Så bemöter du nyanlända barn

advertisement
Suicidrisk hos unga
– vad gör man?
Flykt och psykisk ohälsa
2017
Denna presentation ingår i
Grundkurs i Migration och Psykisk hälsa (HiS6)
Presentationen riktar sig till dig utan
sjukvårdsutbildning
som möter ensamkommande unga i ditt arbete
på ett boende, inom socialtjänsten, inom frivilligt arbete
eller som handläggare på myndighet t.ex.
Försäkringskassan
• Varför blir det så här?
• Tecken och varningssignaler
• Vad kan sjukvården göra?
• Vad kan vi som finns runt unga göra?
Dagens Medicin 170210
Kris/akut stressreaktion för många
Psykisk ohälsa är en riskfaktor
Missbruk är en riskfaktor
Suicidal kommunikation som uttrycker förtvivlan
Suicidal smittspridning på boenden/bland
kompisar
Påverkan via kontakter, bland annat på nätet
Varningssignaler
• Uttalanden om att ta livet av sig
• Att börja samla på sig mediciner
• Dra sig undan sociala kontakter
• Personen beter sig ofta motsägelsefullt
Suicidnära patienter – kliniska riktlinjer för utredning och vård,
Svenska Psykiatriska Föreningen 2013
Varningssignaler
• Ångest och panik, eller apatisk och nedstämd
• Äter och sover inte som vanligt
• Börjar städa upp, ge bort sina saker
• Pratar/skriver om död och självmord
Att förebygga självmord: ett stödmaterial för primärvården,
Karolinska Institutet/WHO 2009
I skolan
”Det är viktigt att man i skolan är uppmärksam på plötsliga
förändringar i en elevs uppförande och beteende, exempelvis
•
•
•
•
•
•
bristande intresse för vardagliga aktiviteter
försämrade skolresultat
minskad motivation för skolarbete
upprepad ogiltig frånvaro
kraftigt ökat missbruk
våldshandlingar”
s. 108, vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen/Skolverket 2016
Elevhälsan och skolans uppgifter
• Lärare och elevhälsans personal bör lyfta ev. varningssignaler till
rektor
• Rektor kan initiera utredning och se till att stöd sätts in
• Elever som oroar sig för en kamrat behöver få veta att de tas på allvar
• Det är angeläget att skolan har skrivna rutiner för hur man ska handla
vid suicidrisk hos elev
s. 108-109, vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen/Skolverket
Fråga:
Vad kan boendepersonalen göra om
psykakuten inte vill ta emot en
ensamkommande som försökt ta livet av
sig, med hänvisning till att det hen behöver
är ett uppehållstillstånd?
Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och
en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Vården skall ges med respekt för alla människors lika
värde och för den enskilda människans värdighet.
Den som har det största behovet av hälso- och
sjukvård skall ges företräde till vården.
2 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Den som söker vård är beroende av att vården bedömer att hen uppfyller
kriterierna för att få patientstatus, d.v.s. har ett vårdbehov som kräver hälsooch sjukvårdens ingripande, eftersom landstinget/regionen då är skyldiga att
ge vård.
”En suicidnära person som söker vård, befinner sig utan tvekan i
livsfara och behöver omedelbar vård. För vårdgivaren föreligger
en uppenbar skyldighet att tillhandahålla denna vård.”
s. 50-51, Suicidnärhet- medicinsk vård och behandling i ett rättsligt perspektiv, Lotta Vahlne Westerhäll, 2014
Vad kan sjukvården göra?
•
•
•
•
•
Akutpatienter med suicidrisk bör bedömas av psykiater
Strukturerad suicidriskbedömning
Dokumenterad tillsynsnivå
Akut omvårdnad: vila, värme, trygghet
Delta i planering av fortsatt vård och stöd
Man kan få psykiatrisk tvångsvård om:
• Allvarlig psykisk störning
• Oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård
• Motsätter sig vård
En läkare kan utfärda vårdintyg om detta. Om patienten tas in för
psykiatrisk tvångsvård ska en psykiater inom 24 timmar avgöra om
tvångsvården ska fortsätta.
3 §, 4 §, 6 b §, Lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128)
Vad kan vi som finns runt unga göra?
• Boendepersonal: omvårdnad och rutiner för
kris
• Skola, socialtjänst, god man: viktiga aktörer för
att skapa bra planering och samordning av
vård och stöd
När det är risk för självmordshandling
• Ambivalens: man vill egentligen inte dö, man orkar
bara inte leva – hjälp hen att hitta hopp
• Självmordshandlingen är en impuls – var tillgänglig,
håll kontakt, stanna kvar tills impulsen går över
• Rigiditet i tankesättet: hen ser ingen annan utväg.
Lyssna, stanna kvar, berätta om hjälp som finns
Att förebygga självmord: ett stödmaterial för primärvården,
Karolinska Institutet/WHO 2009
Omvårdnad vid suicidrisk
•
•
•
•
Var tillgänglig, närvarande, gör saker tillsammans
Våga fråga, säg att du ser att hen inte mår bra
Visa att du bryr dig och vill lyssna utan att döma
Tänk på dina egna känslor och reaktioner
HFS, Nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Fråga med omtanke och medkänsla:
Har du planer på att ta ditt eget liv?
Funderar du över hur det ska gå till?
Har du tänkt ut hur du ska göra? När?
Har du gjort förberedelser för det?
Vilken hjälp har du just nu, vilka hjälper dig?
Diskutera tillsammans: vad är nästa steg till hjälp?
Låt bli!
•
•
•
•
•
Ignorera inte situationen
Säg inte att allt kommer att ordna sig
Lova inget som inte går att uppfylla
Hänvisa inte till sekretessen
Visa inte rädsla, panik, eller egen stress
Att förebygga självmord: ett stödmaterial för primärvården,
Karolinska Institutet/WHO 2009
Gör en plan och ta hjälp av andra
• Inventera: vad och vilka
kan hjälpa?
• Plan/kontrakt: vem ska
hen vända sig till när det
krisar?
• SIP
En fungerande vårdkedja
SIP är ett sätt att bestämma:
• vad som behövs
• vem som ska göra det (skola, boende, god man,
vård),
• och hur man larmar när det inte funkar.
”Den suicidnära personen behöver en fungerande vårdkedja,
innefattande en god vårdstruktur med tillfredsställande kontinuitet och
konstruktivt innehåll.”
s.84, Suicidnärhet- medicinsk vård och behandling i ett rättsligt perspektiv, Lotta Vahlne Westerhäll, 2014
Friskfaktorer
• Att tillsammans skapa hopp och mening så gott det går
• Hitta bra sätt att lindra ångest och oro, träna på
använda dessa
• Fysisk aktivitet är bra för den psykiska hälsan
• Du som hjälper måste även ta hand om dig själv.
Rädda Barnens stödlinje för unga som flytt
Telefon 0200–77 88 20
öppen klockan 15.00-18.00
alla dagar (också på helger)
Vi som svarar i telefonen kan prata
svenska, dari, arabiska och engelska.
Från och med mars 2017 kommer vi också
att kunna svara på somaliska och tigrinja
vissa dagar i veckan.
www.suicidprevention.se
En webbsajt från Folkhälsomyndigheten
https://mind.se/filmer-for-ensamkommande-flyktingbarn/
Steg för livet
• Fyra steg för att rädda liv
• Folder på svenska,engelska, tyska,
franska, spanska, kroatiska, farsi,
arabiska
• Sajten stegforlivet.se på svenska och
engelska
• Film (4 min 54 sek) på svenska
En presentation från
Uppdrag Psykisk Hälsa
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards