Kunskaps- översikt

Kunskaps
översikt
2015:2
Alkohol
och barn
Alla barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa.
Det säger artikel 24 i FN:s konvention om barnets
rättigheter. Barnrättskonventionen, och inte minst
just denna artikel, är en viktig inspirationskälla i
den växande diskussionen om hur barn påverkas
av vuxnas alkoholdrickande. I den här rapporten
summerar vi vad forskningen hittills kommit fram
till om vilka risker vuxnas alkoholkonsumtion kan
innebära för deras barn.
Alkohol och barn Kunskapsöversikt 2015:2
Alkohol och graviditet
Riskfritt alkoholintag under
graviditet finns inte
År 2012 uppgav i genomsnitt 6,2 procent av
de gravida kvinnorna i Sverige att de i början
av graviditeten konsumerade alkohol i
mängder som klassas som riskbruk. Det
handlar alltså om mängder som är risk­
fyllda med tanke på kvinnans egen hälsa.
När det gäller riskerna för barnet finns
ingen undre säker gräns. Den slutsatsen
drar både Folkhälsomyndigheten i två
kunskaps­sammanställningar från 2009
och Livsmedelsverket:
•All alkohol som kvinnan dricker när
hon är gravid kan skada fostret.
•Alkohol ger negativa effekter för barnet
under hela graviditeten, ingen period
är riskfri.
I Sverige beräknas, enligt en rapport från
Socialstyrelsen, 1,6 barn per 1 000 födas med
den svåraste formen av skador, fetalt alko­
holsyndrom (läs mer nedan). Mindre ut­
talade medfödda alkoholskador beräknas
vara tio gånger vanligare.
Fosterskador av
risk- och ­missbruk
Det är, enligt Folkhälsomyndighetens kun­
skapssammanställningar tydligt visat att
riskerna för tidiga missfall, för tidig födsel
och låg födelsevikt ökar kraftigt om
kvinnan missbrukar alkohol. Annan viktig
forskning visar att berusningsdrickande
(fler än 3 – 5 standardglas per tillfälle) och/
eller upprepat missbruk kan leda till fetalt
alkoholsyndrom, FAS. Skadebilden vid FAS
innefattar hämmad kroppslig tillväxt, vissa
typiska drag i ansiktets utseende samt för­
sämrad utveckling av intellekt och psyke.
Barn med FAS kan bland annat drabbas av
hyperaktivitet, koncentrationsproblem och
inlärningssvårigheter. FAS kan även inne­
bära lägre intelligens, verbala svårigheter
och problem med socialt samspel. I förläng­
ningen kan dessa problem leda till bland
annat depression, ångest, skolsvårigheter
och missbruk.
Berusningsdrickande i början av gravidi­
teten ökar även risken för att barnet föds
med läpp- och gom­spalt eller andra miss­
bildningar.
Om man undrar hur barnet i mammans
mage mår direkt efter att hon druckit alko­
hol, finns det faktiskt några studier som ger
klara ledtrådar också om det. I början av
1980-talet gjorde amerikanska forskare en
liten studie där elva gravida kvinnor i nionde
månaden fick dricka 0,25 mg alkohol per
kilo kroppsvikt (motsvarar ungefär två
drinkar). Inom en halvtimme efter alkohol­
intaget upphörde barnets andningsrörelser
i livmodern. Dessutom minskade foster­
rörelserna i flera timmar.
VAD MENAS MED
STANDARDGLAS?
Ett ”standardglas”
inne­håller 12 gram
­alkohol. Detta finns
i till exempel 50 cl
folköl, 33 cl starköl,
12 – 15 cl vin, 4 cl
sprit.
Källa: Riddargatan 1
– mottagningen för
alkohol och hälsa
VAD ÄR RISKBRUK?
Riskbruk är ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga fysiska,
psykiska eller sociala konsekvenser, men där diagnoserna ­skadligt bruk,
miss­bruk eller beroende inte före­ligger. Någon helt riskfri alkohol­
konsumtion finns inte.
Riskbruk av alkohol föreligger vid hög­konsumtion, det vill säga när:
– en man dricker mer än 14 standardglas per vecka
– en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka
Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion, det vill säga när:
– en man dricker mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle
– en kvinna dricker mer än 3 standardglas vid ett och samma tillfälle
Riskbruk av alkohol kan även föreligga vid lägre alkoholkonsumtion
exempelvis under graviditet, i många situationer i arbetslivet, i trafiken
samt under uppväxtåren. Det­samma gäller när man har vissa sjukdomar,
äter vissa mediciner samt för dem med ökad känslighet för alkohol.
Källa:Riddargatan 1 – mottagningen för alkohol och hälsa.
Alkohol och barn Kunskapsöversikt 2015:2
Lågt eller måttligt alkoholbruk
– synliga effekter
Även om kvinnan bara dricker lite eller
måttligt med alkohol, är det riskabelt för
barnet.
Forskare har för det första sett att redan
ett lågt-måttligt alkoholbruk kan försämra
chanserna att bli gravid – och ju mer kvinnan
dricker desto mer försämras hennes frukt­
samhet. En ny dansk studie visar att även
mäns fruktsamhet minskar redan vid
måttlig alkoholkonsumtion – spermie­
kvaliteten försämras. Nästa problem är
att miss­fallsrisken i början av graviditeten
ökar också vid måttligt alkoholbruk (1 – 7
standard­glas per vecka). Detsamma gäller
risken att barnet inte når en normal födelse­
vikt. Det finns dessutom studier som tyder
på att det räcker med måttligt drickande
för att öka förekomsten av vissa medfödda
missbildningar, bland annat ögonmiss­
bildningar.
På senare tid har forskare i Australien,
i experiment på råttor, konsta­terat ett
samband mellan alkoholintag vid tiden
för konceptionen, det vill säga när ägget
befruktas, och påtagligt ökad risk för att
avkomman ska utveckla fetma och typ
2-­diabetes senare i livet. Forskarna menar
att dessa resultat kan vara viktiga att
informera om då många kvinnor fortsätter
att konsumera alkohol fram till dess att de
vet att de är gravida.
Råttorna fick en mängd alkohol som för
människor skulle motsvara fem standard­
glas vid ett enda tillfälle i anslutning till
konceptionen.
Lågt eller måttligt alkoholbruk
– osynliga effekter
Något som uppmärksammas allt mer är att
redan måttligt alkoholdrickande under
graviditet verkar kunna skada den känsliga
hjärnans utveckling hos barnet. Det mest
oroande är att det kan leda till negativa
effekter åtminstone en bra bit upp i skol­
åldern och sannolikt även senare i livet.
I en långtidsstudie i Seattle i USA följde
forskarna 464 barn från fostertid och fram
till 14 års ålder. Resultatet visade att även
om mamman bara druckit mindre mängder
alkohol under graviditeten så kunde
negativa effekter uppmätas hos barnet.
I de tidiga tonåren fanns det fortfarande
tydliga samband mellan mammans
alkoholkonsumtion under graviditeten
och neuropsykologiska problem hos barnet.
Det handlade främst om
•koncentrationssvårigheter
• försämrade minnesfunktioner
•inlärningsproblem
Svårighetsgraden av störningarna berodde
på hur mycket mamman druckit, men
någon säker nedre tröskelnivå gick inte
att fastställa. Däremot finns det, enligt Folk­
häls­o­myndighetens kunskapssamman­
ställningar, forskning som tyder på att
alkoholorsakade skador hos fostret kan
repareras helt eller delvis om den blivande
mamman slutar att dricka alkohol och äter
en näringsriktig kost. Det kan vara en
viktig lugnande information till kvinnor
som druckit alkohol innan de märkt att de
var gravida.
Alkohol och barn Kunskapsöversikt 2015:2
Alkohol och amning
Måttlig alkoholkonsumtion (motsvarande
1 – 2 glas vin vid enstaka tillfällen per
vecka) under amningen är, enligt Livs­
medels­verkets slutsatser, inte farlig för
barnet. Slutsatsen vilar på att effekterna
för barnet, trötthet och tillfälliga sömn­
störningar, är kort­variga; detsamma gäller
mammans minskade produktion av bröst­
mjölk. Den förhöjda alkoholkoncentrationen
i bröst­mjölken i sig anses därför inte
utgöra någon hälsofara för barnet.
