Rutin
Clostridium difficile, misstänkt eller konstaterad - vårdhygien och behandling
Dokument-id i Barium
24920
Dokumentserie
skas/med
Giltigt t.o.m.
2017-09-24
Version
3
Innehållsansvarig: Erik Backhaus, Processchef, Läkare Infektion (eriba2); Mats Ottosson, Enhetschef, Ledningsgrupp M3 (matot)
Granskad av: Christer Printz, Chefläkare, Patientsäkerhetsfunktion (chrpr)
Godkänd av: Marga Brisman, Chefläkare, Patientsäkerhetsfunktion (marbr30)
chefläkare
Publicerad för: Skaraborgs Sjukhus
Revideringar i denna version
Ersätter styrdokument ”Clostridium difficile – misstänkt eller konstaterad –
vårdhygienisk handläggning” revisionsdatum 160924
Dokument förlängt i oförändrad form
Syfte
Beskriva handläggning av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile
Arbetsbeskrivning
FAKTARUTA
Clostridium difficile är en anaerob sporbildande grampositiv stav, som kan finnas i tarmfloran utan
att vara sjukdomsframkallande. Framförallt antibiotikabehandling kan leda till en ekologisk
rubbning i tarmfloran och ge överväxt av bakterien. Rör det sig då om en toxinbildande stam kan
detta leda till sjukdom av varierande grad, men asymtomatiskt bärarskap är inte ovanligt. Benign
diarré är det vanligaste symtomet, medan colit och den fruktade pseudomembranösa coliten är
mer ovanlig. Under senare år har en speciell stam med hög toxinproduktion och uttalad
sporoleringsförmåga vållat utbrott med svåra infektioner. Nosokomial smitta förekommer och
förutom antibiotikabehandling i sjukhusmiljö, verkar lång behandlingstid, dåligt nutritionsstatus och
hög ålder innebära riskfaktorer. Spridning sker genom fekal-oral smitta. Det sker främst via
kontaminerade händer eller kontaminerade föremål och utrustning. Symtomdebuten kan äga rum
flera veckor efter avslutad behandling. Mildare former självläker på sikt, men behandling
påskyndar tillfrisknandet. Återfallsfrekvensen efter antimikrobiell behandling ligger på 15 – 20 %
medan den efter självläkning möjligen ligger lägre. Bakteriens förmåga till sporbildning gör den
svår att avlägsna både i tarm och omgivning. Coliten går vanligtvis med symtomen diarré,
ömmande buk, feber och leukocytos, men hos gamla och svaga individer kan även en avancerad
colit döljas i avtackling med sparsamma tarmsymtom.
MOTTAGANDET
Patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficilesjukdom handhas på samma sätt som
andra patienter med infektionsdiarré. Vid spill av tarminnehåll tillämpas mekanisk rengöring
(skrubba ordentligt) och punktdesinfektion. Om provtagning, se nedan.
SLUTEN VÅRD, OMVÅRDNADSASPEKTER
Patienten bör vårdas på enkelrum med egen toalett. Besök är tillåtet. Röntgen och andra
laboratorier får anlitas på vanligt sätt. Operationer betraktas som septiska. Vid symptomfrihet
och/eller efter 3-4 dagars behandling är smittrisken liten och patienten kan då samvårdas med
andra patienter.
Giltig version är publicerad via http://hittadokument.vgregion.se/skas
En utskrift är alltid en kopia!
Sida 1 (av 3)
Rutin
Clostridium difficile, misstänkt eller konstaterad - vårdhygien och
behandling
Dokument-id i Barium
24920
Dokumentserie
skas/med
Giltigt t.o.m.
2017-09-24
Version
3
PROVTAGNING
Clostridium difficile toxingen A/B DNA (PCR) tas på alla patienter med misstanke om
symtomgivande infektion. Denna analys är nyinförd och ersätter både den tidigare metoden för
C.difficile toxin med EIA-teknik och i normalfallet även odling av C.difficile. Emellertid är den blå
remissen till mikrobiologen inte uppdaterad än. Kryssa även fortsättningsvis i rutan för C.difficile
toxin. Glöm inte att i remisstexten ange om patienten behandlats med antibiotika och i
förekommande fall vilken sorts antibiotika som använts. Provtagningsset, universellt eSwab (rosa
kork) används. Märk röret med streckkodsetikett från den mikrobiologiska remissen. Det är mycket
viktigt att provtyp anges tydligt! Endast flockad pinne som ingår i setet får användas vid
provtagning. Doppa och rotera pinnen i lös avföring, inte fast faeces. Ta inte mer än vad pinnen får
med upp. Efter provtagning, för över pinnen till röret med transportmedium. Bryt av pinnen vid
markeringen, mot kanten av röret. Skruva på locket ordentligt. Analysen utförs alla vardagar. Prov
som anländer till laboratoriet före kl.11 analyseras samma dag.
UTBROTT ELLER SVÅR SJUKDOMSBILD
Vid svår sjukdomsbild eller om det finns misstanke om ett nosokomialt utbrott kan epidemiologisk
typning vara av värde. Om odling eller ribotypning önskas bör laboratoriet kontaktas.
Uppmärksamma om det inom 1-4 veckor uppträder flera fall av Clostridium difficile-infektioner på
egna enheten och kontakta Vårdhygien vid misstanke om utbrott. Vid konstaterad smittspridning av
Clostridium difficile på en avdelning kan särskilda åtgärder bli aktuella för att identifiera och bryta
smittvägar. Detta avgörs i samråd med Vårdhygien.
VÅRDRUTINER, PERSONAL
Tillämpa basala hygienrutiner inkluderande handskar och plastförkläde i alla vårdsituationer. Det är
den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning.
Tvätta händerna efter utfört vårdarbete med tvål och vatten, torka torrt och sprita därefter händerna.
Mekanisk rengöring viktig.
OMVÅRDNADSASPEKTER, PATIENT
Patienten bör duscha, om möjligt, varannan dag. Särskilt viktigt i början av behandlingen.
Patienten informeras om vikten av att hålla en god handhygien, särskilt efter toalettbesök.
Renbäddning av patientens säng skall ske dagligen under behandlingstiden (eftersom
Clostridiebakterien är sporbildande). Glöm inte att byta patientens handdukar.
Patienten får äta vanlig kost om han/hon önskar. Patientens tillstånd får avgöra. Samråd med
patienten!
AVFALL, TVÄTT OCH STÄDNING
Avfall Hanteras som vanligt avfall.
Tvätt Kraftigt fekalt förorenad tvätt läggs i vattenlöslig säck som försluts och läggs i gul plastsäck.
Övrig tvätt hanteras som vanligt.
Städning Bakteriens sporer kan överleva länge på ytor och föremål som utsatts för spill och stänk.
Dagligt rengöringsstäd, som för övriga patienter. Vid spill tillämpas punktdesinfektion med Vircon 1
% (1 påse/liter vatten).
Slutstäda rummet med Vircon 1 % (1 påse/liter vatten). Var noga med den mekaniska rengöringen
(skrubba noggrant). Alla ytor skall städas med Vircon 1 % dvs även golv.
Använt flergångsmaterial körs i disk eller spoldesinfektor. Byt toalettrulle.
Giltig version är publicerad via http://hittadokument.vgregion.se/skas
En utskrift är alltid en kopia!
Sida 2 (av 3)
Rutin
Clostridium difficile, misstänkt eller konstaterad - vårdhygien och
behandling
Dokument-id i Barium
24920
Dokumentserie
skas/med
Giltigt t.o.m.
2017-09-24
Version
3
MEDICINSK BEHANDLING
All antimikrobiell behandling skall vara peroral. Kan patienten inte svälja, används
sondtillförsel. Preparatval eller dos påverkar inte recidivfrekvensen. Vancomycin bör dock användas
med restriktivitet pga risk för resistensutveckling vad gäller andra bakterier, fr.a. enterokocker.
Kontrollodling efter avslutad kur skall inte utföras.
I milda till medelsvåra fall är metronidazol förstahandsmedlet, Exempelvis T. Flagyl 400mg 1x3 i 10
dagar.
I svårare fall (svår colit, allmänpåverkan) eller då patienten har svårt att fördra metronidazol, bör
peroralt vancomycin (Vancocin) användas. Exempelvis C. Vancocin 125mg 1x4 i 7-10 dagar.
I mycket svåra fall kan högre doser ges: 2x4 av C. Vancocin 125mg.
Vid eventuellt återfall, vilket kan ske allt från i anslutning till avslutad behandling upp till veckor eller
månader senare, upprepas behandlingen enligt ovan, eventuellt med preparatbyte.
Vid andra recidivet övervägs nedtrappande behandling; Ex T. Flagyl 400mg 1x3x X, 1x2xVII,
1x1xVII. Ofta får behandlingen individualiseras.
Vid tredje recidivet kan annan behandling övervägas. Rektal instillation av bakterieflora kan bli
aktuell.
Giltig version är publicerad via http://hittadokument.vgregion.se/skas
En utskrift är alltid en kopia!
Sida 3 (av 3)
