■■ livsstil och hälsa – ungdomar översikt
Citera som: Läkartidningen. 2013;110:CE4D
Den självrapporterade psykiska ohälsan
bland äldre ungdomar i Sverige har ökat,
och det finns stora skillnader mellan könen. Trenden för alkoholkonsumtion har
delvis varit en annan.
Flickor
Andel, procent
40
35
30
26
25
20
15
15
Delvis olika trender
Trenden för intensivkonsumtion av alkohol bland ungdomar
pekar åt ett delvis annat håll än trenden för självrapporterad
psykisk ohälsa. Av Figur 1 framgår att såväl alkoholkonsumtionen som den psykiska ohälsan bland ungdomar i årskurs 9
ökade från mitten av 1980-talet och in på 1990-talet. Bland
flickor fortsatte den psykiska ohälsan att öka till mitten av
2000-talet, medan alkoholkonsumtionen låg relativt konstant under större delen av 1990- och 2000-talen. Bland pojkar vände alkoholkurvan nedåt efter millennieskiftet, medan
den psykiska ohälsan vände nedåt först i slutet av 2000-talet
efter att ha legat på en relativt konstant nivå från slutet av
1990-talet till mitten av 2000-talet.
De könsmässiga skillnaderna i psykisk ohälsa är fortfarande
stora, medan de har utjämnats beträffande alkoholkonsumtion. I början av 2010-talet var alkoholkonsumtionen bland
flickor något högre än bland pojkar, från att vid mitten av
1980-talet ha varit betydligt lägre bland flickor än bland pojkar. Samtidigt var andelen alkoholkonsumenter bland ungdomar i årskurs 9 i början av 2010-talet den lägsta på 40 år [3].
Oklara orsaker
Vad som orsakat ökningen av självrapporterad psykisk ohälsa
20 22
23 25
23
22
25
20
17
Psykisk ohälsa
Intensivkonsumtion av alkohol
0
Pojkar
Andel, procent
40
35
23
25
26
29
30 30 29
33
29
25
24
20
25
20
16
15
17
10
13
5
8
18
15
Psykisk ohälsa
Intensivkonsumtion av alkohol
/1
9
89 86
/1
19 99
91 0
/
19 199
93 2
/
19 199
95 4
/
19 199
97 6
/
19 199
99 8
/
20 200
01 0
/
20 200
03 2
/
20 200
05 4
/
20 200
07 6
/
20 200
09 8
/2
20 010
11
/2
01
2
0
18
19
85
Allt sedan 1990-talets ekonomiska kris har ungas psykiska
hälsa fått stor uppmärksamhet i medierna. Återkommande
larmrapporter har gett näring åt en mediebild av att allt fler
unga mår allt sämre [1]. Slutsatserna från Kungl Ve­ten­skaps­
akademiens state of the science-konferens i april 2010 om
trender i barns och ungdomars psykiska hälsa klargör kunskapsläget: »Panelens bedömning är att det har skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdomar, till exempel nedstämdhet och oro, från mitten av 1980-talet till mitten
av 2000-talet … Det är slående hur lite vetenskapligt grundad
kunskap det finns om förändringar i barns psykiska hälsa,
speciellt för mindre barn. Utifrån underlaget kan panelen inte
uttala sig om barn i åldern 0–10 år« [2].
18
34
28
5
19
Per-Anders Rydelius, med dr,
professor, överläkare, barn- och
ungdomspsykiatri, Karolinska
institutet; Stockholms läns
landsting
24
19
14
10
30
Curt Hagquist, fil dr, professor, föreståndare, Centrum för
forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads
universitet
[email protected]
39
35
19
85
/
19 198
89 6
/
19 199
91 0
/
19 199
93 2
/
19 199
95 4
/
19 199
97 6
/
19 199
99 8
/
20 200
01 0
/
20 200
03 2
/
20 200
05 4
/
20 200
07 6
/
20 200
09 8
/
20 201
11 0
/2
01
2
Psykisk ohälsa
och alkohol
har en nära
koppling
Figur 1. Andelen elever i årskurs 9 med psykiska besvär respektive
andelen elever som intensivkonsumerar alkohol minst en gång i
månaden, fördelat på kön och läsår.
