Livet med njursvikt

PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 1
Livet med
njursvikt
En handbok om
förebyggande och egenvård
Av Kerstin Bergström och Per Åke Zillén
Haraldsgatan 5, 413 14 Göteborg. Telefon 031-741 61 60
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 2
Kerstin Bergström är nefrologsjuksköterska.
Per Åke Zillén är njursviktig.
Tack, första upplagan!
Tusen hjärtliga tack till doktor Peter Barany för allt stöd, all uppmuntran
och all saklig information.
Stort tack också till professor Carl-Gustaf Elinder, professor Anders
Alvestrand, professor Stefan Jacobson, Dr Marie Sverkersdotter,
dietisterna Marianne Ahlberg, Gerd Faxén Irving och Eva Jansson,
sjuksköterskorna Elisabeth Fransson, Ulla Holm och Monica Rådström,
medpatienter och kamrater för all positiv kritik och konstruktiva
kommentarer.
Tack, andra upplagan!
Tusen extra tack till Doktor Peter Barany för att ha granskat även denna
omarbetade och utvidgade andra upplaga. Tack också till Professor
Stefan Jacobson, Professor Carl-Gustaf Elinder och Doktor Marie
Sverkersdotter.
Ett stort tack till Astellas Pharma AB, som genom ett mycket generöst
ekonomiskt bistånd möjliggjort produktion och distribution av denna
handbok.
Första upplagan, första tryckningen, juni 2004
Första upplagan, andra tryckningen, november 2004
Första Norska upplagan, första tryckningen, januari 2006
Andra, omarbetade och utvidgade upplagan, januari 2007
© Kerstin Bergström och Per Åke Zillén 2004 och 2007
Grafisk formgivning: Elixir
Tryck: Markaryds Grafiska, andra upplagan
0
KAPITEL
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 3
Innehåll
– Vad du ”skall ha”
– Håll trycket nere
– Kondition och styrketräning
– Tvärtom finns också
– Göra själv
1. Att förebygga och leva med njursvikt
2. Njurarna – fantastiska organ med
många uppgifter
– Två knytnävar stora
– Många viktiga funktioner
– Njurar för livet
1
1
3
3. Förebyggande av njursvikt – och mer
– De allra första tecknen
– Undersökningar
– Vissa har en ökad risk
– Symtom är inget att lita på
– Förebygga genom tidig behandling
– Det hänger på dig själv
– Dina egna hälsomål
– Min egen hälsoplan
1
2
3
3
4
4
5
6
4. Nedsatt njurfunktion – njursvikt
– Naturligt åldrande
– Enorm överkapacitet
– Njursvikt
– De vanligaste orsakerna till njursvikt
– Prover och analyser
– Bestämning av njurfunktionen
– Symtom vid njursvikt
– Vad blodproven och urinproven berättar
1
1
1
2
2
3
4
5
5. Behandling av njursvikt
– Olika på olika nivåer
– Konserverande behandling
– Mål för den konserverande behandlingen
– Helt avgörande information
– Doktorns viktigaste åtgärder
– Samverkan och ditt eget ansvar
– Din egen behandlingsplan
– Njurersättning
– Min behandlingsplan
1
1
2
22
2
3
4
4
5
6. Högtryck eller lågtryck
– Men, vad är då ”blodtryck”?
– Testa trycket själv
– Högtryck är inte bra
– Högtryck och njurar
1
1
2
2
7
2
3
4
4
5
Diabetes och njursvikt
– Varför diabetiker kan få njursvikt
– Skadad njure läker inte
– Förebyggande
– Tidig insats
– Kost för diabetiker
– Fortsatt kontroll
1
1
2
2
2
3
8. Kontrollera och balansera
– Kalk och fosfat
– Rökning är inte bra
– Brist på blodkroppar
– Motverka försurning
– Salt-vattenbalansen
– Kalium – inte för mycket och inte för lite
– Goda och onda fetter
– Tänder och tandkött
– Alkohol – lite och försiktigt
– Lust och förmåga till sex
1
1
3
3
4
4
5
5
6
7
9. Rör på dig – för ett bättre liv
– Fysisk aktivitet och njursvikt
– Positiva hälsoeffekter av fysisk träning
– Träna din styrka
– Träna din kondition
– Träna din balans och koordination
– Sätt igång och håll igång
– Håll koll på dig själv
1
2
3
3
4
4
5
10. Vikten av vikten
– Övervikt och undervikt
– Midjan viktigare än vågen
– Njursviktiga som har gått ner i vikt
– Njursviktig och överviktig
– Inte för mycket och inte för lite
– Viktförändring och vätskebalans
– Kolla dig själv
1
2
2
2
3
3
3
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 4
11. Kosten är del av behandlingen
– Vad vi äter egentligen
– Se människan
– Ständig omvandling
– Protein
– Fett
– Kolhydrat
– Läs på lappen
– Energi
– Vitaminer
– Mineralämnen
– Spårämnen
– Protein – mindre är bättre
– Låg-proteindiet
– Man får tänka om
– Man behöver protein
– Deklarerad näring
– Hur mycket är 100 gram?
– ”Reducerad” – hur mycket är det?
– Du kan skaffa dig ett datorprogram
– Du kan lära dig räkna ”för hand”
– Utantill – nej tack
– Mindre med mycket – och mer med lite
– Äta hemma – ensam
– Äta hemma – i familjen
– Äta på jobbet
– Äta middag på restaurang
– Äta middag hos släkt eller bekanta
– Äta när man flyger
– Mycket och lite
– Doktorn kan se hur du lyckas
– Protein i livsmedel
– Specialtabeller för njursviktiga
– Måltidsexempel
12. Själen behöver också träna
13. Vanliga läkemedel
14. Ordlista
15. Kontakter
1
1
1
2
2
3
3
3
4
5
5
7
7
7
8
8
8
9
9
10
11
11
12
12
13
13
13
13
14
14
15
15
24
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 5
1. Att förebygga
och leva med njursvikt
Den här handboken vänder sig till dig som tidigt fått veta att det finns en
risk att du drabbas av njursjukdom. I de första avsnitten i pärmen får du
information om hur njurarna normalt fungerar, om de första tecknen på
att allt inte är som det borde och vad du själv kan göra för att försöka
förebygga njursjukdom.
Handboken vänder sig också till dig som nyligen fått veta att du har
nedsatt njurfunktion.
Men inte bara till dig.
Om och när njurarna sviktar blir också många andra i din omgivning
inblandade och delaktiga – medlemmar av familjen, vänner och bekanta,
arbetskamrater, den vårdpersonal du möter och andra. Livet med njursvikt är ett liv i samverkan med andra – och med dig som huvudperson.
I den här pärmen får du lära dig mer om hur njurar fungerar – och
inte fungerar – och om vad man kan göra när njurarna sviktar. Mycket
kan du göra själv, men du behöver god vägledning av din doktor och
också hjälp och stöd från dina närmaste. Så låt dem också ta del av innehållet i den här handboken och prata er sedan fram till hur du bäst kan
följa de råd och anvisningar du får.
Det första målet är att förebygga eller att minimera risken för
njursjukdom.
Det andra målet är att du – om och när din njurfunktion ändå
blivit nedsatt – skall kunna leva längre och bättre med den njurfunktion du har kvar. Försämringen av njurfunktionen kan möjligen
bromsas – kanske till och med stoppas – symtomen lindras och du
kan vinna värdefull tid med bästa möjliga hälsa.
Råden och anvisningarna är här ganska allmänna. Vad just du behöver
måste bestämmas med utgångspunkt i just din situation. Den bedömningen kan bara din doktor göra. All behandling av just dig sker
på ordination av din doktor och med stöd av sjuksköterskan, dietisten
och andra.
Läs inte hela pärmen på en gång. Börja med de avsnitt du tror att du
bäst behöver. Jobba sedan aktivt med materialet. Ha alltid pärmen till
hands. Gör dina egna noteringar. Använd de olika diagrammen för att
följa din egen behandling och utveckling. Sätt in de andra papper du får,
så har du allting på ett ställe. Ta alltid med dig pärmen – och dina frågor
och funderingar – när du skall träffa din läkare, din sjuksköterska, din dietist eller annan vårdpersonal.
Det är dina njurar och ditt liv det här handlar om.
Författarna
AT T
F Ö R E B Y G G A O C H L E VA M E D N J U R S V I K T
1:1
PRG-060206.qxd
1:2
07-01-30
10.01
Sida 6
AT T
F Ö R E B Y G G A O C H L E VA M E D N J U R S V I K T
PRG-060206.qxd
07-01-30
AT T
10.01
Sida 7
F Ö R E B Y G G A O C H L E VA M E D N J U R S V I K T
1:3
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 8
Mina anteckningar
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
AT T
F Ö R E B Y G G A O C H L E VA M E D N J U R S V I K T
PRG-060206.qxd
07-02-14
11.18
Sida 9
2. Njurarna
– fantastiska organ med
många uppgifter
Två knytnävar stora
Vi människor har normalt två njurar. De är ”bönformade” eller ”njurformade” och normalt ungefär så stora som människans knutna händer.
Hos vuxna är en njure vanligen cirka 10–12 centimeter lång och väger
omkring 150–180 gram.
HÖGER NJURE
NJURARTÄRER
NJURBARK
VÄNSTER NJURE
BRÖSTKORG
NJURBÄCKEN
NJURVENER
URINLEDARE
Njurarna sitter på ryggsidan, en på var sida om ryggraden, strax under de
nedersta revbenen.
Från den stora kroppspulsådern, aortan, leder njurartärerna blodet in
till njurarna. Blodet går sedan genom de cirka 2 miljoner små kärlnystan,
som njurarna innehåller. Det renade blodet lämnar njurarna genom njurvenerna, medan vatten och ämnen som kroppen vill och behöver göra sig av
med förs genom urinledaren och urinblåsan ut ur kroppen i form av urin.
Många viktiga funktioner
Njurarna är på många sätt både komplicerade och sofistikerade organ. De
är verkligen inte ”bara” något slags ”filter” för att rena blodet – även om
det naturligtvis är en viktig uppgift – utan de har dessutom en lång rad
viktiga funktioner för att hålla kroppen i trim och balans. De här är några
av de viktigaste:
1. RENING AV BLODET
Varje minut strömmar mer än en liter blod till och genom njurarna. Det
är nästan en fjärdedel av den totala mängden blod i kroppen – varje
minut.
I första fasen av reningsprocessen i njurarnas kärlnystan bildas en stor
mängd ”primärurin”, cirka 180 liter per dygn. Denna urin består av
vatten och vattenlösliga ämnen.
NJURARNA –
F A N TA S T I S K A O R G A N M E D M Å N G A U P P G I F T E R
2:1
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 10
Nästan allt av vattnet och varierande mängder av ämnena behöver kroppen återanvända för att behålla eller justera balansen i kroppen, så
– i den andra fasen – går det mesta av primärurinen tillbaka till blodomloppet igen.
Kvar blir mellan en halv och två och en halv liter urin per dygn, som
bl a innehåller slaggämnen (kreatinin, urinämne, urinsyra), salt, fosfat,
kalium, väte, bikarbonat, ammonium och också gifter och läkemedelsrester. Kort sagt: Vatten och avfall.
2. SALT OCH VATTEN
Njurarna reglerar kroppens balans mellan vanligt salt (natriumklorid) och
vatten. Har man för mycket salt i kroppen utsöndras mer salt och njurarna
behåller så mycket vatten som behövs för att återställa balansen. Ett
centra i hjärnan ser också till att man blir törstig.
När man förlorat mycket vätska, t ex vid stark svettning eller större
blödning sparar njurarna salt och vatten genom att minska urinproduktionen. Har man å andra sidan för mycket vätska i kroppen ökar njurarna
urinproduktionen och man kissar mer.
3. BLODTRYCKET
Njurarna har en nyckelroll när det gäller regleringen av blodtrycket.
Genom att utsöndra mer eller mindre vatten kan njurarna reglera den
totala mängden vätska i kroppen och därmed blodtrycket. Mer vätska ger
högre tryck, mindre vätska sänker trycket.
För mycket vanligt salt (natriumklorid) i kroppen samlar också vätska
och blodtrycket blir förhöjt.
Genom olika hormon kan njurarna vid behov också öka blodtrycket
genom att hormonen drar ihop blodkärlen.
4. KALIUM
Kalium, i form av ett salt, finns i kroppens celler och är nödvändigt för
nervernas, hjärtats och musklernas funktioner. Mycket höga och mycket
låga kaliumvärden kan orsaka rubbningar i hjärtats funktion och det är
ett allvarligt tillstånd.
Njurarna medverkar i regleringen av mängden kalium i blodet genom
att anpassa utsöndringen. Om blodets surhetsgrad ökar riskerar också
kaliumkoncentrationen i blodet att öka – och njurarna reagerar då
genom att öka utsöndringen.
5. SYRA OCH BAS
Kroppens celler fungerar bäst när blodets surhetsgrad (pH) ligger på rätt
nivå. Det här reglerar njurarna genom att utsöndra eller återanvända
större eller mindre mängder vätejoner. På så sätt strävar njurarna efter att
upprätthålla en balanserad surhetsgrad.
6. KALK OCH FOSFAT
Kalk eller kalcium är viktigt för skelettet. För att kalcium skall kunna
sugas upp i tarmen behövs D-vitamin och detta vitamin aktiveras i njurarna.
Njurarna har stor betydelse för att upprätthålla balansen mellan
kalcium och fosfat – och det gör dom genom att utsöndra varierande
2:2
NJURARNA –
F A N TA S T I S K A O R G A N M E D M Å N G A U P P G I F T E R
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 11
mängder av dessa ämnen. Bisköldkörtlarna (som sitter intill sköldkörteln
frampå halsen) medverkar också i regleringen av kalcium-fosfat-balansen.
7. RÖDA BLODKROPPAR
I blodet finns s k röda blodkroppar, vars viktigaste uppgift är att transportera syre från lungorna till alla celler i kroppen.
Genom stimulans av hormonet erytropoietin, EPO, som bildas i njurarna, tillverkas de röda blodkropparna i röda benmärgen i vissa ben i
kroppen. Mer EPO ger fler röda blodkroppar och därmed bättre syretransport och det är därför tillverkat EPO (olagligen) har använts inom
vissa idrotter (där stor uthållighet är viktigt). Mindre EPO ger färre röda
blodkroppar och man får ett lägre Hb-värde (hemoglobin).
Njurar för livet
Den här uppräkningen av några av njurarnas viktigaste funktioner – och
det finns många fler – visar tydligt vilken central roll njurarna spelar
i kroppens hela ”maskineri”. Njurarna är helt enkelt riktiga ”lagspelare”,
som är inblandade i och påverkar en lång rad livsviktiga funktioner.
Med sin intelligenta design, enorma kapacitet och fenomenala uthållighet är njurarna helt enkelt ett av kroppens viktigaste organ.
Mina anteckningar
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
NJURARNA –
F A N TA S T I S K A O R G A N M E D M Å N G A U P P G I F T E R
2:3
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 12
Mina anteckningar
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
NJURARNA –
F A N TA S T I S K A O R G A N M E D M Å N G A U P P G I F T E R
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 13
3. Förebyggande
av njursvikt – och mer
”Det är bättre att förebygga än att bota” brukar man säga. Det gäller
som en allmän regel för alla sjukdomar. Men, det gäller i än högre grad
för njursvikt. När kronisk njursjukdom väl utvecklats och njurfunktionen
blivit nedsatt, då går sjukdomen vanligen inte att bota. Förlorad njurfunktion är och förblir förlorad för alltid, man blir helt enkelt inte frisk
igen. Nånsin. Det är därför man säger ”kronisk njursvikt”. (Vid akuta
försämringar av njurfunktionen kan dock funktionen i vissa fall komma
tillbaka.)
Det är därför ännu viktigare att göra vad man kan för att om möjligt
försöka undvika eller förebygga att njursjukdom över huvud taget uppkommer. Det är inte speciellt lätt och för vissa, särskilt ärftliga, njursjukdomar är det närmast omöjligt. Men, utgångspunkten måste ändå vara
att försöka minska riskerna för njursjukdom – inte minst därför att man
då förebygger också den vanligaste komplikationen som följer av njursjukdom, nämligen hjärt-kärlsjukdom.
De allra första tecknen
Att allting inte är riktigt som det borde vara kan man tidigast upptäcka
genom ett enkelt urinprov. Om mängden protein i urinen ökar kan det
vara det allra första tecknet på en ökad risk för njursjukdom – och även
hjärt-kärl-sjukdom (detta gäller framför allt vid diabetes och vid njursjukdom p g a högt blodtryck). Det protein man testar för heter albumin och
när man får de första, minsta men mätbara mängderna albumin i urinen
kallas detta ”mikroalbuminuri”.
Om man har sådan mikroalbuminuri vid upprepade tester anses det
vara det allra första tecknet på att en sjukdomsprocess håller på att starta.
Och det kan då finnas anledning att kartlägga och kontrollera övriga
riskfaktorer och redan då sätta in viss behandling och andra åtgärder för
att minska riskerna.
Att albumin över huvud taget läcker ut i urinen tyder på att väggarna
i de minsta blodkärlen har börjat bli skadade av någon anledning, som till
exempel av inflammation, högt blodtryck och förhöjt blodsocker (vilket
i sin tur tyder på diabetes eller förstadier till diabetes).
Vid andra sjukdomar kan det första tecknet vara blod i urinen
eller andra symtom. Vid allvarlig åderförkalkning finns ibland inget
protein i urinen.
FÖREBYGGANDE
AV N J U R S V I K T
–
OCH MER
3:1
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 14
Undersökningar
Vid läkarbesök och vid s k hälsokontroller tas ofta både blod- och urinprov. Följande är några av de undersökningar man vanligen genomför:
• Protein i urinen. För att få ett exakt mått på de minsta mängderna av
protein, dvs på mikroalbuminurin, används antingen direkt ett speciellt
precisionsinstrument, som ger ett exakt svar inom ett par minuter,
eller så skickas provet till ett laboratorium. Svaret berättar om hur
mycket albumin man har i urinen. Om testen upprepade gånger visar
förhöjda värden kan detta vara till hjälp för doktorn att bedöma om
det finns en risk för begynnande eller framtida njurproblem och om
ytterligare utredning är nödvändig. Testen används alltid vid uppföljning
av diabetes.
Även s k provstickor kan användas för att bedöma mängden protein
i urinen, men de är inte lika säkra och exakta och ger utslag först när
större mängder protein finns i urinen, dvs när processen nått längre.
