Globalisering 1900-tal
Föreläsning 3: Finansmarknad, handel
och företags samhällsansvar
Ekonomisk historia A, VT 2012
Hanna Söderbaum
Disposition
• MNCs utveckling sedan mellankrigstid
• Den globala finansmarknaden
• Regional handel och WTO
• Kritik mot MNCs
• Corporate Social Responsibility
Förändring av produktion och
konsumtion - mellankrigstid
•
Effektivisering av industrierna – löpande bandet
•
Innovationer
•
Produktionen skapade efterfrågan i sig
•
Diversifierad industri
•
Företagskonglomerat – vertikal integration
•
Jordbruket effektiviseras
•
Marknadsföring
•
Förändrad efterfrågan på livsmedel, större efterfrågan på industrivaror
•
Sysselsättningsstrukturer påverkades
•
Fackföreningarnas framväxt under 1930-talet
Industrialiseringen går in i en ny fas
efter 1950
Detta som ett resultat av
• Teknikutveckling
• Infrastrukturutveckling
• Kommunikation ökar informationsflöden (”världen
krymper”)
• Företagsutveckling
• Människors mobilitet ökar
Viktiga drivkrafter bakom etableringen
av multinationella företag (bl.a.)
• Behovet av råvaror
• Sänkta transportkostnader och införselavgifter (tullar)
• Ökad möjlighet att få tillgång till internationellt
investeringskapital
• Möjlighet att dra fördel av olika länders finansiella
marknader
• Tillgång till relativt sett billig arbetskraft
• Möjlighet att dra fördelar av diversifierad produktion
(vertikal specialisering)
Multinationella företag växer kraftigt
efter 1950
• USA-registrerade företag investerade miljarder dollar
utomlands:
– 1946: 7,2
– 1970: 78
– 1976: 133
• 1973 hade Japan investerat 4,5 miljarder dollar
utomlands, vilket innebar en femtonfaldig ökning på tio år.
• Tyskland investerade internationellt med betoning på
industri- och högteknologiska branscher.
• Europeiska och japanska investeringar i USA ökade
femfaldigt mellan 1960 och 1975.
Finansiell globalisering
Nya teknologier
Monetarismen – ”the Washington Consensus”
Tron på ”the magic of the market place”
Sänkta skatter, låg inflation, avreglering och
privatisering
Thatcher och Reagan i spetsen
Utvecklingsländer indragna 1980-tal
Post-kommunistiska länder 1990-tal
James Tobin…
Skillnad på att investera och att spekulera
Skillnad kapitalnettoflöden och brutto
transaktionsvolymer
Vikten av långsiktiga investeringar
Tobins förslag:
Flytande växlingskurser
långsammare och dyrare kapitalströmmar
Större nationell suveränitet
”Tobinskatten” genomslag under Davosmötet i
höstas
Regional handel stärks 1990-tal
• Europeiska enhetsakten (the Single European
Act) 1986-1992
– The Maastricht treaty: EU 1992
– Valutaunion 1999
• Mercosur 1991
• NAFTA 1994
World Trade Organization
• Uruguayrundan 1986-1994
– Jordbruk förhandlades in från utvecklingsländer – mot
introduktion av TRIPS och TRIMs
• Doharundan 2001– Förhandlingarna står och stampar
– ”Det har skett en maktförskjutning och det måste de
gamla stormakterna inse.” – Baracuhy
Då: kvartetten USA, Europa, Japan och Kanada
Nu: kvintetten Brasilien, Kina, EU, Indien och USA
Beroende av multinationella företag /
Specialiserad produktion har sitt pris
Utvecklingsländer beroende av:
•Konsumenters nyckfulla efterfrågan
•Andra länders skattepolitik (enligt teorin om ”race to the bottom”)
= Investeringarna kan lämna landet lika snabbt om inte snabbare än de
hade kommit dit.
Race to the bottom
De asiatiska tigrarna klarade omstruktureringen från tillverkningsindustri
utan krav på utbildning (kläder, skor, möbler) till elektronik och datorer då
andra länder konkurrerade med lägre löner.
Race to the top
Två vågor av skarp kritik mot ekonomisk
globalisering och transnationella företag
1970-1980-tal: Fackföreningar, socialistiska och andra
politiska grupper: Nykolonialsim!
1990-2000-tal: NGOs i globala nätverk, ”anti-corporate
activism” (Seattle, Genua, Göteborg, Occupy Wall Street,
Indignados etc.)
Ansvarsluckor (Accountability gaps)
mellan transnationella företag och
nationella regeringar
– Maskopi mellan statsanställda och TNC:s
– Regleringskonkurrens / Race to the bottom
(sweatshops)
– Svag stat
– Politisk omstörtning /statskupper
Globala mekanismer
ansvarsutkrävning
Försök till regleringar
•Efter 2:a världskriget: Den misslyckade Havannastadgan
•1960-1970-tal: Utvecklingsländernas efterfrågan på Code of
Conduct
•Frivilliga standards och certifieringar
– Interna
– Branschspecifika
– Externa
Frivilliga Codes of Conduct: Det näst bästa
enligt NGOs och stater.
Accountability – att stå till svars
för sina handlingar
Ansvarsskyldighet uppstår vid…
1) Delegering
Principal
Agent
Medborgare
Riksdag
Aktieägare
Företagsledning
2) Påverkan
- Intern (ägare, anställda) och extern (lokalbefolkning, miljö)
ansvarsskyldighet
Inte så lätt för agenten alltid…
Olika intressenter (principal) har olika mål
– En intressent kan ha flera önskemål samtidigt
– Statliga regleringar syftar till att hålla företagen ansvariga inför
investerare och kreditgivare, anställda, konsumenter, och
allmänheten i stort.
Vad krävs för att utkräva ansvar?
– transparens i företagets verksamhet
– kanaler för klagomålshantering
– befogenheter att sanktionera den ansvarige
Globala Codes of Conduct och watchdogs
– Kapitalism med ett humant ansikte?
Codes of Conduct
• Global Reporting Initiative (GRI)
• FNs Global Compact
• ISO 26000
Watchdogs
• Swedwatch
Vem bör ha ansvar för företagens
verksamhet?
- Företaget själv med hjälp av CSR-initiativ utöver nationella
lagar
- Företagets ansvar är att generera vinst till sina aktieägare.
”Vi jobbar självklart enligt lagen i de land vi är verksamma.”
- Det krävs internationella regleringar
- Det är konsumententens ansvar genom efterfrågan. (Hon
kan välja att bojkotta och på så vis minskar efterfrågan)
