Omhändertagande av PCB i byggnader

advertisement
Omhändertagande av PCB
i byggnader
Redovisning av regeringsuppdrag · juni 2002
Omhändertagande av PCB i byggnader
Redovisning av regeringsuppdrag M2002/1114/Kn
Naturvårdsverket och Boverket
Juni 2002 , Naturvårdsverkets diarienummer 643-2429-02.
1
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
2
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
Förord......................................................................................................................5
Sammanfattning......................................................................................................6
Uppdraget ................................................................................................................7
Bakgrund.................................................................................................................7
Riskerna med PCB.............................................................................................7
Förekomst av PCB i byggnader........................................................................8
Isolerrutor.........................................................................................................8
Småkondensatorer............................................................................................9
Sammanvägning.............................................................................................11
EU-rätt och internationella åtaganden ..........................................................11
Miljömål............................................................................................................13
Giftfri miljö....................................................................................................13
God bebyggd miljö ........................................................................................13
Pågående emissioner och effekter i avfallsledet ............................................13
Mängden PCB i byggnader.............................................................................14
Byggsektorns miljöåtagande och PCB-program .................................................15
Uppnådda resultat ...........................................................................................16
Hinder....................................................................................................................17
Alternativa styrmedel ............................................................................................19
Information.......................................................................................................19
Miljöledningssystem ........................................................................................19
Ekonomiska styrmedel ....................................................................................19
Tvingande regler ..............................................................................................20
Tvingande regler ...................................................................................................20
Miljöbalken.......................................................................................................20
Vilka specialförordningar kan beröras..........................................................21
Tillsynsfrågor ...................................................................................................22
Uppföljning.......................................................................................................22
Miljökonsekvenser ................................................................................................22
Arbetsmiljökonsekvenser ......................................................................................23
Ekonomiska konsekvenser....................................................................................24
Fog- och golvmassor......................................................................................24
Lysrörsarmaturer............................................................................................25
3
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
Konsekvenser för små företag ..............................................................................25
Motivering av avgränsningarna av föreslagna regler.........................................26
Bilagor ...................................................................................................................28
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 7
Uppdraget
Författningsförslag
PARCOM-beslut 92/3 om utfasning av PCBer och farliga PCBersättningar
PCB-programmet från Byggsektorns Kretsloppsråd
Bedömning enligt Simplexförordningen
Litteratur
Utdrag ur Ecofast
4
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
Förord
Uppdraget att utreda omhändertagandet av PCB i byggnader lades i slutet på mars 2002.
Den korta tiden har inneburit att möjligheterna varit små att ta fram nytt material. Arbetet
har därför bestått i att sammanställa, värdera och dra slutsatser utifrån befintligt underlag.
Samråd har skett med Boverket och underhandskontakter har tagits, framför allt med
PCB-gruppen i Byggsektorns Kretsloppsråd, men även med andra kunniga företrädare för
byggsektorn. Rapporten har utarbetats av Lars Asplund vid Naturvårdsverkets miljörättsavdelning.
5
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
Sammanfattning
Förekomst av PCB i byggnader kräver åtgärder från såväl miljö- som hälsosynpunkt.
Hälsosynpunkten är främst att vi måste skydda kvaliteten hos våra livsmedel för att
förhindra exponering via kosten men också att förhindra exponering via rumsluft. I den
yttre miljön är det främst rovdjur högt upp i näringskedjorna som drabbas. Det finns ett
flertal internationella konventioner och andra fora som fattat beslut med innebörden att all
PCB skall destrueras då det är möjligt. EG-rätten är också tydlig på denna punkt,
direktivet om bortskaffande av PCB/PCT ställer krav på avveckling av såväl s.k. PCButrustning som andra PCB-innehållande produkter.
Gemensamt för många farliga ämnen, PCB, kvicksilver osv., är att om de blandas ut
med annat material, t.ex. i avfallsledet blir det mycket svårt att i efterhand sortera ut dem
för att ta hand om dem på ett bra sätt ur miljösynpunkt. En sortering vid källan är alltså
nödvändig då PCB-haltiga material och komponenter blir avfall.
Det program som drivits inom Byggsektorns Kretsloppsråd för att ansvarsfullt hantera
frågan om PCB i byggnader har varit bra och nödvändigt, men målen, uttryckta som
andelen inventerade och sanerade byggnader, har inte uppnåtts. Ett bra material för
information om riskerna med PCB och hur man genomför inventering och sanering har
tagits fram inom projektet och en fortsatt spridning av information för att öka kunskapen
hos alla berörda är fortfarande en viktig förutsättning för ett framgångsrikt genomförande.
Naturvårdsverket bedömer därför att det behövs hårdare styrmedel för att få alla som
äger byggnader som kan innehålla PCB att delta i inventering och sanering. För att
åstadkomma detta föreslås nya regler i förordningen om bortskaffande av PCB mm. Som
Naturvårdsverket uppfattat det finns det en bred acceptans för tvingande regler, men
kanske inte alltid för de kostnader som de kan medföra.
En lösning måste gå ut på att en utsortering sker vid källan och att det PCB-haltiga
avfallet sedan förbränns. För att en utsortering skall kunna ske behövs en noggrann
inventering av var PCB förekommer. Det behövs också en plan för de åtgärder som skall
vidtas. Åtgärdsplanen skall innehålla en beskrivning av var PCB förekommer och
tidplanering för åtgärderna för att sanera och omhänderta material/byggnadsdelar/
utrustningar som avfall.
Allmänt sett när det gäller destruktion av PCB, är det för svensk del nu högtemperaturförbränning som är den lämpligaste metoden.
Speciellt för isolerrutor vore det angeläget om en mellanliggande behandling kunde
byggas upp. Merparten av glaset skulle kunna återvinnas och endast kanterna som
innehåller PCB skulle behöva förbrännas.
Naturvårdsverket har övervägt om någon form av bidrag, t ex för behandlingskostnaden för avfallet skulle göra det lättare att genomföra de åtgärder som behövs, men inte
funnit att det skulle ha en avgörande betydelse. Avfallskostnaden, särskilt för fogmassesaneringar är en liten del av totalkostnaden.
Det första steget i de föreslagna åtgärderna är att identifiera var PCB finns i de enskilda
byggnaderna.
6
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
I punktform bör följande moment ingå:
•
Krav på utredning, inventering/mätning samt åtgärdsplan redovisad för tillsynsmyndigheten senast 2004-06-30.
•
Krav på utsortering/destruktion av lysrörsarmaturer med småkondensatorer med
PCB och isolerrutor med PCB när de kasseras.
•
Krav på sanering av fogar och golv med högre PCB-halt än 500 ppm (senast
2008-12-31).
•
Krav på åtgärder för fogar och golv med under 500 ppm PCB vid rivning/renovering/ombyggnad.
Uppdraget
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att intensifiera arbetet med att
kartlägga och omhänderta PCB i byggnader och särskilt utreda om det finns behov av
tvingande åtgärder. I den mån det behövs skall verket lämna förslag till författningsändringar. Arbetet skall ske i samråd med Boverket. Regeringens beslut om uppdraget
återfinns i bilaga.
Bakgrund
Riskerna med PCB
Ämnen som PCB, vilka utöver sin svårnedbrytbarhet och giftighet också är biomagnifierbara, innebär särskilda risker för både människans hälsa och vår miljö. Påverkan på
hälsan sker främst genom vår konsumtion av livsmedel som fisk, kött och mjölk. För
rovdjur, särskilt i vattenmiljö, som säl, havsörn och utter sker påverkan genom intag av
fisk med förhöjda PCB-halter. Biomagnifieringen medför att PCB anrikas i högre led i
näringskedjorna till den grad att giftverkningar uppträder i de senare leden. Effekter som
fertilitetsskador, påverkan på immun- och hormonsystem och för människan också
påverkan på barns mentala utveckling och påverkan i förloppet av cancersjukdomar har
kopplats samman med förhöjda PCB-halter. Halterna i miljön av PCB, liksom för
exempelvis DDT, har sjunkit, men inte till den grad att de inte längre utgör en risk.
Nedgången visar dessutom tendens att avmattas. Det är bakgrunden till att åtgärder måste
övervägas för den nu största kvarvarande användningen av PCB som finns i olika delar av
våra byggnader.
7
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
Förekomst av PCB i byggnader
De fyra viktigaste användningsområdena för PCB i byggnader är:
•
Fogmassa
•
Golvmassa
•
Isolerrutor
•
Småkondensatorer i lysrörsarmaturer och hushållsmaskiner med enfasmotorer
De två förstnämnda användningarna innebär att PCB-haltigt material är öppet exponerat och PCB genom förångning, erosion och lakning sprids till luft/mark respektive
avloppsvatten. Användningen i isolerrutor innebär en större grad av inkapsling vilket bör
leda till lägre emissioner. Slutligen innebär användningen i småkondensatorer att ämnet
är inkapslat och att emissionerna är ännu lägre än för användningen i isolerrutor tills
kapslingen bryts. Några mätningar av emissioner från isolerrutor eller småkondensatorer
med PCB är inte kända för Naturvårdsverket.
Förekomsten i isolerrutor och kondensatorer i elapparater skiljer sig från användningen
i fogmassor och golvmassor. De senare utgör material som inte kan demonteras som en
komponent utan måste tas bort genom sanering.
Isolerrutor
I isolerrutor användes PCB som mjukgörare i den förseglingsmassa som tätar det slutna
utrymmet mellan de två (tre) glasskivorna i rutan.. Distansprofilen sitter på insidan och
ofta instansad med namn på tillverkaren och tillverkningstidpunkten som kan läsas genom
fönstret. I sådana fall behövs inte någon kemisk analys för att avgöra om PCB använts
som mjukgörare eftersom de olika tillverkarnas uppgifter om material vid olika tidpunkter
finns tillgängliga genom undersökningar av Svensk Planglasförening. Om märkningen
inte kan tolkas, byggåret ligger i intervallet 1956 till 1973 och utförandet är av typen med
organisk tätningsmassa kan i undantagsfall kemisk analys behöva genomföras. En
provtagning bör omfatta någon/några få representativa, inte utbytta rutor. Provtagningstekniken på kanten från utsidan av isolerrutan kan behöva utvecklas. Monteringen är
utförd så att en krossad eller på annat sätt (kondens) skadad ruta kan bytas, vilket gör att
även en intakt ruta oftast kan lyftas ut så att kanten blir åtkomlig. Metoden att skanna av
en byggnad genom spårning med PCB-hund kan också vara ett rationellt sätt att reducera
behovet av analyser av många prover.
8
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
Figur. Principskiss av isolerruta
Det vore önskvärt om mängden PCB-avfall från isolerrutor kunde minskas genom att
kanterna, som innehåller förseglingsmassa med PCB, kunde separeras från huvuddelen av
glaset. Någon anläggning eller teknik för detta finns inte tillgänglig i Sverige. Det
alternativ som nu står till buds är krossning av rutorna och behandling av allt det krossade
materialet genom högtemperaturförbränning.
I Norge finns en anläggning som utnyttjar skärning med vattenstråle under högt tryck.
Med den tekniken kan merparten av glaset tas bort. Kanterna med sin fogmassa måste
sedan behandlas som PCB-avfall. Man har i Norge den 30 april 2002 ingått ett avtal
mellan den norska regeringen och Glassbransjeforbundet i Norge, Norske Trevarefabrikkers Landsforbund, Foreningen Norsk Eiendom samt Foreningen Næringseiendom om att
branschen senast den 1 juli ska etablera ett insamlingssystem för PCB-haltiga isolerrutor.
Avsikten är att finansiering ska ske genom att en avgift tas ut på nya isolerrutor. För
närvarande pågår en kampanj där Norsk Renholdsverks-Forening, NRF och Statens
Forurensningstilsyn, SFT, samarbetar. Fram till den 30 juni 2002 kan isolerrutor lämnas
in till anläggningar som har tillstånd att ta emot PCB-haltiga rutor till samma avgift som
för icke-farligt avfall för deponering. Statens Forurensningstilsyn bidrar med transportkostnad och mottagningsavgift för behandlingen i specialanläggningen.
Småkondensatorer
Små oljekondensatorer av PCB-typ består av en hård rulle av aluminiumfolie och
papper eller plastfolie med elektriska anslutningar på aluminiumfolierna. "Lindan" är
vakuumimpregnerad med PCB-vätska och det hela är kapslat i en liten plåt eller
plastburk. Småkondensatorer innehållande PCB som impregneringsmedel kan i
byggnader särskilt förekomma i lysrörsarmaturer och i inbyggda i hushållsapparater med
9
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
enfasmotorer i exempelvis tvätt- och diskmaskiner, köksfläktar osv. Sedan den 1 juli
2001 finns ett system med obligatorisk förbehandling av el- och elektronikavfall före
förbränning, fragmentering och deponering. Syftet med detta krav är att "avgifta" avfallet
för att minska riskerna vid återvinning eller bortskaffande. Sedan 1 januari 2002 finns
också ett producentansvar för stora delar av el- och elektronikavfallet, bl a de hushållsapparater som ovan angetts innehålla PCB, samt ljuskällor och armaturer för ljuskällor. Det
innebär att vid utbyte skall den som levererar nya armaturer ta hand om de kasserade. Vid
rivning ligger kostnadsansvaret hos avfallsproducenten.
Förbehandlingskravet har en svag punkt i det första ledet, när avfallet uppkommer, just
för sådant avfall från byggbranschen. El- och elektronikavfall inklusive fasta installationer kan lätt förbises och undgå utsortering och därför läggas i en byggcontainer i
samband med renovering, utrivning eller rivning. När sedan containern kommer till en
avfallsanläggning är det stor risk att de farliga komponenterna inte upptäcks utan
deponeras eller förbränns i strid med syftet med förbehandlingsreglerna för el- och
elektronikavfall.