• Blodtrycket tas vanligen efter en stunds vila och i sittande ställning.
Ett högt blodtryck är en viktig bakomliggande faktor för hjärt-kärlsjukdomar och innebär ofta både medicinering och andra åtgärder. En
liten andel av patienter med högt blodtryck utvecklar njursvikt, men
flertalet patienter med njursvikt utvecklar högt blodtryck.
• Blodsocker. Om blodsockret är högre än normalt kan det tyda på att
man har eller är på väg att få diabetes, det som tidigare också kallades
sockersjuka. Mängder av människor har de första tecknen på diabetes
– utan att veta om det, eftersom sjukdomen i början inte ger några
påtagliga symtom. En av komplikationerna vid långvarig diabetes är
att man kan få njursvikt.
• Vikten och midjemåttet. Övervikt och fetma ökar riskerna för bl a
diabetes och hjärt-kärl-sjukdomar. Speciellt riskfyllt anses det s k
bukfettet vara, varför man vid vissa hälsokontroller också mäter midjemåttet och ibland även stussmåttet.
• Blodprovet ger också svar på hur mycket slaggprodukter som finns
kvar i blodet och som alltså inte har renats i njurarna. Det vanligaste
testet heter ”kreatinin” och mängden sådant kreatinin används som
ett mått på njurarnas reningsförmåga. Ökad mängd kreatinin i blodet
tyder på nedsatt njurfunktion.
• Blodfetter, bl a kolesterol, mäts också genom blodprovet och mängderna av både det ”goda” och det ”onda” kolesterolet redovisas.
Testerna kan också ge svar på en lång rad andra ”värden” och det kan du
läsa mer om på sidorna 4:5–4:7.
3:2
FÖREBYGGANDE
AV N J U R S V I K T
–
OCH MER
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 15
Vissa har en ökad risk
Vissa människor kan ha en ökad risk att drabbas av njursvikt, nämligen
människor med diabetes, högt blodtryck, kraftig övervikt och uttalad
åderförkalkning. Har man ett eller flera av dessa sjukdomstillstånd är det
än viktigare att genomgå regelbundna kontroller.
• Långvarig diabetes kan leda till njursvikt. Men ett väl kontrollerat
blodsocker skyddar njurarna och minskar på så sätt risken för komplikationen njursvikt. Ungefär en fjärdedel av alla som har njursvikt har
också diabetes.
• Högt blodtryck (hypertoni), som är välbehandlad, minskar risken för
njurkomplikationer. Men långvarig okontrollerad hypertoni medför
risk för både njursvikt och hjärt-kärl-sjukdomar.
• Kraftigt överviktiga har ökad risk att få diabetes, hypertoni och
hjärt-kärlsjukdomar – och därmed ökad risk också för njursvikt.
• Viktigaste riskfaktorer för åderförkalkning är ärftlig benägenhet,
hypertoni, förhöjda blodfetter och rökning.
• Rökare har ökad risk att få en lång rad sjukdomar, däribland njursvikt.
• Äldre kan ha mer eller mindre nedsatt njurfunktion, som en ”naturlig”
del av åldrandet. Men äldre (över 50 år) har också en ökad risk att
drabbas av högt blodtryck, åderförkalkning och njursjukdom. De flesta
njursjuka är i 60–70-årsåldern.
• Människor som har njursvikt, diabetes eller hjärt-kärl-sjukdomar
i familjen har en ökad risk för njursvikt. Vissa njursjukdomar är ärftliga.
Symtom är inget att lita på
Ett av problemen med förebyggande av njursjukdom är att de första
tecknen på att allt inte är bra vanligen inte ger några som helst symtom.
Man kan ha ”onormala” värden på sina blod- och urintester och man kan
tillhöra alla riskgrupper, men ändå känna sig helt och fullt frisk. Man
kan till och med mycket väl vara diabetiker med högt blodtryck och
begynnande njursvikt – utan att veta om det.
Symtom på dessa sjukdomar är alltså inget att lita på – när symtomen
kommer är sjukdomarna vanligtvis ganska långt framskridna. Det första
symtomet på njursvikt kan vara en tilltagande trötthet, minskad aptit eller
lätt illamående och när dessa symtom blir påtagliga har man kanske redan
förlorat hela 70% eller mer av sin njurfunktion.
Det är alltså människor, som känner sig helt friska och inte har några
symtom, som bör genomgå regelbundna kontroller av bl a sin njurfunktion. Syftet är att tidigt upptäcka, tidigt behandla och därmed förhoppningsvis förebygga utvecklandet av sjukdom. När symtomen kommer, då
är vanligtvis möjligheterna att förebygga sjukdom borta – och man har
redan blivit ett fall för sjukvården.
FÖREBYGGANDE
AV N J U R S V I K T
–
OCH MER
3:3
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 16
Förebygga genom tidig behandling
Vad gör man då, om och när det visar sig att man har tidiga tecken på
ökad risk genom ”onormala” värden på testerna – och i synnerhet om
man samtidigt tillhör någon eller flera av riskgrupperna? Ja, det beror ju
på – det bestäms av hur den samlade bilden ser ut och den bedömningen
måste din doktor göra. Men här är några vanliga och på många sätt
självklara exempel:
• Har man redan diabetes – eller om proverna tyder på att man håller
på att få diabetes – då måste blodsockervärdena hållas under strikt
kontroll, t ex med medicinering, ökad fysisk aktivitet, minskad vikt,
ändrade kostvanor. Läs vidare om detta under flik 7.
• Har man högt blodtryck bör det sänkas med hjälp av medicinering,
ökad fysisk aktivitet och andra åtgärder. Vid njursjukdom bör målet
vara ett blodtryck på 130/80 eller lägre (se flik 6).
Vissa blodtrycksmediciner (ACE-hämmare och ARB/AII-antagonister) har också effekt på albuminurin, dvs på läckaget av protein
genom urinen, och har därför en dubbel och speciellt skyddande
funktion för njurarna.
• Är man kraftigt överviktig bör man sträva efter att gå ner i vikt.
Målet bör vara ett BMI på 20–25. Under flik 10 får du reda på vad BMI
är, hur du räknar ut ditt eget BMI och sedan några råd om viktkontroll.
Ett midjemått om högst 94 cm för män och 80 cm för kvinnor
rekommenderas. Starkt ökad sjukdomsrisk har män med ett midjemått
på mer än 102 cm och kvinnor med ett midjemått på mer än 88 cm.
• Rökare skall göra allt de kan för att bli tobaksfria – och det är aldrig
för sent att börja sluta röka. En lång rad fördelar med att vara rökfri
hittar du under flik 8.
• Regelbunden fysisk träning har en lång rad positiva, sjukdomsförebyggande effekter, bl a på blodtrycket, på vikten, på skelettet, på
välbefinnandet. Läs mer om detta under flik 9.
Det hänger på dig själv
Det mesta av det som nämnts i detta avsnitt hänger på dig själv – från
initiativet att regelbundet genomgå hälsokontroller till att göra fysisk
träning till en god vana.
Resultaten av testerna ger doktorn ett underlag för att bedöma de risker
du löper för att utveckla sjukdomar. Onormala testvärden kan också leda
till att doktorn ger dig recept på läkemedel och/eller rekommenderar dig
hälsofrämjande förändringar av såväl din kost som dina levnadsvanor.
Kanske skriver doktorn också ut ett ”recept på fysisk aktivitet” för dig.
Men, sedan är det upp till dig själv, det är ditt eget ansvar, att faktiskt
ta medicinen som du ska och genomföra de andra förändringar, som
doktorn rekommenderar och som syftar till att du förhoppningsvis skall
kunna undvika eller förebygga sjukdom.
3:4
FÖREBYGGANDE
AV N J U R S V I K T
–
OCH MER
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 17
Det är din kropp, dina njurar och ditt hjärta det gäller – och chansen
för att de här organen skall hålla både länge och väl är betydligt större
om du sköter dem bra.
Dina egna HÄLSOMÅL
Så här i slutet på avsnittet om förebyggande av sjukdom kan det vara
lämpligt att tänka efter. Kanske har du varit på ett läkarbesök eller
hälsotest nyligen, kanske inte, men oavsett vilket kan du här ta en stund
och fundera över – och skriva ner – hur din situation ser ut idag och hur
du skulle vilja att den skulle vara ”i morgon”, dvs vid någon tidpunkt
i framtiden.
Här är jag idag
Diabetes
Här vill jag vara ”i morgon”
Ja
Nej
Ja
Nej
Blodtryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
...........................................
Vikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
...........................................
Midjemått . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
...........................................
Röker antal cigg/dag . . . . . . . . . . . . . .
..............................
Fysisk träning . . . . . . . . . ggr/vecka
............................
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . minuter/dag
.........................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
...........................................
cigg/dag
ggr/vecka
minuter/dag
Fakta och inspiration
I resten av den här pärmen hittar du mängder av fakta och förhoppningsvis
också en hel del inpiration för att genomföra ditt eget hälsoprogram. För
att utforma ditt eget hälsoprogram behöver du råd och vägledning av din
doktor och andra, t ex sjuksköterskan, dietisten och sjukgymnasten.
Men att genomföra programmet, det är det bara du själv som kan. Så:
Sätt dina egna realistiska mål – och sätt igång!
FÖREBYGGANDE
AV N J U R S V I K T
–
OCH MER
3:5
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 18
Min egen hälsoplan
Det här tänker jag göra:
3:6
För att uppnå detta:
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
.....................................
FÖREBYGGANDE
AV N J U R S V I K T
–
OCH MER
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 19
4. Nedsatt njurfunktion
– Njursvikt
Naturligt åldrande
Njurarnas reningsförmåga och också deras andra funktioner minskar hos
alla med stigande ålder. Hälften av friska 65-åringar kan ha förlorat cirka
en tredjedel av sin njurfunktion. Var fjärde person över 70 år kan ha förlorat ungefär hälften av njurfunktionen. Men det behöver inte innebära
att de har några som helst symtom på njursvikt. Den minskande funktionen är på sätt och vis en ”naturlig” del av åldrandet – på samma sätt som
en rad andra kroppsliga funktioner också avtar med stigande ålder.
Enorm överkapacitet
Normala och friska njurar har en överväldigande överkapacitet. De klarar
av mycket mer än dom egentligen ”behöver”. Detta är naturligtvis en
stor fördel, njurarna har på så sätt en stor reservkapacitet och man kan
klara sig bra med bara en mindre del av orginalfunktionen kvar. Det är
också därför som de flesta friska lugnt kan donera en av sina njurar till
någon behövande, då man klarar sig bra med bara en njure.
Men det kan också vara en nackdel, eftersom man kan förlora så
mycket av funktionen utan att man egentligen märker något. Symtomen
på njursvikt kommer inte förrän man har förlorat mer än två tredjedelar
(mer än 70%) av sin njurfunktion. Det innebär att njursjukdom ofta inte
upptäcks förrän den nått ett avancerat stadium, dvs när man har mindre
än en tredjedel av njurfunktionen kvar.
Njursvikt
Kronisk njursvikt innebär att njurarna har drabbats av sjukdom, som med
tiden medför att de inte klarar sina normala uppgifter lika bra som tidigare.
Vid njursvikt kan njurarna bli mindre än normalt (s k skrumpnjure) eller
större än normalt (t ex vid cystisk njursjukdom).
Njursvikt är inte speciellt ovanligt. Mellan 5 och 10% av befolkningen
– mellan en halv och en miljon svenskar – har någon grad av nedsatt
njurfunktion. De flesta av dessa vet inte om det. Dock är det relativt få
– endast cirka 1% av alla med nedsatt njurfunktion – som drabbas av
terminal njursvikt, dvs att njurarnas funktion helt upphör.
För de allra flesta är det alltså möjligt att leva med en nedsatt njurfunktion under lång tid, under många år, dels därför att njurarnas reservkapacitet är så stor och dels därför att sjukdomen ofta går så långsamt.
Problemet är dock att redan vid en måttligt nedsatt njurfunktion är
risken för att drabbas av komplikationen hjärt-kärl-sjukdomar mer än
tio gånger större än vid normalt fungerande njurar. Det är det, som är
det allvarligaste.
N E D S AT T
NJURFUNKTION
– NJURSVIKT
4:1
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 20
De vanligaste orsakerna till njursvikt
Diabetes (som tidigare också kallades ”sockersjuka”) kan på längre sikt
ge olika komplikationer och bland annat orsaka njursvikt genom att
blodkärlen i njurarna skadas. Detta kan drabba både dem som fått diabetes i unga år (typ 1) och dem som får sjukdomen i högre ålder (typ 2).
Var fjärde människa med njursvikt har också diabetes.
Kronisk njurinflammation (glomerulonefrit) finns av flera olika typer,
med olika sjukdomsbild och förlopp. Orsaken till inflammationen är
oftast okänd, men inflammationen medför att njurvävnaden steg för steg
förlorar sin normala funktion. Av alla njursviktiga har ungefär var fjärde
drabbats av glomerulonefrit. Det finns även njurinflammationer som är
del i en allmän inflammatorisk sjukdom.
Högt blodtryck kan på sikt skada njurarnas blodkärl och leda till njursvikt – och njursvikt leder nästan alltid till högt blodtryck.
Cystnjurar är en ärftlig sjukdom, som tar sig uttryck i att vätskefyllda
blåsor (cystor) bildas i njurarna. Sjukdomen har ett långsamt förlopp och
njursvikt uppträder oftast i medelåldern.
Pyelonefrit orsakas ofta av upprepade urinvägsinfektioner hos dem som
haft problem med urinavflödet i urinledarna i barndomen, då bakterier
har trängt in i njurvävnaden och skadat den.
Det finns många andra tillstånd som också kan leda till njursvikt, som t ex
olika missbildningar och kärlsjukdomar i njurarna.
Det är inte säkert att doktorn i just ditt fall kan berätta exakt vad som har
orsakat njursvikten. Ett skäl till detta kan vara att symtomen – och därmed upptäckten av njursvikten – kommer så sent och att det därför kan
vara flera eller till och med många år sedan grundsjukdomen startade. Det
kan också vara en kombination av olika orsaker.
Men, oavsett orsaken eller orsakerna i just ditt fall skall du nu leva
med den njursvikt du har och göra det bästa av situationen genom att
följa de råd och anvisningar du får.
Prover och analyser
Som njursviktig kommer du att ganska regelbundet få lämna blodprov
och urinprov (på vårdcentralen eller på speciella provtagningscentraler).
Dessa prover analyseras på alla möjliga sätt på ett laboratorium. Som svar
på analyserna kommer sedan till din doktor en lång lista med för en lekman rätt obegripliga ord, bokstäver och siffror. Men de betyder alla
någonting och det är med ledning av dessa ”värden” som doktorn kan
bedöma din njurfunktion, din allmänna hälsa och vilka läkemedel och
annan behandling du behöver.
Fråga gärna din doktor om en kopia av rapporten från laboratoriet, så
att du i lugn och ro hemma och när du vill kan studera i siffror ”hur du
egentligen mår”. På sidorna 4:5–4:7 får du korta förklaringar av vad de
olika analyserna är till för och vad de olika värdena betyder.
4:2
N E D S AT T
NJURFUNKTION
– NJURSVIKT
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 21
Bestämning av njurfunktionen
Hur bra eller dåligt njurarna fungerar kan man ta reda på genom blodprov och urinprov.
Genom blodprovet får du bland annat veta hur mycket av slaggämnet
kreatinin, som finns i ditt blod. Kreatinin är en restprodukt från energiomsättningen i musklerna och det utsöndras normalt via urinen. När
njurarna har en nedsatt funktion filtreras inte kreatininet bort som det
ska utan blir kvar i blodet, varför värdet på kreatinin i blodet stiger.
Koncentrationen av kreatinin i blodet är alltså beroende på hur mycket
som utsöndras, men beror också på hur stor muskelmassa du har,
hur mycket protein du äter och på din ålder (mer vid stigande ålder).
Ett normalt kreatininvärde, dvs vid friska njurar, är ungefär 60–105.
Cystatin-C är ett annat ämne som finns i blodet och koncentrationen
avspeglar njurfunktionen på ett bra sätt, oberoende av muskelmassan.
Metoden är relativt ny och används i ökande omfattning.
Urea bildas som en slutprodukt vid nedbrytningen av protein.
Mängden urea i blodet ger ett mått på ansamlingen av slaggämnen, dvs
hur orenat blodet är. Mängden urea ger också en uppfattning om relationen
mellan intag och nedbrytning av protein, men urea i blodet kan öka eller
minska av också många andra skäl än njursvikt.
Ett annat sätt att mäta njurarnas reningsförmåga är genom ett
speciellt urinprov, där du skall samla all din urin under 24 timmar.
Genom detta prov får man ett mått på reningsförmågan genom s k
kreatinin-clearance.
Genom att tillföra t ex Iohexol (ett röntgenkontrastmedel) till blodet
och sedan studera hur snabbt det försvinner ur kroppen får man en ännu
noggrannare uppfattning av njurarnas funktion (Iohexol-clearance).
Med alla dessa metoder kan njurarnas reningsförmåga uppskattas.
Den kallas med ett fint ord ”glomerulär filtration” (GFR) och uttrycks
i milliliter per minut. Men i praktiken och i dagligt tal är det ungefär
detsamma som procent (%) av normal funktion.
Så här delar doktorerna in njursvikt i olika svårighetsgrader
eller stadier:
1.
Mer än 90 = normal reningsförmåga eller funktion
2.
60–89 = lätt njursvikt (ger inga symtom)
3.
30–59 = måttlig njursvikt
4.
15–29 = allvarlig njursvikt (ger symtom)
5. Mindre än 15 = mycket liten reningsförmåga eller funktion
N E D S AT T
NJURFUNKTION
– NJURSVIKT
4:3
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 22
Symtom vid njursvikt
När njurarnas förmåga att rena blodet har försämrats kraftigt ansamlas
giftiga ämnen i blodet och man får uremi. Dessutom rubbas bland annat
vätske- och saltbalansen i kroppen. Man kan också få överskott av vissa
hormoner och brist på andra.
Med allt sämre njurfunktion – och därmed tilltagande uremi – uppträder fler och fler tecken eller symtom på njursvikt. Inte alla njursviktiga
får alla dessa symtom, vissa får fler och mer, andra får färre och mindre.
Många får nästan inga symtom alls förrän funktionen har blivit riktigt
dålig, när mindre än 30% av funktionen är kvar. Det är det lömska med
njursvikt, att man själv länge inte märker någonting.
