Om föräldraförmåner

Om föräldraförmåner
– en vägledning för statliga arbetsgivare
Om föräldraförmåner 2008:1
d
Utgiven av Arbetsgivarverket 2008
Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten
Tryck: Tabergs Media Group STHLM
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 1
Om föräldraförmåner
En vägledning för statliga arbetsgivare
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 2
Förkortningar
AFL
AML
ALFA
AVA
FleL
LSS
Prop.
SGI
TjlF
Lagen (1962:381) om allmän försäkring
Arbetsmiljölagen (1977:1160)
Allmänt löne- och förmånsavtal
Affärsverksavtalet
Föräldraledighetslagen (1995:584)
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade
Proposition
Sjukpenninggrundande inkomst
Tjänstledighetsförordningen
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 3
Innehållsförteckning
Förkortningar
2
Förord
5
Definitioner
7
1 Översikt
9
2 Omplacering, ledighet och ersättning under graviditet
2.1 Omplacering under graviditet
2.1.1 Omplacering på grund av fysiskt påfrestande
arbetsuppgifter
2.1.2 Omplacering på grund av risker i arbetsmiljön
2.2 Ledighet under graviditet
2.3 Ersättning vid ledighet under graviditet
2.3.1 Ersättning enligt lag – havandeskapspenning
2.3.2 Löneavdrag enligt avtal vid ledighet med
havandeskapspenning
11
11
11
12
12
13
13
14
3 Ledighet och ersättning vid barns födelse m.m.
3.1 Rätten till ledighet
3.1.1 Ledighet enligt lag
3.1.2 Ledighet enligt tjänstledighetsförordningen
3.2 Ersättning vid ledighet i samband med barns födelse m.m.
3.2.1 Ersättning enligt lag – föräldrapenning
3.2.2 Löneavdrag och ersättning enligt avtal under
föräldraledighet
17
17
17
21
22
22
4 Ledighet och ersättning vid tillfällig vård av barn
4.1 Ledighet vid tillfällig vård av barn
4.1.1 Ledighet enligt lag
4.2 Ersättning vid tillfällig vård av barn
4.2.1 Ersättning enligt lag – tillfällig föräldrapenning
4.2.2 Löneavdrag under ledighet med tillfällig
föräldrapenning
33
33
33
33
33
37
5 Semesterbestämmelser i samband med föräldraledighet
5.1 Semesterlönegrundande ledigheter
5.1.1 Inledning
5.1.2 Semesterlönegrundande ledighet enligt lag
5.1.3 Semesterlönegrundande ledighet enligt avtal
39
39
39
39
40
Sakregister
42
26
3
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
4
08-06-12
10.49
Sida 4
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 5
Förord
Denna skrift behandlar frågor om föräldraledighet och ersättning
under ledigheten. Den är avsedd att vara ett hjälpmedel för statliga arbetsgivare som tillämpar allmänt löne- och förmånsavtal
(ALFA).
Bestämmelser om ledighet vid barns födelse och vid tillfällig
vård av barn finns i föräldraledighetslagen (FleL) och i tjänstledighetsförordningen (TjlF). Rätten till föräldrapenning
regleras i lagen om allmän försäkring (AFL).
Lagarna kompletteras genom kollektivavtal om löneförmåner
under föräldraledighet. Reglerna om kollektivavtalad lön under
föräldraledighet för statligt anställda finns i ALFA och i affärsverksavtalet (AVA). I denna handbok redogörs för ALFA:s bestämmelser. Observera att det utöver ALFA kan finnas lokala
avtal med avvikelser från ALFA.*
Denna skrift inleds med en översikt över bestämmelserna om
ledighet och ersättning vid havandeskap och föräldraledighet.
Skriften är därefter indelad i fyra avsnitt:
– omplacering, ledighet och ersättning under graviditet
– ledighet och ersättning vid barns födelse m.m.
– ledighet och ersättning vid tillfällig vård av barn
– semesterbestämmelser i samband med föräldraledighet
Varje avsnitt i skriften belyser villkoren för ledighet och rätten
till ersättning utifrån lagarnas, förordningarnas och ALFA:s
bestämmelser.
*Arbetsgivarverket och de fackliga motparterna har utarbetat ett förslag till förenklade
regler för föräldrapenningtillägg och semesterrätt vid föräldraledighet. Myndigheter som
så önskar kan vid behov sluta lokala avtal enligt förslaget eller på annat sätt. Se vidare
Arbetsgivarverket informerar 2004-06-18 som finns att ladda ner från Arbetsgivarverkets
hemsida www.arbetsgivarverket.se.
5
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
6
08-06-12
10.49
Sida 6
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 7
Definitioner
Enligt allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA)
Aktuell daglön
Daglönen med avdrag för eventuell partiell
ledighet.
Basbeloppstak
Ett belopp som motsvarar 10 respektive 7,5
gånger det gällande prisbasbeloppet (pbb)
enligt lagen om allmän försäkring.
Daglön
Månadslönen gånger 12 dividerad med 365.
(Daglönen fördelas på lönedelar över och
under basbeloppstaket.)
Daglön i
anställningen
Daglönen utan avdrag för eventuell
partiell ledighet.
Deltidsarbetande
arbetstagare
Arbetstagare med deltidsanställning,
delpensionsledig arbetstagare och heltidsanställd arbetstagare vars arbetstid är nedsatt genom partiell ledighet utan lön under
minst fyra hela kalenderveckor i följd.
Fast lön
Individuell lön plus fasta tillägg.
Månadslön
Fast lön plus det genomsnittliga månadsbeloppet av rörliga lönetillägg, med undantag av övertidstillägg, som arbetstagaren
hade året före det år då föräldraledigheten
börjar.
Årsarbetstid
Det genomsnittliga antalet arbetsdagar per
vecka gånger 52. (För den som arbetar fem
dagar i veckan blir det 5 x 52 = 260.)
DEFINITIONER
7
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 8
Enligt lagen om allmän försäkring (AFL)
Grundnivå
Om en arbetstagare har en sjukpenninggrundande inkomst som ger lägre ersättning än 180 kronor per dag betalas föräldrapenning enligt grundnivån, dvs. 180 kronor
per dag.
Lägstanivå
Under 90 dagar betalas föräldrapenningen
enligt lägstanivån för alla föräldralediga.
Ersättning enligt lägstanivån betalas med
180 kronor per dag. För barn födda före
1 juli 2006 är ersättningen 60 kronor
per dag.
Prisbasbelopp
Aktuellt prisbasbelopp (pbb) finns på
www.scb.se och www.forsakringskassan.se
Sjukpenning
grundande
inkomst (SGI)
Den årliga inkomst i pengar som en person
tills vidare kan antas få för eget arbete.
SGI fungerar som ett beräkningsunderlag
för en rad ersättningar som betalas av Försäkringskassan, bl.a. havandeskapspenning,
föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.
Vid beräkning av SGI bortses från inkomst
som överstiger 10 gånger pbb vid beräkning av föräldrapenning respektive 7,5
gånger pbb vid beräkning av tillfällig
föräldrapenning och havandeskapspenning.
8
DEFINITIONER
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 9
1 Översikt
Rätt till ledighet
Enligt föräldraledighetslagen (FleL) har en arbetstagare rätt till
hel föräldraledighet till dess barnet är ett och ett halvt år. Föräldern har även rätt att förkorta arbetstiden med upp till en
fjärdedel av normal arbetstid till dess att barnet har fyllt åtta år
eller till dess att barnet har avslutat första skolåret. Utöver detta
har föräldern rätt till ledighet under den tid då han eller hon
uppbär föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan.
Enligt tjänstledighetsförordningen (TjlF) bör en arbetstagare
också i regel beviljas partiell ledighet för vård av barn intill utgången av det skolår då barnet fyller tolv år.
Rätt till omplacering
En kvinnlig arbetstagare har enligt FleL rätt till omplacering då
hon väntar barn och har ett fysiskt tungt arbete. En arbetstagare
som är gravid, nyss fött barn eller ammar har även rätt till omplacering om hon har en arbetsmiljö som enligt arbetsmiljölagen
(AML) medför en särskild risk för henne eller barnet.
Havandeskapspenning
Havandeskapspenning enligt lagen om allmän försäkring (AFL)
kan betalas ut innan barnet föds om kvinnan har ett fysiskt påfrestande arbete eller ett arbete som innebär risk för fosterskador.
Förutsättningen för att havandeskapspenningen ska kunna betalas är att kvinnan inte kan omplaceras till ett lämpligare arbete.