Skärpningar beträffande obligatorisk miljöbesiktning av byggnader och fördemontering av farliga komponenter inför rivning behövs. Ett användningsförbud för PCBkondensatorer för lysrörsarmaturer i lokaler, alltså inte i bostäder, skulle underlätta ett
samlat utbyte men ingår inte i Naturvårdsverkets författningsförslag. Stora installationer
med tiotusentals armaturer kan innehålla betydande mängder PCB, i ett känt fall var det
ca ett ton. En hög återfinningsgrad behövs eftersom en enda PCB-kondensator i en
lysrörsarmatur ofta innehåller ungefär femtio gram PCB och alltså ger halten 50 ppm
PCB åt ett helt ton avfall. Såväl lysrörsarmaturer som elektriska maskiner med PCBkondensator förekommer i de privata hushållen såväl som inom näringslivet och den
offentliga sektorn. Den andel av lysrören som används i bostäder kan vara av storleksordningen tio procent. Det fall som erfarenhetsvis leder till störst risker för att farliga
komponenter i bygg- och rivningsavfall inte sorteras ut är utrivningar, ombyggnader och
rivningar. Har inte identifiering av de farliga byggdelarna skett och utsortering gjorts före
de huvudsakliga bygg-/rivningsåtgärderna finns det en betydande risk att de farliga
ämnena över huvud taget inte sorteras ut utan att de hanteras med övrigt avfall och kanske
deponeras på en deponi för icke farligt eller inert avfall.
Hushållsmaskiner som byts, endera kampanjvis av moderniseringsskäl eller enstaka,
har bättre utsikter att hamna rätt dvs. omhändertas som annat el- och elektronikavfall och
avgiftas.
Kondensatorer med PCB kan demonteras och omhändertas genom högtemperaturförbränning. PCB-halten är hög, cirka 25 %, vilket innebär att någon förbehandling inte
behövs.
För närvarande känner vi endast till risker med PCB i isolerrutor och PCBkondensatorer i samband med byggnads- eller rivningsåtgärder, då i form av att avfallet
kan komma att hanteras fel om det inte sorteras ut som det ska. I samband med elektriska
fel i lysrörsarmaturer kan spridning av PCB ske och brand initieras men detta är ovanliga
händelser.
Det kan nämnas att ännu inte genomförda förslag till ändringar i plan- och bygglagen
som lades i en utredning från Boverket på regeringens uppdrag (1997) syftade till bättre
identifiering och hantering av farligt avfall från rivningar och utrivningar.
10
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
Sammanvägning
Naturvårdsverket har övervägt att föreslå att ett slutdatum för användning av isolerrutor och PCB-kondensatorer i armaturer i lokaler sätts till den 31 december 2008. Syftet
med detta skulle vara att uppnå att nästan all identifierbar PCB skall omhändertas för att
förebygga ytterligare utsläpp till miljön. Det skulle också vara en anpassning till Sveriges
internationella åtaganden.
Erfarenheterna av hur utsortering och omhändertagande enligt gällande regler fungerar
nu visar tydligt att starkare styrmedel behövs. Ett obligatoriskt slutdatum är dock
betungande för byggnadens ägare och Boverket har ställt sig tvekande till en sådan
lösning med hänsyn till att några mätningar som visar på emissioner av PCB från
bruksskedet av dessa komponenter inte är kända och de höga kostnaderna. Mot bakgrund
av denna Boverkets uppfattning har Naturvårdsverket därför kommit fram till att inte nu
föreslå ett sådant datum, utan att branschen förutsätts ta ett ansvar när rivning eller utbyte
sker.
I dag finns inte någon bra sammanhängande kedja för att rationellt omhänderta isolerrutor t.ex. i samband med ombyggnader och resultatet är att det är ovanligt att sådana
rutor får ett riktigt omhändertagande. En inventering med planer för utbyte skulle öka de
mängder avfall som tas omhand på rätt sätt och sannolikt också driva på en teknisk
utveckling av avfallsbehandlingen. Det är beklagligt att behöva kassera fungerande
byggnadsdelar, men det finns av andra åldersskäl ändå behov av att byta en del fönster
som då kommer att vara över 35 år gamla och rimligen är ekonomiskt avskrivna. Det kan
noteras att uppskattningsvis redan 70% av det ursprungliga antalet redan bytts ut – tyvärr
oftast utan att omhändertas som PCB-avfall.
Utanför uppdraget om PCB i byggnader ligger de lysrörsarmaturer och armaturer för
urladdningslampor som används utomhus exempelvis för belysning av vägar, idrottsanläggningar, parkeringsplatser osv. Även sådana armaturer kan innehålla PCBkondensatorer.
EU-rätt och internationella åtaganden
Användningen, utsläppen och avvecklingen av PCB har tagits upp i internationella organ
och i ett antal konventioner till skydd för miljön:
• OECD
• Oslo- och Pariskonventionerna
• Helsingforskonventionen
• Nordsjökonferensen
• Baselkonventionen
• POP-protokollet (1998) inom LRTAP
• Stockholmskonventionen om POP-ämnen
Ämnet PCB och varor innehållande PCB har också reglerats genom flera EG-direktiv.
11
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
Ett vanligt sätt att hantera problemet med PCB-förorening av miljön har varit att
rekommendera åtgärder för att förhindra utsläpp. Ett första steg har varit att stoppa öppen
användning exempelvis som mjukgörare i färg och plast. Ett nästa steg har varit att
förbjuda all nyanvändning och nu pågår utfasningsskedet då den pågående användningen
ska upphöra och PCB destrueras på ett säkert sätt.
Redan i OECD-beslut C(73)1 Final av den 13 februari 1973 sägs att PCB inte ska
användas industriellt eller kommersiellt annat än för följande ändamål:
• Transformatorer och kraftkondensatorer
• Värmeöverföringsvätskor
• Hydraulvätska i gruvutrustning
• Småkondensatorer
Användningen av PCB i småkondensatorer ska avvecklas.
Användningen ska begränsas till fall då brandskyddskraven tar över miljöskyddskraven
och att avveckling av användningen ska ske med målet att helt stoppa utsläppen till
miljön.
I PARCOM-beslut 92/3 om utfasning av PCB och farliga PCB-substitut sägs att parterna
skall vidta åtgärder för att ta ur bruk och destruera all identifierbar PCB år 1995 eller
senast vid utgången av 1999 för Nordsjöns strandstater och år 2005 eller senast 2010 för
övriga parter i konventionen.
Kraven är inte helt uppfyllda vare sig av Sverige eller av andra parter. PARCOMs
tidtabell var för snäv och en del av användningsområdena exempelvis i byggnader var
inte aktuella då rekommendationer och beslut antogs.
Helsingforskonventionen om skydd av Östersjön har satt upp PCB och PCT på en lista
över förbjudna ämnen och beslutat om en särskild rekommendation 6/1 om eliminering
av PCB och PCT.
Inom EU-rätten tas PCB upp i följande direktiv:
•
•
•
•
•
•
•
Rådets direktiv 96/59/EEG om bortskaffande av PCB/PCT
Rådets direktiv 89/677/EEG om marknadsföring av farliga ämnen
Rådets direktiv 75/439/EEG om omhändertagande av spilloljor
Rådets direktiv 94/67/EEG om förbränning av farligt avfall
Kommissionens förordning (EEG) 92/2455/EC om export och import av vissa
farliga kemikalier , "PIC"
Rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall
Rådets förordning (EEG) nr 259/93 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen
Sammanfattningsvis har Sverige i flera internationella överenskommelser och som
medlem i den Europeiska unionen åtagit sig att avveckla användningen av PCB och
att på ett säkert sätt destruera PCB-avfall. Tidsmässigt har redan de tider som gäller
passerats.
12
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
Miljömål
Miljömålen Giftfri miljö och God bebyggd miljö omfattar förekomsten av PCB i
byggnader.
Giftfri miljö
"Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället
och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.
Miljökvalitetsmålet innebär:
– Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna.
– Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll."
God bebyggd miljö
Bland generationsmålen för God bebyggd miljö utpekas särskilt:
–
–
–
–
Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga
radonhalter, eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.
Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar.
Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskas.
Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper
och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan staden och dess omgivning.
I Socialstyrelsens rapport "Hälsorelaterade miljökvalitetsmål, delmål och åtgärder för ett
hållbart Sverige, 1999", framhålls vikten av att Byggsektorns program genomförs för att
hindra att PCB sprids och förorenar bostadsmiljön, mark och i naturen.
Pågående emissioner och effekter i avfallsledet
Någon kvantifiering av emissionerna av PCB från byggnader har inte genomförts.
Däremot är de kvalitativt belagda. Mätningar av PCB-halten i mark i omgivningen av en
byggnad med PCB-fogar visar en påverkan också på långt håll (500 m) av PCB med
samma mönster som i fogmassan. Halten i luft högst upp nära fasaden var vid varm
väderlek starkt förhöjd jämfört med bakgrundsnivån men halten varierade starkt mellan
de två provtagningstillfällena. Det innebär att det är svårt att uppskatta ett årsvärde för
emissionerna. Ytterligare ett resultat av mätningarna är att oväntat stor del av luftens
PCB-innehåll återfanns i partikelfas. Även mätningar av PCB-halten i inomhusluft i PCBfogade byggnader visar förhöjda nivåer.
13
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
En ny studie pågår inom Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, som är
inriktad på PCB-belastningen på personer boende i en byggnad som är utförd med PCBhaltiga fogar jämfört med en likadan byggnad med PCB-fria fogar.
Vid renovering av PCB-fogar uppkommer ett farligt avfall bestående av dels själva
fogmassan och den bottningslist som normalt används bakom fogmassan, dels slipdamm
från omgivande material, täckningsmaterial och använda skyddskläder.
I samband med rivning är det viktigt att bedöma konsekvenserna av förekomsten av
PCB i rivningsmaterial för möjligheterna att återvinna material och också de krav som
måste ställas i samband med deponering om återvinning inte är möjlig i det enskilda
fallet.
Om den mängd PCB som finns i fogmassan, några tiotal kilogram i tämligen stora
byggnader, slås ut på hela mängden byggmaterial kommer medelhalten att bli så låg att en
klassning som farligt avfall framstår som orimlig. Det är oacceptabelt att tillgodoräkna sig
utspädning med stora kvantiteter betong: PCB ska omhändertas vid källan. En sådan
utspädning genom att låta bli att sortera bort vad som utgör farligt avfall står i strid med
avfallsförordningens regler.
I fogmassan är halten typiskt fem till trettiofem procent och de mängder farligt avfall
som behöver förbrännas i samband med sanering ryms väl inom den kapacitet för god
förbränning som finns i landet.
En genomförd men ännu inte publicerad studie, Spridningen av PCB från fogmassor
till angränsande material, med Gunilla Rex som projektledare visar att halten PCB i
intilliggande material kan vara ordentligt förhöjd. Vid rivning av byggnader med
fasadelement i betong kan saneringen av fogarna i vissa fall ske på marken, vilket
underlättar arbetet, och förmodligen kan den utföras med diamantsågning i betong så
långt från fogen att betongen inte är kontaminerad.
Mängden PCB i byggnader
De uppskattningar som gjorts av PCB-mängden i fogmassor tyder på att den använda
mängden varit 100-500 ton under perioden. Hittillsvarande inventeringsresultat tyder på
att mängden bör ligga i den lägre delen av intervallet. Till detta kommer PCB i isolerrutor, ursprungligen ca 115 ton PCB, uppskattad kvarvarande mängd 35 ton PCB, i
akrylgolvmassa 20–30 ton och småkondensatorer i lysrörsarmaturer 20 ton PCB. För
vitvaror har Naturvårdsverket inte tillgång till data. Det kan nämnas att uppskattningar
beträffande lysrörskondensatorer som görs på basis av motsvarande underlag från andra
länder kan innebära en överskattning beroende på att den svenska lagstiftningen tidigt
reglerade även lysrörsarmatur med PCB-kondensator. Eftersom inventeringar inte
genomförts har uppskattningarna fått göras på basis av andra uppgifter och extrapoleringar, vilket innebär att resultaten bör användas med försiktighet.
Bland mängduppgifterna bör särskilt situationen när det gäller isolerrutor observeras.
Sjuttio procent av dem, innehållande 80 ton PCB, har sannolikt redan deponerats, ofta på
deponier av låg kvalitet.
14
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
Byggsektorns miljöåtagande
och PCB-program
När Naturvårdsverkets rapport "PCB i fogmassor – stort eller litet problem?" publicerats
år1997 såg Byggsektorns Kretsloppsråd hanteringen av frågan kring inventering och
sanering som en uppgift som ingick i det miljöåtagande som branschen gjort.
En arbetsgrupp bildades och ett program utarbetades. Kretsloppsrådet sammanfattar
programmet så här:
"Handlingsplan för att hantera PCB i byggnader
Byggsektorns Kretsloppsråd har antagit ett handlingsprogram för hur man ska komma tillrätta med
problemet med PCB i byggnader. Syftet är att kartlägga förekomsten av PCB i byggnader, samla
in och utvärdera kunskap om tekniska metoder för identifiering, analys och sanering av PCB i
byggnader samt utreda lämplig hantering av PCB-haltiga restprodukter. Information ska spridas
till fastighetsägare m.fl. i hela landet om rekommenderade värden för när åtgärder bör vidtas och
om rekommenderad teknik för identifiering, sanering och restprodukthantering. Detta ska leda till
att bygg- och fastighetsbranschen på ett korrekt sätt kan inventera och hantera de PCB-haltiga
material som bedöms innebära risk från hälso- och miljösynpunkt.
Målen i handlingsprogrammet har formulerats så här:
1.
Alla fastighetsägare ska senast under maj 1998 få en första information om riskerna med
PCB, om halter där åtgärder rekommenderas, om teknik för att identifiera och sanera PCB
i byggnader och om hur PCB-haltiga restprodukter ska tas omhand.
2.
Eventuella kompletterande rekommendationer för hantering av PCB-haltiga restprodukter
ska vara utarbetade till årsskiftet 1998/99.
3.
Alla fastighetsägare m fl ska få mer ingående information om identifierings- och saneringsmetoder och hantering av PCB-haltiga restprodukter senast i början på 1999. Samma
information ska då finnas tillgänglig för hela bygg- och fastighetsbranschen.
4.
Under 1998 ska de mängder av PCB inventeras som uppskattningsvis finns i fogmassor,
golvmassor och isolerrutor och under 1999 ska de fastigheter inventeras i vilka detta material finns.
5. De identifierade PCB-haltiga material som bedöms kunna innebära betydande risk för
miljö och hälsa ska vara sanerade till årsskiftet 2002/03."
Sedan 1998 har ett omfattande arbete med teknikutveckling och information bedrivits. En
välbesökt hemsida på internet har byggts upp, www.sanerapcb.nu, och ett flertal kurser
har hållits, över tjugo nära kopplade till Byggsektorns Kretsloppsråd.
15
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
Uppnådda resultat
Allmänt sett är stora allmännyttiga bostadsföretag de som haft den största förmågan och
intresset att uppfylla åtagandet. Stockholm och Västra Götaland är exempel på regioner
som varit aktiva. Mindre fastighetsägare, både bostadsrättsföreningar och privata har av
naturliga kompetens- och resursskäl varit mindre aktiva.
Miljöförvaltningarna bl a i Stockholm och Göteborg har genom brev uppmanat
aktuella fastighetsägare att genomföra inventeringar för att vid behov gå vidare med
sanering. Responsen har varit svagare än önskvärt. De fastighetsägare som har tagit till
sig informationen att deras fastighet tillhör de som kan misstänkas innehålla PCB har ofta
inte tillräcklig kunskap eller eget intresse att gå vidare. Man riskerar besvär, kostnader
och oroliga frågor från de boende. Viktigt är också att man i branschen inte har vana att
hantera innebörden av ett frivilligt miljöåtagande. En beräkning som utgår från situationen i Stockholm leder till slutsatsen att under10 procent av det bestånd som visats
innehålla PCB har sanerats. När det gäller läget för inventeringar finns det en stor
spridning mellan olika kommuner i hur långt man kommit, från att man knappt börjat till
att praktiskt taget allt är inventerat.
Ett mått på hur framgångsrik saneringen varit är de mängder avfall av fogmassor med
PCB som tagits emot av Sydenergi Sakab, som är det enda svenska behandlingsföretaget
med tillstånd att bortskaffa detta PCB-avfall. Sedan ett särskilt konto för redovisning av
sådant avfall inrättades har mängden för de senaste två åren varit ungefär lika stor eller ca
80 ton fogavfall med PCB per år. Utöver PCB-haltig fogmassa består avfallet av
slipdamm och andra rester av omgivande material, täckningsmaterial och skyddskläder.
Till i mars 2002 har ca 225 ton fogavfall tagits emot av Sakab innehållande uppskattningsvis 7-9 ton PCB. Om inventering och sanering hade utvecklat sig som de borde så
skulle kvantiteterna ha visat en starkt ökande trend.
Genom en skrivelse från Anneli Åstebro, tidigare Stockholms miljöförvaltning, nu
Järfälla Miljö- och stadsbyggnadskontor, har Naturvårdsverket fått tillgång till följande
figur som visar utvecklingen av avfallsmängder och antal saneringar i Stockholms
kommun.
16
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
90000
80000
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
30
7
13
Antal saneringar st i
Stockholm
Avfall från Stockholm,
kg
Avfall hela Sverige, kg
20
10
1997 1998 1999 2000 2001 2002
Figur; Avfallsstatistik från Stockholm och Sverige enligt uppgift från SAKAB, antal
saneringar enligt databasen Ecofast i Stockholm.
Vidare meddelar Åstebro:
"Fördelning av PCB i olika material i Stockholm redovisas på följande sätt. Följande
resonemang grundar sig på uppgifter som hämtats ur databasen Ecofast och några utdrag
liknande det daterat 2002-05-21, se bilaga.
Totalt har 1131 inventeringar registrerats av totalt 2285 möjliga från hus byggda
mellan 1956 och 1973 i Stockholm. Den huvudskaliga mängden finns i fogmassor, 62 %.
Enligt en prognos kan den totala mängden PCB i fogmassor uppskattas till ca 12 ton.
Förfrågan att inventera har gått ut till alla byggnadstyper utom enskilda villor och
småhus.
Isolerrutor med PCB står för 14 % av den hittills inventerade mängden PCB och 24 %
av mängden PCB finns i små lysrörskondensatorer eller andra el-installationer där PCB
kan tänkas förekomma.
En grov prognos visar att det finns ca 19 ton PCB finns i dessa tre olika material i
Stockholm. Vid inventeringarna har man frågat efter golv med PCB men några sådana
har ej redovisats ännu."
Hinder
Det frivilliga åtagandet av Byggsektorns Kretsloppsråd har inte genomförts enligt
tidsplanen. Det finns många möjliga hinder som kan ha bidragit till detta:
Byggsektorns Kretsloppsråd:
• Begränsade ekonomiska och personella resurser
• Inga starka styrmedel att påverka medlemsföretagen
Fastighetsägarna:
17
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
• Svårt att nå ut med information till fastighetsägarna
• Småföretag med bristande kompetens och resurser
• Ekonomiskt betungande
• Ovana att arbeta med frivilliga åtaganden
• Många små privata fastighetsägare oorganiserade och svåra att nå
• Besvärliga regler för transport av farligt avfall
Provtagning och analys:
• Behov av ytterligare utbildning av inventerare/provtagare, analyskapaciteten
bedöms tillräcklig
Sanerings-/renoveringsföretagen:
• Begränsad kapacitet
• Ytterligare utbildningsbehov
• Auktorisation
• Arbetsmiljöproblem
Avfallsbehandlingsföretagen
• Inget effektivt hanteringssystem för isolerrutor
Tillsynsmyndigheterna:
• Begränsad kapacitet driva på och oklar roll
• Ytterligare utbildningsbehov
Det finns ett tvingande regelverk för transporter av farligt avfall i avfallsförordningen
som kan innebära ett hinder för att farliga beståndsdelar i byggnader tas omhand på rätt
sätt. Yrkesmässig transport av farligt avfall kräver tillstånd eller för vissa undantagsfall
anmälan till länsstyrelsen. Undantagen gäller spillolja och färg- och lösningsmedelsavfall,
köldmedier, el- och elektronikavfall samt lysrör. För övrigt farligt avfall får det vara högst
100 kilogram per år och inte innehålla PCB, kvicksilver, cyanid eller kadmium.
Ett fungerande system för att samla in utbytta isolerrutor med PCB skulle underlättas
mycket av att glasmästarna fick möjlighet att ta med sig den gamla rutan, hel eller i delar,
för transport till mottagningsstation för farligt avfall. Om den gamla rutan lämnas kvar för
att fastighetsägaren ska beställa borttransport av transportör med tillstånd att transportera
farligt avfall är risken stor att den gamla rutan hamnar i den vanliga avfallshaneringen.
Motsvarande gäller då en eller ett fåtal lysrörsarmaturer byts ut av elektriker. Riskerna
bedöms dock som mindre i detta fall eftersom ett system för insamling av el- och
elektronikavfall byggts upp. Problemet är relativt sett mindre vid systematiska byten i en
hel fastighet eller bostadsområde. I de fallen handlar det om hela lass och transportkostnaden per enhet sjunker. När det gäller sanering av fogar och golv finns också svårigheter
förknippade med mellanlagring och borttransport av avfallet men i de fallen är det en
mindre del av problemet, så som beskrivits för större byteskampanjer för isolerrutor.
18
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
Alternativa styrmedel
Information
PCB är ett signalord för många miljöintresserade. Det har liknande tyngd som DDT,
kvicksilver och dioxiner och enbart omnämnandet av PCB har ett nyhetsvärde vilket
underlättar möjligheterna att framföra olika budskap. Samtidigt innebär det en risk att
utlösa en oro som går utöver vad som finns grund för. Ett bättre underlag behöver tas
fram som belyser just de risker som finns i inomhusmiljön. I dag finns mätningar som
visar en förhöjning av PCB-halten i luft i byggnader med PCB-fogar. Det tillskott av PCB
som detta innebär för de boende/arbetande finns däremot inte utrett. Undersökningar av
detta pågår dock för närvarande. Byggsektorns Kretsloppsråd har i frågor gällande PCB i
byggnader använt sig av olika slag av information som styrmedel. De vägar som använts
är ett flertal kurser och seminarier, en välbesökt hemsida, pressmeddelanden och artiklar i
fackpress. Handböcker har utarbetats inom Stockholms miljöförvaltning, projektet PCBfria fogar i Västra Götaland och av fogbranschen. Pengar för att bekosta traditionella
reklamkampanjer med annonser, affischer och tevereklam har inte stått till buds. Det kan
också ha funnits en viss tveksamhet mot att alltför hårt slå på trumman för riskerna med
ett farligt ämne som finns nära oss i våra bostäder. Strävan har varit att alla personer som
direkt berörts av saneringar ska vara väl informerade om vad som ska ske och riskerna
med detta. Information måste vara en beståndsdel i varje insats för att genomföra
inventering och sanering av PCB i byggnader. Den behövs inte minst för att det stora
antal boende och arbetande som kommer att beröras måste få en möjlighet att bedöma sin
situation realistiskt och inte utsättas för en allmän oro. Information som enda styrmedel
bedöms däremot mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts inte vara tillräckligt.
Miljöledningssystem
Införande av miljöledningssystem för fastighetsförvaltning kan vara ett sätt att lyfta fram
viktiga miljöaspekter på byggnader såsom energihushållning, PCB, radon, asbest,
ventilation, materialåtervinning osv. Det bedöms dock inte kunna ge ett genomslag på
inventering och sanering av PCB i det nödvändiga korta tidsperspektiv som nu är aktuellt,
mindre än åtta år.
Ekonomiska styrmedel
Ett system med ekonomiskt stöd till exempelvis sanering, som är den kostsamma delen av
ett åtgärdsprogram, skulle underlätta för många att få ekonomin att gå ihop. Det bör i
sammanhanget nämnas att de fastighetsägare som ambitiöst tagit till sig problemet och
med ekonomiska uppoffringar själva genomfört innehållet i branschens frivilliga åtagande
19
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
med en viss rätt kan känna sig besvikna om mer senfärdiga kollegor slipper hela eller
delar av utgifterna. Mot detta väger allmänintresset att åtgärderna genomförs heltäckande.
En del av ägarna till sanerade fastigheter har i egenskap av samhällsnyttiga bostadsbolag
redan fått statligt stöd för uppförandet av sina byggnader. Någon uppskattning av hur stor
del av de redan sanerade byggnaderna som detta gäller för är nu inte känd för Naturvårdsverket. Så mycket är dock känt som att under den aktuella byggtiden var olika
stödformer vanliga.
Under avsnittet om isolerrutor beskrivs den kampanj för insamling av isolerrutor som
pågår i Norge. För användningen av PCB i byggnader i separata komponenter som
isolerrutor eller kondensatorer blir avfallskostnaden relativt sett större än för användningen i material som fog- och golvmassor för vilka arbetskostnaden är helt dominerande. Ett
ekonomiskt stöd för mottagningsavgiften för avfallet skulle kunna minska risken att PCBhaltigt avfall kommer på avvägar. Ett sådant stöd kunde med fördel alternativt ges i form
av teknik- eller investeringsbidrag för exempelvis anläggningar för behandling av
isolerrutor. Lysrörsarmaturerna omfattas av producentansvaret för elektriska och
elektroniska produkter vilket innebär att i samband med utbyte har leverantören av nya
armaturer kostnadsansvar för avfallshanteringen.
Tvingande regler
Tvingande regler kan utgöras av krav som innebär att det frivilliga åtagandet skall
genomföras med en reviderad tidplan och påföljder vid försummelser. Även en regelstyrning behöver emellertid åtföljas av omfattande information till verksamhetsutövarna
(fastighetsägarna), tillsynsmyndigheterna och allmänheten. Som för alla regler behövs
också ett uppföljningssystem.
Tvingande regler
Miljöbalken
I miljöbalkens portalparagraf (1 kap. 1 §) fastslås bl.a. att balken skall tillämpas så
människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter och att hushållning
med material, råvaror och energi främjas så att uthålliga kretslopp kan uppnås. Enligt
Naturvårdsverkets bedömning omfattas innehav av PCB, oavsett om det förekommer i en
byggnad eller någon annanstans, av balkens tillämpningsområde. I balkens 2 kapitel finns
allmänna hänsynsregler som är rättsligt bindande. Flertalet gäller alla som bedriver eller
avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd. En rimlighetsbedömning ska alltid
göras beträffande kostnaderna för olika skyddsåtgärder och nyttan av desamma.
Avvägningen får dock inte leda till att miljökvalitetsnormer kan komma att överskridas.
Någon formell miljökvalitetsnorm gällande PCB finns inte fastställd, men generationsmå-
20
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
let för giftfri miljö, att all PCB i miljön skall elimineras, innebär att alla källor av
betydelse måste avlägsnas eller begränsas.