De vanligaste tecknen på njursvikt är:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tilltagande och onormal trötthet.
Koncentrationssvårigheter.
Sämre aptit, maten ”smakar inte”. Viktminskning.
Förändrad smakupplevelse. Kaffe och vin, till exempel,
smakar inte alls som tidigare och inte ”gott”.
Illamående och kräkningar.
Diarréer, ”bubblig” och bråkig mage.
Klåda, det kan klia omotiverat var som helst på kroppen.
Ansamling av vätska, s k ödem (t ex på smalbenen).
Missfärgningar på huden (grå eller gula).
Sömnrubbningar, svårt att sova.
Minskad lust och förmåga till sexuell aktivitet.
Ökad infektionskänslighet (lättare förkyld och längre).
Ökad blödningsbenägenhet (lätt blåmärken).
Av alla dessa symtom är säkert tilltagande trötthet det vanligaste. Övriga
symtom kan uppträda när som helst eller inte alls och i vilken ordning
som helst.
Men, som sagt, alla får inte alla symtom och vart och ett av dessa
symtom kan ha också helt andra orsaker. Det är kanske först när flera av
dessa symtom uppträder samtidigt – och man berättar om dem för sin
läkare – som njursvikten upptäcks.
Eftersom sjukdomen ibland inte upptäcks förrän ganska sent kan
njurarna då ha blivit både omvandlade och förminskade. Då är det många
gånger svårt att fastställa den egentliga orsaken till njursvikten, dvs
grundsjukdomen, och för sent att göra något åt den.
Kvarstår det faktum att du drabbats av njursvikt och det enda du kan
göra är att försöka ”gilla läget”, göra det bästa av situationen och inrikta
dig på att göra ditt yttersta för att försöka bibehålla den njurfunktion du
nu har kvar. Det är det ”jobbet” resten av den här pärmen kommer att
handla om.
4:4
N E D S AT T
NJURFUNKTION
– NJURSVIKT
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 23
Vad blodproven och urinproven berättar
Resultaten av analyserna av blod- och urinproverna presenteras vanligen
i en rapport till din doktor, en rapport som du kan få en kopia av.
• Längst till vänster står det vad de olika proverna ”heter”.
• I nästa kolumn(-er) redovisas dina värden.
• Längst ut till höger anges ”normalvärden”, ”referensvärden” eller
”referensintervall” och dessa anger vad som anses vara det ”normala”.
• Om ditt värde på något av proverna avviker från ”det normala”, dvs
inte ligger inom ramarna för referensintervallet, markeras det ofta
med en asterix (*).
Här nedan får du nu korta förklaringar av vad de olika analyserna är till
för och vad de olika värdena betyder.
Hemoglobin, Hb (”blodvärdet”), är ett protein i de röda blodkropparna, som sköter transporten av syre från lungorna till kroppens alla celler.
Vid njursvikt sjunker blodvärdet, antalet röda blodkroppar minskar, därför att det inte bildas tillräckligt mycket av hormonet EPO.
Transferrinmättnad – Anger hur stor andel av det järntransporterande
proteinet transferrin, som har järn bundet till sig.
Hypokroma erytrocyter – Andelen röda blodkroppar med järnbrist. Ett
nytt prov som används för att bedöma om tillräckligt med järn finns tillgängligt för att bilda nya röda blodkroppar.
EVF, hematocrit – Andel av blodet som är röda blodkroppar.
Leukocyter, LPK – Vita blodkroppar är en del av vårt immunförsvar
mot infektioner. Antalet vita blodkroppar ökar vid infektioner.
Trombocyter, TPK – (”blodplättar”). En liten blodkropp som har stor
betydelse för blodets koagulering (levringsförmåga). Vid njursvikt har
trombocyterna en rubbad funktion, som ger ökad blödningsbenägenhet.
C-reaktivt protein – (”snabbsänkan”). Ett protein som ökar kraftigt och
snabbt, framför allt vid bakteriella infektioner. Lätt ökning vid virusinfektioner, ledinflammationer och operationer. Provet har vid njursjukdom
ersatt den gamla ”sänkan”, som oftast är förhöjd pga njursjukdomen.
Ferritin – Ett protein som binder järn och som används som ett av
måtten på hur mycket järn som finns i kroppen.
Kalium – Ett viktigt ämne som behövs för kroppens alla celler. Det kan
stiga i blodet vid njursvikt. Både för högt och för lågt kalium kan ge
rubbningar i hjärtrytmen.
Natrium – Ett ämne som tillsammans med klorid blir koksalt. Högt
natrium kan tyda på intorkning, men natriumkoncentrationen avspeglar
dåligt kroppens totala natriuminnehåll.
Kreatinin – Ett slaggämne från muskulaturen, som stiger vid njursvikt
och är rutinprovet för att bedöma njurfunktionen. Muskulösa personer
har högre kreatininvärden än smala, tunna personer.
N E D S AT T
NJURFUNKTION
– NJURSVIKT
4:5
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 24
Urea – Ett slaggämne och nedbrytningsprodukt av protein i kroppen
och kosten. Stiger vid njursvikt. Sjunker vid minskat proteinintag.
Albumin – Ett viktigt protein i blodet, som bland annat håller vätskan
på plats i blodbanan. Albumin bildas i levern och kan ligga lågt vid
inflammationer, leversjukdomar och vid undernäring. Vid njursjukdomar
som medför att stora mängder protein läcker ut i urinen sjunker albuminvärdet. Vid mycket låga albuminvärden ökar tendensen till svullnad,
ödem, i kroppen.
Totalkolsyra (koldioxid eller bikarbonat) – Ett prov som anger blodets
syra-bas-balans. Njurarna reglerar även denna balans. Vid njursvikt kan
blodet bli surt och bikarbonatet eller kolsyravärdet sjunker.
Kalcium – kalk, är av betydelse för att bygga upp skelettet. Vid njursvikt
kan kalciumvärdet i blodet påverkas både uppåt och nedåt. D-vitamin,
som påverkar kalkbalansen, aktiveras i njurarna och denna funktion slås
mer eller mindre ut vid njursvikt.
Fosfat – Tillsammans med kalk bygger fosfat upp skelettet och hjälper
också till med syra-bas-balansen i kroppen. Fosfatvärdet stiger vid njursvikt.
Parathyroideahormon, PTH – (bisköldkörtelhormon). Reglerar kalkbalansen i kroppen. Är PTH för högt frigörs kalk från skelettet – vilket
kan leda till benskörhet – och kalciumvärdet i blodet stiger. Vid njursvikt
får man alltid en påverkan på PTH genom den störda kalkbalansen.
Kolesterol – Blodfetter. Totalkolesterol är ofta normalt eller lågt vid
avancerad njursvikt och nivån är inte som hos njurfriska direkt relaterad
till risken för hjärtsjukdom.
LDL-kolesterol – Det ”onda” kolesterolet. Behöver inte vara förhöjt vid
njursvikt.
HDL-kolesterol – Det ”goda” koleterolet. Vid njursvikt är HDL ofta
lågt.
Alat – Ett ämne som utsöndras av levern. Vid akuta leversjukdomar stiger
det ibland mycket kraftigt. Lätt förhöjning kan ses vid t ex fetma, hjärtsvikt, hepatit och infektion eller ibland som biverkan av någon medicin.
Glukos – Blodsocker. Förhöjt vid diabetes.
HbA1c – Anger hur mycket glukos som bundits till hemoglobinet.
Används som mått på blodsockerinställningen de senaste veckorna.
Från urinprovet – 24 timmars urinsamling – får man veta bl a:
tU-Urea (ureautsöndringen) – Används som indirekt mått på proteinintaget.
Pt-kreatininclearance – Mått på njurfunktionen (reningsförmågan)
uttryckt i ml/minut, vilket i praktiken kan sägas vara ungefär detsamma
som procent av normal funktion.
u-sticka – Leukocyter, vita blodkroppar i urinen, vilket kan vara förhöjt
vid urinvägsinfektion.
4:6
N E D S AT T
NJURFUNKTION
– NJURSVIKT
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 25
Erytrocyter – Röda blodkroppar i urinen, som kan vara vanligt vid
njursjukdomar och som normalt inte ska vara där.
Albumin/protein – Proteinutsöndring i urinen – ju lägre, desto bättre.
Dina egna rapporter
Här kan du sätta in dina egna laboratorie-rapporter. På så sätt kan du
själv följa utvecklingen och äntligen fatta vad alla de här proverna går ut
på och vad de betyder för just dig.
Till exempel: Om något eller flera av dina värden ligger utanför det
”normala”, dvs utanför ”referensintervallet”, då kanske det kan rättas till,
antingen med något läkemedel eller med förändringar av din kost eller på
något annat sätt. Hur det kan gå till kommer din doktor att berätta för dig.
Här intill sitter också scheman för några av de viktigaste värdena. Så här
kan du göra dina egna hälsoutvecklingskurvor genom att pricka in dina
egna värden för kreatinin och kreatinin-clearance vid olika tidpunkter.
Mina Kreatinin-värden (P-Kreatinin)
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
N E D S AT T
Datum
NJURFUNKTION
– NJURSVIKT
4:7
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 26
Mina Kreatinin-värden (P-Kreatinin)
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Datum
Mina Kreatinin-värden (P-Kreatinin)
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Datum
N E D S AT T
NJURFUNKTION
– NJURSVIKT
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 27
Mitt Kreatinin-clearance (Pt-Krea clearance)
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Datum
Mitt Kreatinin-clearance (Pt-Krea clearance)
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
N E D S AT T
Datum
NJURFUNKTION
– NJURSVIKT
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 28
Mitt Kreatinin-clearance (Pt-Krea clearance)
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Datum
Mitt Kreatinin-clearance (Pt-Krea clearance)
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Datum
N E D S AT T
NJURFUNKTION
– NJURSVIKT
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 29
5. Behandling av njursvikt
Olika på olika nivåer
Beroende på var någonstans i sjukdomsprocessen du befinner dig är
behandlingen förstås olika.
• Vid de tidigaste tecknen på att någonting inte är som det ska:
Då ska man utreda det som är på gång och därmed försöka förebygga
att sjukdomsprocesser bryter ut på riktigt (se flik 3).
• När kreatinin-värdet, dvs mängden slaggämnen i blodet, har börjat
stiga från det normala:
Då måste grundsjukdomen utredas ordentligt och behandlas och det
kan röra sig om medicinering, fysisk aktivitet samt kost- och levnadsförändringar.
• När sjukdomen har lett till en rejält nedsatt njurfunktion, dvs när
kanske bortåt hälften av njurfunktionen gått förlorad:
Då – om inte förr – behöver man specialiserad utredning och behandling
av specialistläkare vid njurklinik.
• När njursjukdomen börjar ge alltmer påtagliga symtom i form av
tilltagande trötthet, illamående, klåda, etc, dvs när mindre än en tredjedel av njurfunktionen är kvar:
Än intensivare specialistvård och intensivare program för din egenvård
– för att bromsa försämringen och lindra symtomen.
• När njurfunktionen helt eller nästan helt gått förlorad (dvs när det är
mindre än 5–7% kvar):
Då måste njurarnas funktioner ersättas, antingen med dialys eller med
en njurtransplantation.
Konserverande behandling
När njursjukdomen, vilken den än är, har medfört att din njurfunktion
blivit nedsatt, då är det ytterst ovanligt att njurarna kan bli helt friska
igen. Den skada, som njurarna fått, läker helt enkelt inte. Så, vad du nu
måste koncentrera dig på är att ta vara på och sköta om den njurfunktion
du har kvar.
Många kroppsliga funktioner går ju ner med tiden – beroende på
sjukdomar av olika slag och även som en naturlig del av åldrandet.
Man kanske inte ser lika bra hela livet, man hör inte lika bra, man springer
inte lika fort.
Men, man kan ändå ha ett bra liv. Det kan man länge ha med nedsatt
njurfunktion också.
För de flesta förändras njurfunktionen relativt långsamt. Som i ”en
sakta sluttande utförsbacke” – och länge utan att medföra några tydliga
symtom eller besvär. Det säger sig därför själv att kan man upptäcka och
BEHANDLING
AV N J U R S V I K T
5:1
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 30
börja bromsa försämringen ”högt upp i backen”, då har man större
marginal, bättre chans att få njurarna att fungera hyggligt bra – och längre.
All behandling och all din egenvård – när du drabbats av nedsatt njurfunktion – syftar till att bevara eller ”konservera” den funktion du har
kvar. Det är därför den vanligen kallas ”konserverande behandling”. Den
kan ta sig olika uttryck beroende på ”var på skalan” du befinner dig. Till
exempel är regelbunden fysisk träning bra för dig oavsett hur mycket
njurfunktion du har kvar – medan till exempel att med medicinering
reglera mängden kalium i ditt blod vanligen inte blir nödvändigt förrän
funktionen är förhållandevis dålig.
Själva poängen med den konserverande behandlingen är alltså att
”rädda det som räddas kan”. Det är det som doktorns ordinationer, din
egenvård, ditt eget ansvarstagande och hela samverkan mellan dig, all
vårdpersonal och alla andra runt dig syftar till.
Som du kommer att märka i resten av den här handboken är det
mycket du kan göra själv för att bibehålla eller öka din livskvalitet och för
att vinna värdefull tid. Och det är ganska mycket som helt och hållet
hänger på din egen insats.
Målen för den konserverande behandlingen är att:
•
Stoppa eller bromsa försämringen av njurfunktionen, dvs
vinna tid.
•
Förebygga, hindra eller lindra komplicerande sjukdomar, t ex
hjärt- och kärlsjukdomar.
•
Förebygga, hindra eller lindra symtomen på njursvikt, dvs må
bättre.
Helt avgörande information och utbildning
När du fått nedsatt njurfunktion och orsaken till din njurskada kanske har
blivit klarlagd, det första din doktor då gör är att ge dig en grundlig
information om både sjukdomen och behandlingen. Den här första
informationen får du antagligen direkt från din doktor – och gärna tillsammans med din närstående, eftersom fyra öron hör bättre än två!
Men, det kan också vara så att du och din närstående erbjuds en ännu
grundligare och rejäl utbildning i form av en ”kurs” för njursviktiga. Då
får du också träffa andra i samma situation som du och lära dig ännu mer
genom deras erfarenheter.
Doktorns viktigaste åtgärder
Med tillgång till alla dina test-resultat, efter undersökning och samtal,
kan doktorn lägga upp en plan för din behandling. Målen för behandlingen är klara: Att stoppa eller bromsa försämringen och att minimera
både symtom och komplikationer. Här följer en lista på några av de viktigaste åtgärder, som doktorn kan ordinera för dig:
5:2
BEHANDLING
AV N J U R S V I K T
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 31
1. För att stoppa eller bromsa försämringen
a. Optimalt, dvs tillräckligt lågt, blodtryck är det absolut viktigaste
för alla njursjuka. Två typer av blodtrycksmediciner har en
speciellt skyddande effekt för njurfunktionen. Läs mer om detta
under flik 6.
b. Inställning av blodsockret hos diabetiker. Se flik 7.
2. För att förebygga, hindra eller lindra komplicerande
sjukdomar:
a. Samma som under 1. ovan.
b. Kalk- och fosfatkontroll. Flik 8.
c. Sluta röka. Flik 8.
d. Regelbunden fysisk aktivitet. Flik 9.
e. Behandla blodbrist, anemi. Flik 8.
f. Behandla acidos, försurning. Flik 8.
g. Behandla infektioner och andra tillstötande sjukdomar.
h. Anpassa läkemedelsbehandlingen till njurfunktionen.
3. För att förebygga, hindra eller lindra symtomen:
a. Alla åtgärder enligt ovan 1 och 2.
b. Kostbehandling, dvs låg-protein-diet. Läs mer under flik 11.
Samverkan och ditt eget ansvar
Doktorn har nu gjort upp en plan för din behandling, anpassad precis
till just din situation och den kan innehålla alla eller ett flertal av
punkterna ovan.
Nu skall planen genomföras – och du kommer att upptäcka att
genomförandet av planen är någonting som nästan helt och hållet hänger
på dig själv. Doktorn ordinerar din behandling, men det är du själv som
måste genomföra behandlingen. Och det är ju ganska naturligt. Det är
ju du som har ansvaret för din kropp och dina njurar – 24 timmar om
dygnet, varje dag, året om.
Det är alltså du som är ”chefen”, du bestämmer över din kropp.
Men du behöver doktorn som din medicinske ”rådgivare”, dietisten som
din ”kost-konsult” och sjuksköterskan för stöd och andra klarlägganden.
Och du behöver dina närmaste både hemma och på jobbet för fortlöpande stöttning.
BEHANDLING
AV N J U R S V I K T
5:3
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 32
Kort sagt:
• Doktorn kan och ska ge dig de bästa råden, de mest effektiva ordinationerna för just din situation, men det är du som måste följa dem.
• Dietisten kan ge dig mängder av råd om vad du skall äta och dricka,
men morgon, middag och kväll varenda dag är det i alla fall du –- och
bara du själv – som bestämmer vad du äter.
• All vårdpersonal gör sitt bästa för att hjälpa dig, men dem träffar du ju
sammanlagt bara någon enstaka timme per år – resten av tiden får du
faktiskt sköta dig alldeles själv.
Det är dina njurar, din kropp och ditt liv det här handlar om.
Din egen behandlingsplan
Behandlingen av just din njursvikt – med syfte att bevara så mycket som
möjligt av funktionen så länge som möjligt – kan vara relativt enkel eller
komplicerad. På bladet här intill kan du – tillsammans med din doktor
– skriva ner de viktigaste detaljerna i din egen behandlingsplan – en plan
som du sedan skall följa så bra du någonsin kan.
Njurersättning
När njurarnas funktion har blivit väldigt dålig ökar vanligtvis de mer
besvärande symtomen på njursvikt. Då räcker inte den konserverande
behandlingen längre och man får överväga dialys eller transplantation.
Genom dialysen renas blodet och det kan ske på i huvudsak två
olika sätt, genom bloddialys eller påsdialys. Om det blir aktuellt för
dig att börja med dialys kommer du att få detaljerad information om de
här metoderna.
Njurtransplantation innebär att en njure från en givare, en donator
(levande eller just avliden), förs över till en med sviktande njurar. Av olika
skäl kan inte alla njursviktiga få en ny njure. Men om du kommer att bli
aktuell för njurtransplantation kommer du att genomgå en mycket noggrann medicinsk utredning och få detaljerad information om hur det hela
går till.