Psykiska besvär: data från HBSC-studien Skolbarns hälsovanor
[33] vilka bearbetats; för varje undersökningsår redovisas andelen
elever på eller under brytpunktsvärdet för den 10:e percentilen
1985/1986, dvs gruppen med sämst psykisk hälsa.
Alkoholkonsumtion: data från resultatredovisningar av CAN:s drogvaneundersökningar [3, 34].
bland äldre ungdomar i Sverige är en öppen fråga. Stora förändringar inom skolan [4, 5], i familjen [6] och på arbetsmarknaden [7] är exempel på faktorer som antagits ligga bakom den
negativa utvecklingen. Behovet av mer empirisk kunskap om
tänkbara orsaker till den ökande psykiska ohälsan bland ungdomar, t ex olika former av missbruk, uttalades också vid
Kungl Vetenskapsakademiens konferens [2]. Många frågetecken kringgärdar också nedgången i alkoholkonsumtion
bland ungdomar i 15–16-årsåldern.
Särskilt anmärkningsvärd är den minskade alkoholkon■■ sammanfattat
Såväl alkoholkonsumtionen som
den självrapporterade psykiska
ohälsan bland ungdomar ökade
kraftigt från mitten av 1980-talet.
Bland flickor fortsatte den psykiska ohälsan att öka till mitten
av 2000-talet, medan ökningen
bland pojkar planade ut efter
slutet av 1990-talet. Bland pojkar
vände alkoholkurvan nedåt efter
millennieskiftet, bland flickor i
slutet av 2000-talet.
På individnivå är sambandet
starkt mellan alkoholkonsumtion
och psykisk ohälsa. Det finns en
högriskgrupp, framför allt pojkar,
som inte trivs med livet och som
intensivkonsumerar alkohol.
Kunskapen om sambandet
mellan ungdomars alkoholkonsumtion och psykiska ohälsa
är ett viktigt incitament för att
utveckla förebyggande insatser i
samhället.
1
■■ livsstil och hälsa – ungdomar översikt
tabell I. Förekomst av intensivkonsumtion av alkohol bland elever i årskurs 9 höstterminen 2009, fördelat på grad av livstillfredsställelse
och kön.
Hur trivs du i stort sett med livet just nu?
Intensiv
Flickor, procent
Pojkar, procent
Mycket braGanska braInte särskilt bra Inte alls
alkoholkonsumtion1 Mycket braGanska braInte särskilt braInte alls Någon gång i veckan 3,1 4,2 7,2
16,5 5,2 5,7
10,6
44,3
Ett par gånger i
månaden 6,5 9,0
13,3
15,2 6,2 7,9
10,9
10,7
Någon gång i
månaden
10,8
15,0
16,6
15,4 9,5
12,0
12,6 6,3
Några gånger per år 9,9
12,8
13,9
12,7
11,1
13,1
13,7 7,6
Mer sällan 8,0 9,5 9,1 7,3 7,6 8,0 7,3 4,3
Aldrig/dricker inte
alkohol
60,4 48,438,8
31,2 58,551,8 42,9
22,9
Ej svar 1,4 1,1 1,1 1,7 2,0 1,5 1,9 3,8
Antal svarande
18 037
20 307
4 563
1 174
27 617
13 537
1 893
921
1
Vi ställde frågan »Hur ofta händer det att du dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle?« »Med det menar vi minst 18 cl starksprit (en halv »kvarting«) eller
en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle.«
sumtionen mot bakgrund av att totalkonsumtionen av alkohol
i den vuxna befolkningen ökat under de senaste decennierna.
Komplexa aggregerade samband
Deskriptiva data från Socialstyrelsens patientregister indikerar att trender och aggregerade samband är komplexa inte enbart för självrapporterad psykisk ohälsa utan även för självmord, självskadebeteende eller annan psykiatrisk problematik vid jämförelse med självrapporterad alkoholkonsumtion:
• Självmordstalet i de yngre åldersgrupperna har som helhet
varit ungefär detsamma under de två senaste decennierna.
