om fröpartiet du behöver kostar 830 euro/kg, vad får du betala för den mängd du behöver?
Källa: Gunnar Granér. Skogsvårdsstyrelsen i Dalarna-Gävleborg, Sverige
Gerd Mattson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 20.04.09
Träd och plantor
1. Milsvida kalytor....
a. Hur stor är en hektar?
b. Hur ser en hektar ut i verkligheten? Mät eller stega upp 100 x 100 m och ställ en elev i varje hörn.
Diskutera sedan begreppet hektar.
c. Hur långt avstånd bör det vara mellan plantorna om man vill plantera 2 500 plantor på en hektar?
Svar: 10 000 m2 : 2500 = 4 m2/planta = 2 m avstånd mellan plantorna.
2. Ett hygge i en frisk moskog ska planteras med gran. Hygget är 2 hektar stort. Rekommendationen är att
man planterar 2 500 plantor/hektar. Gör en kostnadskalkyl för förnyelseytan med hjälp av följande
riktvärden:
 Granplantor kostar 20 cent/st + moms (22 %)
 Lönen åt planteraren är 11 euro/timme. Av lönen innehålls 20 % i skatt.
 Arbetsåtgången beräknas till 12 timmar per tusen plantor. Arbetsdagens längd är 8 timmar.
a.
b.
c.
d.
Beräkna hur många plantor som ska planteras. Svar: 5 000 st
Vad kostar plantorna för hela hygget? Svar: 1 000 euro + 220 euro (moms) = 1 220 euro
Hur länge räcker planteringen? Svar: 60 h = (7 dagar 4 timmar)
Vilken blir planterarens lön? Svar: 660 euro, efter skatt 528 euro
3. På en plantskola hade man 5 000 plantor klara för leverans till skogsägare. En kvalitetskontroll visade att
sorkar hade förstört 10 procent av plantorna. Hur många plantor kan plantskolan leverera? Svar: 4 500 st
4. En planta övergår till att kallas träd vid 1,3 m höjd. Ett träd är 5 mm i diameter vid 1,3 m höjd från
markytan. Det är då 2 m högt. Trädet växer i genomsnitt med 32 cm/år på längden och blir 4 mm grövre/år
vid 1,3 höjd (brösthöjd).
a. Hur högt är trädet efter 25 års tillväxt? Svar: 10 m
b. Hur grovt är trädet i brösthöjd efter 25 års tillväxt? Svar: 10,5 cm
5. Märk ut 4 träd i skogen.
a. Gissa/uppskatta höjden på träden och anteckna.
b. Räkna ut medelhöjden på träden (de uppskattade höjderna)
c. Mät höjderna och jämför med de gissade/uppskattade höjderna. En enkel metod som visar hur du
kan mäta höjden på enskilda träd får du beskriven genom att klicka här.
d. Räkna ut den verkliga medelhöjden.
e. Jämför den mätta medelhöjden med den uppskattade. Hur stor blev skillnaden i procent? Blev de
uppskattade höjderna får låga eller för höga?
6. Märk ut ett område i skogen på 1 hektar (100 x 100 m). Räkna alla träd som finns inom det markerade
området. Dela upp träden i olika trädslag. För att inte samma träd ska räknas två gånger, lönar det sig att
märka ut räknade träd med t.ex. fiberband.
a. Vilket trädslag finns det mest av?
b. Vilken är trädslagsfördelning? Ange i procent.
Källa: Gunnar Granér. Skogsvårdsstyrelsen i Dalarna-Gävleborg, Sverige
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 20.04.09
Hektar och andra mått
1. En tall som är 10 år gammal är tre meter hög.
a) Hur mycket har tallen vuxit per år?
b) Hur lång är tallen efter två år?
c) Hur mycket längre är tallen är du?
d) Hur många av dina klasskamrater borde ställa sig att stå på varandra för att den elev som står överst
skulle ha sitt huvud ovanför tallens topp?
2. Ett område som är 1 ar kan ritas som en fyrkant med 10 meter långa sidor. En hektar är det samma som
100 ar. Mät i skogen upp ett område som är 1 ar med stegmått. Ett rejält steg motsvarar en meter. Ta tio
steg framåt och placera i hörnet av fyrkanten som märke t.ex. en sten, käpp, vante eller handske. Ta nu
följande tio steg och märk ut nästa hörn osv., tills du har märkt ut en 1 ar stor fyrkant i skogen. Den här
uppgiften är lättast att genomföra i en skog med stora träd.
a) Räkna hur många träd det växer inom det 1 ar stora område som du märkt ut.
b) Hur många skulle träden vara om området var en hektar stort?
c) I en förnyelsemogen skog finns det 400 träd på ett 1 hektar stort område. Hur många träd borde man
avverka på det 1 ar stora område som du märkt ut, för att det på ett 1 hektar stort område skulle bli kvar
400 träd?
Alternativ uppgift i en plantskog:
Ett en kvadratmeter (1 m2) stort område kan ritas som en fyrkant med 1 meter långa sidor. 1 ar är 100 m2.
1 hektar är 100 ar. Mät i skogen upp ett område som är 1 kvadratmeter med stegmått. Ett rejält steg är en
meter. Ta ett steg och placera i hörnet av fyrkanten som märke t.ex. en sten, käpp eller kotte. Ta nu
följande steg och märk ut nästa hörn osv. tills du har märkt ut ett 1 kvadratmeter stort område i skogen.
a) Räkna hur många träd det växer inom det 1 kvadratmeter stora område som du märkt ut.
b) Hur många skulle träden vara om området var 1 ar stort?
c) Hur många skulle träden vara om området var 1 hektar stort?
d) I en förnyelsemogen skog finns det 400 träd på ett 1 hektar stort område. Hur många träd borde man
gallra bort på det 1 kvadratmeter stora område som du märkt ut, för att det på ett 1 hektar stort område
skulle bli kvar 400 träd?
3. En skogsarbetare hinner på en timme med sin motorsåg fälla och kvista 10 träd.
a) Hur många träd hinner skogsarbetaren fälla och kvista på två timmar?
b) Hur mycket tid behöver skogsarbetaren för att fälla och kvista 35 träd?
c) Skogsarbetarens arbetsdag är åtta timmar. I den tiden ingår en halv timmes kaffepaus och en halv
timmes matpaus. Hur många träd hinner en skogsarbetare fälla och kvista under en arbetsdag?
4. En motorsåg väger 5 kg med tom bränsletank och tom oljetank. I bränsletanken ryms 0,5 liter bränsle och
i oljetanken 0,25 liter olja. En liter bränsle väger ett kilo och en liter olja väger 2 kilo. Bränslet i tanken
räcker för två timmars sågning.
a) Vad väger motorsågen när både bränsletanken och oljetanken är full?
b) Skogsarbetarens arbetsdag är åtta timmar. Hur mycket bränsle använder han under en arbetsdag?
c) Hur mycket bränsle använder han om han bara jobbar fem timmar en dag?
5. Bilda grupper som består av fyra personer. Alla fyra i en grupp tar varandra i handen så att det bildas en
fyrkant. Personerna i gruppen står i hörnen av fyrkanten och deras armar bildar sidorna i fyrkanten.
Var och en i gruppen placerar ett märke (sten, käpp, kotte, vante) på den plats där han eller hon står. Varje
grupp har nu märkt ut sin egen provyta. Därefter ska grupperna på det område som finns innanför deras
egen provyta få fram svaren till följande uppgifter:
a) Hur många kottar ligger på marken?
b) Hur många träd (stora och små) finns det i rutan?
c) Hur många insekter syns i rutan?
d) Hur många olika växter finns det i rutan?
Varje grupp skriver ner sina resultat på ett papper. I klassen ritar läraren en tabell på tavlan och varje grupp
skriver in sina resultat i tabellen.
6. En skogsägare ska plantera plantor på en förnyelseyta i skogen. Han har fyra dagar kvar av sin semester
och under de dagarna ska han försöka plantera 1 000 plantor. Första dagen planterade han 320 plantor.
Andra dagen regnade det och han planterade bara hälften av det antal han planterade den första dagen.
Den tredje dagen planterade han samma antal som dag 1 och dag 2 tillsammans. Hur många plantor hade
han kvar att plantera dag 4?
Plantorna kostade 40 cent per stycke. Dessutom köpte han ett planteringsredskap som kostade 35 euro.
Vad blev skogsplanteringen att kosta för honom?
7. Märk i förväg ut i terrängen tre olika 20 meter långa slingor: en längs en stig (lätt), en i lättframkomlig
skog (medelsvår) och den tredje i en svårframkomlig skog, där det finns mycket stenar, kvistar och toppar
på marken eller i en tät snårskog (svår). Du kan märka ut slingorna med fiberband av olika färger.
a) Varje elev går längs alla tre slingor med normal fart och med normala steg. Eleverna räknar hur många
steg de tar på de olika slingorna, från start till mål. De antecknar resultaten på ett papper. På pappret kan
färdigt finnas anteckningsrutor som har samma färger som fiberbanden.
b) Efter det springer eleverna längs slingorna och antecknar resultaten på pappret.
c) I klassen ritar läraren en tabell på tavlan och varje elev skriver in sina resultat i tabellen. Utgående från
resultaten räknar eleverna ut hur många steg de skulle ha behövt och slingorna hade varit 1 km.
Alternativ uppgift:
Märk i förväg ut i terrängen tre olika 100 meter långa slingor: En längs en stig, en i lättframkomlig terräng
och en i svårframkomlig terräng. Dela i eleverna i fyra personers grupper så att det i varje grupp finns någon
som kan ta tid med klockan.
a) Grupperna går längs all tre slingor med normal fart så att hela gruppen hela tiden hålls samman.
Gruppen antecknar på ett papper hur lång tid det tog att gå genom de olika slingorna.
b) I klassen ritar läraren en tabell på tavlan och varje grupp skriver in sina resultat i tabellen.
c) Utgående från resultaten räknar varje grupp ut hur lång tid varje slinga skulle ha krävt om slingan hade
varit 1 km.
d) Efter det räknar varje grupp ut hur långt de skulle ha hunnit längs de tre olika slingorna i varierande
terräng om de hade haft en timme tid. Resultaten anger de som medelhastigheten km/h.
Sari Aldén, Tapio
Uppdaterat: 07.10.09
MODERSMÅL
Skapa ord i skogen
Skogen och naturen är full med ord som stimulerar alla sinnen. I den här övningen inspirerar skogen och
naturen eleverna till att skapa ord med skogs- och naturanknytning, då de är utomhus.



Sy små tygpåsar som du kan knyta ihop upptill med ett snöre. Du kan också använda
ogenomskinliga mindre plastpåsar.
Låt eleverna klippa små fyrkanter av kartong (5 cm x 5 cm). På varje fyrkant skriver de en bokstav
(hela alfabetet).
Köp tärningar av större modell eller låt eleverna tillverka sådana i slöjden.
På väg till skogen kan du prata om saker som berör skogen och naturen; träd, gräs, mossor, lavar osv. Ute i
skogen delar du in eleverna i grupper på 3–4 barn. Varje grupp får två påsar med en uppsättning av
alfabetet i varje påse. Eleverna ska sortera fyrkanterna med bokstäverna så att de har vokaler i den ena
påsen och konsonanter i den andra. Dessutom får varje grupp en tärning. Alla elever har med sig papper
och penna.
Spelregler:
Eleverna kastar tärning i tur och ordning:
 Blir det 1; tar eleven en bokstav ur påsen med konsonanter
 Blir det 2; tar eleven en bokstav ur påsen med konsonanter
 Blir det 3; tar eleven en bokstav ur påsen med konsonanter
 Blir det 4; tar eleven en bokstav ur påsen med konsonanter
 Blir det 5; tar eleven en bokstav ur påsen med vokaler
 Blir det 6; tar eleven en bokstav ur påsen med vokaler
När bokstäverna i påsarna är slut, ska eleverna försöka skapa så många ord som möjligt av de bokstäver de
fått med tärningskasten. Orden antecknar de på papper.
Du kan jobba vidare på temat och klassen kan tillsammans utse den som har
 skapat flesta ord
 det längsta ordet
 flesta ord som har anknytning till skog och natur
Källa: www.skoveniskolen.dk
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 08.11.10
SLÖJD
Gör ditt eget papper
Råmaterialet för papper består av träfibrer och kallas massa. Vätskekartonger, som t.ex. mjölk- och
juiceförpackningar, är tillverkade huvudsakligen av träfibrer. Så varför inte förvandla vätskekartonger
tillbaka till massa, som du kan göra eget papper av! Det tar visserligen lite tid, för förberedelserna tar ett
par dagar innan du kan ta itu med att verkligen tillverka ditt eget papper.
Det här behöver du:
Gamla mjölk- och juiceförpackningar
Tvättpulver
Sil
Fint nät av rostfritt stål
Handduk
Sax
Tungt lock
Skål
Bomullstyg (t.ex. lakan)
Stort fat (eller diskbalja av plast)
Hink
Mixer
Ramar
Spatel
Träskivor (ung. 350 mm x 250 mm)
Börja med att göra ramarna av t.ex. ca 2 cm breda trälister. Gör två fyrkantiga
ramar, ungefär lika stora på insidan som ett postkort. Klipp till stålnätet
(maskstorlek
50 - 100) något större än ramarna. Vik upp ungefär 5 mm på alla sidor och lägg
nätet mellan ramarna.
Sedan tillverkas massan. Skölj av vätskekartongen, som kan vara mjölk- eller
juiceförpackningar, noggrant i kallt vatten. Klipp upp den, ta bort alla flerdubbla
bitar i botten och sidorna och klipp kartongen i 1 - 2 cm breda remsor.
Med hjälp av tvättpulver blir det lättare att ta bort plastlaminatet (polyetylen,
PE). Lös upp pulvret i hett vatten i en hink (det får bli en ganska tjock lösning). Låt
kartongremsorna ligga i blöt i ungefär två dygn.
Plocka upp kartongremsorna och skölj noggrant av tvättmedlet. Dra försiktigt av
laminatet. Med vissa typer av kartonger går det lättare medan det ibland kan
vara ganska besvärligt.
Av kartongen återstår nu egentligen bara massa. Torka av remsorna och riv dem i
små bitar. Lägg några bitar (från 3 - 4 remsor) i mixern och kör dem i några
minuter till mos.
Häll över massan i silen. Om det fortfarande syns bitar i massan, behövs en något
längre tid i mixern. Massan går att lagra om du inte genast ämnar fortsätta med
papperstillverkningen. Pressa ur överlopps vattnet från massan, slå in den i plast
och lägg i kylskåp. Mixa massan på nytt på låg hastighet när du fortsätter.
Massabitar som inte har körts i mixern ska torkas i solen innan de lagras. De ska
blötläggas noga innan de kan mixas.
Så är det dags att tillverka papper! Fyll fatet eller baljan med kallt vatten (till ca
2/3). Placera en träskiva som är överdragen med en bit bomullstyg och nätramen
bredvid fatet. Lös upp lite massa i vattnet, ungefär 1 del massa till 20 delar
vatten.
Rör om väl. Lägg stålnätet mellan ramarna och kläm ihop dem med båda
händerna. Låt nätramen försiktigt glida i vattnet i en liten vinkel. Massan sjunker
lätt till botten, så kom ihåg att röra om då och då. Den massa som fastnar i nätet
ser lite ut som grynost!
Rör ramen fram och tillbaka så att massan fördelas jämt över nätet. Upprepa fas
8 och 9 tills du har fångat upp ett ca 5 mm tjockt massalager.
När du har fångat upp tillräckligt mycket massa, låt vattnet rinna av och lyft bort
den övre ramen. Det kan vara svårt att få loss ramen om den har fastnat i
massan. Det går lättare om du sticker in en spatel under ramen och trycker
försiktigt ner massan.
Kom ihåg att handskas varsamt med massan så att den inte far illa. Lägg nätet
försiktigt på den tygklädda träskivan så att massaarket kommer underst.
Lägg en handduk över nätet och tyng ner med ett lock eller en skiva så att fukten
sugs upp i handduken. Ta bort handduken, lägg en annan tygbit över massan och
pressa igen. Lägg en skiva över tygbiten och tyng ner den med din kroppsvikt i 2 3 minuter för att få ut all fukt.
Lägg massaarket, fortfarande mellan tygbitarna, på en glasplatta och låt torka
tills 90 procent av fukten har försvunnit. Låt arket vara kvar mellan tygbitarna,
lägg det mellan ytterligare två skivor och placera i press under några tunga
böcker eller något annat lämpligt tungt föremål tills det är helt torr. Tag till slut
försiktigt bort tygbitarna. Färdigt!
Gerd Mattsson-Turku, Tapio
Uppdaterat: 14.11.07