Kapitel 9 miljöbalken behandlar miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Med miljöfarlig verksamhet avses all användning av mark, byggnader eller anläggningar som innebär
utsläpp till mark, luft eller vatten eller annan olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk
bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Det kan
diskuteras om att äga en byggnad som har PCB i fogar eller golv utgör en miljöfarlig
verksamhet. I vart fall bör sådana byggnader omfattas som innehåller PCB-haltiga
byggnadsdelar för vilka det finns en risk för påverkan på hälsan eller miljön genom
spridning av PCB. Det finns ingen praxis i detta avseende.
Kapitel 10 reglerar frågor kring förorenade områden och omfattar bl.a. förorenade
byggnader. PCB har avsiktligt tillsatts som mjukgörare till fog- och golvmassor och utgör
i den bemärkelsen inte någon förorening i materialet. Det innebär att förhållandet att
fastighetsägaren har PCB i sina fogmassor inte i och för sig leder till ett ansvar enligt
detta kapitel, d.v.s. att använda sig av ett olämpligt byggnadsmaterial är inte i sig en
förorening. Om fogmassan avger PCB och förorenar byggnad eller mark kan eventuellt
ett ansvar enligt 10 kap MB komma ifråga. Så vitt vi vet i dag är det så att PCB i dessa
"öppna" användningar alltid sprids till omgivningen. Föroreningen ska i så fall vara sådan
att den kan medföra fara eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. En sanering
omfattas av anmälningsskyldighet enlig 28 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd.
Den eventuella direkta hälsorisken via rumsluft är ännu inte klarlagd. Den indirekta,
via kosten, är det däremot.
Vilka specialförordningar kan beröras
Ämnet PCB nämns uttryckligen i fem förordningar:
•
•
•
•
•
Förordningen (1985:837) om PCB mm
Förordningen (1998:122) om bortskaffande av PCB mm
Förordningen (1993:1268) om spillolja
Avfallsförordningen (2001:1063)
Förordningen (1997:692) om förbränning av farligt avfall
Av dessa är det de två förstnämnda som ligger närmast frågan om PCB som är i bruk i
byggnader.
21
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
Tillsynsfrågor
Den operativa tillsynsmyndighet som verkar lokalt, kommunens miljönämnd, har redan
stor belastning av arbetsuppgifter. Tvingande regler kommer att innebära en ökande
ärendebelastning på den operativa tillsynsmyndigheten. Det ligger i syftet med regeländringen. Granskning av inventeringsrapporter och åtgärdsplan, samråd och uppföljning
kommer att kräva ökade arbetsinsatser. Det kommer också att renodla tillsynsrollen som
har upplevts som oklar i det frivilliga åtagandet. Ett alternativ skulle vara att lägga det
huvudsakliga tillsynsansvaret på central eller regional nivå men detta är dock knappast
praktiskt genomförbart. I de kommuner där PCB-fogar är vanligt förekommande kan det
finnas många byggnader som behöver inventeras och för vilka samråd beträffande
sanering måste genomföras. Ytterligare utbildningar för handläggare på kommuner och
länsstyrelser torde behövas. Information om bindande regler behöver spridas genom ett
antal olika kanaler individuellt och kollektivt: brev till fastighetsägare, artiklar i lokal-,
riks- och fackpress och eventuellt också via kommersiella kanaler som annonser i press
och teve, direktreklam till fastighetsägare osv.
Uppföljning
Rapportering av inventeringsresultat bör göras till kommunen som operativ tillsynsmyndighet. Naturvårdsverket och Boverket som centralt ansvariga myndigheter behöver
sedan för vidare rapportering till regeringen och den Europeiska kommissionen en
nationell sammanställning av materialet. En sådan sammanställning kan göras inom
ramen för länsstyrelsernas tillsynsarbete eller genom en enkät direkt till kommunerna.
Miljökonsekvenser
Under avsnittet Pågående emissioner och effekter i avfallsledet beskrivs vilka emissioner
som pågår och som kan uppkomma från hantering av bygg- och rivningsavfall. PCBanvändningen är reglerad inom EU och en avveckling pågår. I de flesta medlemsstater är
den gamla "öppna" användningen inte på dagordningen ännu. Sverige, Norge (EES) och
Finland är de länder i vår närhet där PCB i byggnader kommit på dagordningen. I den
mån som samma byggteknik med prefabricerade fasadelement av betong, stora tegelfasader och naturstensfasader använts kan man förvänta sig att samma typer av väderbeständiga fogmassor använts. Användning för andra liknande ändamål som tätningar runt
fönster, plåtbeslagning, skyltfönster och glasade partier i allmänhet kan också antas
förekomma i varierande omfattning.
Som ett resultat av pågående emissioner från teknosfären och re-emission från tidigare
utsläpp av PCB så pågår ett atmosfäriskt nedfall av PCB över Sverige av storleken
sannolikt 0,5 till 2 ton per år. En sanering av byggnader från PCB, till betydande kostnad,
bör ställas i relation till pågående utsläpp och till de utsläpp som kan förorsakas av själva
saneringsarbetet. Spridningen kan rimligen få vara av storleken något års utsläpp utan
22
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
åtgärder. De mätningar som gjorts av PCB-spridningen från sanering tyder på att ett
omsorgsfullt arbete med intäckning och effektiva punktutsug uppfyller detta krav.
Det kan tilläggas att åtminstone användningen av lysrörsarmaturer med PCBkondensatorer inomhus i olyckliga fall kan utgöra en risk i samband med brand. PCB kan
spridas och dioxiner kan bildas. Arbetsmiljöverkets PCB-kungörelse, AFS 1985:1, anger
att PCB-apparat skall vara uppställd så att ohälsa eller olycksfall, som den kan orsaka vid
brand eller explosion, förebyggs. En PCB-apparat definieras som kondensator, transformator eller annan teknisk anordning som innehåller mer än 0,5 kg PCB räknat som 100procentig PCB. Någon regel om sammanslagning av totala PCB-mängden i en lokal finns
inte i föreskriften. Bl. a. anges också att det skall finnas anordnig under en PCB-apparat
som ska samla upp utläckande PCB. Såvitt känt har inte bestämmelsen tillämpats på
lysrörsinstallationer, som kan innehålla 50 gram PCB per lysrör. Tio lysrör i en
arbetslokal kan mycket väl förekomma och då överstiger totalmängden PCB där 0,5 kg.
Motsvarande risker finns naturligtvis med all PCB som finns i en byggnad som drabbas
av brand. Hanteringen av dessa frågor bör kunna genomföras inom branschen med stöd
av försäkringsbolagen. Inventeringsresultaten från Stockholm som visar på 24 % av PCBmängden i småkondensatorer avslöjar at frågan inte kan ignoreras.
Arbetsmiljökonsekvenser
Sanering av fogmassor innehållande PCB utförs i stort sett hantverksmässigt med hjälp av
speciella verktyg. Oftast en vibrerande kniv först och sedan en vinkelslip eller en
slipmaskin med diamantstift för inåtgående vinklar. Verktygen är jämförelsevis tunga,
också beroende på att det behövs kraftiga punktutsug för att för hindra dammspridning.
Maskinerna vibrerar också vilket delvis kan åtgärdas med hjälp av speciella dämpande
handtag. Arbetet ska utföras på fasader och någon form av ställning behövs normalt för
att komma åt alla fogar. Fasta ställningar kan göra att arbetet måste utföras på obekväm
arbetshöjd. Skyddsåtgärder i form av andningsskydd behövs också vilket gör arbetet
tyngre.
Arbetsmiljöverket har av ergonomiska skäl framfört invändningar mot att saneringen
drivs så långt som till slipning av fogarna. Tunga, vibrerande maskiner och påfrestande
arbetsställningar bedöms kunna leda till belastningsskador. En sanering som endast
innebär att fogmassan skärs bort med en vibrerande kniv har därför förordats av
Arbetsmiljöverket.
Enligt de nämnda undersökningar som gjorts i projektet spridning av PCB från fogar
till omgivande material medför det att 4-20 % av PCB-mängden lämnas kvar i betongen.
Det innebär att en inte obetydlig del lämnas kvar för senare åtgärd. Det är därför sannolikt
att slipning ändå måste utföras vid byte av den nya fogmassan även om en del PCB
vandrat tillbaka till denna. Slipning kan också vara ett nödvändigt moment för att den nya
fogen skall fästa på det omgivande materialet på ett säkert sätt. Normalt slipas all gammal
fogmassa bort med vinkelslip enligt anvisningar från Svenska Fogbranschens Riksförbund. Det kan behövas begränsningar av de ergonomiska påfrestningarna genom krav på
höj- och sänkbara ställningar, avvibrering och tyngdavlastning av maskiner, korta
23
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
arbetspass och så vidare. På det sättet bör en sanering till en tekniskt rimlig nivå kunna
göras utan oacceptabla arbetsrisker.
Ekonomiska konsekvenser
Fog- och golvmassor
Inventering av förekomsten av PCB-haltiga fogmassor eller golvmassor innebär
jämförelsevis måttliga kostnader. Analyskostnaden per prov är från 500 kronor och uppåt.
Till detta kommer provtagningskostnaden. Sanering av en byggnad som innehåller PCB
kan däremot bli mycket kostsam. Kostnaden för sanering och omfogning kan, beroende
på byggnadens utformning, uppgå till 200-500 kronor per löpmeter och i extremfall till
och med 1 000 kronor per löpmeter. Till detta kommer kostnaden för avfallshanteringen.
Mottagningsavgiften hos Sakab är 15 500 kronor per ton, vartill kommer transportkostnaden. Någon uppskattning av kostnaden för sanering av golv med PCB-haltig golvmassa
har inte gjorts.
Nedan följer ett försök till uppskattning av totalkostnaden för fogsanering. Om totalmängden PCB i fogmassa i byggnader är 100 – 500 ton så blir mängden fogmassa 500 till
5000 ton räknat på en halt av 10 – 20 % PCB. Om mängden fogmassa per löpmeter fog är
0,25 kg blir det 2 till 20 miljoner löpmeter fog. Med en kostnad av 200 kr/lm blir
kostnaden 400 miljoner till 4 miljarder kronor, med en kostnad på 500 kr/lm blir
kostnaden 1 till 10 miljarder. Ytterligheterna att det totalt är mycket PCB, att halten är
runt 10 % och att fogarna är svårsanerade är mindre sannolik. Det är också sannolikt,
utgående från hittillsvarande erfarenheter från inventeringar att mängden PCB ligger i
intervallet 100 till 300 ton och kanske i den lägre delen av intervallet. Mycket tidigt, när
problemet med PCB-läckande fogmassor konstaterades nämndes en kostnad på 2
miljarder och det låter inte orimligt. Kostnaden skulle också kunna bli dubbelt så stor utan
att det vore uppseendeväckande. Ett av syftena med den schablonmässiga beräkningen är
att visa det uppenbara att omfattningen av användningen av PCB-fogmassa är helt
avgörande för kostnaden.
Den slutsats som kan dras av försöket till kalkyl är att en omsorgsfull inventering av
förekomsten är nödvändig för att en realistisk kostnadskalkyl för sanering ska kunna
göras. Kalkylen har en viktig brist som utgörs av att utbyte av fogar ofta är en nödvändig
underhållsåtgärd och att samordningsfördelar med andra underhålls eller renoveringsåtgärder kan uppstå. Som exempel kan nämnas fasadunderhåll i övrigt, utbyte av fönster
och tilläggsisolering. Att göra en bättre kostnadskalkyl är sannolikt möjligt men den
nödvändiga grunden, antalet PCB-innehållande byggnader och antalet löpmeter fog som
måste saneras finns inte tillgänglig idag.
Isolerrutor
Totalkostnaden för utbyte av alla PCB-innehållande isolerrutor kan beräknas så här.
Utgående från en mängduppskattning, 165 000 rutor, från december 2000 av Lars
Karlsson, Svensk Planglasförening kan det se ut så här. Om endast rutorna byts, alltså det
24
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
som görs när en ruta går sönder och ska bytas ut, kostar den nya rutan ca 1700 kronor.
Det blir alltså en kostnad för nya rutor på ca 280 miljoner kronor vartill kommer
monteringskostnaden.
Oftast är isolerrutorna monterade med gummilist, luftat och dränerat. Ursprungligen, då
isolerrutorna togs i bruk, var kanske 10-15 % monterade i kitt. De som var monterade i
kitt har oftast gått sönder och bytts ut. Detta är intressant av det skälet att vid montering i
kitt kan, enligt norska erfarenheter, kittet vara kontaminerat och i det fallet behöver oftast
hela fönstret bytas om det är fast monterat eller om det är öppningsbart åtminstone bågen.
I de fall hela fönstret, karmar och eventuella bågar, behöver bytas av andra skäl och
kostnaden per fönsterluft uppskattas till 10 000 kronor blir kostnaden totalt 1650 miljoner
kronor.
I båda fallen, byte av rutor respektive hela fönster, tillkommer mottagningskostnaden
för avfallet hos Sakab 8 500 kronor per ton. Om rutorna i medeltal väger 30 kg blir
avfallsmängden ca 5 000 ton och mottagningsavgiften 43 miljoner kronor, vartill kommer
transportkostnaden. Detta är kostnader som drabbar fastighetsägaren när utbytet än görs.
Kalkylen utgående från att hela fönstret behöver bytas överskattar rimligen betydligt
kostnaden för byggnadernas ägare. Kostnaden per styck kan bli högre i en del fall
beroende på behovet av ställningsbyggen och den kan bli lägre per styck då det är fråga
om stora antal fönster. Merkostnaden för att utbytet av isolerrutor med PCB tidigare än
vad som annars behövts är svår att bestämma eftersom det är avhängigt av när utbytet
skulle ha gjorts av andra skäl.