Emellertid påtalar bland andra Folkhälso­
myndigheten att alkoholkonsumtion under
amningsperioden kan ha annan negativ
inverkan på det lilla barnets väl­befinnande,
dels för att alkohol­påverkade föräldrar kan
brista i förmågan till omvårdnad, dels för
att barn kan bli oroliga av föräldrarnas
förändrade beteende, andedräkt och sätt
att tala.
Måttligt drickande
anses därför inte
utgöra någon
hälso­fara för barnet.
Trots detta avråder
Livsmedelsverket
och barnhälsovården
­ammande mammor
från att dricka
alkohol.
Hur påverkas barn
av vuxnas alkoholbruk?
Minst 100 000 barn växer upp med
vuxna som har alkoholproblem
Det har gjorts olika försök att räkna ut hur
många barn i Sverige som har en vardag där
vuxna som dricker alkohol är ett vanligt
inslag. År 2008 kom dåvarande Statens
folkhälsoinstitut, numera Folkhälsomyn­
digheten, fram till att omkring en femtedel
av alla svenska barn, ungefär 380 000 barn,
växer upp i familjer där minst en av de vuxna
risk- eller missbrukar alkohol.
En senare studie från Centralförbundet
för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN,
har fokuserat enbart på de familjer där
någon av de vuxna faktiskt vårdas eller har
vårdats för alkoholproblem. Då blir siffran
förstås lägre, men den är ändå hög. Enligt
CAN:s skattning lever omkring 100 000 barn
i Sverige i en familj där minst en vuxen
uppfyller kriterierna för alkoholberoende
eller -missbruk. Siffran motsvarar 4 – 5
procent av alla barn.
Liknande siffror kommer Centrum för forsk­
ning om ojämlikhet i hälsa, CHESS, fram till
i studien Barn som anhöriga till patienter
i vården – hur många är de? (Hjern &
Adelino Manhica, 2013), som visade att
totalt 4 procent av alla barnen hade minst
en förälder som under deras uppväxt vårdats
för missbruk av alkohol eller narkotika.
Alkoholmissbruk berörde 2,5 procent och
narkotikamissbruk 1,5 procent.
Otryggt när vuxna är
alkoholpåverkade
När vi blir påverkade av alkohol förändras
vårt omdöme och beteende. Det kan vara
skrämmande för barn om de närmaste
vuxna förändras på detta sätt. I Barnom­
budsmannens årsrapport 2005 redovisas en
intervjuundersökning av barns och ung­
domars syn på att vuxna använder alkohol.
Majoriteten hade inget emot att föräldrarna
dricker ett till två glas vin till maten. Däre­
4 -5%
av alla barn i Sverige
lever i en familj där
minst en vuxen
uppfyller kriterierna
för alkoholberoende
eller missbruk.
Alkohol och barn Kunskapsöversikt 2015:2
mot var de tillfrågade mycket negativa till
att föräldrar blir berusade när barnen är med.
Rikshandboken för barnhälsovården
framhåller att även mycket små barn kan
märka om vuxna är alkoholpåverkade
eftersom spädbarnet är mycket känsligt för
sinnesintryck. Det lilla barnet kanske hör
höga, obekanta ljud och känner främmande
lukter samtidigt som de vuxna tar i barnet
på ett sätt som är annorlunda än vanligt.
Det kan få barnet att känna sig otryggt.
Vardagsstress att leva i familj med
missbruk
Att växa upp med en förälder som har ett
problematiskt drickande kan skapa en stän­
dig stress för barnet. Det framhåller Social­
styrelsen i en rapport om barn som anhö­
riga till vuxna med olika svårigheter. Mest
kunskap finns om barn till miss­brukande
pappor, mindre har forskats om barn till
missbrukande mammor.
Den som använder mycket alkohol får
svårare att fungera som förälder. Den riskeller missbrukande föräldern kan till exem­
pel bli utåtagerande, mindre lyhörd för
barnet, nedstämd, psykiskt från­varande,
lättretlig och inåtvänd och få dålig impuls­
kontroll. Det kan göra att familjelivet blir
oförutsägbart, konfliktfyllt och mer eller
mindre kaotiskt. Barn kan reagera på så­
dan stress med att ta för stort ansvar eller
inåt- eller utåtagerande beteende. I längden
kan detta påverka barnets utveckling och
mognad negativt och leda till osäker­het,
ängslan och kontaktsvårig­heter. Det kan
också vara svårt för barnet att be andra
vuxna om hjälp eftersom alkoholproblemen
ofta är familjens skamfyllda och väl beva­
rade hemlighet.
Vanvård och våld
Barn till föräldrar med alkohol­problem
löper högre risk för vanvård och för fysiska
övergrepp. En kartläggning av barns erfaren­
heter av kroppslig bestraffning visar ett
tydligt samband mellan alkoholbruk hos
föräldrarna och att barnet utsätts för
kroppslig bestraffning.
Psykisk ohälsa och eget missbruk
Svenska forskare har, enligt Socialstyrelsens
rapport om barn som anhöriga, sett att den
psykiska utvecklingen kan försenas hos
för­­­skolebarn som har alkoholberoende
föräldrar. Det finns också en ökad risk för
psykisk ohälsa hos dessa förskolebarn.
Även hos tonåringar med närstående vuxna
som missbrukar alkohol ökar risken för
psykisk ohälsa. Denna kan leda till själv­
destruktivt beteende och till beteende som
skadar andra, som mobbning och krimi­
nalitet.
En rad forskningsstudier har konstaterat
en ökad risk för barn i familjer med miss­bruk att själva få beroende- och missbruks­
problem.
Rikshandboken för
barnhälsovården
framhåller att även
mycket små barn
kan märka om vuxna
är alkoholpåverkade
eftersom spädbarnet
är mycket känsligt
för sinnesintryck.
Alkohol och barn Kunskapsöversikt 2015:2
Skolresultat
Stöd till barnen och föräldrarna
Även skolresultaten kan påverkas negativt
av att leva i en familj med alkoholproblem.
Forskningscentret CHESS undersökte skol­
resultaten från årskurs 9 för 655 000 barn
under åren 2003 – 2008. Bland barn till för­
äldrar med missbruk eller psykisk sjukdom
var det betydligt vanligare att lämna
grundskolan utan att ha fått gymnasie­
behörighet. Dessa barn hade också lägre
meritpoäng.
Det här behövs, enligt Socialstyrelsen, för att
minska riskerna för barn till föräldrar med
alkoholproblem:
Skyddsfaktorer
Trots alla dessa väl dokumenterade risker
för ohälsa och andra svårigheter i livet, är
det också många barn till personer med
alkoholproblem som växer upp till friska
och väl fungerande vuxna. Lyckligtvis kan
olika skyddande faktorer mildra de nega­
tiva effekterna av att ha en förälder med
alkoholproblem. Avgörande är, skriver
Socialstyrelsen, hur mycket beroendet och
missbruket påverkar förälderns förmåga
att se även barnets behov. Om en miss­
brukande förälder ändå klarar att till­
godose barnets behov så är det en viktig
skyddsfaktor för barnet. En annan skydds­
faktor är att föräldern kan se situationen
ur barnets perspektiv och ytterligare en är
att föräldern arbetar med sitt problem.
•Missbruks- och beroendevården bör
fokusera mer på att hjälpa hela
familjen och inte bara den vuxna som
missbrukar. Föräldrarna behöver få
stöd i sin föräldra­roll.
•Särskild stödverksamhet för barnen
och ungdomarna, till exempel samtalsgrupper där man får träffa andra i
samma situation.
•Socialtjänsten måste göra noggranna
utredningar av både risk- och skydds­
faktorer i varje enskilt fall och bedöma
vilket stöd och skydd som barnen
behöver. Barn bör så långt som möjligt
skyddas från att bevittna missbruk.
•Konkret och åldersanpassad information till barnen om vad missbruk och
beroende är och om hur det påverkar
familjer.
