Är alkohol skadligt?
Alkohol, sjukdom, hjärna och betende:
vad vet vi?
Ove Almkvist
Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
&
NVS-institutionen, Karolinska Institutet
Visby lasarett, 6 maj 2011
Disposition
* Statistik
* Förbränning av alkohol
* Effekter av alkoholkonsumtion
akuta effekt och dos, effekt av långvarig konsumption
* Riskgränser, riskbruk och riskbedömning
* Effekter av på olika organ, beteende och intellekt
leverpåverkan, näringsbrist, CNS, kognition, abstinens
* Upphörd konsumtion
* Skyddsfaktor
* Diagnoser
demens, minnesstörning,intoxikation, abstinens, fetalt alkoholsyndrom
Alkoholstatistik: försäljning
(SCB, Levnadsförhållanden, rapport 114, Alkohol- och tobaksbruk)
Konsumtion
försäljning
+
privat
införsel
Alkoholstatistik: konsumtion för ålder & kön
(SCB, Levnadsförhållanden, rapport 114, Alkohol- och tobaksbruk)
<2-<1 flaska vin per vecka
2-1,5 flaskor vin per vecka
2,5-2 flaskor vin per vecka
Alkoholstatistik: konsumtion & ålder & kön
(SCB, Levnadsförhållanden, rapport 114, Alkohol- och tobaksbruk)
Förbränning av alkohol
(Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN)
Förbränning i snitt per kilo kroppsvikt och timme
man: 0,1 gram
kvinna 0,085 gram
Förbränningshastigheten kan ej påverkas
t ex genom mediciner, kaffe, bastubad etc.
Exempel: alkohol i ett glas vin 15 cl (15 gram) förbränns
man 75 kg: 2 timmar
kvinna 60 kg behöver tre timmar.
Effekt av alkoholdos: akut intoxikation
(Lishman WA. Organic Psychiatry. Oxford, UK: Blackwell Scientific Publications, 1987)
* Hämmar CNS (jfr anestetica)
långsamt verkande från intag till effekt
litet spelrum mellan anestesi och farlig påverkan andningscentra
* Initial effekt
avslappning, upprymdhet, berusning,
variation i reaktion beroende på personlighet
* Senare effekt
nedsatt prestationsförmåga, subjektiv överskattning av förmågan,
senare sluddrande tal, nedsatt koordination, gångpåverkan
aggressivitet, självömkan,
* Stark effekt
medvetandepåverkan
koma
Effekt av fortsatt konsumtion av alkohol
(Statens Folkhälsoinstitut)
* Beroendeskapande
Alkohol har en beroendeskapande effekt,
Människor tappar kontrollen över sitt drickande.
* Bestående påverkan av CNS och beteende
Kognitiv nedsättning: särskilt minne (”black-out”), visuospatial förmåga
Personlighet: omdöme, blödighet
Social liv: familj och yrke, oönskat beteende t ex våld
Medicinsk påverkan: förändrat kosthåll, risk för tiaminbrist, leverskada,
olyckor med skallskador
Korsakoffs syndrom
Demens
Riskgränser
(Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN)
Om samma säkerhetsmarginaler för alkohol som för andra
ämnen i vår omgivning
Max 7 gram alkohol per dygn, motsvarar en flaska lättöl om dagen, minimal risk
Vid 10 gram alkohol per dygn (ett glas vin / halv burk starköl) ökad risk för
bröstcancer
Vid 40 gram (två burkar starköl) begynnande risk för män att få leverskador
Mer än 70 gram alkohol per dygn (flaska vin / 20 cl sprit) risk för svåra
alkoholskador
Riskbruk
(Statens Folkhälsoinstitutet)
Statens folkhälsoinstitut beskriver riskbruk som ett alkoholbruk med förhöjd risk för
skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser.
Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol
Vid riskbruk finns ibland alkoholrelaterad skada. Hälso- och sjukvård bör ställa frågor om
alkoholkonsumtion till dem som uppsöker hälso- och sjukvården.
Steget från liten risk till förhöjd risk är flytande; ingen helt riskfri konsumtion.
Riskbruk
>14 standardglas per vecka (män) och >9 standardglas per vecka (kvinna)
Riskbruk av alkohol vid intensiv konsumtion vid ett tillfälle:
>4 standardglas (man) och >3 standardglas.
Riskbedömning
(Statens Folkhälsoinstitut)
Tolkning av AUDIT
I formuläret finns fem kolumner för svar på de tio frågorna.
Svar i vänstra kolumnen ger 0
poäng, nästa kolumn 1 poäng,
tredje kolumnen 2 poäng,
nästa 3 poäng och
högra kolumnen 4 poäng.
För fråga 9 och 10 saknas svarsmöjlighet
i andra och fjärde kolumnen och man kan därför
bara få 0, 2 eller 4 poäng på dessa frågor.
Poängen sammanräknas sedan.
Tolkning av poängen
Högre poäng betyder större sannolikhet att riskbruk,
skadligt bruk, eller beroende föreligger.
