Kursmaterial

0
Kursmaterial
Innehåll:
Inledning
Datorn från grunden
Att skriva på datorn
Vad är Internet
E-post
1
2
7
13
20
Inledning
Välkommen till kursen Internet för alla!
Du har möjlighet att boka datortid på biblioteket varje dag – utan kostnad.
Vänd dig till personalen i informationsdisken så får du hjälp med att boka en dator.
Om du har Internetrelaterade funderingar är du välkommen att prata med
bibliotekarien i informationsdisken. Vi kan i mån av tid svara på frågor om det mesta
som gäller grundläggande användning av Internet.
Frågor om privat datorutrustning och Internetuppkoppling ställer du till din
datorsupport respektive din Internetleverantör.
Datorn från grunden - Vad är en dator?
När vi idag använder ordet dator menar vi oftast en PC (Personal Computer = Person
Dator) med bildskärm, tangentbord och mus, eller en bärbar dator (Laptop). Men
faktum är att de flesta maskiner vi använder idag innehåller små datorer, till exempel
mobiltelefonen, mikrovågsugnen och TVn.
Den första elektroniska datorn byggdes av USAs militär under fyrtiotalet och kallades
för ENIAC. Den upptog ca 200 m² i yta och vägde omkring 30 ton och var ungefär
lika avancerad som en modern miniräknare. Sverige var snabba att haka på
datorutvecklingen och under 50-talet var Sverige världens tredje ledande datorland.
De första persondatorerna utvecklades av de Amerikanska företagen Apple och IBM
under slutet på 70-talet och början på 80-talet. Men det var först på 90-talet som det
började bli vanligt i var mans hem med en egen dator.
Det var även på 90-talet som Internet började användas i hemmen. Fram till 90-talets
slut var det vanligast med ett modem som anslöt till Internet via telefonlinjen. Idag är
det vanligaste sättet att ansluta en dator till Internet via bredband. Internet är
världens största datornätverk och har gjort det möjligt för människor och företag att
enkelt och effektivt kommunicera världen över.
Dator från Apple, början av 90-talet.
Förutom att surfa på nätet (använda Internet) finns det många praktiska och roliga
funktioner som man kan använda datorn till. Man kan skriva olika dokument,
exempelvis protokoll, med hjälp av ordbehandlingsprogrammet Word, skapa proffsiga
presentationer med programmet PowerPoint och räkna eller sköta bokföringen med
programmet Excel. Man kan även lägga patients på datorn, spela enkla spel eller titta
på foton och filmer.
2
Datorns olika delar
En persondator (Personal Computer = PC) består ofta av följande delar:
Bildskärm
Tangentbord
Systemenhet
Mus
Du använder pekdon (mer populärt mus) och tangentbord för att utföra
kommandon.
Använd bara musens vänsterknapp till att börja med.
I många fall klarar du dig med att klicka en gång för att
utföra ett kommando, men i vissa fall måste du
dubbelklicka. Du klickar då två gånger på vänsterknappen så snabbt du kan.
Tänk på att hålla hela handen över musen och vila
handloven mot underlaget för stöd. Så blir det lättare
att använda den.
I en bärbar dator (även kallad laptop)
finns all nödvändig utrustning inbyggd.
Locket, som kan fällas upp, innehåller
en bildskärm, och själva systemenheten
är placerad under tangentbordet.
I stället för mus används en styrplatta
som manövreras med fingertopparna.
Men man kan koppla in en extern mus om
man tycker att den är enklare att
använda.
3
Det finns många knappar på
tangentbordet. Koncentrera dig
på de inringade till att börja med.
Om du har använt en skrivmaskin
så känner du igen dig. Bokstavsoch siffertangenterna är
placerade på samma sätt som på
en skrivmaskin.
Enter är en viktig tangent. Den finns
på två ställen. Använd vilken du vill.
Starta datorn
Gör så här för att starta datorn: Tryck på den stora knappen på systemenhetens
framsida och på startknappen som sitter på nedre delen av skärmen. Datorn öppnar
nu operativsystemet Windows automatiskt. Det tar i regel någon eller några minuter.
Med hjälp av Windows kan du komma åt så gott som alla filer och program i din
dator. Eventuellt kan du behöva logga in med ett lösenord.
Den första bild som framträder i Windows kallas Skrivbordet. Skrivbordet är enfärgat
och ganska tråkigt, men kan piffas upp med en bild som man väljer själv – till
exempel den här vackra blomman.
På skrivbordet finns ett antal ikoner (små
bilder). Om man dubbelklickar (klickar två
gånger mycket snabbt) på en ikon startar
man ett dataprogram.
4
Om du tycker att det är besvärligt att dubbelklicka kan du klicka en gång på ikonen
och därefter trycka på tangenten
Enter. Det är samma sak som att dubbelklicka.
När du har dubbelklickat på en ikon har du öppnat ett fönster
på skrivbordet. I fönstret finns det nya programmet du öppnat.
Du kan minimera eller maximera storleken på fönstret genom
att klicka på symbolerna i det övre högra hörnet på fönstret.
Genom att klicka på krysset i det övre högra hörnet kan du
avsluta programmet och stänga fönstret.
Genom att klicka på den övre namnlisten på fönstret och hålla knappen nere kan du
flytta fönstret på skrivbordet genom att dra med musen och sedan släppa.
5
Stänga av datorn
När du inte ska använda datorn mer är det viktigt att du stänger av den på rätt sätt.
Genom att stänga av datorn sparar du energi, du ser till att alla data sparas korrekt
och du skyddar datorn. Men bäst av allt är att datorn startar snabbare nästa gång du
använder den.
Det finns olika alternativ för att stänga av datorn när du är färdig med den. Du kan
försätta datorn i Vänteläge, då sparas automatiskt det arbete du håller på med och
datorns fläktar stängs av. Detta drar mindre ström till datorn men den är inte
avstängd. När du vill använda datorn igen trycker du på startknappen på
systemenheten och Windows startar och öppnar de program du hade igång igen
inom några sekunder.
Om det är flera personer som använder datorn och ni har olika användarnamn kan
du logga ut från ditt skrivbord genom att välja Logga ut. Ditt arbete sparas och
Windows avslutas, men datorn stängs inte av. För att kunna använda datorn igen
måste du sedan logga in med användarnamn och lösenord för att komma tillbaka till
skrivbordet.
Om du vill stänga av datorn helt väljer du Stäng av i menyn. Alla program sparas och
avslutas och datorn stängs av helt.
Kom ihåg att man inte ska logga ut eller stänga av datorerna på biblioteket. Det
räcker med att avsluta de program du arbetat med när du är färdig.
6
Att skriva på datorn - Tangentbordet
Tangentbord kan se väldigt olika ut, men de flesta är utformade ungefär som en
skrivmaskin. Skillnaden är att det faktiskt är mycket enklare att skriva på en dator än
på en skrivmaskin. Att sudda, lägga till text och gå tillbaka i dokumentet för att ändra
är till exempel mycket lättare på en dator. Du kan också välja stil och format på
texten som en skrivmaskin inte klarar.
Man behöver inte veta vad alla tangenter på tangentbordet gör, men en del
tangenter är extra bra att känna till.
Tangenten Esc eller Escape används ibland för att avbryta något som
pågår. Du kan till exempel stänga av ett bildspel eller stoppa
inläsningen av en webbsida genom att trycka på Esc. Om ett program
hakar upp sig kan det vara en god idé att prova Esc.
Tabb-tangenten använder du för att hoppa eller stega. En vanlig
användning är i ordbehandlingsprogram där tangenten används för att
hoppa mellan förinställda positioner på raden. Även i en del andra
program kan du stega dig framåt med Tabb.
Back eller Backspace används ofta för att radera eller ta bort. Backtangenten raderar åt vänster om markören. För att sudda ut ett ord
placerar du alltså musmarkören direkt efter det ord som ska raderas
och sedan trycker du ner Back. Du kan också radera något som du
markerat
7
Insert betyder infoga. Ibland när du skriver i ett ordbehandlingsprogram
och ska lägga till ett ord mitt i kan du råka ut för att texten skrivs över
istället för att flytta sig och ge plats för ny text. Ett tryck på Insert rättar till
problemet.
Delete-tangenten används liksom Back för att sudda eller radera. Ofta
går det att använda vilken som helst av dem, men i beskrivningar är det
vanligast att det står att du ska trycka på Delete om du vill ta bort något
du markerat. Vill du sudda i text så suddar Delete åt höger om
markören.
Shift-tangenten är så viktig att det finns två stycken, en på varje sida.
Om du håller nere en av dem så får du stor bokstav. Du använder
också Shift om du vill markera flera filer eller objekt i rad. Klicka på den
första, håll nere Shift och klicka på den sista.
Även Ctrl finns på bägge sidorna av tangentbordet. Ctrl används i
många kortkommandon. Står det till exempel Ctrl+A i en instruktion
betyder det att du ska hålla Ctrl nere och trycka ner A. Vänj dig gärna
vid att använda kortkommandon! Det minskar risken för musarm.
Alt-tangenten används också i kortkommandon. I många program är
det ett litet streck under någon bokstav i varje menyalternativ. Det
betyder att du kan nå det menyalternativet genom att hålla Alt nere och
trycka på den bokstaven. Snart behöver du inte musen alls!
AltGr används oftast för att få fram "det tredje tecknet" på
siffertangenterna. Den allra vanligaste användningen är förmodligen för
att skriva snabel-a. Håll AltGr nere och tryck på siffran 2 för att få
tecknet @. AltGr används också i en del kortkommandon.
Det finns fyra piltangenter på tangentbordet som pekar åt var sitt håll.
Med dem kan du förflytta dig upp, ner, till höger och till vänster i text
eller i celler i ett kalkylprogram. De används också för att styra i en del
spel.
NumLock aktiverar och avaktiverar det numeriska tangentbordet som
ofta finns till höger. Med det numeriska tangentbordet kan du skriva in
siffor snabbare. Har du sett att där finns en Enter-tangent? Den
fungerar precis som den andra Enter-tangenten.
Att titta på ett tangentbord kan kännas rörigt eftersom det i vissa fall finns två eller till
och med tre tecken på samma tangentknapp. Du kan få fram alla de tecken som
finns på tangenterna på tangentbordet genom att hålla in olika tangenter samtidigt
som du trycker på knappen i fråga. För att få fram det andra tecknet, det vill säga
tecknet som sitter ovanför huvudtecknet, håller du in Shift tangenten. För att få fram
det tredje tecknet, som finns till höger om huvudtecknet på vissa tangenter, håller du
in AltGr tangenten. Det kan vara bra att veta om du till exempel vill skriva @, &, %
eller ett vanligt ? i texten.
8
Att skriva i programmet Word
Man startar programmet Microsoft Word genom att klicka på Start menyn och hålla
pilen över Program (eller klicka), sedan Microsoft Office och slutligen klicka på
Microsoft Word. På vissa datorer finns en ikon på skrivbordet med ett W och om man
dubbelklickar på det öppnas också Word.
Under namnlisten finns en rad med olika menyer, bland andra Arkiv, Redigera,
Format och Verktyg. Genom att klicka på någon av dessa menyer får du fram en lista
på en mängd olika alternativ och funktioner.
De viktigaste funktionerna i Word nås genom Arkiv-menyn. Där kan du till exempel
spara texten du skrivit, öppna ett redan sparat dokument eller skriva ut en text.
För att skriva en text i Word klickar du på papperet med musen. Du får då ett
blickande streck i det vänstra hörnet av papperet som kallas markör. När du skriver
matar markören ut texten till vänster om sig samtidigt som den flyttar sig framåt.
OBS! Det är där markören befinner sig som texten kommer att uppenbara sig.
Detta är mycket viktigt att känna till och gäller överallt på datorn, även på
Internet!
För att sudda i texten använder du Back tangenten. Om du trycker en gång på back
tangenten suddar den ett steg åt vänster. Om du håller in back tangenten suddar den
åt vänster tills du släpper knappen. Du kan även sudda åt höger genom att trycka en
gång eller hålla in Delete tangenten.
9
För att byta rad i texten eller göra nytt stycke använder du Enter tangenten.
Markören hoppar då ned en rad för varje gång du trycker på knappen.
För att gå tillbaka i texten och ändra där du redan skrivit utan att behöva sudda allt
kan du använda Piltangenterna. Genom att trycka på vänsterpilen flyttar sig
markören åt vänster. Du kan även hålla musen där du vill ändra i texten och klicka en
gång så flyttar sig markören automatiskt till det stället. För att komma tillbaka till slutet
på texten kan du trycka på End tangenten eller klicka med musen där du vill fortsätta
skriva.
När du påbörjar en ny mening i Word ändras första bokstaven i
meningen automatiskt till en versal. Du kan även hålla in Shift
tangenten samtidigt som du trycker på en bokstav för att göra den
till en versal.
När du vill skriva med versaler hela tiden trycker du på Caps Lock
tangenten en gång. Då tänds en liten lampa längst upp på
tangentbordet som visar att Caps Lock tangenten är aktiverad. All
text du skriver därefter blir i versaler. När du vill ändra tillbaka till
små bokstäver trycker du en gång till på Caps Lock så att lampan
slocknar.
Om du vill ändra utseende på texten eller en del av texten markerar du det stycke du
vill ändra på genom att klicka med musen i ena änden av stycket, hålla in den
vänstra musknappen och dra till slutet av stycket. Texten du markerat blir då vit mot
svart bakgrund. I menyerna längst upp hittar du en meny för typsnitt på texten. Det
vanligaste typsnittet när man skriver i Word är Times New Roman, men det finns en
mängd olika stilar på texten att välja mellan.
Till höger om typsnittsmenyn kan du välja storlek på texten. Normal storlek är 12,
men du kan välja både större och mindre text än så.
Till höger om textstorleksmenyn kan du välja om du
vill göra texten Fet, Kursiverad eller Understruken.
10
Man kan även välja att centrera eller högerjustera texten genom att markera texten
och klicka på textjusteringen till höger om U knappen.
De flesta av dessa funktioner för att förändra utseendet på texten finns också i de
vanligaste e-post programmen.
Skriva ut:
För att skriva ut ditt dokument klickar du på menyn Arkiv och sedan på Skriv ut…
Då dyker det upp ett fönster som heter Skriv ut där man kan göra olika inställningar.
Oftast behöver du inte göra det utan det räcker om du klickar på OK.
Spara ett dokument
Första gången du sparar ett dokument klickar du på menyn Arkiv och sedan på
Spara som… Då dyker den här rutan upp
Här ska du göra två val!
Först väljer du var du vill
spara dokumentet genom att
exempelvis klicka på Mina
dokument.
Sedan skriver du namnet
som du vill att ditt dokument
ska ha i rutan Filnamn:
Sedan klickar du på knappen
Spara, längst ner till höger i
rutan. Klart!
Nästa gång du vill spara dokumentet (om du t ex gjort några ändringar) klickar du på
menyn Arkiv och sedan på Spara.
Nästa gång du vill ta fram dokumentet klickar du på menyn Arkiv och Öppna…
Där börjar du med att klicka där du har sparat dokumentet, ex i Mina dokument
Sen klickar du på dokumentet som du vill öppna.
Och sedan får du fram dokumentet genom att klicka på knappen Öppna längst ner i
högra hörnet.
11
Att skriva på Internet
Att skriva text på Internet skiljer sig egentligen inte från att skriva text i ett
ordbehandlingsprogram som Word. Men om du till exempel ska skriva in en adress
till en webbsida i adressfältet på Internet finns det några saker man bör komma ihåg.
•
Man använder ytterst sällan versaler när man ska skriva in en Internetadress.
•
Man använder inte bokstäverna å, ä eller ö i en Internetadress. Dessa
bokstäver skrivs istället som a och o. Man använder inte heller mellanslag.
Exempelvis, www.finspong.se
•
Det är viktigt att man skriver in hela adressen rätt. Om det blir fel på en
endaste bokstav eller tecken så kommer man inte få fram rätt webbsida.
•
När man söker information om något i en sökruta som till exempel Google
behöver man inte vara lika noga med stavningen, där kan datorn gissa sig till
vad du menade även om du stavar fel på något.
•
I en sökruta på Internet kan du även använda stora bokstäver, å, ä och ö samt
mellanslag.
12
Vad är Internet?
Internet betyder bokstavligen mellan nätverk. Internet är alltså en sammankoppling
av datorer, ett nätverk av datorer, över hela världen som kan dela information (text,
ljud, bild, film) mellan varandra.
Internet utvecklades som ett forskningsprojekt på 60-talet på uppdrag av USA:s
militär. Det startade som ett mycket litet nätverk av ett tjugotal sammankopplade
datorer på olika ställen i Amerika och det speciella med nätverket var att det saknade
en central knutpunkt. Detta var naturligtvis intressant för militären eftersom det gav
dem ett kommunikationsverktyg som inte kunde slås ut med mindre än att alla de
sammankopplade datorerna slogs ut samtidigt. Även universiteten såg nyttan med
Internet och med tiden växte antalet sammankopplade datorer. På 80-talet började
Amerikanska studenter använda Internet i sociala sammanhang och när militären
avslutade forskningsprojektet 1990 var det vi tänker på som Internet idag redan fött.
Det är praktiskt taget omöjligt att säga hur stort Internet är idag. I slutet av 90-talet
uppskattade man att över 5 miljoner datorer var uppkopplade till nätverket och att
ca 40-50 miljoner människor använde sig av Internet. I dag är siffran förmodligen
mångdubblad. Internet fortsätter att växa trots att de ursprungliga finansiärerna har
dragit sig ur. För närvarande vilar Internet ekonomiskt på de företag världen över
som säljer anslutningar till Internet åt privatpersoner och företag. Däremot finns det
ingen som kan säga att de styr Internet.
Något som är mycket viktigt att komma ihåg när man använder Internet för att söka
information är att tänka källkritiskt. Idag kan praktiskt taget vem som helst lägga
upp information eller text på Internet och det kan ibland vara svårt att avgöra om
informationen är ”sann” eller ur vilket syfte texten är skriven. Vissa sidor är
reklamfinansierade och kommersiella, andra ger uttryck för författarens personliga
åsikter eller agenda. Därför är det klokt att alltid fundera på vem som står
bakom informationen, om informationen känns trovärdig eller om det är vinklad
och för vilken målgrupp informationen är riktad till. Det kan även vara bra att titta på
hur aktuell informationen är och när den senast uppdaterades.
En sökmotor som till exempel Google är inte en producent av information, det är en
tjänst som samlar en mängd hemsidor med information som den letar igenom när du
gör en sökning. Det kan dock vara bra att veta att bara för att en hemsida hamnar
högt upp i träfflistan när du gjort en sökning innehåller den inte nödvändigtvis den
mest relevanta informationen. Eftersom Google är en gratistjänst finansieras den
genom reklam och skapare av olika hemsidor kan även betala för att hamna högt
upp i träfflistor på olika sökord.
Använd ditt sunda förnuft när du söker information på Internet. Vilka källor och
organisationer litar du på när du ska samla information i det verkliga livet? Utgå från
det när du samlar information på Internet också. Framförallt - lita på dig själv och ditt
eget omdöme!
13
Här är några ord du bör lägga på minnet:
Webbsida = Internetsida eller hemsida.
Webbadress = Adress till en specifik webbsida eller
webbplats.
E-postadress = Adress till en elektronisk brevlåda
där brev samlas precis som i din vanliga fysiska
brevlåda. Man måste också ha en e-postadress för
att kunna skicka elektronisk post.
Skilj också på adresstyperna nedan:
Exempel på webbadress:
www.finspong.se
Exempel på e-postadress:
[email protected]
14
Hur du gör om du kan Internetadressen
För att öppna webbläsaren Internet Explorer och använda Internet - dubbelklicka
på ikonen som ser ut så här:
Om du tycker att det är besvärligt att dubbelklicka kan du klicka en gång på ikonen
och därefter trycka på tangenten Enter. Det är samma sak som att dubbelklicka.
Först kommer du automatiskt till datorns startsida. På datorerna på Finspångs
bibliotek är det kommunens hemsida www.finspong.se som är startsidan. Lägg
märke till adressfältet.
15
Oavsett vilken adress som står i adressfältet från början kan du nu enkelt skriva in en
ny webbadress i fältet. Gör så här:
Klicka en gång (med vänster musknapp) någonstans i adressfältet.
Bokstäverna i fältet blir nu vita mot blå bakgrund.
Du har markerat texten.
Du kan nu skriva in adressen till den webbsida du vill besöka. Var noga med att
skriva helt rätt.
Gör aldrig mellanslag i webbadresser. Skriv aldrig å, ä eller ö.
Tryck sedan på tangenten Enter. Den finns på två ställen på tangentbordet. Välj själv
vilken du vill använda.
Hur du gör om du kan webbadressen
Du har nu förflyttat dig till en ny webbsida:
Du har kommit till den här webbplatsens ingångssida eller förstasida.
Observera: Du behöver aldrig skriva in prefixet http:// som syns i adressfältet när du
sökt upp en webbsida – det fyller datorn själv i.
16
Längst upp på en Internetsida finns verktygsfältet.
Bry dig bara om knappen Bakåt (pilen som pekar åt vänster) till att börja med. När du
klickar på den förflyttas du tillbaka till föregående webbsida.
Exempel på webbadresser:
www.ostgotabibliotek.se (information om biblioteken i Östergötland)
www.finspong.se (information om Finspångs kommun)
www.australia.com (Fakta om Australien)
www.google.se (Sökmotorn Google)
Det blir allt vanligare att företag, myndigheter och andra utesluter bokstäverna www
i sina webbadresser. I många fall fungerar dock båda adressalternativen.
hitta.se (Söktjänst för bl.a. telefonnummer, adresser och kartor)
svt.se (Sveriges Television)
vovve.net (samlingsplats för hundintresserade)
Länkar kan se ut nästan hur som helst, ofta är de blåfärgade
och understrukna.
En bild kan också vara en länk. När du för musens
pil över en länk förvandlas pilen till en liten hand
med ett pekande finger.
Det är en signal om att texten eller bilden är klickbar. När du
klickar på en länk öppnas oftast en ny webbsida, utan att du
behöver skriva in någon ny adress i adressfältet. Det är alltså
ett sätt att snabbt förflytta sig mellan olika webbsidor.
17
Hur du gör om du inte kan Internetadressen
Ofta är det så att du vill hitta information om ett visst ämne, men du känner inte till
adressen till någon specifik webbsida. Då ska du använda dig av en sökmotor. En
sökmotor ger förslag på relevanta webbsidor som du når med en knapptryckning.
Google är ett exempel på en bra sökmotor. Skriver du in www.google.se i
adressfältet och trycker på Enter kommer du till en sida som ser ut på det här sättet:
I det här fältet skriver du in ämnesordet du vill söka på (t.ex. ”labrador”) och trycker
på tangenten Enter (du kan också klicka på knappen ”Google-sökning”).
Hur du gör om du inte kan webbadressen
Google gör en snabb sökning och föreslår ungefär 16 000 000 webbsidor där ordet
”labrador” förekommer.
18
Så här ser resultatsidan ut:
Alla de blå understrukna rubrikerna är länkar. Om du klickar på en länk förflyttas
du automatiskt till en ny webbsida/webbplats.
Så här ser det ut om du klickar på rubriken ”Välkommen till Labrador
Retrieverklubben”. Du kommer till en webbplats med adressen
www.labradorklubben.se
Du återvänder till resultatsidan genom att klicka på knappen Bakåt, precis som
tidigare.
19
E-post
E-post, det vill säga elektronisk post, har använts i drygt 30 år på Internet och är
fortfarande något av det viktigaste Internet kan erbjuda. Med hjälp av elektronisk post
kan textmeddelanden billigt och på några sekunder skickas till vilken Internet
användare som helst i världen.
Förutom att det blir enkelt och smidigt att hålla kontakten med familj och vänner
behövs ofta en e-postadress när du beställer varor eller tjänster via Internet. Till
exempel när du beställer böcker, kläder eller biljetter på nätet och när du bokar
hotellrum eller resor.
Biblioteket i Finspång har en egen e-post adress [email protected] där se står
för Sverige. Det berömda @ tecknet som ibland brukar kallas "snabel-a" heter på
engelska "at" som betyder "vid". Bibliotekets e-post adress betyder alltså "bibliotek
vid Finspång i Sverige”.
Vi kommer att använda oss av e-posttjänsten Gmail som hör till Google när vi skapar
ett e-post konto i den här kursen. Tjänsten är gratis eftersom den är
reklamfinansierad av Google och du förbinder dig inte till något genom att starta ett epostkonto hos Gmail.
Om du har dator med Internet hemma kanske du redan har ett e-postkonto? När man
tecknar ett Internetabonnemang hemma ingår oftast en egen e-postadress som är
kopplad till avtalet med Internetleverantören. Men om du byter Internetleverantör i
framtiden kan du inte behålla den e-posten. Fördelen med att starta ett
reklamfinansierat e-postkonto är att du kan komma åt den från vilken dator som
helst som har Internet, du behöver alltså inte ens ha en egen dator med Internet för
att kunna skicka och ta emot e-post.
20
Att skapa ett e-postkonto
Det finns två sätt att nå startsidan för e-posttjänsten Gmail. Du kan skriva in
Internetadressen www.gmail.com i adressfältet eller gå in på googles förstasida
(www.google.se) och klicka på Gmail i menyraden längst upp till vänster på sidan.
Du kommer då till inloggningssidan för Gmail. När du har ett registrerat e-postkonto
skriver du in ditt användarnamn och lösenord i rutorna. Men första gången måste du
skapa ett nytt e-postkonto. Du klickar då på länken Registrera dig för Gmail. Det
kan också stå Skapa ett nytt konto, vilket innebär samma sak.
21
När du klickat på länken kommer du till en ny sida där du får skriva in ditt förnamn
och efternamn, samt önskat användarnamn. Användarnamnet är det som kommer bli
första delen av din nya e-postadress. Det kan vara klokt att välja något som du lätt
kommer ihåg och som inte är alltför svårt att stava. Du får inte använda stora
bokstäver, mellanslag eller å, ä, ö i e-postadressen men siffror eller punkt går bra. Till
exempel kan ditt användarnamn vara ditt förnamn och ditt efternamn med en punkt
emellan eller utan mellanslag.
jan.larsson eller janlarsson
e-postadressen blir då [email protected] eller [email protected]
Ibland kan du bli nekad att använda ditt förnamn och efternamn som användarnamn,
detta beror då på att just den kombinationen av namn redan används av någon
annan. Du kan då testa att lägga till siffror eller vända på ordningen av namnen.
larsson.jan eller jan.larsson45
e-postadressen blir då [email protected] eller [email protected]
Om användarnamnet ändå inte är tillgängligt får du förslag av datorn på
användarnamn. Om du tycker att något av de namnen kan fungera är det bara att
markera cirkeln framför det användarnamn du valt och fortsätta.
När du hittat ett användarnamn som fungerar och som du trivs med är det dags att
skapa ett lösenord. Lösenordet är personligt och det är viktigt att du väljer ett
lösenord som du inte glömmer bort. Lösenordet kommer bara att visas som
prickar så du måste vara noga med att stava rätt. Du får skriva lösenordet två
gånger för att registrera det och om de skiljer sig åt kommer registreringen inte att
lyckas.
Ett tips kan vara att skriva ned användarnamn och lösenord på en lapp och förvara
den i till exempel plånboken om du är rädd att glömma uppgifterna.
Du kommer sedan få välja en säkerhetsfråga, till exempel Vilket nummer har ditt
bibliotekskort och skriva in svaret på frågan. Detta är utifall att du skulle glömma ditt
lösenord. Du kan då svara på säkerhetsfrågan och få lösenordet skickat till dig. Detta
fungerar dock bara om du redan har en alternativ e-postadress. Har du ingen annan
e-postadress kan du strunta i säkerhetsfrågan.
Du ska sedan skriva av ett antal slumpmässigt valda bokstäver i en ruta. Detta är för
att skydda e-posttjänsten mot automatiska e-postregistreringar som sedan skickar ut
skräppost.
Slutligen får du godkänna ett avtal om användarvillkoren för e-posttjänsten som
bland annat handlar om googles skyldigheter och rättigheter gentemot ditt konto och
om e-posttjänstens sekretesspolicy.
Du har nu skapat ett nytt e-postkonto och loggas automatiskt in till din brevlåda.
22
Skicka och ta emot e-post
När du skapat ett e-postkonto kan du börja skicka och ta emot e-post. E-post och email betyder samma sak och brev kallas oftast för mail, vilket betyder just brev på
engelska.
I menyn till vänster står det Skriv ett mail och om du klickar på det öppnas en ny ruta
till höger om menyn. I Till: rutan skriver du in e-postadressen till den du vill skicka
brevet till. I Ämne: rutan skriver du in brevets rubrik, det som kommer visas i
inkorgen hos den du skickar brevet till. I den stora rutan skriver du själva brevet. När
du är färdig klickar du på skicka i det övre vänstra hörnet av brevet. Vill du inte
skicka brevet med en gång kan du välja att spara brevet eller slänga det. När du
sparar ett brev kan du fortsätta skriva på det senare, det finns då i menyn till vänster
under Utkast.
För att öppna ett mail klickar du på Inkorgen. Då visas alla brev som du har fått i en
lista. Breven som står i fet stil är olästa brev och breven i vanlig stil är redan lästa
brev. Du öppnar ett brev genom att klicka på avsändaren eller på titeln i brevet.
För att svara på ett mail öppnar du det brev du vill svara på och klickar på svara i det
övre högra hörnet av brevet. Ett nytt brev öppnas då automatisk med en kopia av
brevet du vill svara på. Du skriver ditt svar ovanför det ursprungliga brevet och klickar
sedan på skicka. Du behöver inte skriva in e-postadressen när du svarar på ett mail,
det går automatiskt till adressen som skickade brevet du svarar på.
23
För att radera ett mail markerar du det/de brev du vill radera genom att klicka i den
lilla boxen framför varje brev och sedan klicka på Radera i menyn ovanför listan med
mail. Breven flyttas då till Papperskorgen. Du kan ångra dig och hämta tillbaka ett
brev från papperskorgen genom att klicka på papperskorgen i menyn till vänster. Du
visas då en lista på alla brev du raderat och kan välja att markera de brev du vill ha
kvar genom att klicka i den lilla boxen framför brevet och klicka på Flytta till i menyn
ovanför listan. Där kan du välja om du vill flytta tillbaka brevet till inkorgen eller till
någon annan mapp där du vill spara brevet. Vill du istället radera brevet permanent
markerar du brevet genom att klicka i den lilla boxen framför brevet och klicka på
Radera permanent i menyn ovanför listan. Brevet förstörs då och kan inte fås
tillbaka igen.
Ibland vill man bifoga en bild eller ett dokument till sitt brev. Till exempel om man
söker ett jobb och vill bifoga sitt CV och personliga brev eller om man vill skicka ett
foto till en släkting eller något man skrivit i till exempel Word. För att bifoga ett
dokument eller en bild måste det först finnas sparat på datorn du skickar brevet ifrån,
eller vara sparat på en cd-skiva eller ett USB-minne som du har med dig.
När du skrivit brevet klickar du på Bifoga dokument under Ämnesrutan och får då
upp en meny med olika filer du kan välja mellan. När du hittat det dokument du vill
bifoga markerar du den filen genom att klicka en gång på den med musen och sedan
klicka på öppna. Dokumentet bifogas då till brevet med ett litet gem och kan öppnas
av personen du skickar brevet till.
För att öppna ett bifogat dokument som du själv fått skickat till dig öppnar du först
brevet med det bifogade dokumentet. Är det en bifogad bild kan du ofta få en
förhandsvisning av bilden redan i brevet. Du kan sedan välja på att visa det bifogade
dokumentet eller att öppna det. Skillnaden är att du kan gå in och ändra i eller spara
det öppnade dokumentet medan det visade dokumentet bara är en bild av
dokumentet.
24