BARN TILL MISS­BRUKANDE FÖRÄLDRAR
CAN skriver i sin rapport Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn att antalet barn
som lever i en familj/ett hushåll med minst en förälder som uppfyller diagnos­kriterierna för miss­
bruks- och/eller beroendeproblematik är i storleksordningen 100 000 eller, uttryckt i relativa termer,
mellan fyra och fem procent. Detta är barn som lever i en reell och oomtvistlig riskmiljö.
Enligt Folkhälsoinstitutets beräkningar från 2008, som presenteras i rapporten Barn i familjer med
alkohol- och narkotikaproblem, växer 380 000 barn upp i hem där alkoholen tar en alldeles för stor
plats, där så kallad riskkonsumtion förekommer.
En rad forsknings­
studier har konsta­
terat en ökad risk
för barn i familjer
med missbruk att
själva få beroendeoch missbruks­
problem.
Alkohol och barn Kunskapsöversikt 2015:2
Källor
Barnombudsmannen (2005). Öppna för gränser Barns och ungas tankar om alkohol, tobak och narkotika. ­Stockholm: Barnombudsmannen.
Folkhälsomyndigheten (2012). Andel gravida med riskbruk av alkohol, efter region. Hämtat från andtuppfoljning.se 2014-10-06.
Gårdebjer, EM et al. Maternal alcohol intake around the time of conception causes glucose intolerance and insulin insensitivity in rat
offspring, which is exacerbated by a postnatal high-fat diet. FASEB Journal. 2015 Jul;29(7):2690-701.
Hjern, Anders, Berg, Lisa, Rostila, Mikael & Vinnerljung, Bo (2013). Barn som anhöriga: hur går det i skolan? ­Stockholm: Centre for Health
Equality Studies, CHESS.
Hjern, Anders, Manhica, Hélio Adelino (2013). Barn som anhöriga till patienter i vården – hur många är de? S
­ tockholm: Centre for Health
Equality Studies, CHESS.
Holmgren, Sara (2009). Low dose alcohol exposure during pregnancy – does it harm? A systematic literature review. Östersund: Statens
folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten).
Idenstedt; Ulla (2011). Amning och alkohol. I Rikshandboken – barnhälsovård. Hämtad från rikshandboken-bhv.se 2014-10-06.
Jansson, Staffan, Jernbro, Carolina & Långberg, Bodil (2011). Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige – en nationell
kartläggning 2011. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Koivisto Hursti, Ulla-Kaisa (2007). Alkohol vid amning. I Toxikologiska risker vid graviditet och amning Vetenskapligt underlag inför
revideringen av Livsmedelsverkets kostråd för gravida och ammande. Uppsala: Livsmedelsverket.
Kold Jensen, Tina et al (2014). Habitual alcohol consumption associated with reduced semen quality and changes in reproductive hormones;
a cross-sectional study among 1221 young Danish men. BMJ Open 2 oktober 2014.
Leifman, Håkan, Raninen, Jonas & Sundelin, Mia (2014). Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn – en genomgång av SKL:s
kartläggning hösten 2012 och en skattning av antal berörda barn. Stockholm: Centralf­örbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
Sarman, Ihsan (2009). Alkohol, graviditet och barns utveckling. Östersund: Statens folkhälsoinstitut (numera F
­ olkhälsomyndigheten).
Socialstyrelsen (2009). Barn och unga i familjer med missbruk Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013). Barn som anhöriga Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter, eller avlider. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Statens folkhälsoinstitut (2008). Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem Omfattning och analys. ­Östersund: Statens
folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten).
Spak, Fredrik (2007). Alkohol vid graviditet. I Toxikologiska risker vid graviditet och amning Vetenskapligt underlag inför revideringen
av Livsmedelsverkets kostråd för gravida och ammande. Uppsala: Livsmedelsverket.
Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Folder till nyblivna föräldrar. Stockholm, 2015: Folkhälsomyndigheten. Hämtad från
folkhalsomyndigheten.se 2015-08-26.
Det populärvetenskapliga innehållet i denna kunskapsöversikt är granskat av Jonas Raninen, alkoholforskare vid
Karolinska Institutet och utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
Tryckt oktober 2015
Alkohol och barn Kunskapsöversikt 2015:2