Inför den svenska folkomröstningen 1994 om medlemskap i EU sade sig Bengt Westerberg
(Fp) och Ulf Dinkelspiel (M) ha fått garantier från EU för att Sverige skulle få behålla sin restriktiva alkoholpolitik. Sedan svenskarna röstat ”ja” till EU-inträde visade sig detta ganska
snart vara felaktigt.
Sverige tvingades anpassa alkoholpolitiken till EU:s regelverk, vilket medförde en kraftigt
ökad tillgång till alkohol i samhället och en dramatisk ökning av svenskarnas alkoholkonsumtion. Frågan uppstod om vilka metoder som nu kunde begränsa hotande alkoholskador. Ett svar blev Riskbruksmodellen.
Text Margareta Creutzer
Attitydpåverkan ersatte
restriktiv alkoholpolitik
D
eflestaavdemsomdrickerför
mycketalkoholärintealkoholberoende.Störreandelenav
demhariställetettriskbruk.Det
betyderattdedrickerpåettsättsomökar
riskenförskadligafysiska,psykiskaoch
socialaföljderochsomkankommaatt
ledatillberoende.Enligtdenårliga
folkhälsoenkäten,somgenomförsavStatensfolkhälsoinstitut,harcirkaenmiljon
svenskarsådanadryckesvanor.
Samtidigtpågårendiskussionomhur
riskbrukegentligenskadefinieras,vilka
måttsombästringarinproblemet.Ska
mantillexempelmätamängdenalkohol
somkonsumerasochisåfallunderenviss
periodellervidetttillfälle–ochhurlänge
sträckersigisåfall”etttillfälle”?Etthelt
annatsättattdefinierariskbrukärattutgå
frånvilkakonsekvenserdrickandetfårför
individen.Påsenaretidhardetuppmärksammatsattindikatorerochmåttpåalkoholvanorharvarieratdelsövertid,dels
mellannationellaochregionalarapporteringar,vilketförståsminskarmöjligheterna
attutvärderauppgifterna.
I Sverige används tillsvidarededefinitioner,rekommenderadeavFolkhälsoinstitutet,somutgårfrånbegreppet”standardglas”intagnaunderenveckaellervidintensivkonsumtionochdessutommedhän-
Alkohol & Narkotika Nr5/2011
syntillskillnaderikonsekvenserförkvinnorochmän.
Ettstandardglasärdetsammasom33
clstarköl,12clvineller4cl40-procentig
sprit.Medriskbrukmenasattdentotala
veckokonsumtionenärstörreän14standardglasförmänoch9förkvinnor.Eller,
omdekonsumerasvidettochsammatillfälle,flerän5standardglasförmänrespektiveflerän4förkvinnor.
Sammagränseranvändsifleraländeri
EuropaochäveniUSA.
”Mellan 1996 och 2004
ökade alkoholdrickandet i
Sverige med 30 procent.”
År2004startadedendåvaranderegeringendetNationellaRiskbruksprojektet,somStatensfolkhälsoinstitutficki
uppdragattleda.BakgrundenvarattSverigetvingatsanpassadentidigarerestriktivaalkoholpolitikentillEU:sregelverk.
Konsekvensenblevenkraftigtökadtillgångpåalkoholisamhället,medendramatiskökningavsvenskarnaskonsumtion
somföljd.Mellan1996och2004ökade
drickandetmed30procent,fråncirka8till
10,4literperperson(15årochäldre)och
årirenalkoholräknat.Påsenareårhar
siffransjunkitochliggernupåca9liter
perperson.
Eftersom det är välkäntattenklafrågor
ochrådgivningomalkoholbrukärmycket
effektivaåtgärderförattpåverkamänniskorskonsumtion,varmåletförRiskbruksprojektetattgörafråganomalkoholsjälvklarinomdenvardagligasjukvården.En
viktigdelavsatsningenvaratterbjuda
metoderochutbildningtillpersonalen,exempelvisiattanvändametodenMotiverandesamtal.Vissagrupperochsituationeridentifieradessomsärskiltviktiga
närdetgälldeattbegränsaalkoholkonsumtionen.Detgälldetillexempelitrafiken,inomarbetslivet,underuppväxtåren
ochundergraviditet.Dengruppsommest
hadeökatsinkonsumtionenvarunga
vuxnaochallramestmänmellan20och
25år.Särskilduppmärksamhetladesvid
gruppenstudenter,somiantalutgörungefärhälftenavdennaålderskategori.
Projektetavslutades2010ochharresulteratinyarutinerocharbetssättinom
företagshälsovård,mödrahälsovård,på
vårdcentraler,Studenthälsan,etc.
Läs mer om Riskbruksprojektet i
rapporten Alkoholfrågor i vardaglig hälsooch sjukvård. www.fhi.se/Publikationer
9