Lysrörsarmaturer
Motsvarande kalkyl för lysrörsarmaturer har Naturvårdsverket inte kunnat göra på grund
av brist på data. Ett utbyte av en byggnadsdel som är avskriven ekonomiskt och vars
återstående tekniska livslängd är okänd är svårt att sätta ett pris på. För lysrörsarmaturernas del ger utbytet tillfälle att höja belysningsstandarden eller att minska energiförbrukningen genom övergången till bättre utformade armaturer och energisnålare elektroniska
HF-don.
Konsekvenser för små företag
Som nämnts ovan under rubriken Uppnådda resultat släpar de mindre fastighetsägarna
efter. Ett problem är att dessa inte har personella resurser eller kompetens att själva
organisera provtagning, analys, utvärdering, rapportering och planering och genomförande av eventuell sanering. De små företagen blir tvungna att handla upp dessa eller vissa
av dessa tjänster av konsulter och byggföretag. Man har inte heller möjlighet att slå ut
kostnaderna på flera fastigheter där förhoppningsvis inte alla innehåller PCB. Ofta har
man inte heller renovering/underhåll så väl planerat att man med en viss framförhållning
kan kombinera olika åtgärder så att exempelvis ställningsbygge kan utnyttjas för såväl
fogsanering som exempelvis fönsterbyte eller andra fasadarbeten. Ett ekonomiskt stöd till
sanering skulle gynna ett genomförande men samtidigt med sina administrativa system
tynga genomförandet. Den begränsade tiden har inte tillåtit en djupare analys av den
25
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
typiska kostnaden för de mindre företagen bland byggnadsägarna. För en liten ägare av en
byggnad som visar sig innehålla PCB kan de ekonomiska konsekvenserna bli betungande,
särskilt på kort sikt.
Vid sidan av de direkta kostnaderna för inventering och sanering finns det andra
ekonomiska aspekter på inventeringsresultaten, med effekter inom fastighetsmarknaden
och skattesystemet. Naturvårdsverket är inte berett att ta ställning i dessa frågor på
grundval av det underlag som nu finns tillgängligt.
Motivering av avgränsningarna
av föreslagna regler
De föreslagna reglerna ansluter sig nära till det åtagande som Byggsektorns Kretsloppsråd
gjort i sitt PCB-program om inventering av PCB-förekomsten i byggnader och sanering
av PCB-haltiga fog- och golvmassor. Övriga PCB-haltiga produkter, främst isolerrutor
och småkondensatorer, ska omhändertas som farligt avfall då de kasseras. De viktigaste
hälso- och miljöriskerna med dessa senare produkter inträffar i avfallsledet. Det är därför
avgörande att en utsortering sker som innebär att de kan tas omhand på ett sätt som
förhindrar utsläpp av PCB till omgivningen. När det gäller isolerrutorna kan man
konstatera att ca åttio ton PCB i kasserade sådana rutor sannolikt har deponerats, ofta på
byggdeponier av sämre kvalitet. Mycket små mängder har lämnats till Sakab som är det
enda svenska behandlingsföretag som har tillstånd att bortskaffa PCB. Ca trettio procent
av den ursprungliga mängden isolerrutor med PCB uppskattas fortfarande vara i
användning.
Ett slutdatum för användning skulle underlätta att hålla uppmärksamheten på frågan
vid liv. Ett sådant slutdatum bör ligga så långt i framtiden att ett planerat utbyte kan
genomföras i samband med andra underhålls- och renoveringsarbeten, vilket bör minska
kostnaderna. Ett slutdatum skulle också kunna vara ett incitament för en teknisk
utveckling av förbehandling av isolerrutor för att få till stånd en återvinning av planglas
på byggområdet, så som skett när det gäller bilrutor. Det kan nämnas att på två år har
omhändertagandet för återvinning av glas ur vindrutor ökat från nära noll till 55 % och
väntas i år komma över 70 %. En utbyggnad med ytterligare en anläggning kan bli aktuell
och då kan frågan om planglas från byggsektorn vara av stort intresse. Glasfraktionen är
en högvärdig råvara för exempelvis mineralullstillverkning.
I PARCOM-beslut 92/3 om utfasning av PCB och farliga PCB-substitut sägs att
parterna vid vissa angivna tidpunkter skall vidta åtgärder för att ta ur bruk och destruera
all identifierbar PCB, vilket skulle tala för ett användningsförbud.
Enligt art. 6.3 i Rådets direktiv 96/59/EG om bortskaffande av PCB och PCT skall
sådan utrustning som innehåller PCB som inte omfattas av den inventeringsskyldighet
26
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
som föreskrivs i direktivet, alltså inte mer än fem liter PCB-produkt med minst 50 ppm
PCB, omhändertas särskilt när utrustningen tas ur bruk återanvänds eller bortskaffas.
När det gäller isolerrutor med PCB finns i dag inte underlag för att konstatera att
spridning av PCB sker i användningsfasen. Det finns därför i dag inte några omedelbara
miljöskäl som talar för att tvinga fram ett utbyte till en viss tidpunkt. Det väsentliga är att
säkerställa att isolerrutorna med PCB omhändertas i särskild ordning och inte hamnar
tillsammans med annat avfall och att PCB-innehållet därigenom kan spridas till den yttre
miljön.
För de stora kondensatorerna (och transformatorerna) var motivet i Sverige för användningsförbud de risker som finns i samband med tillbud som brand, överslag eller
liknande. Något förvaringsförbud för kraftkondensatorer med PCB finns ännu inte men
detta har dock såvitt känt inte lett till några problem, innehavarna var i huvudsak
elproducenter och -distributörer – oftast stora, starka aktörer. I anmälningar till Naturvårdsverket av innehav av sådana kondensatorer har också åtaganden gjorts att också
skicka iväg kondensatorerna för bortskaffande.
När det gäller det stora antalet små objekt med PCB som utgörs av lysrörsarmaturer
och isolerrutor som innehas av många aktörer kan det befaras att risken att de blir kvar i
användning, i en del fall mycket länge, om inte ett legalt krav ställs på att de skall
omhändertas som PCB-avfall.
Ett sådant krav på utbyte lysrörsarmaturer och isolerrutor med PCB före en viss
tidpunkt skulle gå längre än åtagandet från Byggsektorns Kretsloppsråd.
27
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02
Bilagor
28
Bilaga 1
Regeringsbeslut
1
2002-03-19
M2002/1114/Kn
Naturvårdsverket
106 48 Stockholm
Miljödepartementet
Uppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Regeringens beslut
Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att föreslå åtgärder för att
intensifiera arbetet med att kartlägga och omhändertaga PCB i byggnader.
Naturvårdsverket bör särskilt utreda om det finns ett behov av tvingande
åtgärder. I den utsträckning det behövs skall verket lämna förslag till
författningsändringar. När förslag till nya åtgärder övervägs skall verket
särskilt beakta mindre fastighetsägares situation avseende de kostnader som
kan uppstå.
Uppdraget skall genomföras i samverkan med Boverket.
Konsekvensbeskrivningar som tar upp effekter för enskilda personer,
offentliga fastighetsägare och näringslivet i miljömässigt och ekonomiskt
hänseende skall redovisas. Författningsförslag skall underställas en
konsekvensanalys i enlighet med kraven i förordningen (1998:1820) om
särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor. I
förekommande fall skall redovisningen beakta EG-rättsliga och andra
internationella åtaganden.
Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 30 juni 2002.
Skälen för regeringens beslut
Ämnet PCB förbjöds i Sverige 1978 men uppmärksammas fortfarande på
grund av förekomst av fortsatt höga halter i miljön. PCB är giftigt, långlivat
och bioackumulerande. Enligt Sveriges åtagande att uppfylla
Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar där bl.a.
PCB ingår, skall åtgärder vidtas för att minska halterna av PCB i miljön.
Enligt miljökvalitetsmålet för giftfri miljö i regeringens proposition om en
kemikaliestrategi för giftfri miljö (prop. 2000/01:65) skall befintliga varor
som innehåller ämnen som är giftiga, långlivade och bioackumulerande
hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Enligt EGdirektivet (96/59/EG) om bortskaffande av PCB och PCT skall
medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att snarast möjligt
säkerställa bortskaffande av använd PCB.
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Rapport dnr 643-2492-02
Bilaga 1
2
PCB återfinns bl.a. i fogmassor i byggnader som uppförts under åren 19561973 och undersökningar visar att PCB läcker från fogarna. Mängden PCB i
kvarvarande fogar landet runt har uppskattats till 300 ton. I mars 1998 antog
Byggsektorns Kretsloppsråd ett handlingsprogram som innebär att
fastighetsägarna frivilligt åta sig att inventera och sanera spridningskällor för
PCB. Utredningen för översyn av producentansvaret (Resurs i Retur, SOU
2001:102) har utvärderat åtagandet och bl.a. konstaterat att projektet haft
svårt att nå ut till de små fastighetsägarna. Regeringen bedömer mot denna
bakgrund att det finns skäl att överväga ytterligare åtgärder för att
intensifiera arbetet med att kartlägga och omhänderta PCB i byggnader.
På regeringens vägnar
Lena Sommestad
Viktoria Ljung
Kopia till :
Statsrådsberedningen
Finansdepartementet
Socialdepartementet
Näringsdepartementet
Boverket
Kemikalieinspektionen
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Rapport dnr 643-2492-02
Bilaga 1
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr643-2492-02
Bilaga2
Bilaga 2
Författningsförslag
Naturvårdsverket föreslår att fyra paragrafer läggs till i förordningen om bortskaffande av PCB mm.
A § Byggnader uppförda eller renoverade under åren 1956 - 1973 och där fogmassa eller halkskyddad
golvmassa kan ha använts eller isolerrutor monterats eller där armaturer med urladdningslampor då
installerats skall av ägaren utredas vad avser förekomst av PCB. Vid osäkerhet om förekomst av PCB
skall en kemisk analys utföras. Resultatet av utredningen samt en åtgärdsplan skall senast den 30 juni
2004 skriftligen rapporteras till den operativa tillsynsmyndigheten.
Åtgärdsplanen skall innehålla en beskrivning av var PCB förekommer och en tidplan för att sanera
och omhänderta material/byggnadsdelar/utrustningar som avfall.
B § Bestämmelser om att isolerrutor innehållande PCB i förseglingsmassan samt PCB-kondensatorer i
armaturer för urladdningslampor som kasseras skall sorteras ut och omhändertas som farligt avfall
finns i avfallsförordningen (2001:1063) och förordningen (1985:837) om PCB mm.
C § Byggnader som har högre halt av PCB i fog- eller golvmassa än 500 miljondelar (vikts-ppm) eller
0,05 vikts- % skall av ägaren senast den 31 december 2008 i samråd med tillsynsmyndigheten ha
dekontaminerats.
D § Byggnadsdel som innehåller PCB i lägre halt än 500 ppm skall av byggnadens ägare
dekontamineras innan byggnads- eller rivningsåtgärd som omfattar de kontaminerade materialen.
I författningsförslaget används uttrycken utredning och dekontaminering som synonymer till
inventering och sanering som en anpassning till befintlig författningstext inom området.
I samband med framtida revidering av avfallsförordningen bör frågan om transporttillstånd för
transporter av PCB-haltigt avfall ses över.
Dessa förslag kan föranleda behov av följdändringar i denna eller annan lagstiftning.
Bilaga 3
PARCOM DECISION 92/3
ON THE PHASING OUT OF PCBs AND
HAZARDOUS PCB SUBSTITUTES1
CONTRACTING PARTIES TO THE CONVENTION FOR THE PREVENTION OF MARINE
POLLUTION FROM LAND-BASED SOURCES AGREE:
To prevent PCBs and hazardous PCB substitutes from entering the marine environment and to this end they
shall:
1.
take measures to phase out and to destroy in an environmentally safe manner all identifiable PCBs as
soon as possible with the aim of complete destruction, including the interim options of safe deep
underground disposal in dry rock formation of capacitors and empty transformers, ensuring that the time
between taking out of service and destruction is as short as practicable:
a.
by 1995, or by the end of 1999 at the latest, for Iceland and the Contracting Parties which are
riparian to the North Sea;
b.
by 2005, or by the end of 2010 at the latest, for the remaining Contracting Parties.
2.
take measures to phase out and to destroy in an environmentally safe manner hazardous PCB substitutes
in use with the aim of complete destruction, including the interim options of safe deep underground
disposal in dry rock formation of capacitors and empty transformers, ensuring that the time between
taking out of service and destruction is as short as practicable:
a
within seven years, at the latest, after their identification for Iceland and the Contracting Parties
which are riparian to the North Sea2 2;
b.
between identification date and the year 2010 or between identification date and seven years
later, whichever date is later for the remaining Contracting Parties.
3.
take measures in order to prevent or strictly control the use of hazardous PCB substitutes in capacitors
and transformers.
This decision supersedes PARCOM Decision 90/4 on the phasing out of PCBs.
1
In the context of this Decision hazardous PCB substitutes are defined as "persistent, bioaccumulative organic
compounds with hazard or structure characteristics comparable to those revealed by PCBs". In assessing the
hazardous character of the proposed PCB substitutes Contracting Parties shall take account of the Guidelines for
Environmental Risk Assessment Scheme annexed to this Decision.
2
With regard to France, this Decision applies to the area covered by the Convention.