• Ungas sjukhusvård för självskadebeteenden och psykiatriska diagnoser har ökat under det senaste decenniet, dvs under en period då alkoholkonsumtionen bland ungdomar
minskat [8].
Resultaten från internationella studier av sambandet mellan
alkohol och självmord på aggregerad nivå pekar i olika riktningar: i vissa studier redovisas parallella trender för alkoholkonsumtion och självmord bland unga, i andra studier
framträder inte något samband [9]. Ett mindre antal studier
har analyserat sambandet mellan alkohol och självmordsförsök på aggregerad nivå [9]. Enligt en norsk studie kunde en ökning av användningen av alkohol och droger under en tioårsperiod förklara en signifikant ökning av andelen självmordsförsök bland flickor, men inte bland pojkar [9].
Beteendeproblem
Under hela 1900-talet och under 2000-talet har de vanligaste
orsakerna till att barn och ungdomar aktualiseras inom barnoch ungdomspsykiatrin i Sverige varit beteendeproblem, uppförandestörningar och svårigheter med skolanpassningen.
Bakom den problembeskrivningen återfinns också alkoholmissbruk bland ungdomar.
I de svenska långtidsuppföljningar som gjorts av pojkar och
flickor som fått barn- och ungdomspsykiatrisk hjälp (och som
innefattar tidsperioden 1928–2009) är alkoholrelaterade problem och olika former av kriminalitet mycket framträdande.
Orsaken till detta är att svårigheter i social anpassning i högre
grad än förekomst av psykisk sjukdom har visat sig vara de
vanligaste problemen senare i livet, både bland riskbarn och
bland barn i allmänhet, vilket för den intresserade går att läsa
i svenska översiktsartiklar [10, 11]. Den nära kopplingen mellan alkoholkonsumtion och psykisk hälsa bland unga framgår
tydligt vid analyser av data från SCB:s nationella kartläggning
av svenska ungdomars psykiska hälsa höstterminen 2009.
Den genomfördes i årskurserna 6 och 9 men endast i årskurs 9
2
»Särskilt notabel är den höga
andelen intensivkonsumenter
av alkohol bland pojkar som inte
alls trivs med livet.«
ställdes en fråga om alkoholkonsumtion [12]. 91 627 niondeklassare (80 procent av totalpopulationen i årskurs 9) besvarade frågeformuläret.
Livstillfredsställelse
Av Tabell I framgår att sambandet mellan livstillfredsställelse och intensivkonsumtion av alkohol är mycket starkt. Ungdomar som inte trivs med livet intensivkonsumerar alkohol
varje vecka i långt större utsträckning än vad ungdomar som
trivs med livet gör. Bland pojkar i denna grupp är intensiv
konsumtion av alkohol åtta gånger vanligare och bland flickor
fem gånger så vanligt. Omvänt är andelen som aldrig intensiv-
■■ livsstil ochhälsa – ungdomar översikt
tabell II. Förekomst av intensivkonsumtion av alkohol bland elever i årskurs 9 höstterminen 2009, fördelat på grad av hyperaktivitet och
kön.
Grad av hyperaktivitet
Flickor, procent
Pojkar, procent
1
Högre
Medel
Lägre
Högre MedelLägre
Intensiv alkoholkonsumtion Någon gång i veckan
11,1 3,8 1,2
13,5 5,9 2,2
Ett par gånger i månaden
17,1 8,0 3,6
12,6 6,7 3,5
Någon gång i månaden
19,4
13,5 7,1
14,5
10,5 5,4
Några gånger per år
13,2
12,1 8,2
13,3
12,1 8,3
Mer sällan 8,7 9,1 7,4 7,7 8,0 5,8
Aldrig/dricker inte alkohol
29,0
52,0
71,1
35,6
54,5
72,9
Ej svar 1,4 1,5 1,4 2,7 2,4 1,9
Antal svarande
5 795
32 681
6 174
6 038
32 649
6 508
1
Se Tabell I
konsumerar alkohol väsentligt större bland ungdomar som
trivs med livet än bland dem som inte gör det, framför allt
bland pojkar men även bland flickor.
