Skalltrauma hos barn

Skalltrauma hos barn
Berörda enheter
Avdelning 44, barnmedicin och habilitering Sunderby sjukhus.
Kirurgmottagningen, Sunderby sjukhus.
Bakgrund
Trauma är den vanligaste orsaken till död och handikapp efter
nyföddhetsperioden. Barn under sex år, och särskilt under ett år, är
känsligare än äldre barn och vuxna. Vanligaste orsaken är fallolyckor
(46%) följda av trafikolyckor (16%). Ca 60-70 barn avlider varje år
till följd av trauma. Avgörande är den primära skadans svårighetsgrad
och det initiala omhändertagandet.
Skalltrauma under ett år orsakas inte sällan av misshandel. Prata med
bakjour vid minsta misstanke!
Processbeskrivning
Commotio (hjärnskakning) definition

Skalltrauma med kort medvetandeförlust (<5 min).

Och/eller amnesi (minnesförlust) för tiden före, under eller efter
olyckan.
RLS 1-2 efter olyckan.

Noggrann anamnes
Traumamekanism, tidsförlopp, medvetslöshet, eventuella kramper,
urinavgång, tidigare sjukdomar (ITP, hemofili, hjärt- eller leversjukdom)
Status


Lokalstatus huvud (=skalle, halsrygg, käkar, näsa, mun)
Öron

Neurologiskt (medvetandegrad, pupiller inklusive direkt och indirekt
ljusreaktion, ögonrörelser, senreflexer, grov kraft i extremiteter)
Bedömning av medvetandegrad på akuten
RLS: Reaction Level Scale
1. Vaken. Ej fördröjd reaktion. Orienterad.
2. Slö eller oklar. Kontaktbar vid lätt stimulering som tilltal, enstaka rop,
beröring.
3. Mycket slö eller oklar. a) Kontaktbar vid kraftig stimulering som
upprepade tillrop, ruskning. b) Avvärjer vid smärtstimulering.
Huvudprocess
Ansvarig
Processledare
Sida
Barnneurologi; Barn på IVA;
Hjärnskada/Traumatisk
hjärnskada; Barnkirurgi
Michael Dahlberg
Michael Dahlberg
1 av 4
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Dokumenttyp
Vårdrutin
VARD-5-4456
2015-09-09
1.0
4.
5.
6.
7.
8.
Medvetslös. Lokaliserar men avvärjer inte smärta.
Medvetslös. Undandragande rörelse vid smärta.
Medvetslös. Stereotyp böjrörelse vid smärta.
Medvetslös. Stereotyp sträckrörelse vid smärta
Medvetslös. Ingen smärtreaktion.
Handläggning
Var frikostig med inläggning!
 Påverkad patient.
 Oklart eller högenergitrauma (>1,5 m fall, bil>60km/h, bil och
cyklist/fotgängare)
 Avvikande neurologiska fynd
 Uttalad oro hos föräldrarna
Vid inläggning
Vid behov: Nål, fasta, Ringer-Acetat 10-20 ml/kg. I vissa fall klara drycker.
Traumaprover
Alltid: Kontroll av
 Medvetande grad
 Pupillreflexer
 Andningsfrekvens
 Puls
 Blodtryck
Kontroller skall ske var 30:e min första fyra timmarna, sedan varje timme
kommande två timmar, sedan varannan timme kommande sex timmar.
Huvudprocess
Ansvarig
Processledare
Sida
Barnneurologi; Barn på IVA;
Hjärnskada/Traumatisk
hjärnskada; Barnkirurgi
Michael Dahlberg
Michael Dahlberg
2 av 4
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Dokumenttyp
Vårdrutin
VARD-5-4456
2015-09-09
1.0
Barn under 2 år, RLS 1-2
Barn över 2 år, RLS 1-2
Huvudprocess
Ansvarig
Processledare
Sida
Barnneurologi; Barn på IVA;
Hjärnskada/Traumatisk
hjärnskada; Barnkirurgi
Michael Dahlberg
Michael Dahlberg
3 av 4
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Dokumenttyp
Vårdrutin
VARD-5-4456
2015-09-09
1.0
Halsryggskada måste misstänkas vid högenergivåld, medvetslös patient eller
skalltrauma. Barn har större benägenhet att få höga halsryggskador p g a
stort huvud (C1-C3 bör ingå vid DT hjärna på barn).
Oavsett ålder om RLS >3
Utlys traumalarm!
A: Fri luftväg? Syrgas 10 l/min på mask, svalgtub, intubation när narkosjour
anlänt.
B: Bilateralt andningsljud? Saturationsmål 98%.
C: Puls, kapillär återfyllnad? Två infarter, Ringer-Acetat, 10-20 ml/kg
[vikt~(2xålder)+8]
När ABC är stabilt görs DT  IVA
Fortsatt handläggning ordineras av neurokirurg!
Postcommotionellt syndrom
Spänningshuvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter,
personlighetsförändring, tinnitus, dimsyn. Viktigt med info vid utskrivning!
Försiktig återgång till normal aktivitet, undvika ”hjärnstress” såsom tv,
datorspel, full skoldag etc. Träning först när det känns bra (använd gärna
”hjärntrappan” som finns som enskilt dokument). Barn med påvisad
hjärnkontusion eller blödning bör ha ett återbesök med neurologstatus efter
tre månader. Om det finns neurologiska avvikelser och/eller anamnes på
koncentrationssvårigheter bör barnet remitteras till barnsjukvården för
bedömning av barnneurolog, sjukgymnast och eventuellt neuropsykolog. Vid
långvarig postcommotionell huvudvärk ska subduralhematom uteslutas.
Huvudprocess
Ansvarig
Processledare
Sida
Barnneurologi; Barn på IVA;
Hjärnskada/Traumatisk
hjärnskada; Barnkirurgi
Michael Dahlberg
Michael Dahlberg
4 av 4
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Dokumenttyp
Vårdrutin
VARD-5-4456
2015-09-09
1.0