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr643-2492-02
Bilaga3
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Rapport dnr 643-2492-02
Bilaga 4
Bilaga 4
PCB i byggnader
Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd
Program 98-03-16
Rev 98-09-08
BYGGSEKTORNS KRETSLOPPSRÅD
REGERINGSGATAN 67, PLAN 5, BOX 1707, 111 87 STOCKHOLM,
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Dnr 643-2492-02 Rp
Bilaga 4
TELEFON 08-613 57 85, FAX 08-21 06 24
Innehållsförteckning
Förord
1
Inledning
1.1
1.2
Bakgrund
Förutsättningar i projektet
2
Projektet PCB i byggnader
2.1
2.2
Syfte
Mål
3
Projektarbetet
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
Avgränsningar
Handlingsplan med tider
Projektorganisation
Projektets genomförande
Ekonomi
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Rapport dnr 643-2492-02
Bilaga 4
PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd
Program 98-03-16
Förord
Bygg- och fastighetssektorn har på eget initiativ år 1994 bildat Byggsektorns Kretsloppsråd - ett uttryck för sektorns växande miljöintresse och ambitioner att vara en stark
drivkraft för ett uthålligt kretsloppssamhälle.
Rådet har enats om en handlingsplan ”Miljöansvar för byggvaror inom ett kretsloppstänkande” i avsikt att ta ett totalansvar för att utveckla och använda byggvaror, byggsystem och byggmetoder som främjar hushållning med naturresurser och begränsar
negativ miljöpåverkan.
Rådet är uppbyggt kring fyra intressegrupper: byggherrar och fastighetsägare, arkitektföretag och tekniska konsultföretag, bygg- och installationsföretag samt byggmaterialindustrin. Varje intressegrupp har tre representanter i rådet.
Byggsektorns handlingsplan är ett gemensamt åtagande som omfattar hela byggprocessen
och också gäller ägare av byggnadsverk från Vägverket till fastighets- och egnahemsägare.
Våren 1997 publicerades resultatet från en undersökning i Stockholm, som visade att
PCB från PCB-haltiga fogmassor i befintliga fogar i betongelementfasader kan spridas till
miljön.
Inom Byggsektorns Kretsloppsråd bildades därför under våren en arbetsgrupp för att
samordna byggsektorns arbete med PCB-frågor, I gruppen ingår Arne Hellström, AB
Strängbetong, Christer Björklund, J&W Bygg & Anläggning, Bertil Grandinsson, SBUF
och i projektets inledningsskede Jan Flodén, HSB, som hade ansvaret för gruppens arbete.
Under hösten har detta ansvar tagits över av Per Lilliehorn, SABO AB.
I september i år kallade Naturvårdsverket (NV) till möte för att från bygg- och fastighetsbranschens representanter få klarlagt hur branschen tänker hantera problemet med PCB i
befintliga byggnader. Om inte branschen frivilligt vidtar åtgärder, kan NV komma att tillgripa regleringsåtgärder. NV framhöll vikten av att snarast informera fastighetsägarna, så
att de blir uppmärksamma på hur man kan identifiera PCB, och hur PCB-haltiga material
bör hanteras vid t ex underhållsåtgärder, så att inte PCB av misstag sprids i naturen.
Kretsloppsrådets ”Projektgrupp PCB” har beslutat att genomföra ett projekt avseende
identifiering och sanering av PCB i landets byggnader. Föreliggande program för
projektet ”PCB i byggnader” togs vid ett möte i Byggsektorns Kretsloppsråd 98-03-05,
med vissa mindre justeringar. Dessa har nu inarbetats och i materialet har också gjorts
några redaktionella förändringar.
Föreliggande program bygger på förutsättningen att en tillfredsställande finansiering kan
åstadkommas.
Stockholm den 16 mars 1998
REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex 98-03-16
PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd
Program 98-03-16, rev 98-09-08
1
Inledning
1.1 Bakgrund
PCB – polyklorerade bifenyler – är fettlösliga ämnen som kan skada reproduktionsförmågan och påverka immunförsvaret. Eftersom ämnena är mycket svårnedbrytbara,
ackumuleras de i näringskedjan. Till de påverkade arterna hör t ex havsörn, pilgrimsfalk,
utter och säl. Men även människan kan påverkas. Effekter har bl a konstaterats på barns
inlärning.
PCB har bl a värdefulla elektriska egenskaper och är flamsäkra. De har därför använts i
elektrisk utrustning, transformatorer och kondensatorer, men även som tillsats bl a i
fogmassor. Fogmassor används för att ta upp rörelser i byggnadskonstruktioner. Det är
viktigt att fogmassan håller sig mjuk under en längre tid och PCB har i dessa produkter
använts som mjukgörare. PCB användes i byggprodukter från mitten av 50-talet och
fram till 1972, då PCB-användning i öppna system förbjöds.
Arbetet med att begränsa spridningen av PCB till miljön har pågått under många år och i
första hand varit inriktat mot det största användningsområdet – elindustrin. Arbetet har
varit framgångsrikt. Man har i den nationella miljöövervakningen kunnat se en stadig
minskning av PCB-halter i biologiskt material sedan 1970-talet. Men det finns fortfarande stora mängder PCB i omlopp i miljön. I Sverige får vi troligen i oss det mesta av
vår PCB-belastning via fet fisk från Östersjön.
PCB-haltiga fogmassor användes bl a i fogar mellan fasadelement av betong i miljonprogrammets bostadshus och även i fogar mot fönster och glaspartier och som rörelsefogar t ex i stora tegelfasader.
Förutom i fogmassa kan ämnet också finnas i
• startkondensatorer i enfasmotorer (t ex i oljebrännare och tvättmaskiner)
• kondensatorer i vissa lysrörsarmaturer, främst i större lokaler (t ex industrihallar)
• vissa golvmassor som används främst i industrilokaler och storkök
• förseglingsmassa i isolerrutor
För att ta reda på om PCB i fogmassor kan spridas till miljön initierade Naturvårdsverket och Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Stockholm en undersökning av några
byggnader från den aktuella tidsperioden. Resultatet visade att PCB kan läcka ut från
befintliga fogar och förorena intilliggande byggnadsdelar samt spridas till omgivande
mark och luft. Fogmassor som tillverkats med tillsats av PCB bör därför bytas ut.
1.2 Förutsättningar i projektet
Byggvaror med PCB-innehåll som kräver åtgärder
PCB-haltiga fogmassor kan finnas i hus som har byggts eller renoverats under perioden
1956-1974. Framförallt gäller det hus av prefabricerade betongelement.
De fogmassor som har tillverkats med PCB som en komponent innehåller vanligen höga
halter PCB och är de som är mest angeläget att åtgärda. Fogmassor som visat sig
innehålla mer än 500 ppm bedöms tillhöra den kategorin. Gränsen för omedelbara
åtgärder läggs således vid 500 ppm. Det är troligt att merparten av fogmassorna med en
4
REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex
PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd
Program 98-03-16, rev 98-09-08
komponent av PCB finns kvar i byggnaderna från den aktuella perioden. Erfarenheter
från Göteborg visar att denna typ av fogmassor finns i uppskattningsvis ca 80 % av
fastigheterna med betongelement byggda före 1974.
Den stora gruppen fogmassor med halter under 500 ppm men över 1 ppm utgörs
sannolikt av sekundärt förorenade massor, dvs massor som förorenats av kvarvarande
PCB vid tidigare omfogning. Fogmassor från fastigheter byggda eller fogrenoverade
före 1974 skall antas vara förorenade med PCB. Dessa kan vid byte/rivning antingen
analyseras med avseende på PCB-innehåll för att kunna hanteras på ett miljöriktigt sätt
eller utan analys sändas för godkänd destruktion. Fastighetsägaren bör välja lämpligt
alternativ med hänsyn till omfattningen av fogmassor som skall åtgärdas, bedömning av
kostnaden för åtgärderna mm.
För att uppnå en förenklad samt ekonomiskt och tekniskt rimlig hantering bör de
fogmassor, som vid analys visar sig innehålla mindre än 50 ppm PCB, kunna hanteras
utan att betraktas som farligt avfall. Att de ändå hanteras på ett ur miljösynpunkt riktigt
sätt skall garanteras av att föreskrifter tas in i dokument som styr entreprenörens arbete.
T ex kan en ”branschstandard” utformas för hantering av fogmassor som restprodukt,
till vilken hänvisningar kan göras i AF för entreprenaden.
Det är viktigt att beakta att det är fastighetsägaren som har ansvaret för att fogmassan
hanteras på ett miljöanpassat sätt.
I tabellen visas PCB-haltiga byggvarors indelning efter bedömd risk för PCB-spridning till omgivningen.
Byggvara från 1956-1973 med PCB
Åtgärdas snarast
Fogmassor som tillverkats med innehåll av
PCB (PCB-halt över 500 ppm)
X
Fogmassor tillverkade utan PCB förorenade
av vid omfogning kvarvarande PCB
PCB-haltig golvmassa med ytan exponerad
Åtgärdas först vid
byte/rivning
X
? Utreds i projektet
?
PCB-haltig golvmassa, inbyggd
X
Isolerglas med PCB-haltig förseglingsmassa
X
Kondensatorer i lysrörsarmaturer, oljebrännare mm med PCB
X
Lysrörsarmatur och oljebrännare med oljekondensator som tagits i bruk före 1974 kan
innehålla PCB och skall hanteras som farligt avfall vid byte/rivning, om det inte finns
dokumentation som visar att de ej innehåller PCB.
Isolerrutor monterade före 1974 kan ha PCB-haltig förseglingsmassa och skall hanteras
som farligt avfall vid byte/rivning.
Hur PCB-haltig golvmassa med exponerad yta bör hanteras, kommer att utredas i
projektet. Sådanan golv skall hanteras som farligt avfall vid byte/rivning.
Projektet kommer att i första hand uppmärksamma PCB-haltiga fogmassor.
5
REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex
PCB-projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd
Program 98-03-16
2
Projektet PCB i byggnader
2.1 Syfte
PCB-förekomst i byggnader i landet skall kartläggas, kunskap om tekniska metoder för
identifiering, analys och sanering av PCB i byggnader skall samlas in och utvärderas
samt lämplig hantering av PCB-haltiga restprodukter utredas. Information skall spridas
till fastighetsägare m fl i hela landet om vid vilka halter åtgärder bör vidtas och om
rekommenderad teknik för identifiering, sanering och restprodukthantering.
Detta skall leda till att bygg- och fastighetsbranschen på ett korrekt sätt inventerar och
hanterar de PCB-haltiga material som bedöms innebära stor risk från hälso- och miljösynpunkt.
Syftet är också att bygga på frivillighet från byggsektorns sida och därigenom nå bästa
möjliga effektivitet.
2.2 Mål
1. Alla fastighetsägare skall senast under maj 1998 få en första information om
riskerna med PCB, om halter där åtgärder rekommenderas, om teknik för att
identifiera och sanera PCB i byggnader och om hur PCB-haltiga restprodukter
skall tas omhand.
2. Eventuella kompletterande rekommendationer för hantering av PCB-haltiga
restprodukter skall vara utarbetade till årsskiftet 1998/99.
3. Alla fastighetsägare m fl skall få mer ingående information om identifieringsoch saneringsmetoder och hantering av PCB-haltiga restprodukter senast i
början på 1999. Samma information skall då finnas tillgänglig för hela byggoch fastighetsbranschen.
4. Under 1998 skall inventeras vilka mängder av PCB som uppskattningsvis finns
i fogmassor, golvmassor och isolerrutor och under 1999 skall inventeras i vilka
fastigheter detta material finns.
5. De identifierade PCB-haltiga material som bedöms kunna innebära betydande
risk för miljö och hälsa skall vara sanerade till årsskiftet 2002/03.
3
Projektarbetet
3.1 Avgränsningar
Att ta hand om PCB-problemet är i första hand en uppgift för landets fastighetsägare,
som har ansvaret för att identifiera och byta ut de byggmaterial som kan sprida PCB till
omgivningen. Fastighetsägarna måste också ha kunskap om hur man vid utbyte eller
rivning på ett miljöriktigt sätt skall hantera dessa och andra byggprodukter som
möjligen kan innehålla PCB. Kretsloppsrådet har här en samordnande och stödjande
funktion gentemot fastighetsägarna.
Även andra grupper inom byggsektorn är berörda av detta arbete, som t ex fogentreprenörer och konsulter, liksom tillverkare av vissa byggprodukter.
6
REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex
PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd
Program 98-03-16
Avgränsningar för Kretsloppsrådets ansvar och uppgifter, vilka skall finansieras centralt
i projektet, framgår av handlingsplanen, som redovisar var ansvaret bör ligga för olika
aktiviteter. PCB-gruppen kommer att vara initiativtagare och samordnare av aktiviteterna och kommer att utföra vissa arbetsuppgifter med egna resurser eller med hjälp av
konsulter.
I projektet kommer att behandlas PCB-haltiga material i byggnader och i inredning/utrustning som är normalt förekommande i byggnader. Transformatorer kommer inte att
ingå i projektet.
3.2 Handlingsplan med tider
Handlingsplanen tar upp aktiviteter som bör ingå i ett åtagande i branschen. De aktiviteter där Byggsektorns Kretsloppsråds Projektgrupp PCB har ett ansvar eller skall driva
frågan har markerats med PCB-gr.
Handlingsplanen visar de aktiviteter som är planerade men inför genomförandet kan den
aktuella situationen och behov av vissa prioriteringar medföra att genomförandet inte
blir helt enligt planen.
Förslag till tider för genomförande av aktiviteterna har angetts.
Aktiviteter
Ansvar
BYKR,
PCB-gr
Tid
Bransch- FastigAndra
organis. hetsägare projekt
1 I samråd med Naturvårdsverket utreda
vilka halter av PCB som kräver åtgärder.
