Skolsocialt arbete som
brobryggande – några reflektioner kring
”byggstenar, redskap och kritiska punkter” ur ett
forskarperspektiv
Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015
Åsa Backlund
Institutionen för socialt arbete Stockholm
[email protected]
Vad är skolsocialt arbete?
• Det skolkuratorn gör? Det andra förväntar sig att
skolkuratorn ska göra?
- Relativt sett svagare profession i skolan:
beroende av lokal legitimitet, rollen förhandlas
fram (Backlund 2007, Constable 2006, Isaksson 2014)
• Arbete med relationer/sociala problem i skolan?
• Förebyggande socialt arbete i skolan?
• Arbete i skolan med utgångspunkt i socialt arbete som
kunskapsområde?
• Definitioner av och perspektiv på problem i skolan
förändras över tid
• Samma gäller vad som betraktas som skolsocialt arbete
• Konstanta dilemman: Att hantera barns olika
förutsättningar och benägenhet att ”passa in” i
skolsystemet/anpassa skolsystemet till alla barn samt
att dra gränserna för skolans respektive olika
professioners ansvar i detta arbete
(Backlund 2007)
Några ”byggstenar”?
• Att se individ-miljö i samspel
(Centralt i teorier i socialt arbete, t ex
systemteori, utvecklingsekologi, socialpsykologi,
teorier om risk och skydd)
• Insatser på flera nivåer
• Särskilt fokus relationen skola-familj
• ”Advocacy” (företrädarskap) i egna organisationen
• Främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande…
Hälsofrämjande:
”stärka eller att bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala
välbefinnande”
”salutogent perspektiv - utgå från kunskap om vad som gör att barn utvecklas
väl och mår bra”
”skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa”
Förebyggande:
”förhindra uppkomsten av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska,
psykiska eller sociala problem, dvs åtgärder för att minska risken för ohälsa”
”utgå från kunskap om vad och vilka miljöfaktorer som kan leda till ohälsa och
svårigheter med elevers måluppfyllelse i skolan ”
(Socialstyrelsen & Skolverket 2014)
Skola som risk eller skydd
(bl a Vinnerljung et al 2010, Westling Allodi 2010)
• Barn med låga betyg i grundskolan är att betrakta som en
riskgrupp för framtida sociala och psykiska problem, oavsett
socioekonomisk uppväxtbakgrund.
• Att lyckas i skolan utgör å andra sidan en stark skyddsfaktor
när det gäller framtida svårigheter. Detta gäller särskilt för
barn i utsatta livssituationer.
• Skolrelaterade problem och social utsatthet hänger ofta
samman och kan också förstärka varandra.
• Förväntningar har betydelse! Skolsituationen är möjlig att
påverka!
Skola och psykisk ohälsa
- Andelen skolbarn som uppger att de har symptom på
psykisk ohälsa har ökat sedan 90-talet, framförallt
bland flickor i högstadiet
- Barn som i tidig ålder uppvisar utagerande beteende
eller depression löper större risk att utveckla allvarlig
och långvarig psykisk ohälsa.
- Skolprestation och psykisk ohälsa är ömsesidigt
påverkande faktorer
- Skolkontexten, liksom den egna upplevelsen av
misslyckande har betydelse för den psykiska hälsan
- Barn i utsatta livssituationer har oftare allvarlig psykisk
ohälsa, men riskerar att falla ur de generella
stödsystemen
Redskap?
(citat från Constable & Thomas, i Constable 2006)
”Assessment” (analys, bedömning)
-
“Ett systematiskt sätt att förstå och kommunicera vad som händer i
en elevs relationer i klassrummet, i familjen och mellan familjen och
skolan”
-
Kvalitativ, fokus på relationer snarare än individ och resurser snarare
än brister
-
Kan också ske på olika nivåer ; grupp, organisation
Teamarbete
-
Medlemmar bidrar med yrkesspecifika kompetenser och perspektiv
för att uppnå ett gemensamt syfte
Konsultation
Samtal
Samordning och samverkan
”Kritiska punkter”?
(se bl a Backlund 2007, 2013; Hjörne & Säljö 2008)
• Skolsocialt arbete – en verksamhetsdomän präglad av
konflikt?
Verksamhetsdomän: Konkreta arbetsuppgifter som
utförs inom ett visst verksamhetsområde och de
olika anspråk som görs inom detta område på vem
som ska göra vad (Grape 2006)
”Ska man då vänta på insatser från andra, då
ställs man ju inför något som är etiskt”.
• Skolans starka tradition av att individualisera problem
• Bristande problemanalyser och utnyttjande av EHTs
kompetenser
Ex studie av elevhälsoteamets möten
•
•
•
•
•
•
•
•
Individualisering av problem
Avsaknad av konkretion och pedagogisk analys
Avsaknad av barnperspektiv
Läraren ”osynlig”
Hemsituationen vägdes sällan in
Avsaknad av mål och utvärderingar av tidigare åtgärder
Dokumentation liten betydelse
Konsensus mellan aktörerna i teamen
(Hjörne &Säljö 2008)
Skolkuratorns bidrag?
Ex från pågående studie i en kommun
• Odefinierat
• Huvudsakligen åtgärdande arbete
• Ex på hälsofrämjande & förebyggande framförallt i tal
om vad man skulle kunna göra
”Nu ska vi se till att de här niorna klarar sig och nästa år
är det nya nior. Mycket är hur man ska jobba
förebyggande och hälsofrämjande på högstadiet men man
kanske ska lägga krutet längre ner.”
Utmaningar
• Problemanhopning och instabilitet
• Stadieövergångar
• Skolfrånvaro
”I de klasser som vissa elever väljer bort kan det vara
14 elever som har ADHD och inte kan sitta stilla medan
två inte har det och är förtvivlade och ledsna. På nåt
sätt måste man ställa om sig och tänka annorlunda,
just också förebygga.”
Förutsättningar
• Komplex ledningsstruktur, beroende av skolledning
• Placering och antal skolor
• Omgivande förväntningar
• Relationen till lärare – ledningsstöd i detta
• Tillgång till redskap och forum
Generella uppgifter
• Skapa strukturer och rutiner för att definiera och
planera det strategiska förebyggande och
hälsofrämjande arbetet och skolkuratorns yrkesspecifika
bidrag i detta.
• Planera och utveckla arbetet utifrån kunskap om lokala
förutsättningar och relevant forskning.
• Kontinuerligt utvärdera skolmiljön och involvera
eleverna i det hälsofrämjande arbetet.
• Identifiera domänkonflikter och skapa strukturer för att
kunna hantera dem.
Ex på specifik uppgift - skolfrånvaro
• Ett exempel på viktigt område för hälsofrämjande och
förebyggande insatser
• Tidiga insatser
• Riktlinjer och rutiner för registrering
• Utredning och kartläggning på flera nivåer
• Lyssna på barnet
• Arbeta med relationen skola-hem
• Uppföljning
• Strategier och policy för de som återvänder
• Ej bestraffande eller skuldbeläggande
• Strukturer för gränsöverskridande samverkan
”--- eftersom jag inte var beredd på att det var så många
så kände jag mig jätteliten. Just att deras pappa inte
kunde vara med heller så kände jag såhär ååh… Sen när
alla börjar sitta och prata då så kände jag att man liksom
blir mindre och mindre och mindre och då tyckte jag att…
alla pratade så mycket att jag fann mig inte så mycket att
prata själv”
”Jag tyckte att de kunde ha frågat vad jag själv ville. Jag
tyckte inte riktigt att de gjorde det.
(Ur intervju med mamma respektive elev efter EVK,
Backlund 2007)
Några referenser
Blomqvist, C. (2012) Samarbete med förhinder – om samarbete mellan BUP, socialtjänst, skola och familj.
Göteborgs universitet.
Constable, R. et al. (2006) School social work. Practice, policy and research. Chicago: Lyceum Boks, Inc.
Föreningen Psykisk hälsa (2011). Förskolan, skolan och den psykiska hälsan. Psykisk hälsa specialnummer
3-4, 2011.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2008) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den
svenska grundskolan. Stockholm: Norsteds Akademiska Förlag.
Lagerlöf, H. (2012). Samhällsvård och välfärdsresurser: en studie av skolgång, fritid och kamratrelationer
bland unga i familjehem och institutioner. Stockholm : Stockholms universitet, 2012. Socialstyrelsen &
CHESS (2012) Skolans betydelse för barn och ungas psykiska hälsa … Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen & Skolverket (2014) Vägledning för elevhälsan.
Weitz, Y.S. (2011). Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: en studie av fem
livsberättelser. Stockholm : Stockholms universitet.
Stigsdotter Ekberg, M. (2011) Dom kallar oss värstingar. Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst
och polis. Växjö: Linnéuniversitetet.
Vinnerljung, B., Berlin, M. & Hjern, A. (2010) Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos
barn. I Socialstyrelsen Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.
Westling Allodi, M. (2010) Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. SOU 2010:79
Publikationer Åsa Backlund (urval)
Backlund, Å. (2007) Elevvård i grundskolan. Resurser, organisering och praktik. Stockholm: Stockholms universitet,
Institutionen för socialt arbete
Backlund, Å. Eriksson, R., von Greiff, K., Åkerlund, E-M. (2012) Ensam och flyktingbarn – barnet och socialtjänsten om
den första tiden i Sverige. Forskningsrapport 2012:1. Stockholm: FoU-Nordväst, FoU- Nordost och FoU-Södertörn.
Backlund, Å., Wiklund, S. & Östberg F. (2012) När man misstänker att barn far illa: En studie av hur professionella inom
BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten. Stockholm: Rädda Barnen.
Backlund, Å. (2013) En skola för alla? Förutsättningar och utmaningar i det skolsociala arbetet. I Karlsson, L-B.,
Kuusela,K.. & Rantakeisu, U. Utsatthet, marginalisering och utanförskap. Lund: Studentlitteratur.
Trygged, S. Backlund, Å. & Elofsson, S. (2013) Vem kan man lita på? Om skolelevers förtroende för skolpersonal.
Socialmedicinsk tidskrift, vol 90, nr 4, s.591-603.
Backlund, Å. Eriksson, R., von Greiff, K., Åkerlund, E-M. (2014) Ensamkommande barn och ungdomar
– ett longitudinellt perspektiv. Stockholm: FoU-Nordväst, FoU Nordost och FoU-Södertörn.