Vilka frågor som renderat poäng kan ge viss vägledning:
· WHO anger att 8 poäng eller mer är lämplig nivå
som indikator på att riskbruk,
skadligt bruk, eller beroende föreligger.
· För kvinnor anses att en lägre gräns, 6 poäng är lämplig.
· För personer över 65 år rekommenderar WHO
en poäng lägre nivå, d.v.s. 7 poäng.
· Över 16 poäng indikerar allvarliga alkoholproblem.
Vid 8 – 15 poäng räcker ofta kort
rådgivning då det oftast är ett riskbruk och inte beroende.
· Över 20 poäng indikerar starkt att beroende föreligger.
Vilka frågor som renderat poäng kan ge viss vägledning:
· Fråga 1 och 3 ger indikation på skadligt bruk.
· Frågor 4 till 6 ger indikation på beroende .
· Frågor 7 till 10 ger indikation på alkoholskador S.W.)
Effekt av alkohol: leverpåverkan
(Lishman WA. Organic Psychiatry. Oxford, UK: Blackwell Scientific Publications, 1987; NE)
* Levercirros
Leverceller dör ersätts av bindväv, vanligt vid kronisk alkoholism.
Förändrad leverfunktion leder bl a till spridning av kvävehaltiga i
blodbanan och till hjärnan som också får en förändrad metabolism.
Vid snabbt insjuknande: vanligt med psykiatriska symptom, förändrad
vakenhet, medvetslöshet (leverkoma).
Vid långsamt insjuknande: trötthet, koncentrations- och
minnesstörningar, avtrubbning, sjunkande vakenhet.
Behandling går ut på att minska upptag av kvävehaltiga substanser i födan
Effekt av alkohol: näringsdefekter
(Lishman WA. Organic Psychiatry. Oxford, UK: Blackwell Scientific Publications, 1987; NE)
* Wernicke encefalopati
Två fall av kronisk alkoholism beskrevs 1881, konfusion, gångstörning
(ataxi), ögonmuskelbesvär (Wernickes triad), även hjärtbesvär och
Lesioner i hjärnan, orsaken var svår tiamin-brist (vitamin B1)
Behandling med tiamin lindrade symtomen
Samband med Korsakoffs syndrom (minnesstörning, konfabulation och
polyneuropati)
* CNS patologi
Stor överensstämmelse mellan Wernicke
och Korsakoffs syndrom
Fynd i närheten av ventriklar, thalamus,
mamillarkropparna, hjärnstammen,
ögonmuskelneuron, men mindre ofta i kortex
Svag korrelation mellan patologi och symtom
I Korsakoffs syndrom ses ofta kortikal patologi
Limbiska systemet
Mammillarkroppar
Konsolidering av minnet (befästa)
Hippocampus
Inkodning till minnet (skapa)
Effekt av alkohol:
cerebral atrofi enl neuropatologiska studier
(Lishman WA. Organic Psychiatry. Oxford, UK: Blackwell Scientific Publications, 1987)
* Kortikal atrofi, fr a dorsolateralt
skrumpning vid CT
* Vidgning av ventriklar, fr a frontalhorn
vidgning vid CT efter 10 hög konsumtion
* Cerebellär atrofi
vermis enl CT
* Mikroskopiska förändringar
cell degeneration och förlust, fr pyramidceller
myelinförändringar
Effekt av alkohol: kognitiv försämring
(Lishman WA. Organic Psychiatry. Oxford, UK: Blackwell Scientific Publications, 1987;
Lezak, Howieson & Loring, 2004)
* Vissa kognitiva funktioner påverkas negativt
Exekutiv funktion
Komplex visuospatial funktion
Psykomotorisk hastighet, sensorimotorik
Minnesstörning
* Vissa kognitiva funktioner förblir relativt intakta
Välinlärda färdigheter
Språk
* Alkoholdemens
Begreppet har ifrågasatts, ngt utöver Wernicke-Korsakoff, MarchiafavaBignami (degeneration av corpus callosum), pellagrisk encefalopati
(hudsjukdom kopplad till niacin-brist) och förvärad lever-hjärna
degenerering (Victor, 1994). Specifik neuropatologi saknas.
En studie av alkoholdemens
(Saxton, Munro & Butters, 2000)
4 grupper
A. AD patienter (n=9)
B. Avgiftade alkoholister med demens (n=10); alk under 35-62 års tid
C. Avgiftade alkoholister utan demens (n=29); alk under 26-60 års tid
D. Kontrollpersoner (n=15)
Grupperna var jämförbara i ålder och premorbid kognitiv funktion (NART)
Kognitiva domäner och test
Aktuell kognition MMSE
Anomi
BN
Spat förmåga
RO kopi
EpMi verb
CVLT
EpMi spat
RO ret
Uppm
TMTA
Exekutiv
TMTB
Motorik
Pegboard
A=B<C=D
A<B=C=D
A<B=C<D
A=B<C=D
A<B<C<D
A<B=C<D
A<B<C<D
A>B<C<D
Minnesmottagningen, Huddinge
Total 301 patienter år 2003
Ingen alkoholrelaterad diagnos
Men journalanteckningar om hög konsumtion av alkohol, n=9 (3%)
Demensdiagnos, n=2
MCI-diagnos, n=5
Ingen diagnos, men symtom (SCI),n=2
Ålder omkring 60 år, ingen kvinna
MMSE: 27-30, dock en pat 21
Samtliga testvärden fördelade visade mönster Dem<MCI<SCI
Nästan signifikant för episodiskt minne
Inga patologiska värden för biomarkörer (Abeta, t-tau och p-tau)
Hög frekvens av annan sjukdlighet, somatiskt och pskiatriskt
Effekt av alkohol: upphörd konsumtion
(Aquilonius SM & Fagius J. Neurologi. Uppsala: Almqvist & Wiksell, 18989)
* Engångstillfälle
bakrus, huvudvärk, illamående, olust
* Högförbrukare
tremor, plockighet, sömnsvårigheter
* Kroniker: plötsligt stopp
abstinens, delirium tremens: tremor, konfusion, hallucinationer, feber,
epileptiska anfall,
En studie av upphörd alkoholkonsumtion
(Munro, Saxton & Butters, 2000)
3 grupper
A. Alkoholister som gjort uppehåll <6 mån (n=18); alk under flera tiotals år
B. Alkoholister som gjort uppehåll >6 mån (n=18); alk under flera tiotals år
C. Kontrollpersoner (n=17)
Grupperna var jämförbara i ålder och alkoholkonsumtion före uppehåll
Kognitiva domäner och test
Aktuell kognition MMSE
Anomi
BN
Spat förmåga
RO kopi
EpMi verb
CVLT
EpMi spat
RO ret
Uppm
TMTA
Exekutiv
TMTB
A=B=C
A<B<C
A<B<C
A=B<C
A=B<C
A<B<C
A=B<C
Effekt av alkohol: skyddsfaktor
(Lezak, Howieson & Loring, 2004)
* Måttlig alkoholkonsumtion kan vara skydd mot
Demensutveckling
Kardioaskulär sjukdom
Cerebrovaskulär sjukdom
* Särskilt rödvin?
Antioxidanter
Diagnos: alkoholdemens (292.82)
(DSM-IV)
A Flera kognitiva bortfallssymptom
1.
2.
störning av inlärning eller av tidigare inlärt
minst 2 av följande: afasi, apraxi, agnosi, exekutiv dysfunktion
B Kognitiva bortfall orsakar social eller yrkesmässig
nedsatt funktion
C Kognitiva bortfall förekommer inte endast vid
konfusion eller abstinens utan kvarstår
D Bortfallssymptom har samband med alkoholbruk
enligt anamnes, somatisk undersökning, laboratorieresultat
Diagnos: alkoholbetingad minnesstörning
(291.1)
(DSM-IV)
A Minnesförsämring
störning av inlärning eller av tidigare inlärt
B Minnesstörningen orsakar social eller yrkesmässig
nedsatt funktion
C Minnesstörningen förekommer inte endast vid
konfusion eller abstinens utan kvarstår
D Minnesstörningen har samband med alkoholbruk
enligt anamnes, somatisk undersökning, laboratorieresultat
Diagnos: alkoholintoxikation (303.00)
(DSM-IV)
A personen har nyligen intagit alkohol
B Kliniska signifikant och maladaptiva förändringar av
beteende och psyke, som utvecklats kort tid efter
alkoholintag
C Minst ett av följande kort tid efter alkoholintag:
sluddrigt tal, dålig koordination, ostadig gång, nystagmus, minnesstörning,
stupor/koma
D Symptomen beror inte på somatisk sjukdom/skada eller
psykiskt störning
Diagnos: alkoholabstinens (291.8)
(DSM-IV)
A Personen har upphört med eller minskat ett långvarigt
och intensivt alkoholbruk
B Minst 2 av följande hr utvecklat inom några timmar till
dygn efter A:
hyperaktivitet, handtremor, sömnsvårigheter, illamående, övergående
hallucinationer/illusioner, psykomotorisk agitation, ångest, epilepsianfall
C Symtomen i B orsakar lidande eller försämrad funktion i
arbete, socialt eller andra avseenden
D Symptomen beror inte på somatisk sjukdom/skada eller
förklaras inte bättre av psykisk störning
Fetalt alkoholsyndrom
(x)
Uppstår hos foster om modern har ett högt alkoholintag
under graviditeten.
Kännetecken
Tillväxthämning före o/e efter födelsen: låg födelsevikt, litet huvud
Missbildningar i ansiktet o/e andra kroppsdelar (gomspalt, hjärtfel etc)
Hjärnpåverkan och intellektuell nivåsänkning
Länkar
Självtest av alkoholvanor
http://www.vardguiden.se/Tema/Alkohol/
Information
http://www. scb.se/
http://www.fhi.se/
http://www.can.se/
http://www.vardguiden.se/
Statistiska Centralbyrån
Statens Folkhälsoinstitut
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
Vårdguiden
