Kroppsliga skador till följd av hög alkoholkonsumtion

Somatiska komplikationer till följd
av hög alkoholkonsumtion
Moa Bjerner, ST-läkare
Allmänmedicin
Alkohol



Alkohol är vattenlösligt
och efter intag sprids det
snabbt till stora delar av
kroppen.
Alkohol bryts till viss del
ner redan i magsäcken,
men levern står för
största delen av
nerbrytningen.
Alkohol och dess
nerbrytningprodukter
orsakar organskador i
kroppen.
Metabola Förändringar

Ökat protontryck (NADH)



Påverkar syntes och nerbrytning av många andra kroppsegna
substanser
Exv triglycerider – höjda blodfetter och fettlever.
Oxidation av vitamin A hämmas



Tros påverka fosterutvecklingen
Minskad spermaproduktion i Sertolicellerna.
Kroppens cellmembran ”mjukas upp” och genomsläppligheten påverkas.
Hormonrubbningar




Allmänt gäller försiktighet vid
kliniska symptom och
labprovstolkning – imiterar vissa
endokrina sjukdomar, döljer andra
(hyperthyreos)!
Sänkt sekretion antidiuretiskt
hormon ger ökad urinproduktion.
Sänkt ACTH-sekretion ger störd
kortisolbalans. Utsläckt
dygnsrytm.
Könshormoner – hämmad
sekretion av


Testosteron (män), östrogen
(kvinnor)
”It provokes the desire but it
takes away the performance” –
Shakespeare
Ulcus (Magsår)
Leverchirros
Pankreas (Bukspottkörteln)
DVT
Huden
Alkoholdemens




Lurigt tillstånd.
Rapporteras förekomma hos
50-70% av kroniska
alkoholister.
Defekt synrumsuppfattning,
nedsatt synmotorisk förmåga,
försämrat synminne, minskad
förmåga abstrakt tänkande och
problemlösning.
OBS! Verbala minnet och
förmågan intakt! Normalt utfall
i vanliga intelligenstester.
Wernicke-Korsakoffs Sjukdom






Långvarigt alkoholmissbruk
Dåligt nutritionsstatus med
brist på tiamin (vitamin B1).
”Vinglig, vimsig och vindögd”
(ataxi, global konfusion och
oftalmoplegi).
Ofta även minnesstörningar
och perifer neuropati.
Konfabulationer!
Hittas oftare i obduktionssalen
än i verkligheten.
Behandling: Stora doser
tiamin.
Kvinnor och Alkohol
Kvinnor och Alkohol
År 1968 drack kvinnor ¼ av
männens konsumtion
År 2000 drack kvinnor ½ av
männens konsumtion.
Alkoholkonsumtion Åk 9:
Flickors konsumtion 3,2 liter
alkohol/år 2005 =
fördubbling på mindre än
20 år.
Pojkars konsumtion minskat
från år 2000, nu 3,5 liter
alkohol/år 2005.
Kvinnor och Alkohol

Jämlikhet = Tillgång till
alkohol?
Ju mer jämlikt ett land är
desto mindre skillnad i
alkoholvanor mellan
könen. Minst skillnad ses i
de nordiska länderna följt
av väst-och
centraleuropeiska länder.
Kvinnor och Alkohol
Dryckesmönster och alkoholproblemens konsekvenser
skiljer sig mellan könen.
- Kvinnor dricker oftare hemma, ensamma.
- Mer ”odramatiskt” drickande, klarar ofta att dricka
socialt acceptabelt med andra.
- Ofta ritualer kring drickandet.
- Sällan stora beteendeförändringar, men stora
känslomässiga konsekvenser.
Män: Oftare ”periodare”, mer ”dramatiska”: Syns och hörs
mer. Oftare sociala konsekvenser (fylleri, rattonykterhet,
slagsmål). Mycket vanligare med antisocial
personlighetsstörning.
Kvinnor och Alkohol






Kvinnor utvecklar beroende och organskador
(inte minst leverskador) tidigare än män.
OBS! Ej enbart längd-viktberoende!
Kvinnor får högre blodalkoholnivåer än män (blir
berusade fortare).
Kvinnor har betydligt lägre nerbrytningsfrekvens
av alkohol i magsäcken än män.
Östrogen ökar känsligheten för alkohol.
Kvinnor kommer till behandling senare än män,
MEN tycks få bättre hjälp av behandlingen.
Kvinnor och Alkohol




Benskörhet – Kraftig
alkoholkonsumtion minskar
benmassan och försvagar benet.
Särskilt hos unga kvinnor.
Bestående!
Bröstcancer – Särskild riskökning
vid samtidig hormonbehandling i
klimakteriet.
Ofrivillig barnlöshet – Vid
kroniskt alkoholintag under lång
tid. Störningar i menscykeln ger
utebliven ägglossning och sänkt
fertilitet.
Psykiska sjukdomar – Vanligare
med kombination alkoholism och
psykiska besvär hos kvinnor
(65%) jämfört med män (28%) –
depression, fobi, ångest,
ätstörningar.
Alkohol och Graviditet
Hur mycket alkohol tål ett ofött
barn?
Alkohol och Graviditet





Fostret och modern börjar dela blodbana från
fostervecka 3-4.
Vid alkoholintag får moder och barn samma
alkoholhalt/promille.
Organen börjar anläggas v.6-10.
Hjärnan utvecklas från 3:e fosterveckan med tillväxtspurt
från v.24 och framåt.
10-12 gram alkohol (= 1 standarddrink)/dag i tidig
graviditet ger ökad risk




Missfall
Minskad födelsevikt
Dålig tillväxt
Sämre intellekt från 6,5 månader och framåt
Alkohol och Graviditet


”Binge drinking” = Berusningsdrickande (5-6
standardglas eller mer vid ett tillfälle) ger
ytterligare ökad risk.
Mödravården




Viktig funktion för att upptäcka riskkonsumtion tidigt.
10% av gravida kvinnor dricker alkohol under
graviditet (30% år 2006).
6% dricker 2-4 ggr per månad eller MER.
Blodprover hos gravida indikerar INTE
riskkonsumtion.
FASD


FAS = 50-100 barn/år i Sverige.
FASD – 100-1000 barn/år.

Troligen underdiagnosticerat, toppen av ett
isberg!
Olika symptom i olika åldrar
 För få fall per läkare
 Rädsla för falsk stigmatisering

FASD



= Fetal Alcohol Spectrum
Disorder
Begreppet täcker alla
akoholrelaterade symptom hos
barnet.
Karakteristika:






Utseende: Litet huvud, kort
ögonspringa, kort näsrot, litet
mittansikte, långt filtrum, smal
överläpp.
Sänkt IQ
Sänkt uppmärksamhet och
impulskontroll
Inlärningsproblematik
Nedsatt fin-och grovmotorik
Försenad utveckling inklusive
social funktion
Alkohol och Amning


Livsmedelsverket ger 2008 följande råd
Alkohol har inga positiva effekter för amningen.
Enligt nuvarande forskning innebär det dock
inga medicinska risker för barnet om du dricker
måttliga mängder alkohol när du ammar, det vill
säga 1-2 glas vin eller motsvarande 1-2 gånger i
veckan. Den mängd alkohol som barnet kan få i
sig med bröstmjölken är mycket liten.
Sammanfattning




Kroppsliga komplikationer till alkoholkonsumtion
är vanliga men det är inte alltid så lätt att fastslå
ett orsakssamband.
Kroppsliga komplikationer ger ett utmärkt tillfälle
att diskutera alkoholkonsumtion.
Det är lätt att motivera till förändring utifrån
hälsa.
Under graviditet gäller nolltolerans beträffande
alkohol.
www.beroendemedicin.nu