ForSKAre: Jenny Rundberg1,5, Jonas Lidfeldt2,5,
Christina Nerbrand2,5, Göran Samsioe3,5, Anders
Romelsjö4, Agneta Öjehagen5
KLInIK/InSTITuTIon: 1Psykiatri Skåne, 2Primärvården
Skåne, 3Kvinnosjukvård, Universitetssjukhuset i Lund,
4
SoRAD, Stockholms universitet, 5 Inst. för kliniska
vetenskaper, Lunds universitet
e-PoST: [email protected]
Högutbildad
högkonsument
Om kvinnors alkoholkonsumtion,
sociala situation och psykiska hälsa
Det har skett en stor förändring av svenskarnas alkoholvanor
och inställning till alkohol under det senaste decenniet. Både
mäns och kvinnors alkoholbruk har ökat, men under senare år
har en ökning av alkoholkonsumtion och alkoholproblem
uppmärksammats särskilt hos medelålders och äldre kvinnor.
WHILA – en hälsoundersökning av
medelålders kvinnor
Alla kvinnor i åldern 50–59 år boende
i Lund med kranskommuner inbjöds år
1995–2000 till WHILA-studien. 6 917
(64 %) personer deltog i studien och
besvarade ett omfattande frågeformulär. Studien undersökte bland
annat alkoholvanor och psykisk hälsa.
Vad är riskfylld konsumtion?
Kvinnor är känsligare för alkohol
än män och riskerar att få negativa
hälsoeffekter av alkohol vid lägre
mängder än män, varför riskgränsen
är lägre för kvinnor än för män.
Berusningsdrickande, det vill säga
att vid ett och samma tillfälle dricka
en större mängd alkohol, innebär
större risk för hälsan och att utveckla
alkoholberoende.
Alkohol som självmedicinering?
7 % drack alkohol för att känna sig
mindre spända.
Folkhälsoinstitutets riktlinjer
Riskkonsumtion
Kvinnor
Män
mer än 9 glas alkohol/vecka (något mindre än 2 flaskor vin)
mer än 14 glas alkohol/vecka
Berusningsdrickande
Kvinnor
Män
4 glas eller mer/tillfälle
5 glas eller mer/tillfälle
Hur mycket alkohol dricker
kvinnorna?
Kvinnorna fick ange hur mycket
alkohol de dricker under en så kallad
”vanlig vecka”. WHILA-studien visar
att tre av fyra medelålders kvinnor
vanligtvis dricker alkohol. Vin var den
klart dominerande drycken framför
öl och sprit. Majoriteten hade en
måttlig konsumtion. Var tionde
kvinna överskred gränsen för en riskfylld veckokonsumtion. De kvinnor
som angav att de vanligtvis inte drack
alkohol var antingen nykterister eller
hade en mycket låg och sporadisk
konsumtion. Av alla som drack
alkohol hade 40 % haft berusningsdrickande senaste månaden.
11%
26%
De som drack alkohol för att känna
sig mindre spända hade oftare
3berusningsdrickande
3besvär av många psykiska symtom
3mindre kontakt med vänner
Hur mår kvinnorna psykiskt?
Vi undersökte förekomsten av tio
olika psykiska symtom i hela studiepopulationen. Psykiska symtom var
mycket vanligt.
63%
Diagrammet ovan: Kvinnornas
konsumtion baserat på hur mycket
alkohol de dricker under en så kallad
”vanlig vecka”.
Samband mellan alkoholkonsumtion, social situation och psykisk
hälsa
Vi fann inga samband mellan
kvinnornas alkoholkonsumtion och
deras psykiska hälsa. Däremot fann
vi samband mellan social situation
och alkoholkonsumtion.
De kvinnor som inte drack alkohol
3var oftare ensamstående
3hade oftare enbart grundskoleutbildning
3var oftare förtidspensionerade/
långtidssjukskrivna
3hade oftare invandrarbakgrund
3hade fler indikationer på sämre
fysisk hälsa
Allmän trötthet
Nedstämdhet
Kvinnor som hade en riskfylld
konsumtion
3hade oftare högskole-/universitetsutbildning
3var oftare förvärvsarbetande
3var oftare rökare
KonKLuSIon
Denna populationsstudie av medelålders kvinnor visar att:
3en av tio har en riskfylld alkoholkonsumtion
3berusningsdrickande är vanligt
förekommande
3många besväras av psykiska
symtom
3inget samband föreligger mellan
alkoholkonsumtion och psykisk hälsa
3starkt samband finns mellan
alkoholkonsumtion och social
situation
Inom vården bör man identifiera
kvinnor som har
3riskfylld konsumtion
3dricker för att känna sig mindre spända
3många psykiska symtom
samt utröna deras behov av insatser:
medicinskt och psykosocialt
Tio års uppföljning av dödstal och sjukhusvård har insamlats och bearbetning
av dessa data kommer att påbörjas under
hösten 2010.
Svårt att koppla av
Sömnproblem
Irriterad
%
Utmattad
Rastlöshet
Diagrammet till höger: Förekomsten av
psykiska symtom bland alla kvinnor som
deltog i studien.
Kvinnor som har en riskfylld konsumtion har en god social situation och hög
utbildning (högskola och universitet).
Detta samband kan bero på skillnader i
ekonomi, arbetssituation, förändrad
attityd till kvinnors alkoholvanor, eller
en kombination av dessa faktorer.
Koncentrationsproblem
Lätt för att gråta
Nervositet
0
10
20
30
40
50
60
70
Forskningens Dag 2009
Förebygg sjukdom!
– Framtidens möjlighet
Malmö – tisdag 3 november
Lund – onsdag 4 november
Vetenskapligt innehåll:
Maria Albin, Yrkes- och miljömedicin
Sven-Olof Isacsson, Samhällsmedicin
03