Samråd
NV
Klart
98-04-01
2 Utforma och fastställa program för PCBprojektet
X
98-02
3 Utarbeta informationsplan
X
4 Sammanställa och värdera dagens kunskap
om teknik för identifiering och sanering
mm
Samråd
NV
Delaktiviteter:
4.1 Sammanfatta kunskap om risker med
PCB.
4.2 Sammanställa uppgifter om vid vilka
PCB-halter åtgärder rekommenderas.
4.3 Sammanställa tillgängliga uppgifter om
mängder av PCB-haltiga material i landets
byggnader.
4.4 Sammanställa uppgifter om
- inventerings- och identifieringsmetoder
för PCB i fogmassor.
- teknik för sanering av PCB i fogmassor.
- teknik för omhändertagande av avfallet
från fogsaneringen.
7
REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex
X
98-03
Samverkan
X
X
X
X
X
X
X
Klart
98-05-01
PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd
Program 98-03-16, rev 98-09-08
Aktiviteter
Ansvar
4 Sammanställa och värdera dagens kunskap
om teknik för identifiering och sanering
mm. Forts.
4.5 Sammanställa
- råd för upphandling av identifieringsoch saneringstjänster.
- kostnadsuppgifter från genomförda
saneringar.
4.6 Sammanställa uppgifter om
- var i byggnader PCB i övrigt kan finnas.
- inventeringsmetoder för PCB i golvmassor, isolerglas, kondensatorer i
armaturer mm.
4.7 Utreda hur PCB-haltiga material (utöver
fogmassor) skall tas omhand vid rivning.
4.8 Formulera råd för hantering av dessa
restprodukter.
4.9 Samla uppgifter om hur hyresgäster
informerats i genomförda projekt.
5 Första information till fastighetsägare m fl
om PCB-problemet och teknik för åtgärder
Tid
BYKR,
PCB-gr
Bransch- FastigAndra
organis. hetsägare projekt
Samråd
NV
Samverkan
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Samråd
NV
Delaktiviteter:
5.1 Formulera information som kan förmedlas X
till allmänheten och pressen.
5.2 Informera allmänheten och pressen.
X
5.3 Utforma en första skriftlig information till X
fastighetsägare.
5.4 Distribuera denna information till så
många fastighetsägare som möjligt.
98-04 98-05
X
Fast-org,
kommuner m fl
98-99
6 Kartläggning av problemet
Delaktiviteter
6.1 Inventera vilka mängder av PCB det
uppskattningsvis finns i fogmassor, golv,
isolerrutor och kondensatorer.
6.2 Inventera vilka fastigheter som har PCB i
fogmassor, golv, isolerrutor och
kondensatorer.
6.3 Inventera PCB-halter i mark vid vissa
byggnader med PCB-haltiga fogmassor
8
REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex
Klart
98-05-01
X
X
X
X
1998
X
X
X
X
98-99
X
Älvsborgsproj
.
Klart
99-01?
X
PCB-projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd
Program 98-03-16
Aktiviteter
Ansvar
7 Utvärdera och beskriva tekniska metoder
för identifiering och sanering
Tid
BYKR,
PCB-gr
Bransch- FastigAndra
organis. hetsägare projekt
X,
samråd
NV
X
Delaktiviteter
X
7.1 Utvärdera metoder för
- provtagning
- analys, värdera noggrannhet
- sanering
av fogmassor
7.2 Utvärdera metoder för identifiering och
X
beskriva hantering av PCB-haltiga
golvmassor, isolerrutor och kondensatorer
X
X
8 Utveckla tekniska metoder
Delaktiviteter
8.1 Utveckla metoder för identifiering av
PCB i fogmassor
8.2 Utveckla metoder för sanering av PCBhaltiga fogmassor
8.3 Ev ytterligare utvecklingsarbete
Delaktiviteter
9.1 Utarbeta handledning för fastighetsägare
för identifiering och sanering av PCBhaltiga fogmassor.
9.2 Utarbeta mall för inventering av PCBhaltiga fogmassor. Ryms ev inom punkt
9.1 alt utarbetas separat tidigare.
9.3 Utforma förslag till hjälpmedel för
upphandling av entreprenader avseende
sanering av PCB.
9
98-02 99-01?
Samverkan
med
Älvsborgsproj
m fl
Samverkan
98-02 99-06
X
Klart
99-01?
X
X
X
X
9 Ta fram hjälpmedel
REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex
X
X
X
X
Samverkan
med andra proj
X
X
X
PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd
Program 98-03-16, rev 98-09-08
Aktiviteter
Ansv/ utförs av
BYKR,
PCB-gr
Bransch- FastigAndra
organis. hetsägare projekt
X
10 Utreda kostnader
Delaktiviteter
10.1 Utreda kostnader för sanering
10.2 Utreda ev bidrag för sanering
10.3 Utreda kostnader för framtida omhändertagande av resterande PCB-haltiga
material i byggnader efter utbyte av
fogmassor (Överenskomma med SAKAB
om principer för prissättning.)
Klart
99-01
X
X
X
X
11. Identifiera och sanera PCB-haltiga
material i byggnader med den största
risken för hälsa och miljö
12 Fortsatt teknikinformation och utbildning
Delaktiviteter
12.1 Ta fram broschyr om PCB
12.2 Sprida broschyren
12.3 Genomföra teknikseminarier och
konferenser om PCB
X, NV
X, NV
X
12.4 Genomföra utbildning om PCB
12.5 Utarbeta handbok för miljöanpassad
hantering av PCB i byggnader
(handledning enl 9.1 infogas i denna).
1998 2003
X
X
Äv kommuner
X
X
X
98-06 99-06
Samarb
m Sths
miljöförvaltn
m fl
12.6 Sprida information genom hemsida på
Internet.
13 Redovisning och uppföljning
Delaktiviteter
13.1 Följa upp åtgärder avseende de primära
spridningskällorna
13.2 Identifiera och beskriva kvarvarande
frågeställningar
10
REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex
Tid
X
X
X
X
X
X
Klart
2003
PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd
Program 98-03-16, rev 98-09-08
3.3 Projektorganisation
Projektgrupp PCB
Per Lilliehorn
Christer Björklund
Bertil Grandinson
Arne Hellström
SABO AB
AB Jacobson & Widmark
SBUF
AB Strängbetong
projektansvarig
Projektsekreterare
Gunilla Rex
Rex Hus & Miljökonsult
Kansli
Per Lilliehorn
Gunilla Rex
Kristin Åberg
Christer Björklund
SABO AB
Rex Hus & Miljökonsult
SABO AB
J&W
Referenspersoner
Kerstin Wahlberg
Arbetarskyddsstyrelsen
Stig Hedén
Boverket
Winnie Birberg
Kemikalieinspektionen
Sten Hebert
Miljöteknikdelegationen
Lars Asplund
Naturvårdsverket
Jan-Erik Hagman
Byggherreföreningen
Anna Larsson
HSB
Gun-Britt Sohlberg
Hyresgästernas Riksförbund
Ted Lindqvist
Kommunförbundet
Magdalena Rondahl
Riksbyggen
Anders Persson
SBC
Karin Witalis
Sveriges Fastighetsägareförbund
Roger Lundmark
Västerbottens läns landsting, Landstingsförbundet
Håkan Forsberg
Plast- och Kemibranscherna (Acrydur AB)
Kåre Nordin
Elektriska Installatörsorganisationen (EIO)
Hans Zackrisson
Fogspecialisten AB
Per Johansson
Glasbranschföreningen
Sven-Ola Nilsson
Maskinentreprenörerna
Bo Jedler
Plast- och Kemibranscherna
Per Berg
Rivstarten AB
Hans Öqvist
Snickerifabrikanternas Riksförbund (SNIRI)
Rolf Neuendorff
Stena Bilfragmentering AB
11
REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex
PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd
Program 98-03-16, rev 98-09-08
Cecilia Fajerson
Sveriges Limleverantörers Förening och
Sveriges Färgfabrikanters Förening (SVEFF)
Leif Nilsson
Emmaboda Glas AB
Ingvar Folkesson
Sveriges Fogentreprenörers Riksförening
Lena Stridh
SAKAB
Ulf Alsterlind
Byggnads
Charlotte Bejersten Nalin
AB Previa
Lars G Lindahl
Kretslopp Gävleborg, projektledare för projektet
Miljö- och hälsofarliga ämnen i byggnader
Anneli Åstebro
Miljöförvaltningen, Stockholm, projektledare
Skärholmenprojektet
Ingrid Kjellsdotter Staaf
Miljökontoret Sundsvall, PCB-projekt i Sundsvalls
kommun och i Västernorrlands län
Per-Ola Johannesson
Miljösamverkan Älvsborg, projektledare för
projektet PCB-fria fogar (Lerums kommun)
Marithe Eriksson
Nacka kommun, PCB-projekt i Nacka kommun
Eva Sikander
SP, projektet PCB-fria fogar, Älvsborg
3.4 Projektets genomförande
Arbetssätt
Insamling och spridning av kunskap om teknik
Ett kansli skall samordna arbetet att samla in och sprida uppgifter om erfarenheter från
identifierings- och saneringsarbete som hittills har utförts och från utvecklingsarbete i
andra pågående och avslutade projekt. Information om tekniken för lämplig hantering av
PCB skall sedan spridas dels genom utskick av material från de olika branschorganisationerna, dels genom lokala teknikseminarier på många olika orter över hela landet. På
detta sätt bör man kunna nå i stort sett alla berörda fastighetsägare och få förståelse för
problemet och ge dem incitament att starta identifierings- och saneringsarbete i de egna
fastigheterna.
Samverkan med myndigheter, andra projekt, branschorganisationer mm
Projektet skall genomföras i samråd med Naturvårdsverket och med bred förankring
genom att referenspersoner finns med från andra myndigheter, från forskningsinstitut
och fastighetsägarorganisationer, representanter för hyresgäster, byggentreprenörer,
byggmaterialindustrin, byggfackförbund samt för kommuner och landsting.
Kontakt med referenspersonerna kommer att hållas främst per telefon, fax mm under
projektets gång. Möten kommer att hållas eventuellt i samband med projektstart och
senare vid behov med valda delar av gruppen.
Arbetet skall genomföras i samverkan med andra pågående PCB-projekt såsom
Älvsborgsprojektet och PCB-projekten i Skärholmen i Stockholm och i Nacka kommun
och projektet Miljö- och hälsofarliga ämnen i byggnader, som utförs vid KTH Byggd
12
REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex
PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd
Program 98-03-16, rev 98-09-08
Miljö i Gävle inom Kemikalieprojektet i Gävleborgs län. Värdefull information om
tekniska metoder som där arbetas fram och tillämpas skall tas tillvara och förmedlas i
detta projekt. Exempelvis kan de metoder för identifiering och sanering av PCB-haltiga
fogmassor som tas fram i Älvsborgsprojektet användas men skall inte vara en
förutsättning för att starta arbetet med att sprida kunskap om idag lämpligaste teknik för
identifiering och sanering.
Metoder för teknikspridning
Planeringen av hur teknikinformationen skall förmedlas till fastighetsägare m fl skall
genomföras i samråd med Miljöteknikdelegationen. Genom arbetet i detta projekt
kommer kanaler och metoder för information att sökas, som kan användas vid kommande informationssatsningar inom bygg- och fastighetsbranschen.
Teknikutveckling
Inom projektets ram planeras utveckling av en metod att identifiera PCB-haltiga
fogmassor på plats. Kostnad för detta är budgeterad under rubriken ”Underlag för
utvärdering av provtagnings-, analys- och saneringsmetoder”.
I projektet planeras också viss utveckling av maskinutrustning för dammsugning vid
slipning av fogar efter det att fogmassan skurits bort. Det gäller att få fram utrustning
som minimerar utsläppen av slipdamm och som är mer ergonomiskt riktig.
Sysselsättningseffekter
Fogentreprenörerna har gjort en bedömning av sysselsättningseffekten av identifiering
och sanering av PCB-haltiga fogmassor i Göteborgsområdet. Dessa uppskattas till ca
200 årsarbeten. En grov bedömning för hela landet kan vara totalt ca 2 000 årsarbeten.
Sysselsättningseffekterna kan bedömas med något större noggrannhet, då uppgifter har
tagits fram om antalet hus byggda av betongelement i landet under den aktuella
perioden.
Kostnader för omhändertagande av PCB-haltigt rivningsmaterial
En diskussion skall föras med SAKAB om principer för prissättning av omhändertagande av resterande PCB-haltigt material i byggnader som sanerats på PCB i
fogmassor. Detta skall ge möjlighet för fastighetsägare som genomfört fogsanering i
sina byggnader att få en uppfattning om dessa kostnader vid en framtida rivning.
Miljödokumentation
Projektgruppen kommer också att rekommendera fastighetsägare att samla alla uppgifter
från inventering av PCB och de saneringsåtgärder som utförs i en miljödokumentation
för den aktuella byggnaden. Även krav på hantering av de PCB-haltiga materialen i
samband med rivning bör beskrivas. På så sätt blir byggnadens miljöstatus när det gäller
PCB tillgänglig för den som vill göra ändringsarbeten eller när byggnaden skall rivas.
I en sådan miljödokumentation bör också anges om man bedömer att uppföljning
behöver göras efter en tid i form av nya undersökningar av PCB-halter i utbytt fogmassa
mm och vilka åtgärder som då ev krävs.
13
REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex
PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd
Program 98-03-16, rev 98-09-08
Underlag för arbetet
Genomförda utredningar, projekt, riktlinjer och arbetsanvisningar som berör PCB,
redovisade t ex i följande dokument:
• Generella riktvärden för förorenad mark, Naturvårdsverkets rapport 4638, 1997.
