Förutsättningar och utmaningar
i elevhälsans arbete
Psykisk (O)hälsa 3 februari 2016
Åsa Backlund
Institutionen för socialt arbete Stockholm
[email protected]
Upplägg
• Skola som risk eller skydd
• Skola och psykisk ohälsa
• Elevhälsans resurser, organisering och praktik
• Hälsofrämjande och förebyggande arbete – hur då?
• Skolan som preventiv aktör - utmaningar och
möjligheter för elevhälsan
Skola som risk eller skydd
•
Låga betyg i grundskolan är en viktig riskfaktor för framtida sociala
och psykiska problem, oavsett socioekonomisk uppväxtbakgrund.
•
Att lyckas i skolan utgör en stark skyddsfaktor för barn i utsatta
livssituationer.
•
Skolrelaterade problem och social utsatthet hänger ofta samman
och kan också förstärka varandra.
•
Kamratstatus och erfarenhet av mobbning är kopplat till ohälsa och
skolresultat/utbildning, även i vuxenlivet.
(Vinnerljung et al 2010; Lagerlöf 2012; Almquist 2009, 2010; Lereva et al 2015)
Att alla barn, och i synnerhet de vars
livssituation innefattar flera riskfaktorer,
ska klara skolan och få positiva
skolerfarenheter är en mycket viktig
preventiv insats!
Skola och psykisk ohälsa
- Andelen skolbarn som uppger att de har symptom på
psykisk ohälsa har ökat sedan 80-talet, framförallt bland
flickor i högstadiet.
- Huvuddelen av den långvariga psykiska ohälsan debuterar
under barn- och ungdomsåren.
- Barn i utsatta livssituationer har oftare allvarlig ohälsa,
samtidigt som dessa barn riskerar att falla ”mellan
stolarna”
- Skolrelaterade faktorer har betydelse för barns psykiska
hälsa. Skolprestation och psykisk ohälsa är ömsesidigt
påverkande faktorer.
(Hagquist 2013, 2015; SBU 2010; Westling Allodi 2010; Socialstyrelsen 2013;
Socialstyrelsen & CHESS 2012)
Elevhälsan - definition och
uppdrag
• Består av ”medicinska, psykologiska,
psykosociala och specialpedagogiska insatser”
• Ska främst vara förebyggande och
hälsofrämjande och stödja eleverna i deras
utveckling mot utbildningens mål.
• Stor tonvikt på att skapa miljöer som främjar
hälsa, utveckling och lärande.
Elevhälsan som organisation
• Rektor har det övergripande ansvaret för att
undervisning och elevhälsans verksamhet utformas så
att eleverna får det särskilda stöd de behöver.
• Samtidigt kan elevhälsan vara mer eller mindre
fristående i förhållande till skolans organisation.
• Oklara mål och otydligt ledarskap
• Stor variation i resurser
• Möter förväntningar på att stödja skolan som institution
– ”grindvakter för normaliteten”
• Extern elevhälsa; mer fristående ställning och
professionellt stöd, men också mindre möjlighet att
påverka organisationen? Vad betyder det för
tillgängligheten för eleverna?
(Backlund 2007; Hjörne & Säljö 2008)
Elevhälsans resurser –
vad betyder ”tillgång till”?
”Har vi en skolpsykolog?! Det visste inte jag.”
• Kraftigt varierande elevhälsoresurser, i regel
fokuserade till grundskolans senare år.
(Backlund 2007; Skolinspektionen 2015)
Skolinspektionen 2015:
”full tillgång till elevhälsa förutsätter en viss omfattning av
elevhälsopersonal, dels i fråga om olika professioner (det vill säga en
samlad elevhälsa), dels i fråga om de olika professionernas respektive
arbetstid. Tillgången förutsätter också att organisationen av elevhälsan är
sådan att elevhälsopersonalen har reell möjlighet att utföra sitt uppdrag.
Detta inkluderar samverkan såväl inom elevhälsoteamet, som med
skolans personal i övrigt”.
”Vad gäller elevernas möjlighet att ta elevhälsan i anspråk, innebär tillgång
att eleverna, utifrån elevers rätt till inflytande över sin utbildning, har
kännedom om elevhälsans uppdrag och funktion, och också möjlighet
att på eget initiativ och utifrån eget upplevt behov kontakta adekvat
yrkeskategori.”
Hur används resurserna?
Skolsköterskan: ”Institutionaliserad” resurs,
tillgänglighet för eleverna central.
Hälsokontroller dominerande uppgift. Lite
utrymme för arbetsmiljöfrågor.
Kurator: ”Vaga konturer”. Probleminitierade
elevsamtal samt samordning centrala uppgifter.
Fokus äldre elever.
Psykolog: Utredningar dominerar arbetet. Sällan
samtalskontakter. Fokus yngre elever (mest
pojkar?). Ofta extern resurs.
(Backlund 2007)
Skolinspektionen 2015:
”Eleverna träffar inte alls elevhälsans personal i den omfattning
som skulle kunna förväntas mot bakgrund av de erfarenheter som
framträder i enkäten, där främst behov inom det psykiska området
är tydliga”
”De flesta beskrivningar av en regelbunden samverkan mellan
elevhälsans personal och skolans lärare utgår från rutiner inom
det åtgärdande arbetet, det vill säga i samband med att elever
uppmärksammats vara i behov av särskilt stöd, eller i samband
med skolans arbete mot kränkningar”.
Elevhälsoteamets möten
• Bristande problemanalyser
• Vaga kategoriseringar
• Individrelaterade förklaringsmodeller och
åtgärder
• Konsensus
• Sällan utvärdering av tidigare åtgärder
• Dokumentation liten betydelse
(Backlund 2007, Hjörne & Säljö 2008)
”främst förebyggande och
hälsofrämjande…”
”…utgå från ett hälsobaserat, eller salutogent, tankesätt …”
”…stärka elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det
består av insatser som tar tillvara på, och främjar, sunda och friska
beteenden, och inriktas mot sådana skyddsfaktorer som ger eleverna
möjlighet att möta påfrestningar av olika slag”.
”…insatser som inriktas mot förhållanden, hos eleverna själva eller i
den omgivande miljön, som identifierats som problematiska i den
meningen att de antas kunna påverka elevernas utveckling och
lärande negativt”
(Skolinspektionen 2015)
Skolinspektionen 2015 igen:
” Även om information om eleverna samlas in, är den oftast
begränsad till elevernas kunskapsresultat, psykosociala
situation och medicinska status. Eleverna tillfrågas sällan om
sitt psykiska välmående i de enkäter skolorna genomför.
Vidare sammanställs formulären och samtalen i samband
med hälsobesöken mycket sällan för att ligga till grund för
förebyggande och hälsofrämjande insatser på en generell
nivå./…/ Detta innebär att det ofta inte finns underlag för att
vare sig planera eller genomföra det förebyggande och
hälsofrämjande elevhälsoarbetet utifrån behov inom det
psykiska området.”
Få preventiva program har
vetenskapligt stöd
• ”Om verksamheterna beslutar att införa nya program
bör de väljas från den lilla grupp som har vetenskapligt
stöd för effekt i internationella studier. Det är också
rimligt att verksamheterna i högre grad än idag
överväger om det finns strukturella alternativ till
program. Några exempel är en ökad satsning på
förskola och skola och en ökad tillgänglighet till vård och
stöd för de barn och ungdomar som behöver det” (SBU
2010, s.28)
Ex fallstudie en kommun
Syfte: Att undersöka former och förutsättningar för
elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete.
Frågeställningar:
- Hur ser olika aktörer i skola och elevhälsa på vad
hälsofrämjande och förebyggande arbete är?
- Används några särskilda redskap, metoder/arbetssätt för
hälsofrämjande och förebyggande insatser?
- Hur kopplas elevhälsans olika insatser till varandra till
skolans övriga arbete och till externa stödinsatser som
socialtjänst och hälso- och sjukvård?
- Hur ser olika aktörer på förutsättningar och utmaningar i
det hälsofrämjande och förebyggande arbetet?
(Backlund, Linblad &Löhman, kommande)
Metod: Fokusgruppsintervjuer
–
–
–
–
–
Skolsköterskor 6 st
Kuratorer 7 st
Psykologer 3 st
Specialpedagoger 3 st
Rektorer 6 st
• Ingen tydlig gemensam bild av begreppen
• Man talar främst om vad man skulle kunna arbeta
med och utveckla
• Huvuddelen av de redskap som nämns används i
åtgärdande syfte utifrån uppkomna problem
”Nu ska vi se till att dom här niorna klarar sig, och nästa
år är det nya nior. Mycket är det hur man ska jobba
förebyggande och hälsofrämjande på högstadiet men
man kanske ska lägga krutet längre ner” (kurator)
”Det känns som att vi är för mycket reaktiva ändå. Vi
försöker att vara preventiva, men preventiva på en
ganska kort nivå” (psykolog)
”Det är ju väldigt lite diskussion kring hur man kan
utveckla ett arbetssätt kring att arbeta
förebyggande”(specialpedagog)
”Min spontana tanke är ju våra hälsosamtal som jag
tycker är grundbulten i vårt arbete” (skolsköterska)
Utmaningar
(O)likvärdig skola, problemanhopning
”Det är en stor utmaning att liksom vända på tanken att nu är det
liksom 80 % med särskilda behov i klassen. Man måste göra en
tankevända, vi kan inte ha 80 % som går till
speciallärare” (specped)
”I de klasser som vissa väljer bort kan det vara 14 elever som har
ADHD och inte kan sitta stilla medan två inte har det och är
förtvivlade och ledsna. På nåt sätt måste man ställa om sig och
tänka annorlunda, just också förebygga. Det måste liksom
integreras på ett annat sätt om vi ska få det att fungera. Och det är
en jätteutmaning.” (kur)
• Skolfrånvaro
”Vi kan inte jobba så koncentrerat. Samtidigt som det är
jätteviktigt för kommande skolgång” (kur)
• Psykisk ohälsa
”Vad kan vi konkret göra för psykisk ohälsa? Det skulle jag
jättegärna vilja jobba med inom ramen för skolan och det finns ett
hål där också tycker jag.” (psykolog)
Reflektioner
• Bristande samsyn om vad elevhälsans hälsofrämjande
och förebyggande arbete ska innebära
• En outvecklad kunskapsdomän: Det finns ”inga kartor”
för det hälsofrämjande arbetet (Guvå 2014) – ökad
risk att hamna i (trygga) institutionaliserade
handlingsmönster (jmf Hylander 2011)
• Det operativa respektive det strategiska arbetet
kräver olika förutsättningar och arbetsformer
(Partanen 2012)
Skolan som preventiv aktör – utmaningar
och möjligheter för elevhälsan
• Att ge alla barn, i synnerhet barn i utsatta livssituationer, en
grundläggande utbildning och positiva skolerfarenheter!
• Kontinuerligt utvecklingsarbete utifrån forskning och systematiserad
kunskap om lokala förutsättningar. Lyfta arbetet från individnivån!
Kontinuerligt aktivt utvecklingsarbete för att förebygga och hantera
mobbning och skolfrånvaro.
• Se barns relationer till vuxna i skolan bör som en nyckelfaktor både i
det pedagogiska och i det hälsofrämjande arbetet i skolan.
• Förtydliga vad arbetet med utbildingens sociala och hälsofrämjande
mål innebär, samt hur olika yrkesgrupper i skolan kan bidra i detta
arbete.
• Identifiera kritiska områden för samverkan och skapa strukturer för
att undvika ”domänkonflikter”
• Se barn som kompetenta med viktig kunskap om sin situation!
Tips från mina barn (12 & 15 år) ☺
• Tillgång till samtalsstöd (personkontinuitet, kännedom)
• Ta reda på hur eleverna mår och upplever skolan
(utvecklingssamtalet, klassråd-teman, enkäter) och
visa att ni gör något åt det
• Vänner i skolan är viktigt
• Bra lärare : Ska inte får en att känna sig dålig. Ska inge
förtroende så att man kan vända sig till läraren om man
är ledsen. Ska våga säga till andra vuxna.
Referenser
Almquist, Y. B. (2009) Peer status in school and adult disease risk. A 30-year follow-up study of diseasespecific morbidity in a Stockholm cohort. Journal of Epidemiology and Community Health, 63(12):
1028-1034.
Almquist, Y. B., Modin, B. & Augustine, L. (2013) Peer acceptance in the school class and subjective
health complaints. A multilevel approach. Journal of School Health, 83(10):690-696.
Backlund, Å. (2007) Elevvård i grundskolan. Resurser, organisering och praktik. Stockholm: Stockholms
universitet, Institutionen för socialt arbete
Föreningen Psykisk hälsa (2011). Förskolan, skolan och den psykiska hälsan. Psykisk hälsa
specialnummer 3-4, 2011.
Guvå, G. (2014) Citerad i artikeln Främja det friska, i Specialpedagogik nr 2. http://
www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2014/04/09/framja-friska
Hagquist, C. (2013) Ungas psykiska hälsa i Sverige – komplexa trender och stora kunskapsluckor,
Socialmedicinsk tidskrift, 90(5), 671-683.
Hagquist, C. (2015) Skolelevers psykiska hälsa. Stockholm: Nordens Välfärdscenter.
Hattie, J.C. (2009) Visible learning: A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achivement.
London & New York: Routledge
Henricsson, C. (2009) Klassrumsflyktingar Pedagogiska situationer och relationer i klassrummet. Lund:
Studentlitteratur.
Hjern, A. et al (2013) Migrant density and well-being-a national school survey of 15-year-olds in
Sweden. European journal of public health 2013;23(5):823-8
Hjörne, E. & Säljö, R. (2008) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den
svenska grundskolan. Stockholm: Norsteds Akademiska Förlag.
Hylander, I. (2011) SAMVERKAN - professionellas föreställningar på elevhälsoarenan. Linköpings
universitet. FOG‐RAPPORT NR 69/2011
/
Referenser, forts
Kostenius, C. (2012) Giving voice and space to children in health promotion. Luleå: Luleå universitet
Lagerlöf, H. (2012) Samhällsvård och välfärdsresurser. En studie av skolgång, fritid och
kamratrelationer bland unga i familjehem och institutioner. Stockholm: Stockholms universitet,
Institutionen för socialt arbete.
Lereya et al (2015) Adult mental health consequences of peer bullying and maltreatment in childhood:
two cohorts in two countries. The Lancet Psychiatry 2 (6), [2215-0366] 2
Partanen, P. (2012) Att utveckla elevhälsa. Ås: Skolutvecklarna i Sverige.
Skolinspektionen (2015) Elevers behov och skolans insatser. Kvalitetsgranskning Rapport 2015:15
Socialstyrelsen (2013) Psykisk ohälsa bland unga. En underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård
och omsorg. Artikelnr 2013-5-43
Socialstyrelsen & CHESS (2012) Skolans betydelse för barn och ungas psykiska hälsa. En studie
baserad på den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009. Stockholm:
Socialstyrelsen & CHESS.
Spånberger Weitz, Y. (2011) Ungas erfarenhet av skola, samhällsvård och vuxenblivande. En studie av
fem livsberättelser. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (2010) Program för att förebygga psykisk ohälsa
hos barn. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU
Vinnerljung, B., Berlin, M. & Hjern, A. (2010) Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling
hos barn. I Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.
Westling Allodi, M. (2010) Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. SOU
2010:79