Särskilt notabel är den höga andelen intensivkonsumenter
av alkohol bland pojkar som inte alls trivs med livet. Denna
grupp av ungdomar, framför allt pojkar, med låg livstillfredsställelse och hög alkoholkonsumtion utgör en riskgrupp. Tidigare studier visar att i sådana riskgrupper av både pojkar och
flickor finns grupper med komplicerat missbruk av alkohol
och droger, social missanpassning och kriminalitetsutveckling [13-16].
»Omvänt är andelen som aldrig
intensivkonsumerar alkohol
väsentligt större bland ungdomar
med lägre grad av hyperaktivitet …«
Hyperaktivitet och alkohol
I den nationella mätningen höstterminen 2009 fick eleverna
besvara fem påståenden om hyperaktivitet hämtade från
Strengths and difficulties questionnaire (SDQ): »Jag är rastlös, jag kan inte vara stilla länge«, »Jag har svårt att sitta stilla,
jag vill jämt vrida och röra på mig«, »Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd«, »Jag tänker mig för innan jag gör
olika saker«, »Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med«. Samtliga hade tre svarsalternativ: »stämmer
inte«, »stämmer delvis«, »stämmer helt«. Uti­från Rasch-analys har svaren summerats till en skala, som därefter kategoriserats i högre grad (13 procent med högsta värdena), medelhög
grad (mellangruppen, 72 procent) och lägre grad av hyperaktivitet (14 procent med lägsta värdena).
I Tabell II redovisas sambandet mellan intensivkonsumtion av alkohol och hyperaktivitet bland elever i årskurs 9,
som är mycket starkt. Andelen ungdomar som varje vecka intensivkonsumerar alkohol är mångdubbelt större bland dem
med högre grad av hyperaktivitet än bland dem med lägre
grad. Omvänt är andelen som aldrig intensivkonsumerar alkohol väsentligt större bland ungdomar med lägre grad av hyperaktivitet än bland dem med högre grad. Dessa resultat ligger i linje med tidigare studier [13, 17, 18].
Alkoholkonsumtion och psykiska besvär bland ungdomar kan
också ses som delar av ett bredare spektrum av problembeteenden. Starka samband har också påvisats mellan psykosomatiska besvär och multipla riskbeteenden som alkohol-, narkotika- och tobaksanvändning och oskyddat sex [20]. Liknande resultat redovisas också i en amerikansk tvillingstudie.
Bland ungdomar med multipla riskbeteenden (rökning, bruk
av alkohol eller olagliga droger, problem med polisen, samlag)
före 15-årsåldern var psykiatriska diagnoser i 17- och 20-årsåldern betydligt vanligare än bland andra ungdomar [21].
Att nedstämdhet kan leda till ökad alkoholkonsumtion,
samtidigt som hög alkoholkonsumtion hos ungdomar kan visa
sig som en depression, utgör i ett kliniskt perspektiv ett differentialdiagnostiskt problem eftersom det kräver annan behandling än sedvanlig depression [22, 23].
Olika förklaringsmodeller
Vad som ligger bakom de starka och väldokumenterade sambanden på individnivå mellan alkoholkonsumtion och olika
former av psykisk ohälsa är mindre belyst än sambanden i sig
själva, till stor del beroende på att flertalet studier baseras på
tvärsnittsdata och därför inte kan ge svar på frågor om kausalitet. I litteraturen används vanligtvis tre modeller för att förklara sambandet mellan alkoholkonsumtion och psykisk hälsa:
• Psykisk ohälsa som orsak till alkoholmissbruk; alkoholen
ses som ett sätt hantera depressiva känslor, dvs en form av
självmedicinering.
• A lkoholmissbruk som orsak till psykisk ohälsa; alkoholen
ger negativa fysiologiska effekter och sociala problem i skolan och i familjen.
• En tredje bakomliggande faktor som påverkar både psykisk
hälsa och alkohol, t ex dåliga familjeförhållanden och relationer liksom samsjuklighet [19].
Överlappande problem
I flera nordiska studier publicerade under senare år har sambandet mellan externaliserade problem och ungdomars alkoholkonsumtion studerats. I en norsk studie bland ungdomar i
åldern 13–19 år framkom starka samband mellan berusning
och uppmärksamhets- och uppförandeproblem bland både
pojkar och flickor och bland flickor även för ängslan och depression [24]. En finsk studie visar att lärarskattning av hyperaktivitet och uppförandeproblem i 8-årsåldern predicerar
självskattad hög alkoholkonsumtion i 18-årsåldern [25]. I en
kunskapsöversikt från Staten folkhälsoinstitut dras slutsatsen att utagerande psykiska besvär ökar risken för hög alkoholkonsumtion senare i livet [26].
Olika typer av psykiska problem överlappar varandra och
styrkan i sambandet mellan ADHD-symtom och alkoholkonsumtion kan försvagas när medierande faktorer beaktas. I
linje med detta visar en svensk tvillingstudie att sambandet
mellan ADHD-symtom och tidig alkoholanvändning minskade kraftigt när samtidig kontroll gjordes för uppförandeproblem [27]. Hyperaktivitet och impulsivitet men inte ouppmärksamhet kvarstod dock som en viktig prediktor för tidig
alkoholanvändning. Liknande resultat har också redovisats i
en amerikansk tvillingsstudie [28]. En viktig slutsats från den
3
■■ livsstil och hälsa – ungdomar översikt
svenska studien var också att det huvudsakligen var genetiska
faktorer som påverkade sambandet mellan hyperaktivitet/
impulsivitet och tidig alkoholanvändning. Även kamratanknytning har identifierats som en medierande faktor; barn
med ADHD dras till och påverkas negativt av barn som i högre
grad än andra använder alkohol eller andra droger [29].
Starka samband med ungdomars alkoholkonsumtion har
också redovisats i studier om depressiva besvär. En finsk tvillingstudie visar att depressiva besvär i 14-årsåldern predicerade förhöjd alkoholkonsumtion 3,5 år senare, både bland pojkar och bland flickor [30]. Sambandet mellan depressiva besvär och ungdomars alkoholkonsumtion är reciprokt. Alkoholkonsumtion i ungdomen predicerar depression/depressiva
besvär senare i livet, och omvänt predicerar depression/depressiva besvär alkoholkonsumtion senare i livet [26]. I kunskapsöversikten från Folkhälsoinstitutet redovisas också
studier som visar att självskadebeteende är vanligare bland
ungdomar som högkonsumerar alkohol, och alkoholkonsumtion förekommer i samband med skadetillfället för 12–48 procent av fallen [26].
Modererande faktorer
I den nämnda norska studien framkom också att sambandet
mellan psykisk hälsa och alkoholberusning var starkare bland
yngre än bland äldre ungdomar [24]. Inte endast ungdomarnas ålder utan även deras kön kan moderera sambandet mellan alkoholkonsumtion och psykisk hälsa, vilket tydligt framgår av en amerikansk populationsstudie baserad på data från
20 000 ungdomar ingående i National Longitudinal Study of
Health. Högre grad av depressiva besvär var kopplat till högre
grad av alkoholbesvär initialt bland flickor och till snabbare
ökning över tid av alkoholproblem bland pojkar.
Även det omvända sambandet modererades av ungdomarnas kön och ålder. Högre grad av alkoholbesvär var kopplad
till högre grad av depressiva besvär, initialt, särskilt bland
flickor. Effekten av alkoholkonsumtion på depressiva besvär
var också väsentligt lägre i tidig vuxenålder än i tidig ungdom,
särskilt bland flickor [19].
Prevention
Den samlade kunskap som finns om sambandet mellan ungdomars alkoholkonsumtion och psykiska hälsa utgör ett
starkt incitament för drogförebyggande och hälsofrämjande
insatser till ungdomar. En svensk studie om hur miljöfaktorer
påverkar samvariationen mellan internaliserade besvär och
ungdomars alkoholkonsumtion ger indirekt stöd till strategin
att intervenera mot riskfaktorer som är gemensamma för alkoholkonsumtion och depressiva besvär [31].
Vissa program med fokus på skyddsfaktorer snarare än på
riskfaktorer syftar i praktiken till att både främja den psykiska hälsan och motverka alkoholkonsumtion bland ungdomar.
Ett av de mest populära programmen i denna kategori är SET
(social och emotionell träning). Programmet är manualbaserat och syftar till att genom övningar, träning och rollspel
stärka elevernas sociala kompetens, öka självkännedomen
och hantera känslorna.
Programmen har dock ännu inte utvärderats på ett systematiskt sätt enligt den standard som används av SBU [32].
SET är i detta avseende inget undantag. SBU konstaterar i en
systematisk litteraturöversikt att inget av det hundratal program som i Sverige används för att förebygga psykisk ohälsa
bland barn har utvärderats i Sverige med randomiserade studier med minst ett halvårs uppföljningstid [32].
n Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
4
ref erenser
1. Beckman L, Hagquist C. Hur mår
barn och ungdomar i Sverige?
Analys av den officiella bilden,
mediebilden och bilden från forskningen. Karlstad: Karlstad University Studies; 2010. Rapport
2010:5.
2. Trender i barns och ungdomars
psykiska hälsa i Sverige. Stateof-the-science konferensuttalande 12–14 april 2010. Stockholm:
Kungliga vetenskapsakademien.
www.buph.se
3. Leifman H. Skolelevers drogvanor
2012. Stockholm: Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning (CAN); 2013. Rapport 133.
4. Cederquist ÅV. Psychiatric and
psychosomatic symptoms are increasing problems among Swedish
schoolchildren. Acta Paediatrica.
2006;95(8):901-3.
5. Hjern A, Alfven G, Östberg V.
School stressors, psychological
complaints and psychosomatic
pain. Acta Paediatrica.
2008;97(1):112-7.
6. Östberg V, Alfven G, Hjern A. Living conditions and psychosomatic complaints in Swedish schoolchildren. Acta Paediatrica.
2006;95(8):929-34.
7. Lager ACJ, Bremberg SG. Association between labour market trends
and trends in young people’s mental health in ten European
countries 1983-2005. BMC Public
Health. 2009;9(1):325. 8. Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012. Artikel nr
2012-3-6.
9. Rossow I, Grøholt B, Wichstrøm L.
Intoxicants and suicidal behaviour among adolescents: Changes in
levels and associations from 1992
to 2002. Addiction.
2005;100(1):79-88.
10. Engqvist U, Rydelius PA. Barn och
ungdomar inom BUP – hur går det
för dem? Psykisk hälsa.
2005;46(4):39-44.
11. Engqvist U. Hur går det för barnoch ungdomspsykiatrins patienter? Psykisk hälsa. 2009;50(2):538.
12. Kartläggning av psykisk hälsa
bland barn och unga. Resultat från
den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009.
Statens folkhälsoinstitut; 2011.
Rapport nr R 2011:09.
13. Rydelius PA. Alcohol-abusing
teen-age boys: testing a hypothesis
on the relationship between alcohol abuse and social background
factors, criminality, and personality in teenage boys. Acta Psychiatr
Scand. 1983a;68(5):368-80. 14. Rydelius PA. Alcohol-abusing
teen-age boys: Testing a hypothesis on alcohol abuse and personality factors, using a personality inventory. Acta Psychiatr Scand.
1983b;68(5):381-5. 15. Mattson C, Rydelius PA. Missbruk
bland tonårsflickor. Pilotundersökning från Maria ungdomsklinik, Stockholm. Alkohol och Narkotika. 1987;81(3):3-9.
16. Marti CN, Stice E, Springer DW.
Substance use and abuse trajectories across adolescence: a latent
trajectory analysis of a community-recruited sample of girls. J Adolesc. 2010;33(3):449-61. 17. Monshouwer K, Harakeh Z, Lugtig
P, et al. Predicting transitions in
low and high levels of risk behavior
from early to middle adolescence:
the TRAILS study. J Abnorm
Child Psychol. 2012;40:923-31.
18. Rossow I, Kuntsche E. Early onset
of drinking and risk of heavy
drink-ing in young adulthood – a
13-year prospective study. Alcohol
Clin Exp Res. 2013;37 Suppl 1:
E297-304.
19. Marmorstein NR. Longitudinal
associations between alcohol
problems and depressive symptoms: early adolescence through
early adulthood. Alcohol Clin Exp
Res. 2009;33(1):49-59. 20.Simpson K, Janssen I, Boyce WF,
et al. Risk taking and recurrent
health symptoms in Canadian
adolescents. Prev Med. 2006;43(1):
46-51. 21. McGue M, Iacono WG. The association of early adolescent problem
behavior with adult psychopathology. Am J Psychiatry. 2005;162
(6):1118-24. 22.Rydelius PA. De yngsta alkoholmissbrukarna. Alkohol och Narkotika. 1982;6:10-7.
23.Getachew B, Hauser SR, Taylor
RE, et al. Alcohol-induced depressive-like behavior is associated
with cortical norepinephrine reduction. Pharmacol Biochem Behav. 2010;96(4):395-401. 24.Strandheim A, Holmen TL,
Coombes L, et al. Alcohol intoxication and mental health among adolescents – a population review of
8983 young people, 13-19 years in
North-Trøndelag, Norway: the
young-HUNT study. Child Adolesc
Psychiatry Ment Health. 2009;3
(1):18.
25. Niemelä S, Sourander A, Poikolainen K, et al. Childhood predictors
of drunkenness in late adolescence
among males: a 10-year population-based follow-up study. Addiction. 2006;101(4):512-21. 26.Malmgren L, Ljungdahl S, Bremberg S. Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion – hur hänger det
ihop? En systematisk kunskapsöversikt över sambanden och förslag till förebyggande insatser.
Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2008. Rapport 2008:37.
27. Chang Z, Lichtenstein P, Larsson
H. The effects of childhood ADHD
symptoms on early-onset substance use: a Swedish twin study.
J Abnorm Child Psychol.
2012;40(3):425-435.
28.Elkins IJ, McGue M, Iacono WG.
Prospective effects of attentiondeficit/hyperactivity disorder,
conduct disorder, and sex on adolescent substance use and abuse.
Arch Gen Psychiatry. 2007;64
(10):1145-52. 29. Marshal MP, Molina BS, Pelham Jr
WE. Childhood ADHD and adolescent substance use: an examination of deviant peer group affiliation as a risk factor. Psychol Addict
Behav. 2003;17(4):293-302. 30.Sihvola E, Rose RJ, Dick DM, et al.
Early-onset depressive disorders
predict the use of addictive substances in adolescence: a prospective study of adolescent Finnish
twins. Addiction. 2008;103(12):
2045-53. 31. Edwards AC, Larsson H, Lichten-
■■ livsstil och hälsa – ungdomar översikt
stein P, et al. Early environmental
influences contribute to covariation between internalizing symptoms and alcohol intoxication frequency across adolescence. Addict
Behav. 2011;36(3):175-82. 32.Program för att förebygga psykisk
ohälsa hos barn. En systematisk
litteraturöversikt. Stockholm:
SBU; 2010. Rapport nr 202.
■■ summary.
The association between adolescents’ alcohol consumption and
mental ill-health on an aggregate level is complex, including self-reported mental ill-health as well as suicide, deliberate self-harm
and other psychiatric problems. The self-reported mental ill-health
among 15-16-year-old girls in Sweden increased considerably from
the middle of the 1980s to the middle of the 2000s, while the
increase in alcohol consumption was substantially smaller. Among
15-16-year-old boys the alcohol consumption trend curve turned
downwards following the turn of the millennium, while the mental
ill-health trend levelled out after the end of the 1990s. The gender
differences in alcohol consumption have, over time, evened out,
while the differences in self-reported mental ill-health remain. The
association between alcohol consumption and mental ill-health is,
on an individual level, very strong. A high-risk group among adolescents, particularly among boys, are those who do not experience
any life satisfaction and who also binge drink alcohol.
5