• Information är inte tillräckligt, Lennart Parknäs, artikel i Miljö & Hälsa, 3/1995.
• Kartläggning av materialflöden inom bygg- och anläggningssektorn, AB Jacobson &
Widmark, Naturvårdsverkets rapport 4659, 1996.
• Miljonprogrammets giftiga baksida. PCB i fogmassor i flerfamiljshus av element
1957-1972, Louise Boije & Hampus Markensten, 1993, Universitetet i Linköping.
• PCB i fogmassor - stort eller litet problem? Naturvårdsverkets rapport 4697.
• PCB - förekomst, problem och förslag till åtgärder, A Åstebro, Miljöförvaltningen i
Stockholm, 1993.
• PCB-innehållande fogmassor i Stockholm, Y Kafkas, examensarbete Stockholms
Universitet, 1993.
• PCB- rapport. Inventering/kartläggning av PCB i byggnader i Lerums kommun, O
Lundholm, Miljö- och hälsoskyddskontoret i Lerum.
• Renovering av fogar innehållande PCB (arbetsanvisningar), Sveriges
Fogentreprenörers Riksförening, 1998.
3.5 Ekonomi
Att omhänderta PCB-fogmassa direkt i byggnaden är ytterst kostnadseffektivt jämfört
med andra åtgärder som exempelvis marksanering. I en studie i Lerum beräknades
kostnaden för PCB-destruktion i samband med omfogning till drygt 300 kr/kg.
Kostnader för projektet inom BYKR
Kostnaderna som redovisas nedan är en budget utgående från den omfattning av
kansliarbete mm som bedöms trolig för år 1998. Bedömningen för år 1999 är preliminär
och kan komma att behöva revideras, då projektarbetet har kommit igång och vi har
erfarenhet från arbetet under 1998.
14
REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex
PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd
Program 98-03-16, rev 98-09-08
Budget för projektet inom BYKR
1998
kkr
1999
kkr
2000-02
• Personalkostnader 1998
1.250
(kansli, omfattning en och en kvarts tjänst)
(Detta kan fördelas på ca 100 kkr för punkterna
1-3, 10 och ca 1.150 kkr för punkterna 4, 5, 7, 9, 12)
• Personalkostnader 1999
(kansli, omfattning en heltidstjänst)
(detta avser punkterna 7, 9, 10, 12, 13)
500
• Personalkostnader 2000-2002 (avser punkt 13)
(kansli, omfattning ca 10 % av en heltid)
• Underlag för utvärdering av provtagnings-,
analys- och saneringsmetoder inkl
utveckling av identifieringsmetod på plats
(Punkt 8.1, underlag för punkt 7.)
300
150
• Utveckling av maskinutrustning för dammsugning vid sanering
(Punkt 8.2.)
100
• Teknikseminarier, konferenser, utbildning
200
200
• Övriga kostnader
(förbrukningsmateriel, porto, utformning
av trycksaker mm, exkl tryckning)
150
50
1.850
750
Summa:
Totalt år 1998-1999
2.600 kkr
Totalt för projektet
2.900 kkr
300
Finansiering
Teknikspridning och teknikutveckling
Punkterna 4, 5, 7, 8, 9, 12 innebär teknikspridning och teknikutveckling (summa
1.900 kkr). För dessa har sökts finansiering från Miljöteknikdelegationen, Gunnel
Hedman, genom Sten Hebert och bidrag har beviljats med 500 000 kr. SBUF bidrar med
300.000 för delprojekt om teknisk metodutveckling av saneringsmetoder.
För ett samarbetsprojekt med Miljöförvaltningen i Stockholm lämnas ett bidrag om
200 kkr för att utarbeta en handbok för miljöanpassad hantering av PCB i byggnader,
som skall spridas via Internet.
En bedömning är att branschen främst genom sina fastighetsägareorganisationer skall
kunna lämna bidrag med cirka 1.000 kkr. Om stöd från departementet uteblir måste
fastighetsägarorganisationernas bidrag öka till ca 2.000 kkr.
Övrig finansiering skall sökas från statliga medel genom inrikesdepartementet.
Möjligheterna till bidrag från EU bedöms som små men skall undersökas. Projektet
skulle allvarligt försenas om vi måste avvakta svar från EU.
15
REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex
PCB i byggnader - Ett projekt inom Byggsektorns Kretsloppsråd
Program 98-03-16, rev 98-09-08
Identifiering och sanering
Många fastighetsägare kommer att ha svårt att finansiera identifiering och sanering av
PCB i sina fastigheter.För närvarande saknas statligt stöd till PCB-sanering av bostadsfastigheter. Ett framgångsrikt genomförande av PCB-saneringen kommer sannolikt att
ställa krav på att staten går in med någon form av riktat stöd.
***
16
REX HUS & MILJÖKONSULT Gunilla Rex
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Rapport dnr 643-2492-02
Bilaga 5
Bilaga 5
Bedömning enligt Simplexförordningen
Enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor skall
följande frågeställningar belysas:
1. Vilket är problemet och vad händer om någon reglering inte sker?
PCB har använts i byggnader främst under perioden 1956 till 1973. Om inte åtgärder vidtas kommer läckaget av PCB
till omgivningen från fogmassor att fortsätta. Spridningen kommer att ske dels direkt från fasader till luft och mark
men också via bygg- och rivningsavfall från deponier och vid återvinning. PCB i golvmassor sprids med skurvatten till
avloppssystemet och hamnar i huvudsak i slam från reningsverk och kan sedan spridas vidare vid deponering,
nyttiggörande i jordbruket eller i utsläpp från andra former för återvinning av närsalter från slammet. Avsaknad av
reglering innebär också att Sverige inte gör fullt ut vad vi åtagit oss i internationella överenskommelser.
2. Finns det några alternativa lösningar?
Sedan problemet med spridning av PCB till miljön från befintliga fogar säkert belagts engagerade byggsektorn sig i att
själv ta hand om sitt problem genom ett frivilligt åtagande. Utsikterna att inom en rimlig tidplan genomföra kartering
och sanering utan ytterligare styrmedel får betraktas som små. Ökad tillsyn och aktioner från fall till fall genom
förelägganden från tillsynsmyndigheterna blir mycket tungt och lägger initiativet på fel instans. Problemet ägs av
byggnadens ägare som genom att ett farligt ämne läcker ut till miljön från byggnaden bedriver en miljöfarlig
verksamhet som är oacceptabel.
3. Vilka administrativa, praktiska eller andra åtgärder måste småföretagen
vidta till följd av regleringen?
Byggnadens ägare måste komma fram till om hans byggnad tillhör riskzonen, d.v.s. innehåller fogmassa, isolerrutor
eller golvmassa från perioden 1956 till 1973. Han måste handla upp provtagning och analys. Rapportera resultatet till
tillsynsmyndigheten, i samråd ta fram ett saneringsprogram, upphandla och genomföra det och slutligen avrapportera
till tillsynsmyndigheten.
4. Vilken tidsåtgång kan reglerna föra med sig för småföretagen?
Den första utredningsfasen omfattande provtagning analys och rapportering uppskattas ta byggnadens ägare ägaren två
arbetsdagar.
5. Vilka lönekostnader, andra kostnader eller resursbelastning i övrigt för
småföretagen kan reglerna leda till?
Storleksordningar på kostnader kan anges. Lönekostnad: 16*400 kr = 6400 kronor. Analyskostnader: 500 till 1 000 per
prov. Provantal efter byggnadens storlek. Kostnad för provtagning 4 000 kronor.
6. Kan reglerna komma att snedvrida konkurrensförhållandena till nackdel
för småföretagen eller i övrigt försämra deras konkurrensförutsättningar?
Det kan finnas stordriftsfördelar för större fastighetsägare som kan göra en effektivare upphandling av provtagning och
laboratorietjänster. En samverkan inom fastighetsägarkretsen kan minska skillnaderna.
7. Kommer reglerna att i andra avseenden påverka småföretagen?
Det kan vara svårare för en mindre fastighetsägare att klara av informationen till hyresgäster.
8. Går det att kontrollera efterlevnaden av reglerna, och hur kommer reglernas
effekter för småföretag att uppmärksammas och granskas?
Efterföljden av kraven på utredning och sanering blir en del av tillsynsmyndighetens uppgift. Ett webb-baserat
uppföljningssystem skulle underlätta för tillsynsmyndigheten att få överblick och rapportera regionalt.
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Rapport dnr 643-2492-02
Bilaga 5
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Rapport dnr 643-2492-02
Bilaga 5
9. Bör reglerna gälla endast viss begränsad tid för att hindra eventuella negativa
effekter för småföretagen?
När inventering och sanering har genomförts blir reglerna obehövliga och kan sannolikt upphävas eller i mer generell
form läggas in i annan författning.
10. Behöver särskilda hänsyn tas till småföretagens villkor när det gäller
tiden för reglernas ikraftträdande?
Hänsyn har tagits vid val av tidpunkt då åtgärder ska ha gjorts klara.
11. Finns det behov av speciella informationsinsatser?
Det finns ett stort behov av informationsinsatser och det gäller såväl stora som små fastighetsägare.
12. Hur har samråd som behövs skett med näringslivet och med myndigheter
som särskilt berörs, och vilka synpunkter av betydelse har kommit
fram?
Samråd har skett underhand med Byggsektorns Kretsloppsråd som främst utpekat kostnaderna med utbyte av
fungerande isolerrutor som betungande.
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Rapport dnr 643-2492-02
Bilaga 5
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Rapport dnr 643-2492-02
Bilaga 6
Litteratur
Bilaga 6
PC-Belastung in Gebäuden: Erkennen, Bewerten, Sanieren. Katalyse e.V., Institut für
Angewandte Umweltforschung.-Wiesbaden; Berlin Bauverl., 1995.
Jansson B, Sandberg J, Johansson N, Åstebro A: PCB i fogmassor - stort eller
litet problem? Rapport 4697 Naturvårdsverket, 1997.
Bernes C: Organiska miljögifter. Ett svenskt perspektiv på ett internationellt
problem. Naturvårdsverkets förlag, 1998.
Sanera PCB! Byggsektorns Kretsloppsråd - Projektet PCB i byggnader (1998).
Ny utgåva hösten 2000.
Folkesson I: PCB i bygg fogar. Utveckling och värdering av metoder för sanering
av PCB-haltiga fogar i byggnader. Svenska Fogbranschens Riksförbund, Svenska
Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, 1999.
Folkesson I: Sanera PCB-haltiga fogar. Svenska Fogbranschens Riksförbund.
Utgåva 3, nov 2000.
Åstebro A. Inventering av fogmassor med PCB. Handbok för fastighetsägare.
Miljöförvaltningen i Stockholm, 1999.
PCB i fogmassor. Slutsatser av inventering i västsvenska kommuner och
framtagande av fungerande inventeringsteknik. Slutrapport av projektet PCB-fria
fogar. Länsstyrelsen i Västra Götaland 1999:15, 1999.
Uppföljning av PCB-fria fogar. Miljösamverkan Västra Götaland, 1999.
(www.vgregion.se/miljo)
http://www.sanerapcb.nu/ Webbplats för projektet PCB i byggnader inom
Byggsektorns Kretsloppsråd.
http://www.sfr.nu. Webbplats för Svenska Fogbranschens Riksförbund.
Jansson B, Bergström U, Johansson C, Järnberg U, Shen Y, Åstebro A:
Ogonmattet - a case study of emissions during replacement of PCB containing
sealants. Institute of Applied Environmental Research, Stockholm University, and
Environment and Health Protection Administration, City of Stockholm, 2000.
Sikander E, Sundahl M, Tornevall M, Ek-Olausson B, Hjorthage A,
Rosell L, Johannesson P-O: Utveckling och utvärdering av metoder för utbyte av
PCB-haltiga fogmassor. SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, 1999.
Sundahl M, Hjorthage A, Torstensson C, Ek-Olausson B: Spridning av PCB från
PCB-haltiga fogmassor till angränsande byggmaterial. Provtagningar, analyser
och utvärdering. SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP rapport
2001:02.
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Rapport dnr 643-2492-02
Bilaga 5
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Rapport dnr 643-2492-02
Bilaga 6
Kommande rapport:
Rex G, Sundahl M, Folkesson I: Spridning av PCB från fogmassor till angränsande material.
Rivning och sanering vid rivning av hus med PCB-haltiga fogmassor. Byggsektorns
Kretsloppsråd, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) och Svenska Fogbranschens
Riksförbund (SFR).
Regeringsuppdrag om omhändertagande av PCB i byggnader
Rapport dnr 643-2492-02
Bilaga 6
2
Bilaga 7
Utdrag ur Ecofast, 2002-05-21
Rapport: Inventeringsresultat och prognos
Antal registrerade inventeringsblanketter
Antal fastigheter totalt
Material
Fogmassor
Isolerrutor
Golvmassor
Kondensatorer
Totalt
Inventerad
mängd (kg)
6092
1394
0
2262
9748
1131
2285
Genomsnitt per
fastighet
5,386
1,233
0,000
2,000
8,619
Prognos totalt
Rapport: Antal fastigheter per åtgärdsstatus
Åtgärdsstatus
○ Ej inventerad
!
●
●
●
●
●
○
○
Totalt
lnv. ska kompletteras
Antal fastigheter
916
45
Inventerad, ej PCB
652
inventerad, med PCB
515
Saneringsanmäld
Delvis sanerad
38
4
Sanerad
35
Dispens inventering
20
Friklassad
60
2285
Regeringsuppdrag om PCB I byggnader
Dnr 643-2492-02 Rp
Bilaga 7
1289
12308
2817
0
4569
19694
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards