Epidemiplan för Region Jönköpings län inkl

Epidemiplan för
Landstinget i Jönköpings län
Inklusive influensapandemiplan.
Antagen av Landstingsfullmäktige 111123
2011-05-16
Kontaktperson Landstinget i Jönköpings län
Peter Iveroth, smittskyddsläkare
HS avd, landstingets kansli
2
2011-05-16
1.
2.
Inledning
Planens tillämpningsområde m m
2.1
2.1.1
2.2
2.2.1
Ökat antal sjuka med för sjukvården vanliga symtom
Pandemi
Enstaka sjuka med höggradigt smittsam sjukdom
Karantänsflygplats
3.
4.
Syfte
Övergripande mål
4.1
Resultatmål
5.
Landstinget organisation vid epidemiskt utbrott
5.1
Larm till TIB vid händelser och bedömning
5.2
Särskild sjukvårdsledning på regional nivås uppbyggnad
5.2.1 Regional stab
6.
7.
8.
Lokaler för den regionala sjukvårdsledningen
Samband
Landstingets resurser
8.1
Övriga resurser
9.
10.
11.
12.
13.
Kostnadsredovisning
Avslutning vid händelse
Samverkan
Särskild sjukvårdsledare på lokalt sjukhus
Uppföljning och utvärdering
13.1
Mätbara mål
Bilaga 1
Influensapandemi
Bilaga 2
Åtgärdslista vid enstaka höggradigt smittade patienter
Bilaga 3
Karantänsflygplats
Bilaga 4
Sammankallande krisledningsnämnden
3
5
5
5
5
6
6
6
6
6
7
8
9
10
11
11
11
12
12
12
13
14
14
14
15
25
27
29
2011-05-16
4
2011-05-16
1.
Inledning
Enligt smittskyddslagen (SmL) har landsting och kommun delat ansvar för smittskyddet.
Landstinget har, genom smittskyddsläkaren, huvudansvaret för planering och samordning av
smittskyddet samt för personinriktade åtgärder. Kommunen, genom sin miljö- och
hälsoskyddsnämnd (MHN)/motsvarande, ansvarar för åtgärder mot djur och objekt.
Epidemiska katastrofer skiljer sig på många sätt från andra katastrofer. Inledningen är oftast
inte lika dramatisk utan epidemin upptäcks oftast genom att hälso- och sjukvården får ta hand
om ett ökat antal patienter med likartad symtomatologi. En epidemi kan å andra sidan hålla på
under en längre tid, något som försvårar möjligheten att upprätthålla en hög bemanning. Även
om det är stora skillnader mellan epidemiska och medicinska katastrofer, finns det också
likheter. I båda fallen kan sjukvården ställas inför situationer där de normala resurserna inte
räcker till och omfördelningar inom verksamheten måste göras. Planen innefattar
huvudsakligen riktlinjer för hur hälso- och sjukvården ska omfördela sina resurser vid
epidemier. När det gäller planläggning för epidemiska nödsituationer kan man i princip tänka
sig två scenarier.


Ökat antal sjuka med för sjukvården vanliga symtom
Enstaka sjuka med höggradigt smittsam sjukdom
Planen ska uppdateras löpande och den ska, minst en gång varje ny mandatperiod, antas av
Landstingsfullmäktige. Landstingets beredskapschef ansvarar i samverkan med smittskyddsläkaren för att revidering görs när behov så föreligger. Enklare revidering kan göras av
beredskapschefen i samverkan med smittskyddsläkaren utan att planen på nytt måste antas av
Landstingsfullmäktige.
Till den regionala planen hör sjukvårdsområdenas:
 Lokala epidemi-/pandemiplaner
Vid framtagandet av organisationen har hänsyn tagits till gällande lagstiftningar.
2.
Planens tillämpningsområde m m
2.1
Ökat antal sjuka med för sjukvården vanliga symtom
De situationer som i första hand kan bli aktuella är större utbrott av gastrointestinala
infektioner och influensa. Med tanke på stordrift inom livsmedelsindustrin och stora
vattenverk finns förutsättningar för stora utbrott av gastrointestinala infektioner. Dessa kan
initialt ha ett explosionsartat förlopp med 100-tals sjukdomsfall inom loppet av några timmar.
Oftast kan flertalet av dessa patienter handläggas i öppenvård. Det största hotet mot
sjukvården är ett influensautbrott med mycket stor spridning, en så kallad pandemi.
2.1.1 Pandemi
Influensans påverkan på folkhälsan är omfattande med stor sjuklighet och en inte oväsentlig
dödlighet. Om nya varianter av virus leder till världsomfattande epidemi, så kallad pandemi,
kan effekterna på samhället bli dramatiska. Det är därför angeläget att det finns en god
beredskap för att begränsa spridningen av sjukdomen i befolkningen och att lindra
sjukdomsförloppet hos den enskilda individen. Influensavirus är unikt i sin förmåga att snabbt
sprida sig globalt och ge en svår sjukdom (se bilaga 1).
5
2011-05-16
2.2
Enstaka sjuka med höggradigt smittsam sjukdom
Enstaka patient med höggradigt smittsam sjukdom (t ex hemorrhagisk feber orsakad av
Ebola-, Marburg- eller Lassavirus), kan komma att ge problem med personalbemanning och
vårdplatser (se bilaga 2).
2.2.1 Karantänsflygplats.
Jönköpings flygplats Axamo är en karantänsflygplats och beredskap ska finnas att hantera
passagerare med höggradigt smittsamma sjukdomar. Önskemål om att få landa på en
karantänsflygplats kan komma från befälhavaren på ett flygplan där sjukdom enligt ovan
utbrutit bland de ombordvarande. Det är då flygtrafikledningen som kommer att få den första
kontakten med flygplanet och deras önskemål om att landa. Flygtrafikledningen skall då
kontakta SOS Alarm på telefon och informera om händelsen och be dem larma landstingets
TIB (tjänsteman i beredskap). (Se bilaga 3)
3.
Syfte
Syftet med planen är att optimera landstingets krishanteringsförmåga vid epidemier och
nyttjandet av landstingets samlade resurser vid epidemiska utbrott som kan klassas som en
allvarlig händelse för att minimera konsekvenserna för de drabbade.
4.
Övergripande mål
Den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå och/eller Krisledningsnämnden ska, när
händelsen kan definieras som allvarlig, verka för att upprätthålla en acceptabel nivå för
Landstingets verksamhet.
Målet är att:
 Minimera konsekvenserna för somatiska och psykiska följdverkningar för drabbade
och indirekt drabbade
 Normala medicinska kvalitetskrav ska kunna upprätthållas så långt det är möjligt
 Samordna informationsinsatserna
Det ska ske via samverkan med andra myndigheter och organisationer för att åstadkomma
bästa möjliga beredskap.
4.1
Resultatmål
Landstinget i Jönköpings län har en TIB i beredskap dygnet runt, året runt. Funktionen ska kunna:
 Ta emot och bekräfta larm inom 5 minuter året runt dygnet runt.
 Kontakta smittskyddsläkaren eller infektionsbakjouren inom 15 minuter.
6
2011-05-16
5.
Landstingets organisation vid epidemiska utbrott
En allvarlig händelse är en händelse som är så omfattande eller allvarlig att landstingets
resurser måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt.
Allvarlig händelse används som ett samlingsbegrepp inom hälso- och sjukvård, hälsoskydd,
smittskydd och socialtjänst för olika typer av händelser inklusive risk för eller hot om sådana.
Som exempel på allvarliga händelser kan nämnas transportolyckor, explosioner, bränder,
utbrott av allvarlig smitta, spridning av farliga ämnen, infrastrukturstörning samt psykosocial
påverkan på samhället som en följd av traumatiska händelser. Allvarliga händelser kan i vissa
fall få konsekvenser som innebär att lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid
hos kommuner och landsting och smittskyddslagen (2004.168) kan behöva tillämpas.
I hälso- och sjukvårdslagen 7 § (1982:763) framgår det att landstinget ska planera sin hälsooch sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls.
De regionala och lokala beredskapsnivåerna är:
 Stabsläge
 Förstärkningsläge
 Katastrofläge
1. Vid stabsläge (1-2 personer i stabsfunktionen) etablerar TIB (tjänsteman i beredskap)
kontakt med samverkande myndigheter och organisationer. Eventuellt samlas en stab i
JILL (Jönköpings integrerade larm och ledningscentral) på SOS Alarm.
2. Vid förstärkningsläge (3-5 i stabsfunktionen) upprättas särskild sjukvårdsledning på
regional nivå för att utifrån händelsens art och omfattning samordna och stödja
sjukvårdsinsatsen. Eventuellt samlas den särskilda sjukvårdsledningen i föreberett rum på
SOS Alarm för att snabbt få samma lägesbild som staben i JILL.
3. Vid katastrofläge (fler än 5 i stabsfunktionen) är alla funktioner i staben bemannade för
att stödja den särskilda sjukvårdsledningen.
Särskild
sjukvårdsledning på
Regional nivå.
Regional sjukvårdsledare (TIB)och
Regionalt medicinskt ansvarig (smittskyddsläkaren)
Särskild sjukvårdsledning
på lokalt sjukhus
inkl. Krisstöd
Sjukvårdsledare
Medicinskt ansvarig
Vad: Samverkan med andra
myndigheter och framtagande av
strategiska inriktningsbeslut samt
stödja sjukvårdsledningen inom
drabbat / drabbade sjukvårds områden. Stöd i medicinska
frågor.
Sjukvårdsledning i skadeområdet
Sjukvårdsledare
Medicinskt ansvarig
Sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvarige kan vara en och samma person.
7
2011-05-16
5.1
Larm vid händelser och bedömning
TIB får larm från SOS vid:
 Händelser som kan ge stor belastning på sjukvården (Smitta, naturhändelser,
omfattande krisstöd m.m.)
 Om andra myndigheter i länet eller på nationell nivå vill informera om allvarlig
händelse eller hot
 Sökning från TIB i annat Landsting
 Nationella eller internationella händelser som berör länet
 Larm enligt IHR1(karantänsflyplats)
SOS har ytterligare larmkriterier för att larma TIB men ovanstående punkter är de som kan
beröra ett epidemiskt utbrott.
Kirurgbakjouren eller den förvaltningschefen utser (lokalt sjukhus) kan aktivera den särskilda
ledningen på regional nivå via TIB.
TIB larmar/informerar smittskyddsläkaren alternativt infektionsbakjouren. Om informationen
når smittskyddsläkaren eller infektionsbakjouren först kan dessa larma TIB via SOS om de
behöver ha stabsstöd.
Vid denna typ av händelse lägger TIB i samverkan med smittskyddsläkaren ett regional
perspektiv på händelsen samt har till uppgift att samordna det begärda stödet till berört /
berörda sjukhus.
En bedömning av om en särskild sjukvårdsledning på regional nivå behöver upprättas bör
göras om det vid en händelse finns:
 Akut behov av beslut, som inte har kunnat förutses och inte kan tillgodoses av
ordinarie organisation vad gäller krishanteringsfrågor
 Flera verksamhetsområden som berörs
 Ett stort behov av att samordning av landstingets åtgärder måste ske
 Ett stort akut informationsbehov
 Ett stort samverkansbehov med andra organisationer (statliga myndigheter,
kommuner, landsting, trossamfund, frivilligorganisationer och företag) föreligger
1
International Health Regulations
8
2011-05-16
5.2
Särskild sjukvårdsledning på regional nivås uppbyggnad
När TIB i samverkan med smittskyddsläkaren har beslutat om att en händelse ska ses som en
allvarlig händelse ska denne initiera en särskild sjukvårdsledning på regional nivå.
Särskild
sjukvårdsledning
på regional nivå
Sjv.led. och
Med.ansv.
Särskild
sjukvårdsledning
på Länssjukhuset
Ryhov
inkl krisstöd
Särskild
sjukvårdsledning
på Höglandssjukhuset inkl krisstöd
Särskild
sjukvårdsledning
på Värnamo
sjukhus
inkl krisstöd
Sjukvårdsledning
i ett
skadeområde,
Sjukvårdsledare
Medicinskt
ansvarig
Vårdcentraler
TIB alt Beredskapschefen går in i rollen som:
 Regional sjukvårdsledare
 Smittskyddsläkaren blir medicinskt ansvarig läkare på regional nivå
Beslutsmandat för TIB vid allvarlig händelse utgår från landstingsdirektör
Den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå ska vara bemannad med hälso- och
sjukvårdspersonal som har förmåga att:
1. Administrativt leda sjukvårdinsatsen på regional nivå (sjukvårdsledare), och
2. Prioritera och besluta om medicinska åtgärder på regional nivå (medicinskt ansvarig)
Den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå ska ha förmåga att:
 Ta fram strategiska inriktningar och beslut
 Mobilisera resurser som inte är omedelbart tillgängliga
 Inventera sjukvårdsresurser i och vid behov även utanför länet
 Samordna och vid behov leda Landstingets resurser kopplade till den allvarliga
händelsen
 Stödja sjukvårdsledningen på lokalt sjukhus vid en allvarlig händelse
 Vara en kanal till sjukvården i Landstinget i Jönköpings län för lokala, regionala och
nationella myndigheter och organisationer
 Ansvara för kontakter med andra sjukvårdshuvudmän
 Ansvara för landstingsgemensam, samordnad intern och extern information
 Informera vid behov landstingsdirektör
Beslutsunderlaget och vidtagna åtgärder ska vara väl dokumenterat. Samverkan etableras
med andra myndigheter, organisationer och expertis efter behov.
9
2011-05-16
5.2.1 Regional stab
Vid behov av stöd till den regionala sjukvårdsledningen kan en regional stab upprättas.
Staben delas in i fyra funktioner:
 Analys
 Kommunikation
 Logistik
 Dokumentation
Samverkan ska ske mellan dessa funktioner och med berörda myndigheter, företag och
organisationer. Vid behov ska en samverkansperson kunna skickas till annan myndighets stab.
I ”Katastrofmedicinsk plan för allvarlig- och extraordinära händelser” beskrivs
stabsuppbyggnaden och stabsfunktionernas uppgifter. I pandemifaserna 1-3 ansvarar
smittskyddsläkaren och landstingets Beredskapschef för att pandemiplaneringen påbörjas, se
bilaga 2, åtgärdslista pandemi WHO fas 1-3.
Stabsläge
Vid enstaka sjuka med höggradigt smittsam sjukdom (se bilaga 1, åtgärdslista enstaka sjuka med
höggradig smittsam sjukdom) eller vid ett större utbrott av gastrointestinala infektioner och
influensa som kräver en regional samordning av beslut och information. När ett influensavirus
hos djur eller hos djur och människor smittar mellan människor och skapar utbrott på
samhällsnivå (pandemi, nivå 4), se bilaga 3, pandemi WHO 4 fas 4.
En särskild sjukvårdsledning upprättas på initiativ av smittskyddsläkaren i samverkan med
TIB. I gruppen kan följande befattningshavare ingå:
 Regional sjukvårdsledare
 Smittskyddsläkaren
 Bakjour/klinikchef vid Infektionskliniken
 Eventuellt annan berörd verksamhetschef
 Kommunikationsdirektör
Förstärkningsläge
Vid en påtaglig risk för pandemisk spridning av influensa (WHO fas 5). Ett virus har spridit
sig mellan människor i två eller flera icke-angränsande länder i ett geografiskt område) vidtas.
Arbetet innebär bl a att resurser i form av patientplatser och personal säkerställs.
I den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå kan följande befattningshavare komma
till:
 Verksamhetschef för det mikrobiologiska laboratoriet (Medicinsk Teknik).
 Smittskyddets kontaktläkare på infektionskliniken.
 Primärvård
 Gruppen kan vid behov kompletteras med andra klinikchefer, verksamhetschefer,
länsveterinär m.fl.
 Representanter för logistikfunktionen i staben, vårdplats- och
vaccinationskoordinering
 Dokumentation
Vid behov tas kontakt med samverkande myndigheter.
Se bilaga 4, åtgärdslista pandemi WHO fas 5.
10
2011-05-16
Katastrofläge
Vid en pandemisk spridning av influensa (WHO fas 6: ett virus som har orsakat kluster av
sjukdomen i minst två av följande geografiska regioner: Afrika, Asien, Europa, Amerika och
Oceanien) verkställs det man tidigare planerat, se bilaga 5, åtgärdslista WHO fas 6.
Samtliga sjukvårdsområden får inrikta sig på att hantera epidemin samt övriga akuta
sjukdomsfall som inte kan vänta.
Följande stabsfunktionerna ska tillsättas och förstärkas:
 Analys
 Kommunikation
 Logistik
 Dokumentation
Stabsfunktionerna ska förstärkas och ha uthållighet över tid, vid behov tas kontakt med
samverkande myndigheter. I funktionerna sjukvårdsledare, medicinskt ansvarig och stabschef
ska ställföreträdare utses för att säkra uthållighet.
6.
Lokaler för den regionala sjukvårdsledningen
Den regionala sjukvårdsledaren avgör vilka lokaler som är lämpliga. Förberedda lokaler finns
på SOS alarm, Glansgatan 7 i Jönköping (JILL) alternativt i ledningslokalerna på landstingets
kansli.
7.
Samband
Normalt upprätthålls kontakten med landstingets verksamheter och berörda
myndigheterna/instanserna via telefon. Andra viktiga kanaler för intern kommunikation är
intranätet, funktionsbrevlådor. De viktigaste kontaktvägarna till berörda verksamheter,
myndigheter och organisationer finns i dokumentet, checklistor TIB larm.
Försvarets telenät finns installerat på Landstingets kansli och akutmottagningen på Ryhov
samt hos samverkande myndigheter om det publika telenätet inte fungerar.
Beredskapstelefoner som inte går via växeln finns på strategiska platser inom sjukhusen. Om
läget så kräver kommer ordonnans att användas.
8.
Landstingets resurser
Vid behov kan Landstingets samlade resurser disponeras av regional sjukvårdsledare. Vid
behov av stöd från andra sjukhus eller andra landsting ska denna begäran göras via TIB eller
regional sjukvårdsledare. Det är lämpligt att verksamheterna i förväg inventerar den personal
som kan behövas kallas in för att få viktiga funktioner att fungera.
Om oenighet skulle uppstå har den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå mandat att
fatta beslut om resursfördelning på lokal nivå.
Listor med stabs- och kontaktpersoner upprättas och hålls aktuella av verksamhetschefer.
Viktiga nummer ska meddelas landstingets beredskapschef.
11
2011-05-16
8.1. Övriga resurser
Den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå kan disponera resurser som ställs till
förfogande av entreprenörer, statliga organ, militär, frivilligorganisationer m.fl.
Vid allvarliga händelser och brist på sjuktransportresurser kan övervägas att använda
Länstrafikens upphandlade handikappbussar och fordon med bår.
9.
Kostnadsredovisning
Samtliga kostnader som uppstår i samband med en allvarlig händelse ska redovisas på ett särskilt
konto (upprättas av berörd verksamhet). Detta ger möjlighet att enkelt följa upp vad beslut och
åtgärder kostat och underlättar arbetet om statsbidrag eller liknade ska sökas.
10.
Avslutning vid händelse
Den regionala sjukvårdsledaren ska tillsammans med den medicinskt ansvariga på regional nivå
och stabschefen så fort som möjligt analysera hur man på bästa sätt kan avveckla den särskilda
sjukvårdsledningen på regional nivå och låta frågorna handläggas av landstingets normala
organisationsstruktur.
När den regionala sjukvårdsledningen avvecklats ska dokument och dagböcker samlas in och
arkiveras. En utvärdering av arbetet ska ske så snart som möjligt. Beredskapschefen har ansvaret
för att detta genomförs.
12
2011-05-16
11.
Samverkan
Både samverkan före, under och efter en händelser med berörda myndigheter, organisationer
och företag sker via F-samverkan.
Samverkan före en händelser:
Samverkansorganisation under en händelse:
En mer detaljer bild över organisationen och hur arbetet bedrivs i F- samverkan går att läsa i
dokumentet ”Regional krissamverkan i Jönköpings län.
13
2011-05-16
12.
Särskild sjukvårdsledning på lokalt sjukhus
Alla akutsjukhus ska ha en epidemi-/pandemiplan samt kunna upprätta en särskild
sjukvårdsledning för att hantera lokala utbrott av epidemisk smitta. Den särskilda
sjukvårdsledningen på lokalt sjukhus ska vara bemannad med hälso- och sjukvårdspersonal
som har förmåga att:
1. Administrativt leda sjukvårdinsatsen på eget sjukhus, och
2. Prioritera och besluta om medicinska åtgärder på eget sjukhus
Beslut om beredskapsnivå tas av bakjour kirurgi eller av den funktion som förvaltningschefen
beslutar om. En person ska alltid administrera och leda sjukvårdsinsatsen när en särskild
sjukvårdsledning på berört sjukhus har upprättats och när övergripande medicinska beslut och
inriktningar behöver tas bör en särskild medicinskt ansvarig på lokal nivå utses för att
prioritera och besluta om övergripande åtgärder på eget sjukhus.
Den särskilda sjukvårdsledningen på sjukhus ska ha förmåga att:
 Prioritera mellan och samordna olika verksamheter
 Omdisponera tillgängliga resurser,
 Mobilisera resurser som inte är omedelbart tillgängliga, samt
 Vid behov leda och samordna en Förflyttning av patienter och evakuera vårdenheter
Kirurgbakjouren eller den förvaltningschefen utser (lokalt sjukhus) kan aktivera den särskilda
ledningen på regional nivå via TIB. Vid händelser där Landstingets egna vårdresurser bedöms
som otillräckliga kontaktas andra Landsting via TIB.
13.
Uppföljning och utvärdering
Den epidemiska beredskapen ska fortlöpande utvecklas och kvalitetssäkras. Regelbundna
övningar i epidemiberedskap ska genomföras.
13.1.



Mätbara mål
Antal beredskapsövningar genomförda.
Antal gånger beredskapsplanen har satts i bruk.
Antal kontakter mellan TIB och smittskyddsenheten.
14
2011-05-16
Bilaga 1
Influensapandemi.
En pandemi av influensa kommer att få stora konsekvenser på många sektorer i samhället
med ett stort antal sjuka, vilket kommer att medföra brist på arbetskraft inom olika områden.
Till skillnad från andra katastrofer kommer en influensapandemi att vara spridd över ett stort
geografiskt område samtidigt, varför möjligheter till omfördelning av resurser mellan olika
områden är liten. Sjukhusen och primärvården kommer att vara överbelastade. En betydande
del av vårdpersonalen kan komma att vara borta från arbetet p.g.a. sjukdom. Det kommer att
krävas omdisposition av sjukvårdspersonal och vårdplatser. Problemen kommer att kulminera
under en tidsperiod på 6-8 veckor, men konsekvenserna för sjukvården kommer att vara
mycket längre.
Sjukdomsbild
Influensa har en inkubationstid på 1 till 3 dagar och debutera med hastigt insättande feber,
muskelvärk, halsbesvär och torrhosta, som ofta kan fortgå under längre tid. De andra besvären
avklingar vanligen inom 2 till 7 dagar. Den kliniska bilden kan vara svår att skilja från andra
övre luftvägsinfektioner.
Hos personer i hög ålder är den kliniska bilden mer ospecifik. Symtomen kan yttra sig som
måttlig feber, allmänpåverkan och diffus sjukdomskänsla. Det kan ibland vara svårt att sätta
diagnosen utifrån den kliniska bilden hos äldre.
Virusspridningen sker genom aerosolsmitta, mindre vanligt är kontaktsmitta genom föremål
där viruset kan överleva några timmar.
Smittsamheten är störst under de första 1-2 dagarna men består i mindre omfattning under 1
vecka. Hos barn kan den fortgå upp till 14 dagar efter debuten.
"Attack rate" under en epidemi är beroende av virusets virulens och immuniteten hos
befolkningen efter tidigare genomgången exponering mot liknande virusstammar. Av den
anledningen kan barn bli hårdare drabbade än äldre i befolkningen. Vid en helt ny stam
kommer troligen alla åldersgrupper att drabbas mer likformigt.
Komplikationer
Lungkomplikationer
Lunginflammation är den vanligaste komplikationen till influensa. Den kan vara en primär
viruspneumonit eller en sekundär bakteriell pneumoni. De sekundära bakteriella
pneumonierna orsakas vanligen av Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae eller
Staphylococcus aureus.
En sekundär pneumoni skall alltid misstänkas när patienten får ett utdraget sjukdomsförlopp
eller när febern på nytt stiger.
Detta är vanligare hos patienter med en underliggande lungsjukdom som kronisk bronkit,
astma eller cystisk fibros.
15
2011-05-16
Primär viruspneumonit är inte vanlig, har ett akut insättande och kan leda till svåra
andningsbesvär, cyanos och död.
Hjärtkomplikationer
Förmaksflimmer ses ofta som en komplikation till influensa, speciellt hos äldre. Detta kan
leda till hjärtsvikt och död. Andra mer sällsynta hjärtkomplikationer är myokardit och
perikardit.
CNS
Två sällsynta komplikationer är beskrivna nämligen encefalit och tranversell myelit.
Dödlighet
Influensa är en sjukdom där man epidemiologiskt kan registrera en överdödlighet i Sverige.
Vanligen dör mellan 1.000 till 2.000 under ett vanligt influensautbrott. Vid en pandemi kan
denna siffra vara högre. Majoriteten av dödsfallen sker i de högre åldersgrupperna, men vid
Spanska sjukan inträffade många dödsfall även bland yngre tidigare friska människor.
Diagnos
Vid en pandemi av influensa kommer det flesta fallen att vara kliniska diagnoser. Tidigt i ett
utbrott är det viktigt att göra en mer omfattande virusdiagnostik. I första hand med PCR2analys som kan ge svar inom ett dygn.
Vaccin
Under de senaste 50 åren har influensavaccin varit grunden för att minska spridningen av
influensa. I normala fall innehåller vaccinet tre stammar, två influensa A och en influensa B.
De ingående stammarna bestäms i februari varje år och det tar upp mot 6 månader att
producera det nya vaccinet. Vid en pandemi kommer vaccinet att innehålla en stam.
Exempel på klassificering av vaccinstam:
Vaccinering av högrisk patienter före influensasäsongen varje år är det mest effektiva sättet
att begränsa komplikationerna hos äldre patienter.
Effekten av vaccineringen beror på åldern hos de vaccinerade med en skyddseffekt på
omkring 70-90% hos friska yngre individer och bland äldre en skyddseffekt på 30-70 %.
Vid normala influensautbrott då upp till fem procent av befolkningen insjuknar
rekommenderas inte vaccinering av unga friska. Man måste då vaccinera många personer för
att förhindra ett influensafall och vaccinationen måste upprepas varje år.
Polymerase Chain Reaction, mångfaldigar virus-DNA används för att avgöra om ett prov innehåller ett visst
virus.
2
16
2011-05-16
Förhållandet kommer att bli ett annat när man får en pandemi då kanske 40 % av
befolkningen kommer att insjukna.
Sverige har ingen egen tillverkning av influensavaccin och kommer därför att få konkurrera
med andra länder, som alla kommer ha ett stort behov av vaccin. Det kommer att bli en brist
på vaccin åtminstone under den tidiga fasen av en pandemi.
Det tar upp till sex månader från det att en ny stam har identifierats tills vaccinproduktionen
kommer igång. Man räknar med att det behövs två doser med en månads intervall för att få ett
acceptabelt skydd av vaccinet när det gäller en helt ny stam som ingen tidigare har någon
immunitet mot.
Varningsperioden från första fallen till en pandemi kommer troligen att bli ganska kort.
Sjukvårdspersonal och personal i den kommunala omsorgsverksamheten kommer att vara
utsatta för kraftig exponering av influensavirus och kommer troligen, i början av ett utbrott,
att vara mer drabbade än befolkningen i allmänhet. Det kan komma att uppstå brist på
vårdpersonal.
Antiviral behandling och profylax
Behandling med antivirala medel vid influensa kan enligt vissa studier under pandemin
förbättra överlevnaden när den sätts in på tidigt stadium, inom två dagar efter sjukdomsdebut.
Antiviral preexpositionsprofylax, d.v.s att i förebyggande syfte använda antivirala medel
innan exposition för influensasmitta, kan komma ifråga i fall där personer med nedsatt
immunförsvar befaras inte ha svarat på vaccination eller vaccination inte är möjlig av annan
anledning. Användningen begränsas dock starkt av svårigheten att förutsäga om och när
exposition kommer att ske. Pre-expositionsprofylax kan komma ifråga såsom under ett
pågående influensautbrott.
Faser i en pandemi
WHO har tagit fram en beskrivning av de olika faserna som en influensapandemi genomgår.
Faserna är ett planeringsstöd. I faserna 1-3 ser man få fall av det aktuella influensaviruset hos
människor medan fas 4 innebär etablerad smitta bland människor. I fas 5 och 6 är
smittspridningen mellan människor utbredd. Sedan följer faser då influensaaktiviteten går ner,
eventuellt ökar igen i nya "vågor" s k "post- peak", för att slutligen återgå till normala nivåer
för säsongen "post- pandemi".
Fas 1 - uppskattad risk för pandemi: osäker
Beskrivning: Inga av de influensavirus som cirkulerar bland djur har påträffats bland
människor.
Fas 2 - uppskattad risk för pandemi: Osäker
Beskrivning: Ett influensavirus som cirkulerar bland tama eller vilda djur har orsakat
infektion hos människa och anses därför vara ett potentiellt pandemihot.
Fas 3 - uppskattad risk för pandemi: Osäker
Beskrivning: Ett influensavirus hos djur eller hos djur och människor har orsakat sporadiska
17
2011-05-16
sjukdomsfall eller små utbrott bland människor. Ingen tillräcklig spridning mellan människor
för att skapa utbrott på samhällsnivå.
Fas 4 - uppskattad risk för pandemi: Medel till stor
Beskrivning: Ett influensavirus hos djur eller hos djur och människor smittar mellan
människor och skapar utbrott på samhällsnivå.
Fas 5 - uppskattad risk för pandemi: Stor till säker
Beskrivning: Ett influensavirus hos djur eller hos djur och människor smittar mellan
människor i minst två länder inom en WHO- region.
Fas 6 - uppskattad risk för pandemi: Säker
Beskrivning: Pandemifas. Ett influensavirus hos djur eller hos djur och människor smittar
mellan människor enligt fas 5 samt ytterligare minst ett land i en annan WHO- region.
Post-peakperiod
Beskrivning: Influensaepidemin i de flesta länder med adekvat övervakning har sjunkit under
peak-nivåer, dvs. att kurvan över antal insjuknade börjar gå nedåt igen.
Möjlig ny våg
Beskrivning: Influensaaktiviteten ökar igen.
Post-pandemiperiod
Beskrivning: Influensaaktiviteten har återgått till normala nivåer.
18
2011-05-16
Åtgärdslista pandemi WHO fas 1-3
Fas 1 - uppskattad risk för pandemi: osäker
Beskrivning: Inga av de influensavirus som cirkulerar bland djur har påträffats bland
människor.
Exempel på åtgärder






Socialstyrelsen följer utvecklingen i EU och WHO medan Smittskyddsinstitutet följer
den epidemiologiska utvecklingen. Myndigheterna informerar fortlöpande varandra
och smittskyddsläkarna
Socialstyrelsen tar fram kunskapsunderlag som stöd för pandemiplaneringen,
utvecklar strategier för att få tillgång till vaccin och antiviraler samt tar fram riktlinjer
för att fördela och distribuera dessa
Samtliga myndigheter utvecklar metoder och strukturer för att minska effekterna av en
pandemi, gemensamma kommunikationsstrategier och samverkansformer samt
gemensamt informationsmaterial
Landstingets smittskyddsläkare följer information från nationell nivå och distribuerar
den inom landstinget, tar fram regionala planer för strategier och åtgärder inom
sjukvården vid en pandemi samt planerar övervakning och utarbetar
vaccinationsplaner
Länsstyrelsen identifierar samhällsviktig verksamhet i länet och ger stöd till länets
kommuner i planeringsarbetet
Kommunernas nämnder och verksamhetschefer planerar för att säkerställa
samhällsviktig verksamhet inom kommunen vid en pandemi
Fas 2 - uppskattad risk för pandemi: Osäker
Beskrivning: Ett influensavirus som cirkulerar bland tama eller vilda djur har orsakat
infektion hos människa och anses därför vara ett potentiellt pandemihot.
Exempel på åtgärder

Som i fas 1
Fas 3 - uppskattad risk för pandemi: Osäker
Beskrivning: Ett influensavirus hos djur eller hos djur och människor har orsakat sporadiska
sjukdomsfall eller små utbrott bland människor. Ingen tillräcklig spridning mellan människor
för att skapa utbrott på samhällsnivå.
Exempel på åtgärder



Som i fas 1 och 2 samt
Uppdatering av planer på samtliga nivåer
Nationella pandemigruppen (NPG) sammankallas till extra möte
19
2011-05-16
Åtgärdslista pandemi WHO fas 4
Fas 4 - uppskattad risk för pandemi: Medel till stor
Beskrivning: Ett influensavirus hos djur eller hos djur och människor smittar mellan
människor och skapar utbrott på samhällsnivå.
Exempel på åtgärder





Som i fas 3 samt
NPG sammankallas till extra möte
Informationsmaterial publiceras av de nationella myndigheterna. De gör nya
bedömningar/ställningstaganden i sakfrågor och hur de ska kommuniceras samt
offentliggör större förändringar
Socialstyrelsen tar fram riktlinjer för hur antivirala läkemedel och vaccin ska användas
utifrån epidemiologiska data om den nya virustypen
Smittskyddsläkarna anpassar riktlinjer till regional nivå
20
2011-05-16
Åtgärdslista pandemi WHO fas 5
Åtgärd
Ansvarig
Följa utvecklingen och vidarebefordra
nationell information
Smittskyddsläkaren
Upprätta särskild sjukvårdsledning enligt
plan.
TIB / Beredskapschef i samverkan med
smittskyddsläkaren
Samverkan med aktuella kommuner initieras.
Beredskapschefen via F-samverkan
Införa rapportsystem för misstänkta fall
Smittskyddsläkaren
Primärvården och sjukhusen rapporterar antal Verksamhetsansvariga inom primärvård och
nyinsjuknade i influensa till smittskyddet
slutenvård
enligt direktiv från den särskilda
sjukvårdsledningen på regional nivå
Rapportera beläggning och personalläge från
primärvården och sjukhusen till den särskilda
sjukvårdsledningen på regional nivå.
Verksamhetsansvariga inom primärvård och
slutenvård
Se över tillgången på personal och planera
för omhändertagande av ett ökat patientflöde
Verksamhetsansvariga inom primärvård och
slutenvård
Planera för att snabbt kunna omprioritera
vård
Verksamhetsansvariga inom primärvård och
slutenvård
Primärvården planerar för utökad
hemsjukvård och telefonrådgivning samt
mottagande av eventuella influensasjuka.
Verksamhetsansvariga inom primärvården
Lager av läkemedel inventeras och fylls på
Apoteken efter information av
smittskyddsläkaren
Planera för massvaccination och distribution
av antivirala medel.
Logistikfunktionen, ansvarig för vaccination
och antivirala medel
Planering för ökad provtagning
Verksamhetschef för det kliniskt
mikrobiologiska laboratoriet
Smittskyddsläkaren
Lokal anpassning av nationella riktlinjer för
att minimera risken för nosokomial spridning
inom såväl de landstingsdrivna som de
kommunalt drivna vårdenheterna.
Informations- och kommunikationsplan
upprättas.
Kommunikationsdirektör
21
2011-05-16
Se till så att patientplatser och personal
säkerställs.
Vårdplatser
Exempel på åtgärder som kan vidtas:
 Öka antalet infektionsplatser.
 Öppna patienthotell som en infektionsavdelning, eller göra om annan vårdavdelning
till infektionsavdelning.
 Prioritera infektionspatienter till rehab och kommunala vårdplatser.
 Vårda patienter på intagningsavdelning.
 Omfördela patienter mellan länets sjukhus.
 Avdelningar med dagvård blir ”sedvanliga” vårdavd.
 Begränsa planerad operationsverksamhet.
 Planera för en kraftigt utökad hemsjukvård och hembesök i landstingets
 regi.
 Planera för utökad telefonrådgivning.
Personal
Personalavdelningarna i landstinget ska planera för att kunna omfördela personal vid en hög
sjukfrånvaro inom vissa enheter.
Förslag på åtgärder för att förbättra personaltillgången:
 Använd timanställd och eventuellt pensionerad personal.
 Öka övertidsuttaget. Ett problem är att epidemier ibland kan hålla på i över en månad,
varför denna möjlighet begränsas.
 Deltidstjänsters tjänstgöringsgrad ökas till heltid.
 Erbjuda timanställning till sjuksköterskor/undersköterskestuderande.
 Samarbete med kommunen för att underlätta barnpassning och därmed möjliggöra att
fler deltidsanställda kan få heltid.
 Omfördela personal från andra vårdenheter och mellan sjukhusen.
22
2011-05-16
Åtgärdslista pandemi WHO fas 6
Åtgärd
Upprätta särskild sjukvårdsledning enligt
plan.
Ansvarig
TIB / Beredskapschef i samverkan med
smittskyddsläkaren
Vaccinationsmott inrättas inom primärvård,
infektion och företagshälsovård. Vaccinationsmottagningar kan även komma att upprättas efter
samråd med kommunerna eller i privat regi.
Verksamhetsansvariga
Vaccinationer och distribution av antivirala
läkemedel genomförs efter samråd och
fastställande av den särskilda sjukvårdsledningen
på regional nivå.
Lager av läkemedel inventeras och fylls på.
Smittskyddsläkaren ger riktlinjer för
prioriteringar efter direktiv från
Socialstyrelsen.
Landstingets politiska ledning informeras.
Landstingsdirektören.
Kontakt med Länsstyrelsen och kommunerna
upprättas.
TIB / Beredskapschef.
Primärvården och sjukhusen rapporterar antal
nyinsjuknade i influensa till smittskyddet enligt
direktiv från den särskilda sjukvårdsledningen på
regional nivå.
Verksamhetsansvariga inom primärvård och
Slutenvård.
Rapportera beläggning och personalläge från
primärvården och sjukhusen till den särskilda
sjukvårdsledningen på regional nivå.
Verksamhetsansvariga inom primärvård och
Slutenvård.
Prioritering av vårdplatser och personalresurser
ses över.
Logistikfunktionen, vårdkoordinering.
Tidigare framtagna vårdhygieniska rutiner
tydliggörs.
Smittskyddsläkaren.
Verkställ planeringen för hur omhändertagandet
av många sjuka i hemmet ska gå till.
Verksamhetsansvariga inom primärvården.
Sjukvårdsrådgivningen förstärks.
Särskild sjukvårdsledning på regional nivå.
Lagerhållna sängar inventeras och FM/SäkSam
kontaktas för hjälp med vårdplatser på logement
mm.
Logistik, Vårdkoordinering.
Mediakontakter samt information externt till
allmänheten och intern till landstingets
medarbetare organiseras.
Kommunikationsdirektören.
Apoteken efter information av
smittskyddsläkaren.
23
2011-05-16
Lokala epidemi-/influensapandemiplaner
De lokala sjukhusens epidemi-/pandemiplaner redovisas som separata planer men är
underplaner till denna plan.
24
2011-05-16
Bilaga 2
Åtgärdslista vid enstaka höggradigt
smittsamma patienter
Vård av höggradigt smittsamma patienter (t ex hemorrhagisk feber orsakad av Ebola-,
Marburg- eller Lassavirus) ställer stora krav på omhändertagandet.
Uppgiften för den lokala/regionala katastrofledningen blir att planera för att i nya lokaler och
till stor del med ny personal organisera den vård som av smittskyddsskäl inte kan bedrivas på
sedvanligt sätt. Endast den personal som inte varit i kontakt med den misstänkt
högsmittsamma patienten kan följa med.
Minst stabsläge gäller.










Samverkan ska upprättas med berört sjukhus
Om diagnosen är känd innan en patient tas in på sjukhus skall patienten föras direkt till
Infektionskliniken i Linköping. Vid Infektionskliniken i Linköping finns en
specialenhet där sådana patienter i första hand bör vårdas.
Om patienten redan är intagen på sjukhus när misstanke på höggradigt smittsam
sjukdom uppkommer, töms avdelningen på övriga patienter.
dessa isoleras från andra patienter, i första hand på Infektionskliniken på Ryhov, under
inkubationstiden.
Den misstänkt smittsamma patienten plus vårdande personal isoleras på den primära
vårdavdelningen. All personal som varit i kontakt med den sjuke kontrolleras dagligen
med temp och sjukdomssymtom. Vid minsta tecken på sjukdom isoleras personen vid
Infektionskliniken på Ryhov.
Patienten överförs till Infektionskliniken i Linköping när han/hon är i transportabelt
skick (specialambulans från Linköping).
Vid fortsatt vård av misstänkt höggradigt smittsam patient i Jönköpings län överförs
utrustning och personal från Linköpings infektionsklinik för att ta över vården av den
sjuke.
Den sjuke har rätt till fullständig IVA-vård, oavsett var han/hon vårdas.
Den sjuke får dock inte överföras till intensivvårdsavdelning. Vid behov av IVA-vård
flyttas utrustning till isoleringsavdelningen.
Laboratorieprover får inte sändas till laboratorier utan speciellt tillstånd.
Upprätta stabsfunktionerna:
 Analys
 Kommunikation
 Logistik, vårdplats- och personalkoordinering, transportkoordinering
 Dokumentation
25
2011-05-16
Iaktta strikt barriärvård.
Använd:
 Andningsskydd klass FFP3 (tbc munskydd)
 Visir
 Skyddshandskar av operationskvalitet eller nitril
 Skyddsrock engångs-, plastförstärkt med lång ärm och mudd.
 Heltäckande operationsmössa
 Skor, använd vanliga arbetsskor
 Använt eller förorenat engångsmaterial betraktas som ”Smittförande avfall”.
26
2011-05-16
Bilaga 3
Karantänsflygplats
I SOSFS 2007:11 Skydd mot internationella hot mot människors hälsa anges Jönköpings
flygplats som karantänsflygplats med följande föreskrifter:
3 § De kommuner och de landsting där karantänshamnar och karantänsflygplatser är
belägna skall planera sin verksamhet så att en beredskap upprätthålls för att tillhandahålla
den personal och den utrustning som hamnarna och flygplatserna behöver för kontroll av
passagerare, transportmedel, bagage och annat gods samt djur vid internationella hot mot
människors hälsa.
4 § Den som ansvarar för verksamheten vid en karantänshamn eller
en karantänsflygplats skall fastställa rutiner som säkerställer
1. att åtgärder kan vidtas för att förhindra spridning av smittämnen
eller andra ämnen som kan utgöra ett internationellt hot mot människors
hälsa, och
2. att de myndigheter som ansvarar för att vidta åtgärder vid ett internationellt
hot mot människors hälsa kontaktas.
I Lag (2006:1570) om skydd mot internationella hot
mot människors hälsa avses följande:
2 § Med ett internationellt hot mot människors hälsa avses i denna lag en risk för att
smittämnen eller andra ämnen som utgör eller kan utgöra ett allvarligt hot mot människors
hälsa förs in i landet eller sprids till andra länder.
De sjukdomar på vilka bestämmelserna om samhällsfarliga sjukdomar i smittskyddslagen
(2004:168 – *se nedan) är tillämpliga skall alltid anses utgöra ett internationellt hot mot
människors hälsa.
Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om
vilka andra sjukdomar och ämnen som skall anses utgöra ett internationellt hot mot
människors hälsa.
*Samhällsfarliga sjukdomar: Smittkoppor och svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) Lag (2004:877).
Tillämpning
Önskemål om att få landa på en karantänsflygplats kan komma från befälhavaren på ett
flygplan där sjukdom enligt ovan utbrutit bland de ombordvarande. Det är då
flygtrafikledningen som kommer att få den första kontakten med flygplanet och deras
önskemål om att landa.
Flygtrafikledningen skall då kontakta SOS Alarm på telefon och informera om händelsen och
be dem larma landstingets TIB (tjänsteman i beredskap).
Därefter tar flygtrafikledningen kontakt med flygplatsens insatsledare (IL) och informerar
denne.
27
2011-05-16
När IL har fått besked att det ”smittade flygplanet” kommer att landa på Jönköping flygplats,
skall han se till att buss beställs för transport av de ombordvarande. TIB kommer att ta
kontakt med IL på telefon 036-311141 eller 0708-340351.
TIB kontaktar SOS Alarm som larmar ambulanser(min 2) efter antal drabbade och
sjukvårdsgrupp till övningsplatsen på Axamo flygplats. Sjukvårdsgrupp ska medföra
förstärkningsmateriel för barriärvård (skyddskläder). TIB tar därefter kontakt med
smittskyddsläkaren på minicall 0740-468586 eller mobil 070-5450654 alternativt
infektionsklinikens jour för behandlingsriktlinjer och direktiv om fortsatt handläggning av de
drabbade. TIB kontaktar akutmottagningen på länssjukhuset Ryhov för initiering av särskild
sjukvårdsledning.
Först anländ ambulanspersonal blir Sjukvårdsledare och Medicinskt ansvarig. Efter samtal
med smittskyddsläkare/infektionsjour, fattar dessa inriktningsbeslut respektive medicinskt
inriktningsbeslut.
Vid landning med ”smittat flygplan” skall det anvisas uppställningsplats på taxibanan i
norr(väntslingan).
De ombordvarande ska hämtas med buss och köras till baracken på övningsplatsen där de får
vänta på besked från sjukvårdsledningen på plats.
Även deras bagage skall tas om hand och köras till övningsplatsen.
Personal som kommer att arbeta med denna händelse kommer att få instruktioner från
smittskyddsläkaren genom sjukvårdsledningen på plats, angående hur man skall skydda sig
och minimera smittorisk.
Hälsodeklaration
SOSFS 2007:11
12 § Befälhavaren på ett fartyg skall alltid lämna information om
hälsotillståndet ombord (hälsodeklaration), om en person ombord har
insjuknat och symtomen tyder på att det rör sig om en allvarlig infektionssjukdom.
Om en hälsodeklaration har lämnats till trafikledningen vid en flygplats,
skall trafikledningen omedelbart kontakta Tullverket.
Hälsodeklarationens utformning (Bilaga 1)
Föreskrifter
13 § Hälsodeklarationen skall vara utformad i enlighet med bestämmelserna i det
Internationella hälsoreglementet (IHR).
Smittspårning
Föreskrifter
14 § Socialstyrelsen eller en smittskyddsläkare får begära att ett flygbolag
samlar in uppgifter från passagerarna i ett luftfartyg för att i
efterhand kunna kontakta dem vid ett misstänkt eller konstaterat internationellt hot mot
människors hälsa ombord på luftfartyget.
Uppgifterna skall överlämnas till det landsting där luftfartyget har
landat.
28
2011-05-16
Bilaga 4
Sammankallande av Krisledningsnämnden
Enligt lag om kommuners och Landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i
fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) ska det finnas en krisledningsnämnd för att
fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid. Lagen ger kommuner och
Landsting en utökad skyldighet att planera för extraordinära händelser. I Jönköpings läns
landsting är landstingsstyrelsen tillika krisledningsnämnd.
När det finns behov av att sammankalla krisledningsnämnden ska den regionala
sjukvårdsledaren kontakta ordföranden i krisledningsnämnden varefter sammankallande sker
av hela eller delar av krisledningsnämnden. Krisledningsnämnden sammankallas på anmodan
av ordföranden (vice ordföranden).
”I den Katastrofmedicinska beredskapsplanen för allvarliga - och extraordinära händelser”
finns krisledningsnämndens reglemente.
29