Föräldrapenning
Föräldrapenning enligt AFL kan betalas ut i samband med barns
födelse eller adoption. Föräldrapenning kan tas ut tidigast fr.o.m.
60:e dagen före barnets födelse till dess barnet fyller åtta år eller
har avslutat första skolåret.
Tillfällig föräldrapenning
Tillfällig föräldrapenning enligt AFL kan betalas ut för vård av
barn som inte har fyllt tolv år t.ex. vid sjukdom hos barnet eller
barnets ordinarie vårdare. För barn med särskilda behov kan
ÖVERSIKT
9
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 10
tillfällig föräldrapenning betalas till dess barnet fyller sexton år.
För barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) kan tillfällig föräldrapenning i vissa fall
betalas ut ännu längre.
Nyblivna pappor har rätt till tio extra dagar med tillfällig
föräldrapenning i samband med barns födelse.
Ersättning enligt kollektivavtal
Ersättningarna enligt lag kompletteras till viss del genom löneförmåner enligt kollektivavtal. Under tid med föräldrapenning
betalar arbetsgivaren enligt Allmänt löne- och förmånsavtal
(ALFA) ett s.k. föräldrapenningtillägg som tillsammans med
föräldrapenningen kompenserar cirka 90 procent av inkomstbortfallet.
10
ÖVERSIKT
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 11
2 Omplacering, ledighet
och ersättning under
graviditet
2.1 Omplacering under graviditet
18–21 §§ FleL
4 kap 6 § AML
3 kap 9 – 9 a §§ AFL
Försäkringskassans vägledning om havandeskapspenning 2002:6.
Prop. 1978/79:168 om föräldrautbildning och förbättring av
föräldraförsäkringen m.m.
2.1.1 Omplacering på grund av fysiskt påfrestande
arbetsuppgifter
En kvinnlig arbetstagare som väntar barn och som därför inte
kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter har rätt att bli
omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner. Det gäller fr.o.m. den 60:e dagen före den beräknade
dagen för barnets födelse. Med fysiskt påfrestande arbete menas
t.ex. arbete som innebär tunga lyft, ensidiga rörelser eller mycket
gående eller stående under arbetstiden.
En förutsättning för rätt till omplacering är att det skäligen
kan krävas att arbetsgivaren ordnar ett annat arbete i sin verksamhet för kvinnan. Enligt förarbetena till FleL bör omplacering
normalt sett kunna ske på större arbetsplatser. Det kan däremot
vara svårare att ordna omplacering på mindre arbetsplatser. Det
bör inte krävas att arbetsgivaren ska skapa nya arbetsuppgifter.
Man kan också behöva ta hänsyn till att arbetsgivaren kan ha
andra anställda än gravida som behöver omplaceras, till exempel
funktionshindrade eller anställda med förslitningar av olika slag.
Anmälan till arbetsgivaren
En kvinna som vill bli omplacerad på grund av fysiskt påfrestande arbetsuppgifter ska, enligt FleL, anmäla det till arbetsgivaren minst en månad i förväg.
Om kvinnan inte gör sin anmälan i tid och det leder till att
arbetsgivaren inte kan omplacera henne, finns inte förutsättOMPLACERING, LEDIGHET OCH ERSÄTTNING UNDER GRAVIDITET
11
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 12
ningar för att betala havandeskapspenning, se vidare avsnitt 2.3.1.
Det hindrar förstås inte att arbetsgivaren och kvinnan kan
komma överens om omplacering även om kvinnan inte fullgjort
sin anmälningsskyldighet.
Besked till kvinnan
Sedan kvinnan gjort anmälan till arbetsgivaren ska arbetsgivaren
snarast möjligt lämna kvinnan besked om möjligheten till omplacering. Om det är omöjligt att ordna en omplacering är det
viktigt att kvinnan får ett snabbt besked om detta så att hon kan
ansöka om havandeskapspenning hos Försäkringskassan.
2.1.2 Omplacering på grund av risker i arbetsmiljön
En kvinnlig arbetstagare som väntar barn och som i sin ordinarie
arbetsmiljö t.ex. riskerar fosterskador och därför enligt AML förbjuds att utföra sina arbetsuppgifter har, enligt FleL, rätt till
omplacering med bibehållna anställningsförmåner under hela
graviditeten. Denna rätt till omplacering gäller även en arbetstagare som nyligen fött barn eller ammar.
Anmälan till arbetsgivaren
En kvinna som vill bli omplacerad på grund av bestämmelser i
AML ska, enligt FleL, anmäla detta till arbetsgivaren så fort som
möjligt.
En kvinna som har ett arbete som antingen är förbjudet för
gravida kvinnor eller som kan vara riskfyllt ska snarast anmäla
konstaterad graviditet till arbetsgivaren.
Kvinnan får därefter inte sysselsättas i det aktuella arbetet om
arbetsuppgifterna är förbjudna för en gravid kvinna. Om hon
inte kan omplaceras har hon rätt till havandeskapspenning. Se
vidare avsnitt 2.3.1.
2.2 Ledighet under graviditet
20–21 §§ FleL
Om arbetsgivaren inte kan omplacera kvinnan och det finns risk
för hennes eller barnets hälsa eller säkerhet, har kvinnan rätt till
ledighet enligt FleL. Kvinnan har inte rätt att behålla sina anställningsförmåner under ledigheten. Hon kan då söka havandeskapspenning hos Försäkringskassan.
Fortlöpande prövning av möjligheterna till omplacering
Om arbetsgivaren inte kan omplacera kvinnan till ett lämpligt
arbete ska arbetsgivaren fortlöpande pröva om det finns möjlig12
OMPLACERING, LEDIGHET OCH ERSÄTTNING UNDER GRAVIDITET
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 13
het till omplacering. Om det uppkommer en möjlighet till en
omplacering som bedöms kunna vara minst en månad ska arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.
2.3 Ersättning vid ledighet under graviditet
2.3.1 Ersättning enligt lag – havandeskapspenning
3 kap 9 - 9a §§ AFL
4 kap 6 § AML
Prop. 1984/85:78 Förbättringar inom föräldraförsäkringen,
havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen.
Ansökan och utlåtande
För att få havandeskapspenning måste kvinnan ansöka om det
hos Försäkringskassan. Havandeskapspenning kan normalt inte
betalas förrän tidigast från ansökningsdagen.
Försäkringskassan kan begära att arbetstagaren styrker sin
rätt till havandeskapspenning genom ett läkarutlåtande och ett
utlåtande från arbetsgivaren. I de fall arbetsgivarens utlåtande
gäller omplacering på grund av fysiskt påfrestande arbetsuppgifter bör det framgå av utlåtandet vilka möjligheter till omplacering som prövats och varför det inte varit möjligt med
omplacering. Ett protokoll från en förhandling mellan arbetsgivaren och den berörda fackliga organisationen kan ersätta
arbetsgivarens utlåtande om omplacering ifall protokollet innehåller uppgifter om vilka möjligheter som prövats.
I de fall arbetsgivarens utlåtande gäller omplacering på grund
av risker i arbetsmiljön ska det framgå av utlåtandet, dels att
arbetstagaren har förbjudits att fortsätta sitt arbete enligt föreskrifter utfärdade med stöd av AML, dels att hon inte kunnat
omplaceras och orsakerna till detta.
I fråga om möjligheten till omplacering bör utlåtandet avse
högst en månad. I vissa fall kan ett utlåtande gälla längre tid än
en månad. Det gäller arbetsgivare med få anställda där det är
uppenbart att en omplacering är svår att ordna inom företaget.
Havandeskapspenningens storlek och omfattning
Havandeskapspenningen är ca 80 procent av SGI:n per kalenderdag. Havandeskapspenning betalas ut oberoende av om det är en
dag då arbete skulle ha utförts eller om det är en arbetsfri dag.
Bestämmelserna om karensdag gäller inte för havandeskapspenning. Ersättning kan därför betalas ut från och med ansökningsOMPLACERING, LEDIGHET OCH ERSÄTTNING UNDER GRAVIDITET
13
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 14
dagen. Havandeskapspenningen kan betalas ut med hel, tre
fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning beroende på frånvarons omfattning.
Ersättningstiden
Havandeskapspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete
kan betalas ut tidigast från och med den 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Den betalas ut för varje
dag som kvinnans arbetsförmåga är nedsatt.
En kvinna som har förbjudits att utföra sitt arbete med stöd av
AML, kan få havandeskapspenning från början av graviditeten.
Havandeskapspenning betalas för varje dag som förbudet gäller.
Havandeskapspenning i båda ovanstående fall betalas längst
till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för
barnets födelse. Orsaken till att havandeskapspenning inte
betalas för de sista tio dagarna före förlossningen är att de flesta
kvinnor förutsätts ha behov av ledighet under denna tid, oavsett
vilket slags arbete de har. De sista tio dagarna kan kvinnan i
stället ta ut föräldraledighet eller någon annan ledighet.
Samordning
Havandeskapspenning betalas inte ut om kvinnan får sjukpenning/sjuklön för samma tid.
Det hindrar inte att en kvinna som får exempelvis halv
havandeskapspenning också kan få halv sjukpenning/sjuklön
för den resterande halva dagen. Det kan bli aktuellt när en
kvinna har halv havandeskapspenning och blir sjuk så att hon
inte kan utföra halvtidsarbetet. Halv sjukpenning/sjuklön kan
då betalas jämsides med havandeskapspenningen.
Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning kan inte betalas
för samma tid som havandeskapspenning.
2.3.2 Löneavdrag enligt avtal vid ledighet med
havandeskapspenning
9 kap 8 a–c § ALFA
Då en arbetstagare är ledig med havandeskapspenning från Försäkringskassan görs avdrag enligt ALFA. Vid ledighet som varar
högst fem arbetsdagar i följd görs avdrag för varje arbetsdag med
4,6 procent av den fasta lönen per månad. För definition av den
fasta lönen se avsnitt ”Definitioner”.
14
OMPLACERING, LEDIGHET OCH ERSÄTTNING UNDER GRAVIDITET
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 15
Vid oregelbunden arbetstidsförläggning (hel- eller deltid)
beräknas dock avdraget per timme med:
den fasta lönen per månad (heltid)
175
Vid ledighet som varar sex arbetsdagar eller mer i följd görs avdrag för varje kalenderdag med 3,3 procent av den fasta lönen per
månad.
Vid partiell ledighet görs avdraget med så stor del av lönen
som motsvarar frånvarons omfattning.
OMPLACERING, LEDIGHET OCH ERSÄTTNING UNDER GRAVIDITET
15
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
16
08-06-12
10.49
Sida 16
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 17
3 Ledighet och ersättning
vid barns födelse m.m.
3.1 Rätten till ledighet
3.1.1 Ledighet enligt lag
3–16 §§ FleL
Prop. 1977/78:104 med förslag om utvidgad rätt till ledighet för
vård av barn m.m.
Prop. 2000/01:44 om Föräldraförsäkring och föräldraledighet
Det finns fem former av föräldraledighet för vård av barn m.m.
enligt FleL. Statligt anställda kan dessutom beviljas ledighet enligt tjänstledighetsförordningen. Se vidare avsnitt 3.1.2. Det finns
inte något krav på en viss anställningstid vid ledighet enligt FleL.
1. Ledighet för en kvinnlig arbetstagare vid barns födelse
och vid amning (mammaledighet)
En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet utan lön i
samband med sitt barns födelse under en sammanhängande
tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Om hon inte är
ledig av annan orsak är två veckor av denna mammaledighet
obligatorisk under tiden före eller efter förlossningen.
Kvinnan har också rätt att vara ledig för att amma barnet.
Amningsledighet behöver inte anmälas i förväg till arbetsgivaren
och kan delas upp på fler än tre perioder.
2. Hel ledighet utan föräldrapenning till dess barnet blivit
18 månader
En arbetstagare har rätt till hel ledighet för vård av barn till
dess barnet är 18 månader oavsett om arbetstagaren får föräldrapenning eller inte. För arbetstagare som adopterat ett barn räknas
tiden ett och ett halvt år från den dag arbetstagaren fått barnet i
sin vård.
Rätten till hel ledighet innebär inte att arbetstagaren kan välja
att vara partiellt ledig utan lön eller föräldrapenning. Arbetstagaren har dock rätt att förkorta arbetstiden med upp till en fjärdedel av normal arbetstid i vissa fall, se punkt 4.
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
17
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 18
3. Ledighet under tid med föräldrapenning
En arbetstagare har rätt till ledighet under den tid han eller hon
uppbär föräldrapenning från Försäkringskassan. Ledigheten kan
omfatta heltid, tre fjärdedelar, halvtid, en fjärdedel eller en åttondel av heltid. Rätt till ledighet gäller då i sådan omfattning som
svarar mot föräldrapenningens omfattning.
4. Delledighet utan föräldrapenning till dess barnet fyller åtta år
En arbetstagare har rätt att förkorta arbetstiden med upp till en
fjärdedel av normal arbetstid till dess barnet har fyllt åtta år eller
till den senare tidpunkt när barnet har avslutat sitt första skolår.
5. Ledighet med tillfällig föräldrapenning
Under den tid då en arbetstagare får tillfällig föräldrapenning
från Försäkringskassan har han eller hon rätt till ledighet.
Föräldrabegreppet
Med föräldrar avses enligt FleL den som:
är biologisk förälder eller adoptivförälder
• utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om
ett barn
• har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i
sitt hem
• stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning
att arbetstagaren är eller har varit gift med eller har eller har
haft barn med denna förälder.
•
Ansökan om ledighet
En arbetstagare som vill vara ledig enligt FleL ska om möjligt
anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början. Om det inte kan ske ska arbetstagaren anmäla till
arbetsgivaren så snart som möjligt. I samband med anmälan ska
arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå.
En arbetstagare som vill vara ledig med tillfällig föräldrapenning ska anmäla detta till arbetsgivaren minst en vecka före
ledighetens början. Om ledigheten beror på sjukdom eller smitta,
gäller dock inte någon anmälningstid.
Tre ledighetsperioder
Arbetstagaren får enligt FleL dela upp ledigheten med eller utan
föräldrapenning på högst tre perioder per kalenderår. Ytterligare
18
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 19
uppdelning får göras endast om arbetsgivaren medger det. Om en
ledighetsperiod löper över ett årsskifte, ska den anses höra till det
kalenderår då ledigheten påbörjades.
Regeln om tre perioder gäller inte för ledighet med tillfällig
föräldrapenning eller ledighet för föräldrautbildning.
Beräkning av ledighetsperiod
Med en ledighetsperiod menas den tid under vilken föräldraledigheten tas ut i oavbruten följd. Den kan omfatta en dag eller
en månad eller annan tidsperiod. Under en period kan arbetstagaren inte ta ut olika ledigheter utan arbetsgivarens samtycke.
Perioden bryts om ledighetens omfattning ändras och om föräldraledigheten byts ut mot arbete och/ eller annan ledighet än
föräldraledighet. Enligt FleL:s förarbeten bryts däremot inte
ledighetsperioden om arbetstagaren under pågående ledighetsperiod får ett avbrott i ledigheten på grund av sjukdom, inplanerad semester eller om arbetsgivaren begär att arbetstagaren
tillfälligt ska återgå i arbete.
Exempel: En arbetstagare söker hel föräldraledighet från den
1 januari till den 31 december 2007. I ansökan ingår
semester under perioden den 1 juni till den 30 juni.
Ledigheten utgör en period.
Exempel: En arbetstagare söker hel föräldraledighet från den
1 januari till den 31 maj 2007. Semester söks senare
för den 1 juni till den 30 juni. För resten av året söks
återigen hel föräldraledighet. Ledigheten utgör två
perioder.
Exempel: En arbetstagare är föräldraledig med föräldrapenning
på 50 procent från den 1 januari 2007 till den 30 juni
2007. Under perioden finns från början semester inlagd
mellan den 5 och 18 mars. Ledighetsperioden bryts inte.
Föräldraledigheten byts ut mot semester.
Samma arbetstagare ansöker, under pågående ledighetsperiod, om hel föräldraledighet mellan den 19 och
25 februari. Perioden bryts och en ny period räknas
från den 19 respektive den 26 februari.
Om ledigheten begärs för en viss tid och i samråd med arbetsgivaren förläggs koncentrerat till en dag i veckan under tre veckor
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
19
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 20
anses ledigheten bara omfatta en period. Om däremot ledighet
söks separat för exempelvis tre på varandra följande fredagar
anses varje fredag som en ny period. Arbetsgivaren är därmed
enligt FleL inte skyldig att bevilja någon ytterligare föräldraledighet det kalenderåret.
Ledighetens förläggning
Enligt FleL får en arbetstagare ta ut hel ledighet den eller de
dagar som han eller hon begär. Arbetstagaren ska samråda med
arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor
som rör ledigheten. Om det kan göras utan olägenhet för arbetstagaren ska han eller hon lägga hel ledighet så att arbetsgivarens
verksamhet kan fortgå utan påtaglig störning.
Vid förkortning av arbetstiden får ledigheten spridas över
arbetsveckans samtliga dagar eller förläggas till viss eller vissa av
arbetsveckans dagar. Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte
kan komma överens om hur ledigheten ska tas ut vid förkortad
arbetstid, ska arbetstiden förläggas i enlighet med arbetstagarens
önskemål, om en sådan förläggning inte medför påtaglig störning
i arbetsgivarens verksamhet. Enligt FleL:s förarbeten är det inte
meningen att varje störning ska kunna berättiga arbetsgivaren
att inte tillgodose arbetstagarens önskemål. Endast om arbetsgivarens verksamhet kommer att utsättas för stora påfrestningar
bör arbetsgivaren kunna förlägga ledigheten i strid med arbetstagarens önskemål.*
Om arbetsgivaren fattar beslut om förläggning av ledigheten
på annat sätt än enligt arbetstagarens önskemål får arbetsgivaren
inte, utan arbetstagarens samtycke, förlägga ledigheten på annat
sätt än att sprida den över arbetsveckans samtliga dagar. Arbetsgivaren får inte heller dela upp ledigheten under arbetsdagen
eller förlägga den till någon annan tid än arbetsdagens början
eller slut.
Om arbetsgivaren fattar beslut om att ledigheten ska förläggas
på annat sätt än enligt arbetstagarens önskemål, ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation om beslutet. Detta ska om möjligt göras senast
två veckor före ledighetens början.
* Frågan om vad som anses vara påtaglig störning i en arbetsgivares verksamhet har
behandlats i Arbetsdomstolen, dom nr 92/05, som handlade om förläggning av ledighet
måndag-fredag för en arbetstagare som arbetade alla dagar i veckan. AD ansåg att förläggningen inte innebar påtaglig störning av verksamheten.
20
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 21
Återgång i arbete
Enligt FleL får en arbetstagare avbryta sin påbörjade ledighet och
återuppta sitt arbete i samma omfattning som före ledigheten.
Arbetstagaren måste snarast underrätta arbetsgivaren om återgången. Om föräldraledigheten skulle ha pågått en månad eller
mer, får arbetsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter
det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen.
Förbud mot missgynnande behandling
En arbetsgivare får inte missgynna en arbetstagare av skäl som
har samband med föräldraledighet enligt FleL när arbetsgivaren:
beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till
anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet,
• beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning
för befordran,
• beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik,
beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning
eller yrkesvägledning,
• tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor,
• leder och fördelar arbetet, eller
• säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande
åtgärd mot en arbetstagare.
•
Förbudet gäller dock inte om olika villkor eller olika behandling
är en nödvändig följd av ledigheten.
3.1.2 Ledighet enligt tjänstledighetsförordningen
8, 9, 10 b, 11 §§ TjlF
Partiell ledighet
Enligt TjlF bör en arbetstagare, utöver vad som regleras i FleL, i
regel beviljas partiell ledighet för vård av barn intill utgången av
det skolår då barnet fyller tolv år. Med skolår avses tiden från en
hösttermins början till nästa hösttermins början.
Med förälder likställs, enligt TjlF, i detta sammanhang både
fosterförälder och den som stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit gift med eller har eller har haft barn
med föräldern.
Särskilda skäl
Enligt TjlF kan en arbetstagare beviljas tjänstledighet om det
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
21
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 22
finns särskilda skäl för det och det kan ske utan olägenhet för
myndighetens verksamhet. Denna ledighet kan då även avse
ledighet för vård av barn. Särskilda skäl kan t.ex. vara att barntillsyn inte kunnat ordnas.
Tidsbegränsad ledighet
Enligt TjlF bör ledigheten tidsbegränsas och inte beviljas tillsvidare.
3.2 Ersättning vid ledighet i samband med barns
födelse m.m.
3.2.1 Ersättning enligt lag – föräldrapenning
3 kap 17 § och 4 kap 1–9 §§, 15–18 §§ och 20 kap 3 § AFL
4 § FleL
I samband med barns födelse eller adoption har barnets föräldrar
rätt till föräldrapenning. Det är Försäkringskassan som fattar beslut om och betalar ut föräldrapenningen.
Föräldrabegreppet
Med föräldrar menas, enligt AFL, förutom biologiska föräldrar
och adoptivföräldrar även den som:
varaktigt bor tillsammans med föräldern om de har eller har
haft gemensamma barn eller om de är eller har varit gifta med
varandra
• med socialnämndens medgivande tar emot ett barn i syfte att
adoptera det
• är rättslig vårdnadshavare och, utan att vara barnets förälder,
har vårdnaden om barnet.
•
Till gruppen gifta räknas också registrerad partner, eftersom ett
registrerat partnerskap jämställs med ett ingånget äktenskap.
Anmälan
För att få föräldrapenning ska den anställde göra en anmälan till
Försäkringskassan senast samma dag som han eller hon vill ta ut
föräldrapenning.
Kvinnans speciella rätt
Kvinnan har rätt till föräldrapenning från och med den 60:e
dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Hon
22
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 23
har också rätt till föräldrapenning till och med den 29:e dagen efter
förlossningsdagen även om hon inte har barnet i sin vård. I detta
sammanhang kan även noteras att det finns en obligatorisk ledighet
om två veckor som kvinnan enligt lag är skyldig att ta ut i anslutning
till förlossningen. Föräldrapenning behöver dock inte tas ut under
den obligatoriska ledigheten.
Föräldrautbildning
Båda föräldrarna har rätt att få föräldrapenning för att delta i föräldrautbildning när de väntar barn eller just har fått barn. Föräldrarna
kan delta samtidigt i utbildningen och få föräldrapenning för samma
tid. Adoptivföräldrar kan få föräldrapenning för föräldrautbildning
när de fått barnet i sin vård.
Efter barnets födelse
När barnet har fötts har den förälder som är ledig och vårdar barnet
rätt till föräldrapenning. Ersättningen kan inte betalas ut till båda
föräldrarna för samma tid och samma barn annat än undantagsvis,
men föräldrarna kan t.ex. vårda barnet halva dagen var och få halv
föräldrapenning vardera. Ett undantag är när en nybliven pappa tar
ut sina tio extra dagar med tillfällig föräldrapenning i samband med
barns födelse eller adoption. Då kan båda föräldrarna ta ut föräldrapenning samtidigt. Se vidare avsnittet 4.2.1 under rubriken ”Extra
dagar för nybliven pappa”.
Barnets ålder
Föräldrapenning kan i regel betalas ut längst till dess att barnet fyllt
åtta år eller till en senare tidpunkt då barnet slutar första klass i
skolan.
För adopterade barn gäller i de fall då en make adopterat den
andra makens barn samma regler som för biologiska barn. När någon
tar emot ett barn i syfte att adoptera det, jämställs tidpunkten då
föräldern får barnet i sin vård med tidpunkten för barnets födelse.
Föräldrapenning betalas dock inte ut för barn som fyllt tio år.
Antal dagar med föräldrapenning
Föräldrapenning betalas ut till föräldrarna sammanlagt under högst
480 hela dagar. Båda föräldrarna får lika många dagar, det vill säga
240. Den som är ensam vårdnadshavare har rätt till samtliga 480
dagar med föräldrapenning. En förälder kan avstå rätten till föräldrapenning till den andra föräldern med undantag för 60 dagar som är
reserverade förrespektive förälder.
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
23
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 24
Vid tvillingfödsel betalas föräldrapenning med ytterligare 90
dagar enligt sjukpenningnivån och 90 dagar enligt den s.k. lägstanivån. För varje barn utöver det andra betalas ytterligare 180 föräldrapenningdagar med ersättning enligt sjukpenningnivån men
inga ytterligare dagar enligt lägstanivån. Se vidare om grundnivå
och lägstanivå nedan under rubriken ”Föräldrapenningens storlek”.
Antal barn
Antal sjukpenningnnivådagar
1
2
3
390
480
660
Antal lägstanivådagar
90
180
180
Föräldrapenningens storlek
Tre olika ersättningsbegrepp är aktuella för föräldrapenning –
sjukpenningnivå, grundnivå och lägstanivå.
Under 390 dagar kan föräldrapenning betalas ut enligt den
s.k. sjukpenningnivån. Storleken på föräldrapenningen motsvarar då i regel den anställdes sjukpenning och betalas med 80
procent av SGI:n delad med 365. För definition av SGI se avsnitt
”Definitioner”.
Om en arbetstagare inte har någon SGI eller en SGI som ger
lägre ersättning än 180 kronor kan ersättning betalas ut enligt
grundnivån, det vill säga 180 kronor per dag.
Under 90 dagar betalas föräldrapenningen enligt den s.k.
lägstanivån för alla. Ersättning enligt lägstanivå betalas med
180 kronor per dag.
Föräldrapenningens omfattning
Föräldrapenning kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en
fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning. Hel ersättning
kan betalas ut för dag när föräldern är helt ledig, tre fjärdedels
ersättning när föräldern arbetar högst en fjärdedel av normal
arbetstid osv.
Föräldrapenning för arbetsfria dagar
Då en förälder vill ta ut föräldrapenning enligt sjukpenningnivå
för dagar som normalt är arbetsfria gäller särskilda regler. Föräldern måste då ta ut föräldrapenning med samma omfattning för
en arbetsdag i direkt anslutning till de arbetsfria dagarna. Det
gäller när den arbetsfria perioden är fyra dagar eller färre. Om ar-
24
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 25
betstagaren vill ta ut föräldrapenning under en arbetsfri period
om fem dagar eller fler, behöver inte föräldern ta ut någon ytterligare dag med föräldrapenning. Med arbetsfri dag menas
lördag, söndag, helgdag och vissa helgdagsaftnar samt andra
dagar som är arbetsfria på den arbetsplats eller inom den bransch
som föräldern arbetar. Se även avsnitt 3.2.2 under rubriken ”Föräldrapenningtillägg för arbetsfria dagar”.
Exempel: En förälder som normalt arbetar heltid med tjänstgöring måndag till fredag vill ta ut hel föräldrapenning
för lördagen och söndagen. Föräldern måste då även ta
hel föräldrapenning för fredagen eller måndagen.
Föräldrapenning enligt grundnivån eller lägstanivån kan dock
betalas under arbetsfria dagar utan att arbetstagaren behöver ta
ut någon ytterligare dag före eller efter de arbetsfria dagarna.
Föräldrapenning kan inte betalas ut under semesterledighet.
Utbyte av föräldrapenning
Om en arbetstagare som tar ut föräldrapenning blir sjuk eller om
barnet hon eller han vårdar blir sjukt kan föräldrapenningen
bytas ut i vissa fall. Det är Försäkringskassan som fattar beslut
om utbyte.
Utbyte av föräldrapenning mot sjukpenning
Om en förälder som tar ut föräldrapenning blir så sjuk att hon
eller han inte kan vårda barnet kan Försäkringskassan besluta att
föräldrapenningen får bytas ut mot sjukpenning. Observera att
det inte kan bli aktuellt med sjuklön i denna situation eftersom
arbetstagaren inte skulle ha arbetat om han eller hon inte hade
blivit sjuk. Om föräldraledigheten löper ut under pågående sjukfall inleds en sjuklöneperiod.
Exempel: En arbetstagare som är föräldraledig med föräldrapenning insjuknar den 12 maj och behöver sjukhusvård.
Föräldraledigheten är planerad att pågå t.o.m. den
1 juni. Arbetstagaren kan inte vårda sitt barn och ansöker därför hos Försäkringskassan om att få byta ut
föräldrapenningen mot sjukpenning. Försäkringskassan
beviljar ansökan och sjukpenning utbetalas. Måndagen
den 2 juni, när arbetstagaren varit sjuk i tre veckor,
skulle han ha återgått i arbete efter sin föräldraledighet.
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
25
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 46
En sjuklöneperiod börjar därför den 2 juni. Den 2 juni
blir karensdag och from den 3 juni t.o.m. den 13 juni
betalar arbetsgivaren sjuklön. From den 14 juni betalar
Försäkringskassan sjukpenning igen.
Sjukpenningen beräknas på samma sätt som föräldrapenningen,
dvs. per kalenderdag. Den första dagen blir som vanligt en
karensdag. Därefter betalas sjukpenning för alla dagar i sjukperioden, även fridagar. Arbetsgivaren ska göra löneavdrag för
varje kalenderdag med 3,3 procent av den fasta lönen under de
första fjorton dagarna. Från dag femton ska sjukavdrag göras
enligt 6 kap 7 § ALFA.
Utbyte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning
Om en förälder är hemma med föräldrapenning för ett barn och
barnet måste vistas på sjukhus, kan Försäkringskassan besluta att
föräldrapenningen får bytas ut mot tillfällig föräldrapenning.
Den tillfälliga föräldrapenningen beräknas då på samma sätt som
föräldrapenningen, dvs. per kalenderdag och avdrag ska även fortsättningsvis göras för varje kalenderdag med 3,3 procent av den
fasta lönen.
3.2.2 Löneavdrag och ersättning enligt avtal
under föräldraledighet
1 kap 2 § och 8 kap 1–5 och 7–8 §§ ALFA
15 § TjLF
En arbetstagare som är föräldraledig får sin huvudsakliga ersättning från Försäkringskassan genom föräldrapenning. Se avsnitt
3.2.1. Arbetsgivaren ska göra ett löneavdrag under ledigheten. För
den del som arbetstagaren får föräldrapenning betalar arbetsgivaren föräldrapenningtillägg enligt bestämmelser i ALFA.
Löneavdrag vid ledighet med föräldrapenning
Vid ledighet i samband med barns födelse eller adoption ska
arbetsgivaren göra ett löneavdrag med 3,3 procent av den fasta
lönen per månad för varje kalenderdag arbetstagaren är föräldraledig. Om föräldraledigheten omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med hela den fasta lönen. Fast lön består
av individuell lön och fasta lönetillägg.
26
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 47
Exempel: En arbetstagare som har en fast lön på 20 000 kr per
månad söker 3 dagars föräldraledighet vid ett enstaka
tillfälle.
Avdrag görs då med 3,3 % x 20 000 kr x 3 = 1 980 kr.
Avdraget görs på samma sätt även när en arbetstagare
söker föräldraledighet för en dag per vecka under max
tre veckor.
Avdrag för en hel kalendermånad blir 100 % x 20 000 kr.
Löneavdrag vid fortlöpande partiell föräldraledighet
Av ALFA följer att fortlöpande partiell föräldraledighet är ledighet under en del av arbetstiden under en period om minst fyra
veckor. Enligt FleL kan en partiell ledighet fördelas jämnt över
veckans arbetsdagar eller förläggas till vissa av arbetsveckans
dagar. Oavsett hur den partiella ledigheten förläggs ska den betraktas som jämnt fördelad över perioden när löneavdrag görs.
Vid fortlöpande partiell föräldraledighet som omfattar hela kalendermånader görs ett procentuellt avdrag på den fasta lönen
motsvarande ledighetens omfattning. Om den partiella ledigheten påbörjas eller avslutas under en månad ska avdrag under den
månaden göras för varje kalenderdag med 3,3 procent på den del
av den fasta lönen som avser den minskade arbetstiden.
Exempel: En förälder som har en heltidsanställning har begärt
föräldraledigt med 20 procent under sex månader och
fjorton dagar. Ledigheten vill hon förlägga till en dag
per vecka. Den fasta lönen uppgår till 25 000 kronor
per månad.
För de sex hela månaderna görs avdrag med
20 % x 25 000 kr = 5 000 kr per månad.
För de fjorton dagarna blir avdraget
3,3 % x 20 % x 25 000 kr x 14 dagar = 2 310 kr
Totalt avdrag under perioden 32 310 kr.
Föräldrapenningtillägg
En arbetstagare som är ledig i samband med barns födelse eller
adoption kan ha rätt till föräldrapenningtillägg. Med adoptivbarn
likställs, enligt ALFA, barn som tagits emot i adoptionssyfte.
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
27
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 28
För att föräldrapenningtillägget ska betalas ut måste två villkor
vara uppfyllda:
• Arbetstagaren
måste vara ledig med löneavdrag för vård av barn
i samband med barns födelse eller adoption.
• Arbetstagaren
måste ta ut föräldrapenning på grundnivån
eller därutöver från Försäkringskassan. Angående grundnivån
se vidare avsnitt 3.2.1 under rubriken ”Föräldrapenningens
storlek”.
Antal dagar med föräldrapenningtillägg
Föräldrapenningtillägget betalas ut för högst 360 dagar för varje
barnsbörd. Det innebär att det inte tillkommer några extra dagar
vid t.ex.tvillingfödsel.
När arbetstagaren får tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels föräldrapenning utbetalas tre fjärdedels, halvt respektive en fjärdedels föräldrapenningtillägg. När arbetstagaren får en åttondels
föräldrapenning betalas inget föräldrapenningtillägg.
För att arbetsgivaren ska kunna betala ett korrekt föräldrapenningtillägg måste arbetstagaren redovisa hur många föräldrapenningdagar över grundnivån som hon eller han har tagit ut och
med vilken omfattning. Redovisningen kan göras genom att
arbetstagaren visar ett utbetalningsbesked från Försäkringskassan.
Beräkningsgrund för föräldrapenningtillägg
Då villkoren för rätt till föräldrapenningtillägg är uppfyllda ska
tilläggets storlek beräknas. Huvudregeln är att föräldrapenningtillägget beräknas på den aktuella daglönen vid föräldraledighetens början dvs. efter avdrag för hel eller partiell ledighet. För
definition av aktuell daglön se avsnitt ”Definitioner”.
Föräldrapenningtillägget beräknas dock på daglönen i anställningen om en ledighet har upphört senast 90 dagar före föräldraledighetens början. För definition av daglön i anställningen se
avsnitt ”Definitioner”. Om arbetstagaren har semester under de
90 dagarna förskjuts den 90:e dagen bakåt med en dag för varje
uttagen semesterdag. Observera att sjukdom, ledighet med tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning inte räknas som
ledighet utan jämställs med arbetad tid i detta sammanhang.
28
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 29
Exempel: En arbetstagare beräknas föda barn den 10 juni 2007.
Hon har en heltidsanställning men är ledig för enskild
angelägenhet med 25 procent. Den 12 mars börjar hon
arbeta heltid. I samband med påsken tar hon semester i
fem dagar. För att få räkna föräldrapenningtillägget på
sin heltidslön skulle hon ha arbetat heltid redan från
den 7 mars.
Exempel: En arbetstagare som arbetar heltid och väntar barn
är sjukskriven med 25 procent de sista två månaderna.
Hennes aktuella daglön är heltidslönen eftersom sjukdom jämställs med arbetad tid. Föräldrapenningtillägget beräknas på heltidslönen.
Exempel: En arbetstagare med heltidsanställning har varit helt
ledig med helt löneavdrag för studier mer än 90 dagar
före föräldraledighetens början. Eftersom den aktuella
daglönen i detta fall är 0 kronor betalas inget föräldrapenningtillägg ut.
Exempel: En arbetstagare som är anställd med en omfattning på
75 procent väntar barn och får havandeskapspenning
med 25 procent de sista två månaderna. Då föräldrapenningtillägget ska betalas ut beräknas det på lönen i
anställningen, dvs. på 75 procent.
Undantag från 90-dagarsregeln
I vissa fall ska föräldrapenningtillägget beräknas på daglönen i
anställningen även om föräldern har varit ledig med löneavdrag
under 90 dagar närmast före föräldraledigheten.
Det gäller då ledigheten beror på att arbetstagaren:
har ett offentligt uppdrag
• är ledig med föräldrapenningtillägg som motsvarar ledighetens
omfattning
• har varit ledig för vård av barn och blivit gravid på nytt innan
det tidigare barnet uppnått en ålder av ett år och nio månader.
Beräkningen ska emellertid utgå från den tjänstgöringsgrad
som gällde för arbetstagaren före den första föräldraledigheten.
•
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
29
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.49
Sida 30
Exempel: En arbetstagare som planerar att vara föräldraledig är
frånvarande från arbetet 2,5 dagar per vecka p.g.a.
offentligt uppdrag. Då föräldrapenningtillägget ska
betalas ut beräknas det på lönen i anställningen, dvs.
heltidslönen. Hade ledigheten däremot avsett enskild
angelägenhet hade föräldrapenningtillägget beräknats
på den aktuella daglönen, dvs. på 50 procent av heltidslönen.
Exempel: En arbetstagare arbetar heltid fram till dess att hon
föder barn den 31 juli 2006. Därefter är hon helt föräldraledig med hel föräldrapenning och föräldrapenningtillägg fram till den 31 juli 2007. (Föräldrapenningtillägget beräknas på heltidslönen.) Från den
1 augusti 2007 arbetar hon 50 procent och har 50 procent föräldraledighet utan lön. I mars 2008 blir hon
gravid igen. Hon fortsätter att vara föräldraledig utan
lön fram till dess att det nya barnet föds. Eftersom hon
blivit gravid igen innan det första barnet blivit ett år
och nio månader beräknas föräldrapenningtillägget för
det nya barnet på samma sätt som för det första barnet,
dvs. på heltidslönen.
Föräldrapenningtilläggets storlek
Föräldrapenningtillägget är tio procent av daglönen på lönedelar
upp till basbeloppstaket och på lönedelar över basbeloppstaket är
föräldrapenningtillägget 90 procent av daglönen. Angående basbeloppstaket se avsnittet ”Definitioner”.
Exempel: Föräldrapenningtillägg på månadslön 24 000 kr
Daglön = 24 000 x 12 = 789
365
10 % x 789 = 78,90 kr per dag då föräldrapenning
betalas ut.
Exempel: Föräldrapenningtillägg på månadslön 40 000 kr
Basbeloppstak 10 x 40 300 kr = 403 000
30
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 31
Daglön upp till basbeloppstaket = 403 000 = 1104
365
Daglön över basbeloppstaket = (12 x 40 000)- (403 000) = 211
365
(10% x 1104) + (90% x 211) = 300,30 kr per dag då föräldrapenning betalas.
Föräldrapenningtillägg vid fortlöpande partiell ledighet
En arbetstagare kan t.ex. arbeta halvtid och ta ut föräldraledighet
med föräldrapenningtillägg på den andra halvan. Om föräldern
ansöker om 50 procent ledighet med koncentrerad tjänstgöring så
att arbetsdagarna t.ex. är förlagda till måndag, tisdag ena veckan
och måndag, tisdag, onsdag andra veckan ska helt föräldrapenningtillägg betalas ut för fem dagar, nämligen onsdag–fredag
första veckan samt torsdag–fredag andra veckan. Detta trots att
löneavdraget görs med 50 procent av den fasta lönen per månad.
Föräldrapenningtillägg för arbetsfria dagar
Om arbetstagaren vill få föräldrapenningtillägg för arbetsfria
dagar, t.ex. en lördag och söndag, måste hon eller han vara föräldraledig och ha löneavdrag även för dessa dagar. En förutsättning för att Försäkringskassan ska betala föräldrapenning för
lördag och söndag är att föräldern tar ut föräldrapenning med
samma omfattning enligt sjukpenningnivån antingen för fredagen eller för måndagen. Se även avsnitt 3.2.1 under rubriken
”Föräldrapenning för arbetsfria dagar”.
Exempel: En arbetstagare får föräldrapenning fredag–söndag.
Löneavdrag görs med 3,3 procent av den fasta lönen för
fredagen. Föräldrapenningtillägg betalas endast för
fredagen.
Av TjlF följer att i de fall arbetstagare är föräldralediga både före
och efter tjänstgöringsfria dagar anses föräldraledigheten också
omfatta de mellanliggande dagarna.
Exempel: En arbetstagare får föräldrapenning fredag–måndag.
Löneavdrag görs för fyra dagar (3,3 procent av den
fasta lönen x 4). Föräldrapenningtillägg betalas för
fyra dagar, fredag–måndag.
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
31
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 32
Föräldrapenningtillägg vid reducerad föräldrapenning från
Försäkringskassan
Om en arbetstagare har fått sin föräldrapenning minskad av
Försäkringskassan ska föräldrapenningtillägget minskas i motsvarande mån.
32
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID BARNS FÖDELSE M.M.
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 33
4 Ledighet och ersättning
vid tillfällig vård av barn
4.1 Ledighet vid tillfällig vård av barn
4.1.1 Ledighet enligt lag
8 och 13 §§ FleL
Enligt FleL har en arbetstagare rätt att vara ledig under den tid då
han eller hon får tillfällig föräldrapenning.
Ledighetsperioder
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning eller vid föräldrautbildning finns ingen begränsning till ett visst antal perioder.
Anmälan om ledighet
Om ledigheten beror på sjukdom eller smitta behöver ingen anmälan göras i förväg. Då räcker det att arbetstagaren gör anmälan
till Försäkringskassan och arbetsgivaren senast samma dag som
han eller hon vill ha tillfällig föräldrapenning. I övriga fall ska
ledighet med tillfällig föräldrapenning anmälas en vecka i förväg.
4.2 Ersättning vid tillfällig vård av barn
4.2.1 Ersättning enligt lag – tillfällig föräldrapenning
4 Kap 2 och 10–18 §§ AFL
LSS
Personkretsen
Tillfällig föräldrapenning betalas ut av Försäkringskassan till en
förälder som tillfälligt behöver stanna hemma från arbetet för att
ta hand om barn som inte fyllt tolv år. I särskilda fall kan tillfällig
föräldrapenning betalas ut längre. Se nedan under rubrikerna
”Barn med särskilda behov” och ”Särskilda bestämmelser”.
Med förälder menas, i detta sammanhang, förutom biologiska
föräldrar och adoptivföräldrar den som:
•
med socialnämndens medgivande tar emot ett barn i syfte att
adoptera det
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID VID TILLFÄLLIG VÅRD AV BARN
33
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 34
sammanbor med förälder om de har eller har haft gemensamma
barn eller om de är eller har varit gifta med varandra
• är rättslig vårdnadshavare, utan att vara barnets förälder, och
har vårdnaden om barnet
• sammanbor med barnets förälder under äktenskapsliknande
förhållanden
• tar emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem
(fosterförälder)
• har fått rätt till tillfällig föräldrapenning genom överlåtelse.
•
Överlåtelse av tillfällig föräldrapenning till annan person
En förälder kan överlåta sin tillfälliga föräldrapenning till en
annan person (t.ex. granne, far- eller morförälder) som i stället
för föräldern stannar hemma från sitt arbete för att vårda ett
sjukt eller smittat barn. Den som i stället för föräldern stannar
hemma och vårdar barnet får tillfällig föräldrapenning beräknad
på sin egen SGI.
Om barnet är under tolv år (och i vissa fall under sexton år)
kan den tillfälliga föräldrapenningen överlåtas på annan person
även när barnets ordinarie vårdare (t.ex. förälder eller dagmamma) är sjuk eller smittad. Om barnet vistas på daghem
och daghemmet stänger betalas däremot ingen tillfällig föräldrapenning.
När kan tillfällig föräldrapenning betalas ut?
Tillfällig föräldrapenning betalas ut när en förälder behöver vara
ledig från arbetet för att vårda barnet då
barnet är sjukt eller smittat
• den som annars vårdar barnet är sjuk eller smittad, tex. en hemarbetande förälder, dagbarnvårdare eller släkting
• den förälder som vanligtvis vårdar barnet måste följa med ett
annat av familjens barn till läkare och det andra barnet är under
tolv år (i vissa fall under sexton år)
• föräldern besöker barnavårdscentralen eller annan mottagning i
samhällets förebyggande barnhälsovård, t.ex. tandläkare eller
psykisk barn- och ungdomsvård.
•
Tillfällig föräldrapenning kan också betalas ut när en förälder till
ett sjukt eller funktionshindrat barn besöker en institution, till
exempel habilitering, specialskola eller liknande eller deltar i en
34
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID VID TILLFÄLLIG VÅRD AV BARN
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 35
kurs som anordnas av sjukvårdshuvudman. Barnet behöver inte
vara med vid besöket eller kursen.
Tillfällig föräldrapenning till båda föräldrarna samtidigt för
samma barn
Tillfällig föräldrapenning betalas normalt inte ut till båda föräldrarna samtidigt för samma barn och tid.
Undantag görs för barn med allvarlig sjukdom eller funktionshinder. Då kan ersättning betalas till båda föräldrarna om de,
som en del av behandlingen, deltar i läkarbesök eller av läkare
ordinerad behandling. De kan också få ersättning vid besök på
institution eller medverkan i kurs som syftar till att lära sig vårda
barnet. Barnet behöver inte vara med vid besöket eller behandlingen.
Barn som är yngre än 240 dagar
För ett barn som är yngre än 240 dagar betalas tillfällig föräldrapenning endast när
• barnet vårdas på sjukhus
• när barnet i slutskedet av vårdperioden vårdas i hemmet om
alternativet är fortsatt sjukhusvård
• barnet har stadigvarande tillsyn ordnad i barnomsorg och
föräldern måste avstå från förvärvsarbete för att vårda barnet.
Antal dagar med tillfällig föräldrapenning
Ersättningen vid tillfällig vård av sjukt barn kan betalas ut under
högst 120 dagar per barn och år. Vid ledighet på grund av ordinarie vårdares sjukdom eller smitta är antalet ersättningsdagar högst
60. För svårt sjuka barn kan ett obegränsat antal dagar med tillfällig föräldrapenning betalas.
Barn med särskilda behov
För barn som fyllt tolv men inte sexton år kan man i vissa fall få
tillfällig föräldrapenning. En förutsättning är att barnets behov
av vård eller tillsyn är större än vad som i allmänhet är fallet för
barn i motsvarande ålder. Behovet av vård eller tillsyn ska styrkas
med läkarutlåtande.
Särskilda bestämmelser
För barn som omfattas av LSS samt för allvarligt sjuka barn under
arton år finns det särskilda bestämmelser. För mer information se
www.forsakringskassan.se.
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID VID TILLFÄLLIG VÅRD AV BARN
35
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 36
Extra dagar för nybliven pappa
En nybliven pappa har rätt till tillfällig föräldrapenning i tio
dagar per barn i samband med ett barns födelse. Pappan kan använda dagarna för att vara med vid förlossningen, delta i vården
av det nyfödda barnet eller vårda äldre barn i familjen. Pappan
har rätt till ersättning även om mamman får föräldrapenning
samtidigt. De tio dagarna kan tas ut till och med den 60:e dagen
efter den dag då barnet kommit hem från sjukhuset. Vid tvillingfödsel har pappan rätt till tjugo dagars ersättning. Ersättning
betalas inte för arbetsfria dagar.
Extra dagar till nyblivna adoptivföräldrar
Även i samband med adoption kan ersättning betalas för tio
dagar. Dagarna fördelas med hälften var till var och en av föräldrarna om de inte kommit överens om annat.
Extra dagar till någon annan
Under särskilda omständigheter kan Försäkringskassan besluta
att en annan person än pappan eller adoptivföräldern, som avstår
från sitt arbete, får ersättning för tio dagar i samband med ett
barns födelse eller adoption. Det gäller till exempel om mamman
är ensamstående.
Den tillfälliga föräldrapenningens storlek
Den tillfälliga föräldrapenningen är knappt 80 procent av SGI:n
och beräknas per arbetsdag. Inkomster över basbeloppstaket ersätts således inte. Observera att basbeloppstaket är lägre vid tillfällig föräldrapenning än vid vanlig föräldrapenning.
Ersättningen betalas ut för hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag.
Tillfällig föräldrapenning betalas inte ut för arbetsfria dagar
eller tid då arbetstagaren har semester.
Läkarintyg
Om barnet eller den ordinarie vårdaren är sjuk längre tid än sju
dagar ska läkarintyg lämnas till Försäkringskassan.
36
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID VID TILLFÄLLIG VÅRD AV BARN
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 37
4.2.2 Löneavdrag under ledighet med tillfällig
föräldrapenning
8 kap 6–8 §§ ALFA
Ersättningen från Försäkringskassan vid tillfällig vård av barn utbetalas för varje arbetsdag som arbetstagaren är frånvarande från
arbetet för att vårda barn. Därför ska arbetsgivaren göra löneavdrag per arbetsdag. Avdraget görs motsvarande frånvarons
omfattning.
Ersättning över basbeloppstaket
Under tio dagar per år betalar arbetsgivaren 80 procent av den lön
som ligger över basbeloppstaket då arbetstagaren får tillfällig föräldrapenning. Det innebär att arbetstagare med inkomster över
7,5 prisbasbelopp också får en total ersättning (tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan plus lön från arbetsgivaren) med
knappt 80 procent av sin inkomst då de är hemma med t.ex.
sjuka barn.
Antalet dagar som arbetsgivaren ersätter är lika många oavsett
antal barn i familjen och de avser både pappadagar för nyfött
barn och dagar för vård av sjukt barn. Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren besluta om ersättning under ytterligare
dagar.
Löneavdrag på lönedelar
upp till basbeloppstaket
Löneavdrag på lönedelar
över basbeloppstaket
10 dagar
per år och
anställd
100% x månadslönen x 12
årsarbetstiden
(månadslönen x 12) –
basbeloppstaket
20% x
årsarbetstiden
Övriga dagar
under året
100% x månadslönen x 12
årsarbetstiden
100% x månadslönen x 12
årsarbetstiden
LEDIGHET OCH ERSÄTTNING VID VID TILLFÄLLIG VÅRD AV BARN
37
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
38
08-06-12
10.50
Sida 38
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 39
5 Semesterbestämmelser i
samband med föräldraledighet
5.1 Semesterlönegrundande ledigheter
5.1.1 Inledning
17§ Semesterlagen
4 kap 16§ och 5 kap 7§ ALFA
4 kap 17§ andra stycket AFL
12§ Semesterlagen
Prop. 1993/94:220
Viss ledighet med havandeskapspenning, föräldrapenning och
tillfällig föräldrapenning är semesterlönegrundande enligt lag
och avtal. Även uttag av semester och beräkning av semesterlön i
samband med föräldraledighet sker med stöd av lag och avtal.
Här ges en kort beskrivning av gällande bestämmelser angående
semesterlönegrundande ledighet. Mer information om reglerna
kring semesterlönegrundande ledighet och uttag av semester ges i
Arbetsgivarverkets skrift ”Om semester – en vägledning för statliga arbetsgivare”.
5.1.2 Semesterlönegrundande ledighet enligt lag
Enligt semesterlagen är viss ledighet med havandeskapspenning,
föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning semesterlönegrundande.
Då föräldrapenning betalas ut i samband med barns födelse
eller adoption är 120 dagar semesterlönegrundande. För en ensamstående förälder är 180 föräldrapenningdagar semesterlönegrundande.
Ledighet med havandeskapspenning och ledighet med tillfällig föräldrapenning är semesterlönegrundande i sin helhet.
SEMESTERBESTÄMMELSER I SAMBAND MED FÖRÄLDRALEDIGHET
39
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 40
5.1.3 Semesterlönegrundande ledighet enligt avtal
Utöver semesterlagen kan ALFA ge rätt till fler semesterlönegrundande dagar.
Hel föräldraledighet med föräldrapenning
För en arbetstagare som vid föräldraledighetens början har
varit anställd enligt ALFA i minst tre månader är alla föräldraledighetsdagar med föräldrapenningtillägg (högst 360 dagar)
eller föräldrapenning enligt lägstanivån semesterlönegrundande.
Det kan högst bli 420 semesterlönegrundande dagar på grund av
att ett antal av dagarna med föräldrapenningen inte kan överlåtas mellan föräldrarna. För en förälder som ensam har vårdnaden om sitt barn kan högst 450 föräldraledighetsdagar vara
semesterlönegrundande. För en arbetstagare som vid föräldraledighetens början har varit anställd kortare tid än tre månader
gäller semesterlagens bestämmelser.
Hel föräldraledighet utan föräldrapenning
Föräldraledighet utan föräldrapenning och föräldrapenningtillägg
är inte semesterlönegrundande.
Partiell föräldraledighet med eller utan föräldrapenning
All arbetad tid grundar rätt till semester. En fortlöpande partiell
föräldraledighet påverkar därför inte semesterns längd. Vad gäller
begreppet ”fortlöpande partiell föräldraledighet”, se vidare avsnitt 3.2.2 under rubriken ”Löneavdrag vid fortlöpande partiell
föräldraledighet”.
Partiell föräldraledighet kombinerad med annan ledighet utan lön
Det förekommer att en partiell föräldraledighet kombineras med
annan ledighet utan lön som inte är semesterlönegrundande så
att ledigheterna tillsammans utgör 100 procent av arbetstiden. I
ett sådant fall har arbetstagaren enligt ALFA endast rätt till semester för den del av ledigheten då föräldrapenningtillägg eller
föräldrapenning enligt lägstanivån betalas. Det gäller dock inte
om ledigheten utan lön påbörjats före föräldraledighetens
början.
40
SEMESTERBESTÄMMELSER I SAMBAND MED FÖRÄLDRALEDIGHET
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 41
Exempel: En 25-årig arbetstagare har arbetat heltid fram till
barnets födelse den 28 maj 2007. Därefter begär arbetstagaren hel föräldraledighet under resten av året men
tar bara ut halv föräldrapenning och får halvt föräldrapenningtillägg från arbetsgivaren. Den andra halvan av
ledigheten är inte semesterlönegrundande och arbetstagaren har därför endast rätt till semester för hälften
av tjänstledighetstiden.
Dagarna fram till föräldraledigheten är semesterlönegrundande i
sin helhet:
147 dagar x 28 dagar
= 12 semesterdagar
365
För den tid arbetstagaren får föräldrapenning beräknas semesterdagarna enligt följande:
218 dagar x 28 dagar x 50 %
= 9 semesterdagar
365
Intjänad semester under 2007 blir totalt 21 dagar.
Exempel: Arbetstagaren i det föregående exemplet är i stället
ledig utan lön med 50 procent före barnets födelse och
arbetar 50 procent. I samband med barnets födelse är
arbetstagaren fortsatt ledig med 50 procent utan lön
kombinerat med 50 procent ledighet med föräldrapenning. Arbetstagaren tjänar då in full semester dvs.
28 semesterdagar, men får semesterlönen beräknad på
sin deltidslön, dvs 50% av heltid.
SEMESTERBESTÄMMELSER I SAMBAND MED FÖRÄLDRALEDIGHET
41
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 42
Sakregister
Adoption
– rätt till föräldrapenning vid 9, 22, 23
– rätt till föräldrapenningtillägg vid 27
– rätt till tillfällig föräldrapenning vid 36
Adoptivbarn 27
Adoptivförälder 18, 33
Aktuell daglön 7, 28
Amning 17
Anmälan
– om omplacering 12
– om ledighet 18
– om föräldrapenning 22
– om tillfällig föräldrapenning 33
Anställningstid 17, 40
Ansökan
– om havandeskapspenning 13
Antal dagar
– med föräldrapenning 24
– med föräldrapenningtillägg 28
– med tillfällig föräldrapenning 35
Arbetsfria dagar
– föräldrapenning för 24
– föräldrapenningtillägg för 31
– tillfällig föräldrapenning för 36
Barnavårdcentral 34
Barnhälsovård 34
Barnomsorg 35
Basbelopp, se prisbasbelopp
Basbeloppstak 7, 30, 36, 37
Daglön 7, 28, 30
Daglön i anställningen 7, 29
Delledighet 18
Deltid 9, 14
Deltidsarbetande arbetstagare 7
Ensamstående 23, 36, 39, 40, 43
42
SAKREGISTER
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 43
Fast lön 7, 27
Fortlöpande partiell föräldraledighet 27, 31, 40, 45
Funktionshindrat barn 34
Förläggning av
– arbetstid 15
– ledighet 18–19
Föräldrabegreppet 18, 22
Föräldrapenningtillägg
– antal dagar med 28
– beräkningsgrund för 28
– storlek 30
– vid fortlöpande partiell ledighet 31
– för arbetsfria dagar 24, 31
Föräldrautbildning 19, 23
Grundnivå 8, 27, 28, 31, 32
Habilitering 34
Havandeskapspenning 11, 13–15
Institution, besök i 34
Kollektivavtal 5, 10, 40
Ledighetsperioder 19, 33
LSS 10, 35
Lägstanivå 8, 24
Läkarintyg 36
Läkarutlåtande 13
Löneavdrag enligt avtal
– vid föräldrapenning 26
– vid havandeskapspenning 14
– vid tillfällig föräldrapenning 37
– vid utbyte av föräldrapenning mot sjukpenning 26
– vid utbyte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning 26
Månadslön 7
Omplacering
– på grund av fysiskt påfrestande arbetsuppgifter 11–12
– på grund av risker i arbetsmiljön 12
SAKREGISTER
43
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 44
Prisbasbelopp 7, 8, 37
Psykisk barn- och ungdomsvård 34
Samordning 14
Semester i samband med föräldraledighet 39
Semesterlönegrundande ledighet
– enligt avtal 40
– enligt lag 39
Sjukhus 26, 35, 36
Sjukhusvård 35
Sjukpenninggrundande inkomst 8
Sjukpenningnivå, föräldrapenning enligt 24, 31
Sjukt barn 34, 35, 42
Specialskola 34
Storlek
– föräldrapenningens 24
– havandeskapspenningen 13
– föräldrapenningtilläggets 28, 30
– tillfälliga föräldrapenningens 36
Särskilda behov, barn med 9, 35
Tandläkare 34
Tidsbegränsad ledighet 22
Tjänstledighetsförordningen, ledighet enligt 5, 9, 17, 21
Utbyte
– av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapennig 26
– av föräldrapenning mot sjukpenning 25
Utlåtande
– av arbetsgivare 13
– av läkare 13, 35
Ålder, barnets 23, 29
Årsarbetstid 7
Återgång i arbete 21
Överlåtelse, av tillfällig föräldrapenning 34
44
SAKREGISTER
Om foraldraformoner 080612:Inlaga
08-06-12
10.50
Sida 45
45
Om föräldraförmåner 2008:1
2008
Box 3267, 103 65 Stockholm
Tel 08-700 13 00, Fax 08-700 13 40
www.arbetsgivarverket.se