Även vid dessa behandlingar krävs din aktiva medverkan.
5:4
BEHANDLING
AV N J U R S V I K T
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 33
Min behandlingsplan
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
BEHANDLING
AV N J U R S V I K T
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 34
Mina anteckningar
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
BEHANDLING
AV N J U R S V I K T
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 35
6. Högtryck eller lågtryck
Att ”ta blodtrycket” är en av de vanligaste åtgärdena du får vara med om
hos doktorn eller sjuksköterskan. Många har också hört talas om att högt
blodtryck inte är så bra.
Men, vad är då ”blodtryck”?
Jo, det är det tryck, som finns i blodkärlen. Precis som med vädret
mäter man blodtrycket i mmHg, vilket betyder millimeter kvicksilver.
Rättare sagt är det två värden man mäter med en blodtrycksmanschett
runt överarmen:
• Det systoliska trycket är det tryck du har precis när hjärtat drar
ihop sig och pressar blodet ut i alla blodkärl. Det är normalt cirka
120–130 mmHg.
• Det diastoliska trycket är det tryck du har när hjärtat slappnar av
mellan slagen – hjärtat fungerar ju som en pump. Det är normalt cirka
80–85 mmHg.
Ett normalt blodtryck kan alltså vara till exempel 120/80, etthundratjugo över åttio. När blodtrycket är eller blir högre talar man om:
• ”Lätt högtryck” när trycket går över 140/90
• ”Måttligt högtryck” när trycket går över 160/100
• ”Svårt högtryck” när trycket går över 180/110
Ungefär var femte vuxen är drabbad av högt blodtryck. Andelen personer, som har högt blodtryck, ökar med åldern – högre ålder, högre
tryck. Högt blodtryck är alltså en vanlig åkomma.
Det finns som regel ingen speciell, enstaka orsak till högt blodtryck.
Det kan allmänt bero på en rad olika och samverkande faktorer. Det
kan vara ärftligt, det kan bero på kosten, fysisk inaktivitet, övervikt och
stress. Njursjukdom innebär dock nästan alltid att tendensen till högt
blodtryck ökar.
Testa trycket själv
Om du vill kunna mäta ditt eget blodtryck kan du mycket väl göra det
själv med hjälp av de små, automatiska blodtrycksmätare som finns idag.
Dom drivs med enkla batterier och det enda du gör är att sätta på dig
manschetten runt överarmen och trycka på knappen. Efter ungefär en
minut visar mätaren både blodtryck och puls. Blodtrycksmätare kan man
köpa på t ex Apoteket och de kostar cirka 1100 kronor.
HÖGTRYCK
ELLER LÅGTRYCK
6:1
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 36
Innan du tar ditt eget blodtryck skall du sätta dig ner en stund, kanske
tio minuter eller så. Koppla av, andas djupt och försök slappna av. Det är
nämligen så att när man är ”uppe och springer” ökar blodtrycket och det
skall det göra, det är normalt. Så, ta det lugnt en stund innan du tar
trycket och gör likadant varje gång, annars kan du inte jämföra resultaten.
Om du har en egen blodtrycksmätare kan det vara en bra idé att
ta med den vid ett besök hos doktorn eller sjuksköterskan. Då kan du
jämföra värdena du får med din egen mätare och med sjukhusets mätare.
Det kan vara viss skillnad.
Högtryck är inte bra
Att ha högt blodtryck är inte bra för hälsan, eftersom det allvarligt ökar
risken för hjärt-kärl-sjukdomar. Blodkärlen kan få tjockare väggar, hjärtat
påverkas negativt liksom ögonen. Ju högre blodtryck man har över längre
tid, desto större risk är det för t ex hjärtsjukdom och stroke.
Högtryck och njurar
Högt blodtryck i sig är inte bra. Högt blodtryck och njursvikt är värre.
Det är nämligen så att högt blodtryck i sig kan orsaka njursvikt, det är en
av orsakerna till njursvikt. Och tvärtom. Njursvikt leder förr eller senare
till att blodtrycket stiger, bland annat för att njurarnas kontroll av blodtrycket försämras.
Med andra ord: Högt blodtryck och njursvikt förstärker varandra på
ett negativt och olyckligt sätt.
Det är viktigt för alla människor att försöka hålla och bibehålla ett så
normalt blodtryck som möjligt med tanke på åldern. För njursviktiga är
det ännu viktigare. Njursvikten i sig driver fram ett högre blodtryck, som
i sin tur ökar risken för att njurfunktionen försämras och för följdsjukdomar i hjärta och kärl.
Att hålla blodtrycket nere är därför ett av de viktigaste – kanske det
allra viktigaste – målet för den konserverande behandlingen av njursviktiga.
Speciella typer av blodtrycksmediciner har visat sig särskilt värdefulla
vid njursjukdom. Det är läkemedel av typen ACE-hämmare och ARB/
AII-antagonister, som sänker blodtrycket, minskar proteinutsöndringen
och därmed skyddar njurarna mot försämring av funktionen. Ju lägre
blodtryck, ju mindre proteinutsöndring, desto saktare går försämringen.
Och tvärtom, ju högre blodtryck, desto snabbare går försämringen
av njurfunktionen.
Vad du ”skall ha”
Helst av allt skall du ha ”optimalt” blodtryck, det är det bästa.
Som njursviktig är det ännu viktigare. Ett riktmärke är att en njursviktig skall ha ett blodtryck på 130/80 eller lägre. Många gånger försöker
man sänka blodtrycket ytterligare till 110–120/70 för att uppnå maximal
skyddseffekt, men bl a diabetiker kan ha svårt för så låga värden.
6:2
HÖGTRYCK
ELLER LÅGTRYCK
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 37
Håll trycket nere
Vad kan du då göra för att försöka hålla blodtrycket på en låg och bra
nivå även som njursviktig (för vilka det är svårare)? Eller du kanske måste
försöka sänka blodtrycket om det har blivit för högt?
Eftersom du antagligen inte vet exakt vad som orsakat det höga
blodtrycket – förutom njursvikten förstås – får du kanske pröva dig fram
med flera (eller alla) av följande åtgärder:
• Att ta den blodtrycksmedicin, som doktorn ordinerat och precis så
som doktorn föreskriver, är mycket viktigt. Du kan få en eller två eller
flera olika blodtrycksmediciner, som har lite olika effekt och som tillsammans syftar till att sänka ditt för höga blodtryck.
• Regelbunden fysisk aktivitet, helst varje dag, kan sänka blodtrycket
med upp till 10–20 mmHg. Läs mer under flik 9.
• Att gå ner i vikt om du är kraftigt överviktig. Ökad vikt ökar vanligen
blodtrycket, medan minskad vikt kan sänka blodtrycket – se flik 10.
• Att sluta röka och snusa. Nikotin drar ihop de minsta blodkärlen
– man blir t ex ”kall och vit” på huden när man röker (speciellt när
man drar halsbloss) – och ökar därmed blodtrycket. Se flik 8.
• Att äta mindre salt, helt undvika ”saltgodis”, sluta salta extra på
maten, laga maten själv med minsta möjliga saltmängd. Salt gör att
du samlar på dig vätska, vilket gör att trycket ökar. När du saltar
mindre vänjer du dig snabbt vid smaken och mår bättre. Se också flik
8 om saltbalansen.
• Att inte dricka överdrivet mycket. Mer vätska ökar trycket. Minska
på saltet och du blir mindre törstig.
• Att stressa mindre, att göra mer av det du gillar och mindre av sånt
du inte gillar. Stress ger med naturlighet ökat blodtryck.
• Att lära dig olika tekniker för avslappning och ta dig tid för att slappna
av ordentligt varje dag.
• Att se till att sova gott om natten.
• Att även i övrigt sköta din behandling så bra du någonsin kan.
Det finns med andra ord en hel rad olika åtgärder som du kan ta till
för att hjälpa dig själv till ett lägre blodtryck. Ju fler av dessa metoder för
att försöka sänka blodtrycket som du använder, desto större är chansen
att du lyckas.
Och igen, tänk på detta:
Ju lägre blodtryck, desto effektivare bromsar du din njursjukdom.
HÖGTRYCK
ELLER LÅGTRYCK
6:3
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 38
Konditions- och styrketräning
Fysisk aktivitet kan både förebygga utvecklingen av högt blodtryck och
sänka blodtrycket om och när det blivit för högt. Därför rekommenderas:
• Konditionsträning, 3–7 dagar i veckan, 30–60 minuter per träningstillfälle och ”måttligt ansträngande”, som till exempel raska promenader. Har du inte tränat mycket förut skall du börja försiktigt och
sedan – alltefter som din kondition förbättras – öka ”ansträngningen”
och pröva t ex stavgång, jogging, bordtennis, längdskidåkning,
badminton, fotboll, tennis och andra liknande aktiviteter.
• Styrketräning, många repetitioner och lågt motstånd (dvs med inte
för tunga vikter).
Principen för träningen för att motverka högt blodtryck är att den normalt inte skall vara mer ansträngande än att du kan fortsätta prata med
din kompis samtidigt. Du skall hålla en lagom ”prat-fart”. Tillsammans
med en kompis – eller varför inte med en annan njursviktig – kan
du sålunda förena nytta med nytta med nöje. Om du sedan någon gång
per vecka ”tar i” lite mer, lite mer ansträngande så att du blir flåsig och
svettig, så ökar det effekten av träningen.
Om du tycker att en del av exemplen på aktiviteter här ovan är för
”sportiga” eller för ”hurtiga” kan du självklart uppnå samma eller likande
träningseffekter med en hel del vanliga sysslor, som t ex att städa huset,
klippa gräsmattan (med handdragen klippare), odla i trädgården, hugga
ved, tapetsera om, leka kull och annat med barnen eller barnbarnen,
dansa gammaldans eller bugg eller tango, skaffa en motionskrävande
hund eller häst, kratta löv, gå eller cykla i stället för att ta bussen eller
bilen, plocka svamp och bär i skogen, ta trapporna i stället för hissen, gå
och handla i en affär som ligger lite längre bort, putsa fönstren, etc. Bara
din fantasi sätter gränser för vad du kan hitta på av hälsosam fysisk aktivitet.
Du kan också skaffa dig en enkel stegräknare och se till att du tar
sisådär 10 000 steg varje dag. Du kommer att bli förvånad över det antal
steg du tar utan att du egentligen tänker på det.
Tvärtom finns också
Den vanligaste orsaken till lågt blodtryck hos äldre är hjärtsvikt.
Vid vätskeförluster och vid intensiv behandling med urindrivande och
blodtryckssänkande läkemedel kan blodtrycket sjunka. Om du har för
lågt blodtryck kan du få yrsel och illamående när du reser dig. Din
doktor kommer då att ge dig de råd och de läkemedel du behöver.
6:4
HÖGTRYCK
ELLER LÅGTRYCK
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 39
Göra själv
Det är med andra ord mycket du kan göra själv för att förebygga för högt
blodtryck eller sänka trycket när det blivit för högt.
Om du tar blodtrycket själv kan du gärna använda det blodtrycksschema, som sitter här nere och på nästa sida. Pricka in dina värden och
följ utvecklingen av ditt eget blodtryck. Ta också med pärmen och be sjuksköterskan fylla i dina värden vid varje återbesök. På det här sättet får du
ett synbart kvitto på om din medicinering och andra åtgärder har effekt
över tiden.
Det här är naturligtvis ganska allmänna råd. För att få reda på vad som
kan vara bäst för just dig bör du fråga din doktor. Han eller hon kanske
skriver ut ”Fysisk Aktivitet på Recept” till dig. En sjukgymnast eller
fystränare kan naturligtvis också ge dig goda råd och ett individuellt
program för din träning.
Mitt blodtryck
Blodtryck
180
150
130
100
80
0
HÖGTRYCK
Datum
ELLER LÅGTRYCK
6:5
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.01
Sida 40
Mitt blodtryck
Blodtryck
180
150
130
100
80
0
Datum
Mitt blodtryck
Blodtryck
180
150
130
100
80
0
Datum
HÖGTRYCK
ELLER LÅGTRYCK
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 41
Mitt blodtryck
Blodtryck
180
150
130
100
80
0
Datum
Mitt blodtryck
Blodtryck
180
150
130
100
80
0
HÖGTRYCK
Datum
ELLER LÅGTRYCK
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 42
Mitt blodtryck
Blodtryck
180
150
130
100
80
0
Datum
Mitt blodtryck
Blodtryck
180
150
130
100
80
0
Datum
HÖGTRYCK
ELLER LÅGTRYCK
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 43
7. Diabetes och njursvikt
En av komplikationerna av långvarig diabetes är att njurfunktionen
kan försämras – och till och med upphöra. Ungefär en tredjedel av
alla med diabetes (både typ 1 och typ 2) drabbas också av njursvikt.
Ungefär en fjärdedel av alla med njursvikt har också diabetes. Men, förekomsten av diabetes ökar i hela världen och därför ökar också andelen
diabetiker bland de njursviktiga. I USA är cirka 50% av de njursviktiga
också diabetiker.
Varför diabetiker kan få njursvikt
Ett antal faktorer har betydelse för om diabetiker utvecklar njursvikt eller
inte. Här följer några av de viktigaste:
• Förhöjt blodsocker skadar blodkärlen i njurarna och gör att protein
(albumin) läcker ut i urinen (mikroalbuminuri vid små mängder, makroalbuminuri och proteinuri när mängderna blir större). Ett förhöjt
blodsocker gör också att njurarnas reningsfunktion (tillfälligt) ökar
och denna ”överfunktion” leder på sikt till ett ökat slitage på njurarna.
Blodsockerkontrollen är därför mycket viktig. Ju lägre värde på
HbA1c, desto bättre.
• Högt blodtryck kan bidra till att njursvikt utvecklas och god kontroll
av blodtrycket är därför mycket viktigt. Alla diabetiker bör ha ett
blodtryck på 130/80 eller helst lägre.
• Högt kolesterol i blodet innebär en ökad risk för åderförkalkning
och därför kontrolleras kolesterolhalten när man som diabetiker fått
tecken på njurpåverkan. Höga värden bör sänkas för att förebygga
hjärtsjukdom.
• Rökning innebär en högre risk för att utveckla njursjukdom. En
hög konsumtion av tobak kan också leda till att försämringen av njurfunktionen går snabbare.
• Ärftliga faktorer kan också spela in, dvs om man har diabetes eller
högt blodtryck i släkten.
Skadad njure läker inte
När väl en skada på njurarna uppkommit som en effekt eller komplikation av diabetes blir nedsättningen av funktionen bestående, dvs funktionen kommer inte tillbaka. Detta understryker vikten av att upptäcka de
första tecknen, dvs mikroalbuminurin, så tidigt som möjligt och direkt
sätta in nödvändiga åtgärder.
DIABETES
OCH NJURSVIKT
7:1
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 44
Förebyggande
Det allra första målet är förstås att på alla sätt försöka förebygga att sjukdomen diabetes utvecklar sig – för då förebygger man ju också diabetisk
njursvikt. Vid läkarbesök eller kontroll bör därför en test av blodsockret
ingå för att om möjligt, så tidigt som möjligt, avslöja förstadierna till diabetes eller tidig diabetes. De förebyggande och behandlande åtgärder
som då kan sättas in kan bestå av:
• förändringar i kosten
• ökad fysisk aktivitet
• minskad vikt
• bättre värden på blodfetterna
• rökstopp
• annat
Tidig insats
Om tidiga skador kan upptäckas genom att protein/albumin läcker ut
i urinen, dvs vid mikroalbuminuri, är det angeläget att blodsockernivån
sänks och att blodtrycket kontrolleras och vid behov sänks. Ja, medicinering med de speciellt njurskyddande, blodtryckssänkande medicinerna
kan vara motiverat även om blodtrycket inte (än) är förhöjt – detta för
att minska albuminurin.
Regelbunden – minst en gång per år – test för eventuell mikroalbuminuri är ett obligatorium för alla med diabetes. Om värdena är förhöjda
görs provet om några gånger, då värdena kan variera över tiden. Ju lägre
mikroalbuminuri, desto bättre effekt av behandlingen
Noggrann kontroll av blodsockret – och blodtrycket – minskar sålunda
risken för att utveckla njursvikt.
Kost för diabetiker
Vad en diabetiker kan och bör äta kan bli rätt komplicerat och även problematiskt. Diabetiker-kost och njursvikts-kost kan vara väldigt olika.
Å ena sidan bör kosten inte medföra att blodsockret stiger för mycket
efter måltid, vilket innebär att kosten inte får innehålla för mycket av
enkla sockerarter.
Å andra sidan – om du också har drabbats av njursvikt – kanske du blir
rekommenderad att äta en låg-protein- och hög-energi-kost för att lindra
symtomen av din njursvikt, dvs en kost som innehåller mindre protein,
men också mer kolhydrater och fett.
Det säger sig själv att de här två kostråden, som står emot varandra,
kan leda till både konflikter och med nödvändighet till kompromisser.
Det är därför mycket viktigt att du dels lär dig en hel del om vad kosten
innehåller (se avsnitt 11) och dels får hjälp av en dietist för att mer i detalj
arbeta fram vilken kost just du behöver.
7:2
DIABETES
OCH NJURSVIKT
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 45
Fortsatt kontroll
Genom att behandla och kontrollera riskfaktorerna kan situationen förbättras, en fortsatt försämring av njurfunktionen bromsas och ibland till
och med stoppas.
Här följer de behandlingsmål som anges i de Nationella Riktlinjerna
för diabetesbehandling:
God
kontroll
Gränsområde
Otillfredsställande
Plasmaglukos före
måltid, mmol/l
4.9–6.8
6.9–8.7
högre än 8.8
Plasmaglukos efter
måltid, mmol/l
6.1–8.9
9.0–11.1
högre än 11.1
Hemoglobin A1c
%
lägre än 6.5
6.5–7.5
högre än 7.5
Kolesterol
mmol/l
lägre än 5.0
5.0–6.0
högre än 6.0
Triglycerider
mmol/l
lägre än 1.7
1.7–2.2
högre än 2.2
Mina anteckningar
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
DIABETES
OCH NJURSVIKT
7:3
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 46
Mina anteckningar
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
DIABETES
OCH NJURSVIKT
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 47
8. Kontrollera och balansera
Att jobba aktivt för att motverka högt blodtryck är en av de viktigaste
åtgärdena när man har njursvikt. Men det är inte nog med det. Som
njursviktig är det en rad andra saker du också måste hålla reda på för att
må så bra som möjligt.
Njursvikt innebär ju att njurarnas normala funktioner har reducerats
och då måste den förlorade funktionen ersättas på något sätt. Om njurarna
inte längre orkar reglera och hålla blodtrycket på en normal eller acceptabel nivå, då måste man hjälpa njurarna, till exempel genom att tillföra ett
läkemedel som sänker blodtrycket. Orkar inte njurarna längre producera
tillräckligt mycket urin, då samlar du på dig vätska och doktorn kan
komma att ordinera ett ”urindrivande” läkemedel.
Det här visar att många av de läkemedel, som du kommer att bli ordinerad, helt enkelt sätts in som en kompensation för den njurfunktion,
som gått förlorad.
I det här avsnittet får du lära dig lite mer om några av de vanligaste
faktorerna. Det är viktiga detaljer, som din doktor vill kontrollera och
reglera för att hålla alla dina system i bästa möjliga balans. Det mesta här
kräver din aktiva medverkan.
Med ledning av dina prover kan doktorn ge dig de råd och de läkemedel, som du behöver. Men det är för det mesta du själv, som på egen
hand skall utföra själva ”behandlingen”, dvs sköta dig och ta din medicin
som du ska.
Kalk och fosfat
Vid njursvikt (stadium 3–4) har njurarnas förmåga att göra sig av med
fosfat minskat påtagligt. Resultatet blir att fosfatvärdet stiger och samtidigt går kalkvärdet (kalcium) ner.
D-vitamin aktiveras normalt i njurarna, men vid nedsatt njurfunktion
minskar aktiveringen av D-vitamin. Höga fosfatvärden, låga kalkvärden
och lågt D-vitamin stimulerar bisköldkörtlarna att produceera mer
bisköldkörtelhormon (PTH). Den högre PTH-nivån kompenserar till en
början rubbningen i kalk-fosfat-balansen och bidrar till att hålla nivån
normal. Men, på längre sikt kan effekten bli bl a kärlförkalkningar och
benskörhet.
Behandlingen för att motverka dessa förändringar är fosfatreducerad
kost, fosfatbindande läkemedel och D-vitamin. En kost med mindre
mängd protein medför också att mängden fosfat i blodet minskar.
Rökning är inte bra
Att rökning inte är bra för hälsan, det vet väl alla. Det är också visat att
rökning är extra skadligt för dig som har en njursjukdom.
Att sluta röka är lättare sagt än gjort, men nu när du har njursvikt har
du ännu ett starkt skäl till att verkligen försöka – och verkligen lyckas. Ta
KONTROLLERA
OCH BALANSERA
8:1
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 48
hjälp av andra, använd vilken metod du vill, men gör det nu och njut
sedan till fullo av mer och hälsosammare tid.
Om din njurfunktion försämras så mycket så att det blir aktuellt med
dialys, då ökar rökning risken för komplikationer. Och rökning och en
eventuell framtida transplantation går inte alls ihop.
Så, låt tobaken vara, det är det bästa du kan göra för dig själv. Och det
är aldrig för sent att börja sluta.
Sluta röka och du får:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
bättre kondition, redan efter ett par dagar
ingen rökhosta, den upphör snart
bättre smak och lukt
bättre immunförsvar, mindre känslig för förkylningar
starkare rygg och skelett
mindre risk för åderförkalkning, hjärtinfarkt, stroke, kronisk bronkit,
KOL och cancer
bättre hy, inte rökarens grå
bättre röst, inte rökarens hesa
vitare tänder, mindre risk för tandlossning
bättre ekonomi, mer pengar till annat
gladare och nöjdare närstående
fräschare miljö hemma
ett sundare och antagligen längre liv
Sluta själv
• Bestäm ett stoppdatum
• Föreställ dig intensivt hur det är att vara rökfri – läs igen och
igen listan på alla fördelar här intill och fundera över vilken eller
vilka fördelar som betyder mest för just dig.
• Bestäm dig för vad du skall göra i stället för rökningen – få bättre
kondis, köpa något, resa någonstans. Utan rökningen orkar du
mer och får pengar över.
• Minska antalet cigaretter per dag så mycket som möjligt innan
stoppdatum.
• Förbered dig på att det efter rökstoppet kan bli jobbigt – inte
för alla men för många. Röksuget pockar på, kroppen saknar
nikotinet.
• Att äta, dricka, motionera och sova gott är bra sätt att få kontroll på situationen. Med tiden avtar röksuget, var så säker.
• Undvik situationer då du brukade röka – gör något annat.
• Ta aldrig ”bara ett bloss till” – för då är risken stor att du börjar
röka igen och får ta allt från början.
8:2
KONTROLLERA
OCH BALANSERA
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 49
Ta hjälp för att sluta
• Ta hjälp av en vän, en nära anhörig.
• Ring någon av de stödlinjer som finns, t ex ”Sluta-röka-linjen”
020-84 00 00 eller ”Nicorette-linjen” 020-35 35 35
• På bl a följande web-sidor kan man få stöd och råd:
www.tobaksfakta.org ; www.apoteket.se ; www.nicorette.se ;
www.niquitin.se ; www.nicotinell.se
• Vårdcentraler, företagshälsovården och tandvården har utbildade
rökavvänjare, som kan erbjuda avvänjning i grupp eller enskilt.
• Läkare, tandläkare och apotek kan ge dig råd och anvisningar
när det gäller läkemedel för tobaksavvänjning. Vissa läkemedel
fordrar recept av läkare.
• Det är fortsatt framför allt din egen motivation och målmedvetenhet som är avgörande för att du lyckas.
Brist på blodkroppar
När njurarnas funktion försämras (till stadium 3 eller 4) tillverkar njurarna
oftast allt mindre av erytropoitein, EPO, hormonet som stimulerar bildandet av röda blodkroppar. Detta resulterar i att antalet röda blodkroppar totalt blir mindre och man får ”blodbrist”. Det innebär att blodets
förmåga att transportera syre minskar och effekten blir en tilltagande
trötthet och en försämrad fysisk prestationsförmåga.
”Blodvärdet”, dvs mängden hemoglobin, Hb, som i de röda blodkropparna sköter syretransporten, analyseras fram från ett av dina blodprover. Ett normalt Hb för män är 130–160 och för kvinnor 120–150.
Om ditt blodvärde blir lägre än 100–110 kan det bero på att för lite EPO
bildas i njurarna och då kan doktorn komma att skriva ut extra EPO till
dig. Det får du vanligtvis ta själv med hjälp av en enkel spruta.
Blodbrist kan också orsakas av järnbrist. Då får man fylla på med extra
järn i form av tabletter, som man tar själv eller genom en spruta hos
sjuksköterskan.
Optimalt blodvärde vid njursvikt är något lägre än normalvärden,
i intervallet 110–130. Därför kontrolleras blodvärdet vid varje blodprov
för att – om nödvändigt – kunna sätta in rätt behandling i rätt tid.
Motverka försurning
Allteftersom njurarnas funktion försämras (till stadium 4) renas inte blod
och andra kroppsvätskor tillräckligt bra från vätejoner och du riskerar att
bli kemiskt sur. Du får – med ett finare ord – acidos. En sådan här försurning påverkar proteinomsättningen i kroppen, den kan orsaka benskörhet och den kan bidra till ett försämrat allmäntillstånd.
KONTROLLERA
OCH BALANSERA
8:3
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 50
En kost som innehåller mindre mängder protein än normalt förbättrar
situationen. Acidosen kan också effektivt motverkas genom att du äter
tabletter med natriumbikarbonat, som din doktor kan skriva ut på recept
till dig.
Salt-vattenbalansen
Det här har att göra med balansen mellan salt, dvs vanligt bordssalt
(Natriumklorid) och vatten i kroppen. Njursviktiga (i stadium 3 och 4)
samlar ofta på sig Natrium. Detta Natrium binder vatten kvar i kroppen
och resultatet kan då bli att blodtrycket stiger. Man kan också få ödem,
dvs svullander på t ex smalbenen. Om man har ödem kan man testa
genom att trycka med ett finger på huden på smalbenen – blir det tillfälligt en liten grop, då har man ödem. Vid svårare fall kan också lungorna
bli påverkade och man kan få hjärtsvikt.
Det första rådet till njursviktiga är därför att begränsa intaget av vanligt salt. Faktum är att vi behöver väldigt lite salt varje dag. Så, salta
mindre eller helst inte alls. Mat av hel- och halvfabrikat innehåller ofta
mycket salt och är därför inte särskilt nyttig för dig som njursviktig.
Undvik salta maträtter och salta snacks. Använd örtkryddor (inte örtsalt)
av olika slag i stället för salt för att sätta smak på maten.
Mindre eller inget salt på maten gör förstås att maten smakar ”annorlunda”, men det är någonting du snabbt vänjer dig vid och lär dig uppskatta, inte minst därför att du nu vet att salt inte alls är nyttigt för dig.
Håll också koll på dina smalben. Om dom sväller lite och du får ödem
kan det vara fel på din salt-vattenbalans. Motion kan ha en positiv effekt,
men hjälper inget annat kanske din doktor skriver ut ett vattendrivande
läkemedel åt dig.
Kalium – inte för mycket och inte för lite
Kalium finns i kroppens celler och är nödvändigt för nervernas, hjärtats och
musklernas funktion. För mycket eller för lite kalium kan orsaka störningar,
som t ex rubbningar i hjärtats funktion.
Eftersom kaliumvärdet (i stadium 4) har en tendens att stiga hos njursviktiga är det viktigt att detta kontrolleras regelbundet – och justeras vid
behov. Att kontrollera och hålla nere eventuell acidos hjälper också till att
hålla kalium på normal nivå.
Om dina kaliumvärden har en tendens att stiga och bli för höga kan du
följa följande allmänna råd:
• Ät och drick mindre – eller inget alls – av livsmedel med hög kaliumhalt, t ex banan, jordgubbar, torkad frukt och avocado.
• Juicer är koncentrat av frukter och grönsaker (t ex apelsinjuice och
tomatjuice) och således kaliumrika. Undvid dessa och ät hellre en frukt.
• Koka skalad potatis och grönsaker i rikligt med vatten och slå sedan
bort vattnet, som efter kokningen innehåller mycket kalium. I bakad
potatis finns allt kalium kvar.
8:4
KONTROLLERA
OCH BALANSERA
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 51
• Begränsa intaget av mjölk/fil/välling till högst ett par dl per dag, eftersom mjölkprodukter innehåller mycket kalium.
• Konserverad frukt innehåller ytterst lite kalium, så det kan du äta
mycket av.
• Ät sparsamt av nötter, choklad och chips.
• Ät mindre av bröd bakat på grovt mjöl.
• Skonsalt (Seltin) innehåller mycket kalium, så använd aldrig skonsalt.
• Om du har tillgång till en dator och Internet kan du på Livsmedelsverkets hemsida < www.slv.se > få fram kaliumvärden i hundratals livsmedel, rangordnade efter halten av kalium.
Om du försökt följa dessa råd, men dina kaliumvärden i alla fall är för höga,
då kan en mer noggrann analys av dina kostvanor behövas. Doktorn kan
också skriva ut läkemedlet Resonium till dig, vilket binder kalium och
därmed sänker kaliumnivån i blodet. Resonium är ett vaniljsmakande
pulver som rörs ut i vatten (eller annan vätska, allt efter smak), som man
sedan dricker.
Goda och onda fetter
Förhöjda halter av blodfetter ökar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar – och den risken ökar ju också mångfaldigt hos alla människor
med njursvikt. Att ha både höga blodfetter och njursvikt är med andra
ord extra ogynnsamt och riskfyllt.
Det är därför, som dina blodprover analyseras för bl a triglycerider,
det ”goda” kolesterolet HDL och den ”onda” kolesterolet LDL. Och
det är därför, som det är extra viktigt för njursviktiga att ha bra värden på
blodfetterna, vilket man i de flesta fall försöker åstadkomma med kostförändringar. Om det här är ett problem för dig kommer antagligen din
doktor att rekommendera att en dietist går igenom din kost och föreslår
de förändringar som behövs.
Tänder och tandkött
Att borsta och sköta sina tänder och sitt tandkött är något som de flesta
gör varje dag, mer eller mindre automatiskt, som en god vana. Men detta
är ännu viktigare för en njursviktig, eftersom riskerna för att få problem
med tänderna är större för en människa med njursjukdom.
Hur då, tänker du? Hur kan njurarna och njursvikten påverka tänder
och munhåla?
Jo, det har att göra med de två vanligaste munsjukdomarna: karies
– hål i tänderna – och tandlossning (parodontit).
Alla människor har massor av bakterier i munnen. Dom slår sig gärna
ner på tänderna, speciellt mellan tänderna och vid tandköttskanten. När
du sedan äter och dricker, speciellt söta saker, bildar dessa bakterier en
svag syra som fräter på tandemaljen. Får det här hålla på tillräckligt ofta
och tillräckligt länge så skadas tandemaljen och det blir ett ”hål”.
KONTROLLERA
OCH BALANSERA
8:5
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 52
De här bakterierna kan också irritera tandköttet, som då blir rött och
inflammerat. Det är början till tandlossning. Får du inte bort bakterierna
ordentligt och dagligen kan inflammationen av tandköttet fortsätta och
gå djupare. Så småningom kan käkbenet runt tänderna börja brytas ner
och till sist finns det risk för att tänderna lossnar. Men det här kan ta lång
tid, många år, och gör du ordentligt rent så går inflammationen vanligtvis tillbaka.
Det bästa med det här är att du kan göra så mycket själv för att undvika
både karies och tandlossning. Tricket är att hålla rent, så pass ofta och så
bra att det inte bildas bakteriebeläggningar på och runt tänder. Ju mindre
beläggningar du har och ju kortare tid de får sitta där, desto mindre
risk är det att du får hål i tänder och tandlossning. Det här gäller för alla
människor.
Njursviktiga har en ökad risk för både karies och tandlossning.
Genom att du kanske är illamående – och kanske kräks ibland – kan det
vara svårare att vara riktigt effektiv med tandborsten överallt. Om du äter
mindre av protein måste du ju äta mer av kolhydrater – och oftare – och
det kan sätta riktig fart på syraproduktionen i bakteriebeläggningarna
och därmed på frätningen. Dessutom förökar sig bakterierna då mycket
fortare och bildar ännu större beläggningar och ökar därmed risken för
tandlossning. Många njursviktiga äter också mediciner som hämmar
salivproduktionen, vilket gör att man blir torr i munnen. Det förvärrar
situationen ytterligare.
Att regelbundet låta kolla sina tänder och sitt tandkött hos tandläkare
och att bli ordentligt rengjord i munnen av en tandläkare eller tandhygienist är därför viktigare för njursviktiga än för många andra. Men – igen
– den viktigaste munvården gör du själv genom att hålla ordentligt rent,
två eller tre gånger per dag och genom att alltid använda en tandkräm
med fluor, som stärker tänderna. Kanske behöver du också ett extra
fluorskydd, så tala med din tandläkare eller tandhygienist om detta.
Vid avancerad kronisk njursvikt kan din behandlande läkare ge dig ett
intyg, som du lämnar till din tandläkare och som innebär att du kan få
ökat tandvårdsstöd. Vid större ingrepp hos tandläkaren eller tandhygienisten kanske du behöver förebyggande antibiotikabehandling.
Alkohol – lite och försiktigt
Alkohol har ingen negativ effekt på njurfunktionen. Små mängder
alkohol – t ex ett glas vin om dagen eller motsvarande – skadar alltså inte
njurarna och gör inte njursvikten värre, det kan kanske till och med i vissa
fall ha en lätt positiv inverkan på njurfunktionen.
Däremot är det vanligt att man inte tål alkohol så bra när man har allvarlig njursvikt – man kan må dåligt redan efter intag av bara en mycket
liten mängd. Så, som njursviktig är det klokt att ta det försiktigt med
alkohol. Det kan också vara så att en del av de mediciner du tar gör det
olämpligt att dricka alkohol över huvud taget – kolla detta.
8:6
KONTROLLERA
OCH BALANSERA
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 53
Lust och förmåga till sex
Både män och kvinnor kan få problem med sitt sexliv när njurarna sviktar.
Det är ett problem, som kan börja uppträda även långt innan man ens
anar eller vet att man har nedsatt njurfunktion.
De allra flesta njursviktiga män upplever att lusten för sex minskar
påtagligt, liksom förmågan att få och bibehålla en god erektion. Det här
kan bland annat hänga ihop med tilltagande uremi och blodbrist och
därmed sammanhängande trötthet samt också ha att göra med illamående,
kärlpåverkan och biverkningar av läkemedel. Men de här problemen
kan naturligtvis också bero på en mängd andra både fysiska och psykiska
faktorer.
Psykologiska effekter av den kroniska sjukdomen kan spela in, som till
exempel oro, ängslan, skuldkänslor, förlustkänslor, förändrad kroppsuppfattning och minskat självförtroende.
Njursviktiga män drabbas också av en rad hormonella förändringar,
t ex minskad mängd manligt könshormon (testosteron). Nervpåverkan
hos diabetiker kan också leda till minskad känsel och därmed sviktande
erektion.
Njursviktiga kvinnor kan också uppleva en minskad sexlust av delvis
samma skäl som männen – uremi, blodbrist, trötthet. Menstruationen
kan förändras eller utebli genom hormonpåverkan. Kvinnor kan också
uppleva torrhet i slemhinnorna, svårighet att få orgasm och psykologiska
effekter som t ex förändrad kroppsuppfattning, depression och känslor av
att vara mindre värd än tidigare.
Förmågan att bli med barn minskar för njursviktiga kvinnor beroende
på hormonella förändringar. För män minskar antalet spermier. Trots
detta är graviditeter hos njursviktiga inte omöjliga. I stadium 1–3 kan
oftast graviditet genomföras. I stadium 4 kan en graviditet vara mer komplicerad. I stadium 5 är graviditet olämplig. Lämpliga preventivmedel bör
fortsatt användas.
Hela den här situationen med minskad lust och förmåga till sex kan
orsaka ytterligare stress och konflikter i en redan ansträngd situation,
i synnerhet om vare sig den njursviktige eller hans/hennes partner vet
om att det kan ha att göra med njursvikten, att bristen på njurfunktion
faktiskt påverkar också sexlivet. Men med kunskap om detta förhållande
ökar förståelsen och minskar risken för konflikter.
För väldigt många människor, inkluderande alla njursviktiga, är det inte
speciellt naturligt eller vanligt att diskutera sitt sexliv med ”utomstående”.
Men, det kan finnas hjälp för både kvinnor och män. Din vanliga doktor
är den som i första hand kan råda dig, som kan utreda orsakerna och
anvisa den bästa vägen till ett förbättrat sexliv.
Grunden för all behandling av både män och kvinnor är att så mycket
som möjligt begränsa de allmänna effekterna av den bristande
njurfunktionen. För ett bättre sexliv kan det för kvinnor dessutom blir tal
om hormonbehandlingar och annan terapi, baserad på en noggrann
KONTROLLERA
OCH BALANSERA
8:7
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 54
utredning av bakomliggande faktorer. För njursviktiga män med erektionsproblem finns läkemedel som t ex Viagra, Cialis, Bondil, Caverjet,
som kan vara till hjälp.
Så, tala med din doktor, han eller hon vet vanligtvis vad man kan och
bör göra – eller var någonstans du kan få hjälp.
Mina anteckningar
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
8:8
KONTROLLERA
OCH BALANSERA
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 55
9. Rör på dig
– för ett bättre liv
”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst
30 minuter”, det säger läkarvetenskapen. Aktiviteten bör vara åtminstone
”måttligt” intensiv, som till exempel raska promenader. Om man sedan
ökar den dagliga mängden eller om man då och då tar i lite mer så man
blir ordentligt ”varm i kläderna” förbättras hälsan ännu mer.
Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som fysiskt inaktiva. Fysiskt aktiva minskar också risken för att få
högt blodtryck, diabetes typ 2 och tjocktarmscancer.
Livskvaliteten förbättras av fysisk aktivitet genom ökat psykiskt välbefinnande och bättre fysisk hälsa. Fysiskt aktiva löper också lägre risk för
att drabbas av benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa – och
dessutom förstärks immunförsvaret av fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet och njursvikt
Ett av de mest påtagliga symtomen vid njursvikt är en tilltagande trötthet, vilken inte sällan leder till tilltagande inaktivitet. Man orkar helt
enkelt inte lika mycket som förut och det gör lätt att man ”blir sittande”,
man tar sig inte för att röra på sig – och så blir man gradvis ännu tröttare.
Man hamnar i en ”ond cirkel”, där trötthetskänslan ”tar över” det naturliga behovet av rörelse.
Det är därför som fysisk aktivitet på många sätt är ännu viktigare för
njursviktiga, för att bryta den onda cirkeln och motverka sjukdomens
negativa inverkan på både kropp och själ.
Det har inte gått att vetenskapligt visa att fysisk aktivitet i sig har
någon vare sig positiv eller negativ inverkan på själva njursjukdomen.
Man kan inte direkt förebygga njursvikt med hjälp av motion. Fysisk
träning har inte kunnat visas direkt motverka eller bromsa själva sjukdomens utveckling.
Men indirekt kan fysisk träning ha positiva effekter för njursviktiga,
bl a genom bättre blodtryckskontroll (dvs lägre blodtryck) och genom
bättre blodsockerkontroll hos diabetiker – och sådana effekter kan mycket
väl bromsa sjukdomsutvecklingen. Lagom fysisk träning ökar också det
psykiska välbefinnandet och den allmänna ”må-bra-känslan”. Detta kan
bland annat bero på att man vid fysisk aktivitet producerar mer av kroppens egna endorfiner, ”lyckohormoner”. Dessutom bryter man ner sitt
eventuella överskott av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin.
En annan effekt, som njursjukdomen ofta har, är att man förlorar
muskelmassa och att därmed kraften i musklerna går ner ordentligt.
Obehandlad njursvikt kan göra att man förlorar närmare hälften av sin
muskelstyrka. Det här hänger bland annat ihop med att man med njur-
RÖR
PÅ DIG
–
FÖR ETT BÄTTRE LIV
9:1
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 56
sjukdom, dålig aptit och illamående inte får i sig tillräckligt mycket energi
och då måste kroppen använda även musklerna för sin energiförsörjning.
Så, både den allmänna konditionen, ”flåset”, och muskelstyrkan går
ner när man har njursvikt – och det är tråkigt. Men, ”den goda nyheten”
är att njursviktiga har lika goda förutsättningar som friska att träna upp
både kondition och styrka (om än från en lägre nivå). Ju mer konditionen
och styrkan går ner på grund av njursjukdomen, desto svårare kan det
vara att jobba upp dem igen - men det är inte omöjligt.
Fysisk träning är sålunda viktigt för friska – för ett längre, bättre och
hälsosammare liv. Av precis samma skäl är fysisk träning ännu viktigare
för njursviktiga.
Positiva hälsoeffekter av fysisk träning
Många organ i kroppen påverkas positivt av fysisk träning – fler än
man tror. Här får du ytterligare ett antal goda argument för att komma
igång och hålla igång med en rimlig fysisk träning, anpassad till dina
förutsättningar:
Hjärtat arbetar effektivare efter en tids träning. Hjärtmuskeln blir
kraftigare, mängden blod som pumpas ut med varje slag ökar och pulsen
går ner.
Blodkärlen i hjärtat och i muskler som tränas förbättras genom träning.
Volymen ökar och de minsta blodkärlen ökar i antal. Mer blod kan styras
till de arbetande musklerna och syreutvinningen i musklerna ökar.
Blodet ökar i volym av regelbunden uthållighetsträning och man kan
få fler röda blodkroppar. Blodfetterna får en hälsosammare sammansättning.
Lungornas förmåga att snabbt föra över luftens syre till blodet förbättras
med träning. Efter en tids träning andas man betydligt långsammare vid
samma ansträngning p g a det effektivare hjärtarbetet.
Musklerna påverkas mycket påtagligt med träning. Styrketräning ökar
muskelfibrernas storlek. Uthållighetsträning förändrar på sikt balansen
mellan snabba och långsamma fibrer så att man får fler långsamma.
Transporten av energi till muskelcellerna förbättras.
Mag-tarmkanalen arbetar effektivare.
Hormonsystemen i kroppen förändras i takt med träningen.
Immunsystemet i kroppen förbättras redan vid måttlig fysisk aktivitet
och infektionskänsligheten kan minska.
Skelettet blir starkare när kroppen får jobba, när det utsätts för lagom
mekanisk belastning.
Brosk och bindväv i lederna mår väl av lagom belastning.
Hjärna och nervsystem påverkas av regelbunden fysisk aktivitet, bl a
förbättras koordination, balans och reaktionsförmåga. Att röra sig mer
minskar depressionssymtom och ökar självkänslan.
9:2
RÖR
PÅ DIG
–
FÖR ETT BÄTTRE LIV
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 57
Huden blir med träning bättre på att svettas, vilket gör att en vältränad
person tål värme bättre.
Den som vill veta ännu mer om effekterna av fysisk träning kan köpa ”FYSS
för alla – en bok om att röra på sig för att må bättre”. Den finns bl a på
Apoteket. De korta kommentarerna här ovan är hämtade från denna bok.
Träna din styrka
För de allra flesta njursviktiga är det uppenbart att musklerna blir svagare,
man orkar mindre än förut. De flesta kan också direkt se att musklerna
har krympt, de fyller inte ut skinnet så bra som förut.
För att motverka en ytterligare försvagning och om möjligt bygga upp
musklerna igen rekommenderas därför styrketräning, s k sekvensträning,
dvs att man flera gången i veckan jobbar med de olika muskelgrupperna
(armar och ben etc) med upprepade rörelser med ”motstånd”, t ex med
viktmanschetter eller gummiband.
En sjukgymnast (helst med specialkunskaper om njursviktiga) kan
komma att både testa din muskelstyrka och hjälpa dig lägga upp ett träningsprogram precis anpassat för din situation och styrka. Att få ett
sådant stöd och fortlöpande uppmuntran kan visa sig ovärderligt för ditt
välbefinnande. En bra fys-tränare kan också ge dig råd och anvisningar
om din träning.
Träna din kondition
När man talar om ”kondition” menar man vanligtvis hur bra eller dåligt
tränade hjärtat och lungorna är för fysiskt arbete samt musklernas förmåga
att omsätta syre och näring till användbar energi.
Och kondition är en färskvara. Rör du inte på dig på flera dagar avtar den
goda hälsoeffekten av tidigare aktiviteter. Det viktigaste för att få bättre
kondition är därför att den fysiska aktiviteten är regelbunden, helst varje dag.
Den allmänna rekommendationen är därför att man sammanlagt skall
ägna sig åt någon fysisk aktivitet under minst 30 minuter varje dag (men
inte under 10 minuter per gång). Men den fysiska aktiviteten får förstås
större hälsoeffekt om den håller på lite längre (varje dag eller varje gång)
eller om den är lite intensivare (så du blir svettig).
Raska promenader, gärna stavgång (för att få med armar och överkropp och därmed öka effekten), intervallträning på cykel, ”något
ansträngande” men ändå i ”prat-fart” och i 30–60 minuter tre gånger
per vecka – det är en vanlig rekommendation för att förbättra konditionen och öka hälsoeffekten.
Det är också viktigt att komma ihåg alla enkla, vardagliga möjligheter
till fysisk aktivitet, som till exempel att städa, leka med barn och barnbarn, skaffa en motionskrävande hund, gå i trappor i stället för att ta
hissen, cykla till affären i stället för att ta bilen, gå i stället för att ta
bussen, klippa gräs och skotta snö (kanske även åt grannen). Allt det här
är fysisk aktivitet som också ”räknas”.
RÖR
PÅ DIG
–
FÖR ETT BÄTTRE LIV
9:3
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 58
Träna din balans och koordination
Balans och koordination är funktioner som naturligt avtar med åldern
och påverkan av njursjukdomen gör inte saken bättre. Men, det går att
dagligen träna både balans och koordination, till exempel genom att
upprepat resa sig från sittande till stående utan att ta hjälp av händerna,
att alltid borsta tänderna stående på ett ben (det ena benet för överkäken
och det andra för underkäken), att alltid sätta på sig strumporna och
byxorna stående, att gå ”balansgång” på strecket mellan plattorna på
trottoaren – och förstås träna koordination genom att gå och dansa.
Sätt igång och håll igång
All vetenskap och alla goda råd pekar åt ett enda håll: Nämligen att regelbunden, helst daglig, fysisk aktivitet är väldigt bra för alla – och ännu
bättre för njursviktiga.
Om du inte varit särskilt fysisk aktiv förut, ta det väldigt lugnt i början. Det viktiga är att komma igång. Värm upp ordentligt, öka takten
långsamt och ta inte i så du spricker. Som njursviktig är du skörare och
dina muskler och senor tål mindre, du kan ganska lätt sträcka dig, så ta
det lugnt, varva ner långsamt och stretcha ordentligt efteråt. Allteftersom
kommer du att bli både starkare och mer uthållig – och gladare (det
kommer som en extra bonus).
Fysisk träning är en mycket viktig del av din behandling – och du gör
den helt själv.
Påminn dig om fördelarna
Att röra på sig, att vara fysiskt aktiv, att motionera:
• stärker dina muskler
• smörjer dina leder
• förbränner energi och minskar din vikt
• gör dig behagligt trött
• minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar
• ökar konditionen
• minskar risken för depressioner
• förbättrar sexlivet
• gör dig rörligare hela livet
• minskar stress
• är vanebildande
9:4
RÖR
PÅ DIG
–
FÖR ETT BÄTTRE LIV
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 59
Håll koll på dig själv
Ett praktiskt sätt för att hålla motivationen uppe, för att ”heja på” sig
själv, kan vara att föra en liten träningsdagbok. Man kan använda en vanlig fickalmanacka eller en anteckningsbok (typ bladet här intill) och skriva
ner vilka fysiska aktiviteter man genomfört. Dag för dag, kilometer för
kilometer, minut för minut eller timme med olika aktiviteter. Efter en tid
kan man gå tillbaka och med tillfredsställelse och stolthet se hur mycket
man faktiskt har gjort av fysisk träning – en härlig känsla!
Dagbok för min fysiska aktivitet
Datum
Aktivitet
Tid
Datum
Aktivitet
Tid
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
RÖR
PÅ DIG
–
FÖR ETT BÄTTRE LIV
9:5
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 60
Dagbok för min fysiska aktivitet
Datum
Aktivitet
Tid
Datum
Aktivitet
Tid
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
KOM
IGÅNG OCH HÅLL IGÅNG
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 61
Dagbok för min fysiska aktivitet
Datum
Aktivitet
Tid
Datum
Aktivitet
Tid
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
KOM
IGÅNG OCH HÅLL IGÅNG
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 62
Dagbok för min fysiska aktivitet
Datum
Aktivitet
Tid
Datum
Aktivitet
Tid
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
KOM
IGÅNG OCH HÅLL IGÅNG
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 63
10. Vikten av vikten
När det gäller njursvikt och vikt gäller det gamla ordspråket att ”för lite
och för mycket skämmer allt”.
Om man är rejält överviktig – och det är ju ganska många nuförtiden
– ökar risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och höga
värden av det onyttiga kolesterolet i blodet. Allt det här är på olika sätt
negativt även för en njursviktig.
Om man som njursviktig väger för lite beror det sannolikt på att man
får i sig för lite protein och energi och därmed förlorar både fett och
muskler. Genom att man mår illa och tappar aptiten och kanske har
diaréer blir man också magrare och magrare. Man kan förlora mycket vikt
om man inte får behandling för sin njursvikt.
Så, vikt och njursvikt hänger ihop – på mer än ett sätt.
Över- och undervikt
Alla har väl sina funderingar om vilka vikter som är ”för mycket” och ”för
litet”. Uppfattningen om vad en ”normal” vikt är kan variera ganska
mycket. Ett system som används kallas BMI, Body Mass Index (på både
engelska och svenska). Detta index räknar man ut genom att dividera sin
vikt i kilo med sin längd i meter upphöjt till två, som i det här exemplet:
80 kg
–––––––––––––––––
1.80 m x 1.80 m
=
24.69
Räkna gärna ut ditt eget BMI!
.........
.........
.........
Vikt
För män
För kvinnor
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Fetma
30 eller mer
29 eller mer
Övervikt
25–30
24–29
Önskvärd vikt
20–25
19–24
Undervikt
Under 20
Under 19
En liten hake: Om man har (byggt) väldigt mycket muskler kan BMI bli
lite högt utan att det betyder att man är överviktig.
VIKTEN
AV V I K T E N
10:1
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 64
Midjan viktigare än vågen
Eftersom bukfettet anses vara det mest riskabla ur hälsosynpunkt rekommenderas:
• För män: Ett midjemått om högst 94 centimeter. Om midjemåttet för
män går över 102 centimeter har man en kraftigt ökad sjukdomsrisk.
• För kvinnor: Ett midjemått om högst 80 centimeter. Om midjemåttet
för kvinnor går över 88 centimeter finns en kraftigt ökad sjukdomsrisk.
Njursviktiga som gått ner i vikt
Dålig aptit, kräkningar och diaréer är några av symtomen på njursvikt.
Om du har dessa symtom ökar risken för undernäring. Det innebär att
du inte får i dig så mycket mat och därmed energi, som du behöver och
gör av med.
För att klara energibehovet börjar kroppen då använda proteinerna
i sin egen muskelmassa som energireserv. Musklerna bryts ner, men
byggs inte upp igen som de skall och resultatet blir att man förlorar i vikt
och styrka. Men om man samtidigt samlar på sig vatten kanske vikten
ändå inte går ner.
Ett av målen i njursjukvården är ju att lindra eller helst helt ta bort
symtomen på njursvikt. Det kan man uppnå på olika sätt – med kosten,
med läkemedel och med fysisk aktivitet. När man lyckas med det mår
man bättre, aptiten kommer tillbaka, man får behålla maten och man kan
få i sig mer energi.
Det bästa är om njursvikten upptäcks så pass tidigt så att inte så mycket
muskler har förlorats innan riktig behandling sätts in. Ju mer muskler
man har förlorat, desto svårare är det att bygga upp sig igen – men det
går, även om det tar lite tid.
För att bygga upp musklerna igen fordras energi. Det är en av anledningarna till att du som njursviktig måste se till att du får i dig tillräckligt
med energi varje dag i form av kolhydrater och fett.
Råd och hjälp och anvisningar för hur du som avmagrad njursviktig
skall kunna lägga på dig lite muskler och hull igen får du av din doktor,
sjuksköterskan och dietisten.
Njursviktig och överviktig
Att vara njursviktig och måttligt överviktig är en god kombination. Men
om ditt BMI är mer än 30 bör du försöka gå ner. Obehandlad njursvikt
gör visserligen att du på sikt kommer att gå ner i vikt, men inte på något
hälsosamt sätt (även om du har en del att ta av).
En sak är klar – det är inte så lätt för någon att gå ner i vikt. För en
person med njursvikt är det inte lättare. Men inte svårare heller.
Den enkla och kanske lite tråkiga sanningen är följande: För att gå ner
i vikt måste du göra av med mer energi än du stoppar i dig.
10:2
VIKTEN
AV V I K T E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 65
Det låter så enkelt och det bästa är vanligtvis att göra både/och – nämligen att äta lite mindre och röra sig lite mer. Då gör du av med mer
energi än du tillför och resultatet blir att du går ner i vikt. Sakta men
säkert. Att förlora vikt skall inte gå fort. Klarar du ett halvt kilo i veckan
har du jobbat väldigt bra – och du skall vara nöjd med mindre.
Men som njursviktig har du kanske fått ordinationen att äta mer energi,
inte mindre. Om du både skall äta mer energi och samtidigt gå ner i vikt
på ett sunt sätt måste du göra av med ännu mer energi. Det här kan ju
vara ganska knepigt, men om det är tillräckligt viktigt för dig att gå ner
i vikt är det värt ett allvarligt försök.
Ett nära samarbete med alla i vårdteamet under den här processen är
ett utmärkt stöd. Om du har tillgång till en dator kan du också ha hjälp
av ett kostprogram, som visar både protein och energi.
Inte för mycket och inte för lite
Summan av allt det här låter som en självklarhet:
• Om du är för mager skall du gå upp i vikt. Det är bättre att vara lite
överviktig än underviktig.
• Om du är mycket överviktig skall du försöka gå ner.
Det låter kanske enklare än vad det är, men en sak är klar – det är bara du
själv som kan göra det!
För att ha möjlighet att få en ny njure kan du inte vara vare sig för
överviktig eller för mager.
Viktförändring och vätskebalans
Snabba viktförändringar vid njursvikt beror oftast på förändringar i vätskebalansen. Antingen att vätska ansamlas i kroppen eller att vätskeförlusterna
ökar. Om du märker detta, kontakta din njurmottagning omgående. Vid
stora och plötsliga förändringar kan inläggning på sjukhus vara nödvändigt för att ställa in medicineringen och korrigera vätskebalansen.
En långsam viktnedgång kan också döljas genom att vätska ansamlas
i samma omfattning. På så sätt behåller man samma vikt, men kroppssammansättningen har förändrats. Med ökad vätskevolym i kroppen ökar
risken för högt blodtryck och belastning av hjärtat.
Kolla dig själv
På nästa sida finns ett blankt viktschema. Gör det till en vana att väga dig
till exempel en gång i veckan – på samma tid och under samma förhållanden varje gång så att du kan jämföra. Du kan också fylla i din vikt i schemat
varje gång du har återbesök hos doktorn. Så, igen, ta med dig pärmen vid
varje återbesök.
VIKTEN
AV V I K T E N
10:3
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 66
Energiförbrukning under 30 minuter
Sitta i en stol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Promenera i lugn takt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Dansa foxtrot . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Spela tennis eller badminton . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Motionsgymnastik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Promenera raskt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Dansa gammeldans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Cykla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Simma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Åka längdskidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Jogga/springa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
kcal
7
125
135
180
200
220
240
300
350
375
450
Gör av med:
genom att lunka/springa
15 cl kaffe utan socker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
0 km
15 cl lättöl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0.8 km
15 cl starköl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 km
1 kola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 km
100 gr torsk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 km
15 salta nötter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.0 km
1 wienerbröd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.0 km
10 pommes frites . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.0 km
1 mazarin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.0 km
1 tårtbit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.0 km
1 hamburgare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.0 km
1 pizza . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18.0 km
(Dessa tabeller är hämtade ur ”Friskboken”, som kan köpas på
Apoteket – Apoteket AB, Hjärt-Lungfonden, Korpen, SISU
Idrottsböcker.)
10:4
VIKTEN
AV V I K T E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 67
Mitt viktschema
Vikt (kg)
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
Datum
Mitt viktschema
Vikt (kg)
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
VIKTEN
Datum
AV V I K T E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
Vikt (kg)
10.02
Sida 68
Mitt viktschema
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
Vikt (kg)
Datum
Mitt viktschema
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
Datum
VIKTEN
AV V I K T E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 69
Mitt viktschema
Vikt (kg)
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
Datum
Mitt viktschema
Vikt (kg)
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
VIKTEN
Datum
AV V I K T E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
Vikt (kg)
10.02
Sida 70
Mitt viktschema
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
Vikt (kg)
Datum
Mitt viktschema
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
Datum
VIKTEN
AV V I K T E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 71
11. Kosten en del av
behandlingen
Vad vi äter – egentligen
Vad vi äter? Mat förstås. Vanlig husmanskost, smörgåsar, korv med bröd,
köttbullar, sås och potatis, blodpudding, lite finare ibland till helgen,
grillat på sommaren, chips till ölen eller bullar till kaffet framför TVn.
Vanlig mat alltså.
När man är frisk och i fin form och äter lagom varierad mat tänker
man inte så mycket på vad maten egentligen innehåller. Man äter det
man tycker om. Man äter ungefär som dom andra i familjen eller på
jobbet. Vad maten består av känns kanske inte så viktigt.
Men när man blivit sjuk på något sätt, då blir det plötsligt mycket viktigare att hålla reda på vad man stoppar i sig. Vad man äter – hur mycket
och hur ofta – kan vara lösningen på problemet och i många fall en mycket
viktig del av ”behandlingen”.
Det här gäller också för dig som är njursviktig. Njurarna fungerar ju
bland annat som ett slags reningsverk för kroppen. Allt vi stoppar i oss
skall ju på ett eller annat sätt ut igen, bland annat via njurarna. Som
njursviktig är det därför viktigt att du vet mer om vad du äter och dricker.
Det kommer att hjälpa dig att hålla symtomen borta och hindra eller
i vart fall lindra möjliga komplikationer av din njursvikt. Och det är det
som är tanken med detta och följande avsnitt.
Se människan
En människokropp består av en mängd olika ämnen.
• 55–60% av kroppsvikten är vanligt vatten.
• 17% utgörs av proteiner (i muskler och andra vävnader)
• 14% är fett (lite mer hos kvinnor än hos män)
• 1,5% är kolhydrater
• 6% av kroppsvikten består av mineralämnen (i skelettet till exempel)
Alla dessa ämnen ingår också i det vi äter och dricker.
Ständig omvandling
Kroppen befinner sig i ständig omvandling, lite i taget. Använda celler
bryts ner och nya byggs upp. Det här pågår hela tiden utan att vi egentligen tänker på det. Till exempel gör vi ju av med vatten genom att vi
andas, svettas och kissar och därför måste vi fylla på med ny vätska.
Musklerna byggs om hela tiden. Får vi inte i oss tillräckligt med protein
och energi kan musklerna komma att minska i volym och styrka.
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
11:1
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 72
Tillför vi mer energi än vad vi gör av med kommer kroppen att lagra
överskottet, framför allt i form av fett. Och tvärtom förstås, om vi gör av
med mer energi än vi stoppar i oss måste kroppen ta av sina energireserver
och vi går ner i vikt.
Nu skall vi se lite närmare på dessa näringsämnen.
Protein
Protein har många viktiga funktioner i kroppen. Muskler, vävnader, blod
och hud består till övervägande delen av protein. Många av kroppens
enzymer och hormoner är uppbyggda av protein. Protein är en av
kroppens viktigaste byggnadsstenar och kallas också i dagligt tal för
äggviteämne.
Alla proteiner består av långa kedjor av så kallade aminosyror. Det
finns tjugo olika aminosyror. Åtta av dem (för friska, tio för njursviktiga)
måste tillföras med maten, eftersom kroppen inte kan tillverka dem själv.
Dessa kallas därför essentiella (livsnödvändiga) aminosyror.
Det protein som har högst näringsvärde (högst innehåll av essentiella
aminosyror) finns i fisk, kött, ägg, mjölk och mejeriprodukter. Protein
från baljväxter innehåller mindre mängd protein och protein av lägre
näringsvärde för oss människor. Ännu mindre protein finns i t ex potatis,
ris, spagetti, mjöl, matbröd och gröt.
Det här visar tydligt att en fullvärdig kost, vilket sannerligen
också njursviktiga behöver, skall vara allsidig och varierad. Enklast
uppnås detta med en blandad kost från både djurriket och växtriket.
Om du är strikt vegetarian måste du vara extra noggrann med proteinintaget för att försäkra dig om att få i dig en tillräcklig mängd essentiella
aminosyror.
Om man inte får i sig tillräckligt med protein, framför allt av de essentiella aminosyrorna, under längre tid leder det till att musklerna minskar
i volym och styrka. Muskelvävnaden bryts då ner lite grann varje dag,
men byggs inte upp igen p g a bristen på protein (och brist på energi).
Det här händer till exempel när man lider av långvarigt illamående eller
dålig aptit.
Mer om protein kommer i nästa avsnitt.
Fett
Det finns flera olika slags fetter och de brukar indelas i:
• mättat fett, som finns i t ex mjölkprodukter, grädde, smör, ost, köttoch charkuteriprodukter;
• enkelomättat fett, som finns i t ex olivolja, mandel och nötter;
• fleromättat fett, som finns i t ex solrosolja, majsolja, margarin och
fet fisk.
Högt intag av mättat fett anses vara en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar.
Den allmänna rekommendationen för friska är därför att äta bara lite fett
11:2
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 73
och att så mycket som möjligt av det fett man äter är enkelomättat och
fleromättat.
Kroppsfettet är vår viktigaste energireserv. Men om du äter mer fett
och annan energi än du förmår göra dig av med ökar bland annat risken
för fetma. Och fetma i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar,
högt blodtryck, diabetes, gallbesvär och ledbesvär. Speciellt olycklig är s k
bukfetma (med ökad fettvävnad på buken).
Kolhydrat
Kolhydrater kan vara mer eller mindre komplexa – från enkla sockerarter
till mer komplicerade, som stärkelse och cellulosa. De enklaste kolhydraterna sugs kvickt upp från tarmen och dess viktigaste uppgift är att förse
kroppen med energi.
De mest komplicerade kolhydraterna kallas också kostfibrer. De är på
olika sätt ”bra för magen”. De får tarmen att fungera bättre och gör så
att upptaget av enkla sockerarter genom tarmväggen blir långsammare,
vilket anses vara en fördel.
Många av våra vanliga livsmedel innehåller mycket kolhydrater, till
exempel socker, frukt och bär, honung, potatis, rotfrukter och produkter
som ris, bröd och pasta.
Frekvent intag av produkter med mycket kolhydrater ger mycket
energi, men måste kombineras med extra noggrann skötsel av tänderna.
Läs på lappen
På de allra flesta livsmedel finns det en tydlig innehållsdeklaration. Där
anges bland annat hur mycket protein, kolhydrat och fett produkten
innehåller. Det uttrycks nästan alltid i gram per 100 gram av produkten.
Ibland anges också gram av näringsämnet per normal portion, vilket är
lättare att förstå.
Att göra det till en vana att ”läsa på lappen” är ett utmärkt sätt att lära
sig mer om vad man äter. Det gäller alla, men för njursviktiga är det ännu
viktigare, eftersom kosten är en så viktig del av behandlingen.
Energi
Det behövs energi för att hålla igång kroppens normala funktioner både
i vila och i dagliga aktiviteter. Den energin utvinns kemiskt ur kosten
genom att fett, kolhydrater och proteiner ”förbränns”. Fett ger mer än
dubbelt så mycket energi som kolhydrater och protein. Förbränning av
alkohol ger också energi.
1 gram fett ger 9,3 kilokalorier
1 gram protein ger 4,1 kilokalorier
1 gram kolhydrat ger 4,1 kilokalorier
1 gram alkohol ger 7,1 kilokalorier
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
11:3
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 74
Behovet av energi är mycket individuellt, det beror bland annat på ålder,
kön och hur fysiskt aktiv man är. En frisk, vuxen och aktiv kvinna gör av
med drygt 2000 kilokalorier per dag. Energiutgifterna för en frisk, vuxen
och fysiskt aktiv man kan ligga på cirka 2700 kilokalorier per dag.
Njursviktiga med låg-protein-diet behöver mycket energi. Det är en
förutsättning för att man skall må bra och inte gå ner i vikt. De vanliga
rekommendationerna för friska gäller därför inte. För dig som njursviktig
och som behandlas med låg-protein-diet är en vanlig rekommendation
att du behöver minst 35 kilokalorier per kilo kroppsvikt per dag.
Om energiintaget är lika stort som energiutgifterna går man vare sig
upp eller ner.
Om intaget är större än energiutgifterna lagras överskottet i form av
fett – vare sig man konsumerar överskottet som fett, protein, kolhydrat
eller alkohol.
Om man gör av med mer energi än man tar in leder det till viktminskning. Fettet reduceras. Men om energibristen håller på ett längre tag
måste kroppen använda även protein som energikälla. Då reduceras på
sikt också muskelmassan och man blir svagare, mer infektionskänslig och
får försämrad rehabiliteringsförmåga. Det här inträffar t ex när en allt
svårare njursvikt lämnas obehandlad.
Vitaminer
Vitaminer finns det av många slag och de kan grovt delas in i:
• Fettlösliga: A, D, E och K-vitaminer finns i livsmedel som innehåller
fett. A-vitamin finns också i inälvsmat, som t ex lever.
• Vattenlösliga: B-vitaminer finns bland annat i kött, mjölk, bröd och
grönsaker. C-vitaminer finns i frukt, bär, grönsaker och rotfrukter.
Vitaminerna behövs för att upprätthålla livsnödvändiga processer i kroppen. De ingår också i många enzymer och flera av vitaminerna har även
viktiga skyddsfunktioner, bland annat genom sin medverkan i immunförsvaret. Kort sagt, vitaminer är livsviktiga. Vi behöver vitaminer i bara
små mängder, men utan vitaminer skulle kroppen inte fungera.
Om man är frisk och äter allsidigt och varierat –- från både växtriket
och djurriket – täcker man lätt hela sitt vitaminbehov. Detta beror bland
annat på att en mängd livsmedel avsiktligt är berikade med vitaminer.
Med en allsidig kost finns alltså knappast behov av att ta extra vitaminer
i till exempel tablettform. Men det gäller inte när man är njursviktig. Vid
njursvikt behövs ofta ett tillskott av B-vitaminer. Även C-vitaminer och
aktivt D-vitamin kan man behöva i anpassade doser. Däremot får man lätt
ett överskott av A-vitamin. Därför är rådet: Ta bara de vitaminer, som du
får recept på av din doktor, inga andra.
Som njursviktig är man mer infektionskänslig än normalt. Man blir till
exempel lättare förkyld och förkylningen sitter i längre. Då kan det vara
frestande att stoppa i sig en mängd C-vitamin, för det har man ju hört
skall vara bra. Det är emellertid omtvistat om C-vitamin har någon effekt
11:4
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 75
på förkylningar, eftersom kroppen suger åt sig den C-vitamin den behöver och resten går ut med urinen.
Mineralämnen
Mineralämnen är oorganiska grundämnen som finns i kroppen och i naturen. Hit räknas kalcium (kalk), magnesium, fosfor, natrium och kalium.
Kalcium är det dominerande mineralämnet i kroppen. Det mesta,
cirka ett kilo, finns i skelett och tänder. Dessutom finns kalcium runt om
i kroppen, där det har funktioner i blodkoaguleringen och i överföringen
av nervimpulser. Mängden kalcium i blodet kontrolleras genom ett samspel mellan bisköldkörtelhormon och vitamin D. Utsöndringen av kalcium
sker via njurarna. Kalciumbrist yttrar sig som benskörhet. Läs mer om
Kalcium under Flik 8.
Fosfat ingår i skelettet och i blodet. Vid njursvikt kan fosfathalten
i blodet bli för hög, men kan åter sänkas genom att konsumtionen av
mjölk och ost minskas och genom läkemedel. Låg-protein-kost är också
fosfatfattig. Läs mer om fosfat under Flik 8.
Magnesium finns i bland annat skelett och muskler. Det aktiverar
många enzymer och är nödvändigt för nerv- och muskelcellernas funktion. Brist på magnesium yttrar sig bland annat i muskelsvaghet och
inträffar t ex vid sjukdomar i mag-tarmkanalen.
Natrium får vi i oss i form av salt (natriumklorid). Det har en viktig
funktion i kroppens vätskebalans. Natriumbrist uppstår i samband med
vätskebrist och uttorkning, efter kraftig svettning eller långvariga diarréer.
När njurfunktionen är sänkt ökar en hög saltkonsumtion risken för högt
blodtryck. Därför rekommenderas ett så litet intag av salt som möjligt.
Läs mer om salt och vatten under Flik 8.
Kalium finns i kroppens celler och är nödvändigt för nervernas,
hjärtats och musklernas funktion. För höga kaliumvärden kan orsaka allvarliga störningar av hjärtfunktionen. Läs mer om Kalium under Flik 8.
Spårämnen
En rad andra oorganiska ämnen finns också i kroppen i mycket små
mängder, därav begreppet spårämnen. Hit räknas t ex järn, zink, koppar,
mangan, jod, fluor, selen, molybden, krom och kobolt. Spårämnenas
funktioner påminner om vitaminernas, de ingår i enzymsystem, de har
transportfunktioner och skyddande funktioner.
Vissa spårämnen kan ansamlas vid njursvikt. Man skall inte ta extra
mineraler utan läkarordination.
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
11:5
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 76
Vill du veta mer?
Vad det är vi äter och dricker – egentligen – verkar ju vara en hel vetenskap. Och som njursviktig är det en ganska bra idé att bli lite av ”vetenskapsman” eller ”vetenskapskvinna” – på sig själv. Vad vi stoppar i oss är
en viktig del av behandlingen och kunskap underlättar inte minst förståelsen för vad som händer. Men experimentera inte, utan diskutera vad du
äter med din doktor och din dietist.
Det första rådet är: Läs på lappen! Det står i klartext vad maten innehåller.
Det andra rådet är: Låna eller skaffa det lilla häftet ”Kosttabell”, som
i tabellform visar innehållet i mängder av livsmedel (utgiven av Liber).
Om du har tillgång till en dator och Internet kan du titta på Livsmedelsverkets hemsida – www.slv.se. Där hittar du ett omfattande register över
innehållet i tusentals livsmedel och maträtter.
Om du har tillgång till en dator kan alternativet vara att du skaffar dig ett
speciellt kostprogram (se mer om detta i nästa avsnitt).
11:6
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 77
Protein – mindre är bättre
Låg-protein-diet
En av de åtgärder som din läkare kan komma att ordinera för dig som
njursviktig är att äta så kallad protein-reducerad kost eller låg-proteindiet. Det innebär att du varje dag skall äta en kost som inte innehåller
mer än en viss mängd protein. Det är vanligtvis mindre än vad som anses
vara ”normalt”.
Vad är det för poäng med det?
Jo, om man, i kombination med övriga åtgärder, håller en låg-proteindiet, då kan:
• symtomen på njursvikt lindras eller försvinna och man mår bättre
• försämringen av njurarnas funktion bromsas
• starten för dialys fördröjas, mer eller mindre (i månader och kanske år)
Det finns inga vetenskapliga belägg för att en låg-protein-diet i sig skulle
kunna få njursjukdomen att vare sig stoppa upp eller läka ut. Men om
man med låg-protein-diet – i kombination med övriga åtgärder – kan
uppnå de ovanstående tre punkterna kan mycket ändå vara vunnet. Extra
tid av god kvalitet, till exempel.
När skall man då börja med låg-protein-diet? Vanligtvis i stadium 4,
när du har ”allvarlig njursvikt”, eller tidigare efter ordination av din läkare
och i samarbete med en dietist.
Man får tänka om
Varje år, varje månad, varje vecka skrivs det många spaltkilometer om två
väldigt populära ämnen: Mat och bantning. Alla möjliga och omöjliga
råd brukar ges om vad man skall äta och inte äta. Ett vanligt bantningsråd är att äta mer av rena proteiner och mindre av fett och kolhydrater.
Mera rent kött (och sallad) och mindre av sås och potatis. Mera fisk och
grönsaker och mindre fett och sött. Massor av ”lätt-mat” har också
utvecklats av samma skäl och med samma syfte.
När man är njursviktig och skall hålla låg-protein-diet, då måste man
tänka precis tvärtom! Man skall äta mindre mängd protein och mer fett
och mer kolhydrater (!) – precis tvärtemot de flesta bantningsråd.
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
11:7
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 78
Man behöver protein
Protein är absolut nödvändigt för att du skall leva väl, eftersom alla muskler och så mycket annat i kroppen är uppbyggt av protein. Som njursviktig
och för att må bättre kan du äta mat som innehåller en mindre mängd
protein än normalt, men bara under två förutsättningar, nämligen:
• att du samtidigt får i dig en tillräcklig mängd energi (fett och kolhydrater). Det behövs nämligen ganska mycket energi för att kroppen
skall kunna tillgodogöra sig det protein du äter.
• att du får i dig en tillräcklig mängd av det protein kroppen inte kan
tillverka själv, de s k essentiella aminosyrorna. Det får du genom att
äta allsidigt och genom att komplettera maten med speciella tabletter
för njursviktiga, som innehåller just de livsviktiga aminosyrorna och
som doktorn skriver ut recept på (dessa tabletter heter Aminess).
Rekommendationerna för låg-protein-diet går tvärs emot den rekommenderade kosten för diabetiker. Så, om du är diabetiker är det extra viktigt att du lär dig en hel del, att du diskuterar med dietisten och kommer
fram till en rimlig kompromiss.
Deklarerad näring
Har du aldrig tidigare ägnat mycket tanke åt innehållet i maten är det
dags att börja nu. Som njursviktig kommer du att behöva bli något av en
expert på vad olika livsmedel och maträtter egentligen innehåller.
Till att börja med finns det ju en innehållsdeklaration på nästan alla
livsmedel och maträtter du köper. Ja, det finns till och med en lag som
säger att det måste finnas sådana deklarationer. Du ska i förväg kunna
veta vad du kan eller är på väg att stoppa i dig.
Av alla varianter och märken av samma sorts livsmedel, som du hittar
i affärerna, kommer du snart att bli specialist på att hitta just den variant,
som innehåller minst protein.
Till exempel: Det kanske finns femton eller tjugosju olika sorters
frukostflingor i din livsmedelsaffär. Till en början kan du ju inte veta att
vissa nästan inte innehåller något protein alls, medan andra innehåller
hela sju gram protein i en portion. Titta i tabellerna längre bak och du får
se vilken skillnad det är.
Hur mycket är 100 gram?
I alla näringstabeller och i alla näringsdeklarationer anges alltid mängden
protein i gram per hundra gram av varan. Det är standard och det förefaller
ju enkelt. Men i praktiken är det inte så lätt.
Problemet är att de flesta inte har en aning om hur många gram av ett
visst livsmedel man äter. Enda säkra sättet att få reda på det är att väga
den portion man har tänkt äta. I vart fall får man väga de ingredienser var
för sig, som innehåller mest protein. Det här går naturligtvis att göra med
11:8
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 79
hjälp av en väldigt bra våg och en räknedosa, men det känns för de flesta
både jobbigt och omständligt. Och då blir det inte av.
På vissa livsmedel anges också mängden protein i en normalportion,
vilket gör det enklare för dig. Då kan du ju direkt läsa hur mycket protein
en normalportion innehåller.
En sak är säker: Om du skall klara av att hålla en låg-protein-diet, att
hela tiden veta hur mycket protein du äter, då måste det vara enkelt.
”Reducerad” – hur mycket är det?
”Låg-protein-diet” eller protein-reducerad kost betyder att du inte skall
äta mer än en viss mängd protein varje dag. Det är mindre än vad som
anses normalt. Men som vanlig njursviktig vet man normalt inte vad
”normalt” är och vi äter alla ganska olika. En del äter mycket och ofta av
kött, fisk och mjölkprodukter och får på så sätt i sig mycket protein.
Andra äter mer av grönsaker och rotfrukter, som också innehåller protein
men i mindre mängder.
Vad vi alla har gemensamt är att vi inte vet hur mycket protein vi
äter varje dag. Så, om du skall börja med låg-protein-diet är det första
steget att ta reda på hur mycket protein du äter med dina egna, ”normala”
matvanor.
Om du normalt äter mycket protein måste du antagligen ändra dina
matvanor ganska rejält. Men du kanske redan ligger nära – eller till och
med under – den mängd protein per dag som du skall ha. I så fall blir det
ju inte nödvändigt att ändra så mycket. Att ta reda på hur just du ligger
till är en av de saker som en dietist kan hjälpa dig med. Med hjälp av
antingen ett datorprogram eller tabellerna längre bak kan du kontrollera
det här själv också.
Den vanligaste rekommendationen till njursviktiga i stadium 4 (allvarlig njursvikt) är att inte äta mer än 0.6 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Om du till exempel väger 75 kilo skall du alltså sikta på
cirka 45 gram protein per dag (0.6 x 75). Hur många gram protein du
skall ha räknar du ut själv: Din vikt i kilo gånger 0.6.
Hur skall du klara av att hålla koll på detta?
Du kan skaffa dig ett datorprogram
Om du har tillgång till en dator kan du få utmärkt hjälp att lära dig hur
mycket protein din mat innehåller. ”Kostkoll” från Kost och Näringsdata
AB till exempel är ett lättarbetat program för näringsberäkningar. Här får
du reda på näringsinnehållet i mängder av livsmedel och maträtter.
Du kan enkelt ”klicka” in vad du ätit och programmet berättar direkt
hur mycket protein (och alla andra näringsämnen om du vill) som du fått
i dig – både i gram och i procent av vad du skall äta varje dag. Du
kan också ställa in precis den mängd protein per dag, som du blivit
rekommenderad.
Genom att använda ett sådant här program en tid lär du dig ganska
fort hur du kan anpassa dina matvanor till din dagliga mängd protein.
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
11:9
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 80
Hur länge och hur mycket du använder programmet bestämmer du själv.
Efter ett tag har du lärt dig tillräckligt för att ganska exakt veta hur mycket
protein olika mat innehåller. Och då kan du bedöma hur mycket du skall
ta av olika sorters mat – även utan datorn.
Kostkoll visar också mängden energi, vilket är nog så viktigt för njursviktiga. Med lite protein behövs mycket energi. Den här funktionen är
också till stor hjälp för din egen viktkontroll – vare sig du behöver gå upp
eller ner eller hålla den vikt du har.
Programmet heter Kostkoll och beställs hos: Kost och Näringsdata AB, Furusångsvägen 6,
167 67 Bromma. Tel 08-266297. E-post: [email protected]. Hemsida: www.kostdata.se.
Du kan lära dig räkna ”för hand”
Om du inte vill eller kan använda ett datorprogram så får du lära dig hålla
reda på ditt proteinintag ändå och räkna ”för hand”. Det kanske inte är
så svårt som det verkar.
• För det första måste du lära dig en del om hur mycket protein det
finns i olika livsmedel och maträtter.
• För det andra måste du lära dig att välja.
I slutet av detta avsnitt sitter ett antal tabeller, speciellt sammanställda för
njursviktiga med låg-protein-diet. De tar upp bara en sak, nämligen innehållet av protein i olika livsmedel och maträtter.
Så mycket som möjligt används mått och mängder som är praktiska
och därmed lättbegripliga. Mått och mängder som man kan se med
blotta ögat. Till exempel: Ett styck, en skiva, ett glas, en matsked, en
deciliter, en tallrik, men också en (normal-) portion. De här måtten är
förstås inte alltid så exakta, men den nackdelen uppvägs av att den här
metoden är så enkel.
Principen är att det är bättre att ha en skaplig kunskap om innehållet
av protein än att i alla lägen ha rätt på decimalen. Du skall enkelt och
praktiskt kunna räkna ungefär det antal gram protein, som finns i den
mat du tänker äta.
Inom varje produktgrupp i tabellerna är de olika produkterna rangordnade efter innehållet av protein. Produkterna och mängderna med
minst protein sitter längst upp. Sedan mer och mer protein ju längre ner
du kommer i tabellerna.
Här kan du se att innehållet av protein är väldigt olika i olika livsmedel
– även inom samma produktgrupp. Vi har redan tagit gruppen ”frukostflingor” som exempel. Men inom nästan alla grupper varierar innehållet
av protein ganska mycket – titta själv.
11:10
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 81
Utantill – nej, tack
Självklart behöver ingen lära sig de här tabellerna utantill. Det vore ju för
tokigt. Men du kan lära dig en hel del genom att använda dem lite som
en uppslagsbok. Gör till exempel så här:
• Ta vilken som helst av tabellerna och leta reda på det du normalt äter
och tycker om.
• Om det du gillar innehåller bara lite protein – inget problem.
• Om det du gillar innehåller mycket protein – då kan du antagligen
hitta något alternativ högre upp i tabellen, som innehåller en mindre
mängd protein och ändå fyller samma funktion.
• I bägge fallen lär du dig kvickt att räkna grammen. En mjuk brödskiva, två gram. En liten köttbulle – ett gram. Ett glas mjölk – sju gram.
• I tabellerna kommer du att hitta en hel del som innehåller mycket
protein. Kolla till exempel en dubbel hamburgare med bröd, ost
och sallad – trettio gram. Det är mycket för en njursviktig på lågprotein-diet.
• Du kommer också att hitta en hel del som innehåller bara lite protein
eller nästan inget protein alls. Det kan du äta mycket av.
Genom att se igenom de här listorna kan du bedöma om du kan fortsätta
att äta det du mest ätit förut eller om du skall välja något annat. Efter ett
tag har du lärt dig de vanligaste livsmedlen och maträtterna och det blir
lätt för dig att räkna antalet gram. Ta till exempel en frukost:
• En portion havregrynsgröt (4 gram) med mjölk (1 dl, 3 gram)
• En hård smörgås (1 gram), margarin (0 gram) och en skiva gräddost
(2 gram)
• En mjuk smörgås (2 gram), margarin (0 gram) och marmelad (0 gram)
• En kopp kaffe med en bit socker (0 gram)
• Totalt: Tolv gram protein. Lätt!
Mindre med mycket – och mer med lite
Det är väldigt viktigt att äta en så allsidig kost som möjligt, det har du
läst om redan tidigare. Du bör äta mat från både djurriket och växtriket.
Men hur kan du göra detta när du samtidigt inte skall äta mer än en viss
mängd protein?
Jo, du skall fortsätta att äta allsidigt och varierat. Men du måste tänka
dig för och hålla koll på vad du äter. Antalet gram protein får inte skena
iväg för mycket för dig. Det kan du göra genom att:
• Äta bara lite av sådant som innehåller mycket protein (mindre portion).
• Äta mer av sådant som innehåller mindre protein.
• Sedan fyller du på med mer energi.
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
11:11
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 82
Till exempel: Rent kött tar du bara lite av. Du kan välja att äta en strömmingsflundra eller en kåldolme i stället för två (eller tre). Du tar bara ett
kycklinglår och inte en hel portion. Små köttbullar är lätta att räkna – ett
gram styck. En del av produkterna längst ner på listorna, med mest protein, tar du ännu mindre av eller kanske undviker helt.
Med proteinfri pasta kan du ta lite mer av köttfärssåsen. Med en minskad mängd kött eller fisk tar du en eller ett par potatisar extra och lite
mer sallad så du blir mätt. Om en vanlig portion lövbiff innehåller
22 gram protein så vet du ju att det är ungefär tio gram i en halv portion
– och det är kanske precis lagom mycket för dig.
Mer energi kan du sedan få med till exempel gräddsås, sylt och en kolhydratrik efterrätt.
Äta hemma – ensam
När du är hemma kan du ju i hög grad bestämma själv vad du äter. Du
kan planera maten så att den innehåller den mängd protein som du skall
ha, i synnerhet om du lagar maten själv.
I tabellerna lite längre bak hittar du innehållet av protein i många livsmedel och maträtter. Där kan du lära dig vad du kan äta mycket av och
vad du skall vara försiktig med.
Ett annat sätt att lära sig mer om protein och energi i olika maträtter är att
använda ett datorprogram, till exempel Kostkoll Njursvikt (se sidan 11:10).
Äta hemma – i familjen
Om ni är flera i familjen som normalt äter tillsammans blir det lite mer
komplicerat. Det är ju inte säkert att de speciella låg-protein-rätterna faller
alla i familjen i smaken. Det finns åtminstone två sätt att komma runt det
problemet:
• Det ena sättet är att man lagar lite olika mat till den njursviktige och
till resten av familjen. Till exempel: En kastrull med proteinfri pasta
för den njursviktige och en annan kastrull med vanlig pasta för övriga.
Den njursviktige tar mindre av köttfärssåsen än övriga – och ingen ost
på toppen.
• Det andra sättet är att man lagar den mat, som de flesta i familjen
gillar, utan speciell hänsyn till den njursviktige. Sedan är det upp till
den njursviktige själv att ta mycket eller lite eller inget alls av de olika
sakerna. Till exempel: Den njursviktige tar mer potatis, mer grönsaker,
färre köttbullar och gärna mer gräddsås (eller en klick smör extra).
I de flesta familjer blir det säkert en blandning av de här två sätten.
Ibland gör man något speciellt passande för den som är njursviktig. För
det mesta äter alla av samma mat, men i olika mängder. Till sist är det ju
ändå så att det är du som njursviktig som måste kunna bedöma vad du
kan och bör äta. Det är bara du som kan hålla koll på det antal gram protein du stoppar i dig.
11:12
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 83
Äta på jobbet
Om du tar med dig mat hemifrån bestämmer du ju själv vad du äter
– mat och dryck som passar en njursviktig.
Om du äter i en personalmatsal eller på lunchrestaurang är det ju väldigt bra om det finns ett antal olika rätter att välja bland. Här igen är det
upp till dig som njursviktig att ha tillräckliga kunskaper för att kunna
välja ”rätt rätt” – något som du vet ungefär hur mycket protein det innehåller. Och i rätt mängd.
Äta middag på restaurang
Det är ju väldigt bra om du kan välja restaurang. För en njursviktig att gå
på ett ”stekhus”, som mest serverar stora blodiga biffar, är ju inte speciellt lyckat. Det bästa är en restaurang med ett brett och varierat utbud,
där du kan hitta mer ”njurvänliga” rätter.
Det viktigaste igen är att du lär dig så mycket om proteininnehållet
i olika livsmedel så att du vet vilka rätter du skall undvika, vilka du skall
äta bara pyttelite av och det du kan mer eller mindre frossa i. Den kunskapen kan du skaffa dig genom att bli något av en ”kalenderbitare”
i tabellerna längre bak.
Äta middag hemma hos släkt eller bekanta
Alla goda värdar och värdinnor ställer sig frågan: Vad kan man bjuda en
njursviktig på, vad kan han eller hon äta eller inte äta? Det är ju väldigt
omtänksamt och bra.
Ett svar på den frågan är: ”Jag äter i princip allting, men bara lite av
sånt med mycket protein i och mer av annat. Så, laga den mat du vill”.
Sedan anpassar du själv som vanligt den mängd du äter, dvs lite av sånt
med mycket protein och mer av annat.
Ett annat svar är förstås att du berättar mer precis vad du tycker om
och att du förklarar det här med låg-protein-dieten. De flesta som bjuder
hem en njursviktig är säkert angelägna om att bjuda på något som passar,
det är ju därför dom frågar.
Äta när man flyger
Mat ombord på flygplan kan ju bli ett litet problem, eftersom – i vart fall
bak i planet – det inte brukar finnas mycket att välja på. Man får vanligtvis
ta det man får och då – igen – får du bedöma vad och hur mycket du kan
äta av det som bjuds.
Ett annat sätt kan vara att du i förväg beställer t ex vegetarisk mat,
som sannolikt innehåller lite mindre protein än den vanliga kött- och
fiskmaten. Titta på tabellerna lite längre bak så kan du se att det är viss
skillnad. Men se upp med sojarätter, som innehåller mycket protein.
På några flygbolag finns till och med möjligheten att få speciell lågprotein-mat, under förutsättning att man beställer den i god tid i förväg.
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
11:13
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 84
Mycket och lite
Det viktigaste är att du håller dig till ungefär det antal gram protein varje
dag, som du blivit rekommenderad. Så, om du till exempel äter lite mer
protein på lunchen så skall du äta lite mindre på kvällen – och tvärtom.
Det är den sammanlagda mängden under dagen som räknas. Allt under
förutsättning att du mår bra förstås.
Doktorn kan se hur du lyckas
På rapporten från laboratoriet av dina blodprover finns en uppgift om
”tU-Urea flöde”. Den siffran visar ganska tydligt hur bra du lyckas med
din låg-protein-diet. Så, leta rätt på den siffran på din senaste lab-rapport
och sätt in den i figuren härunder. Hamnar du på ungefär 0.6 gram per
kilo eller....?
Det är precis så här din doktor och din dietist kan se hur bra du klarar
av dieten.
Håll reda på dig själv
Här intill sitter några blad för dina egna anteckningar och proteinberäkningar.
En varning
Till sist en varning: Ät inte stjärnfrukt (carambole) eller juice av stjärnfrukt, eftersom det kan ge förgiftning hos njursviktiga.
11:14
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 85
Protein i livsmedel
Specialtabeller för njursviktiga
• Låg-protein-diet är en ordination av din doktor. Om du får
den ordinationen kan du få hjälp i starten av en dietist.
Starta inte själv och ändra inte kosten själv utan samråd.
• Tabellerna visar gram protein i olika livsmedel
• Livsmedlen är rangordnade efter innehållet av protein
• Alla proteinvärden är avrundade till hela gram
• Tecknet ”<” betyder "mindre än"
• Mått och mängder är ungefärliga och ”normala”. Ett glas = 2 dl.
En skiva = normaltjock. En tallrik = 2 dl. En portion = medelstor.
• För mer exakta värden: Ta hjälp av dietisten och/eller ett
datorprogram.
Innehåll:
1. Bröd – mjukt bröd, hårt bröd, vetebröd och skorpor, tårta och mjuka
kakor, kex och kakor
2. Potatis och spannmål – potatis, pasta, ris, frukostflingor, gröt, välling
3. Mjölkprodukter – mjölk och grädde, fil och yoghurt, ost, mejeriprodukter, ägg
4. Köttfärs och charkuterier – köttbullar, korv, charkuteriprodukter
5. Kött – nötkött, fläskkött, fågel, övrigt kött
6. Fisk – fisk, fiskrätter, skaldjur
7. Vegetabilier – grönsaker, grönsaksrätter, rotfrukter, ärter och bönor
8. Efterrätter – glass och sorbet, krämer och soppor, pajer och
puddingar
9. Frukt och bär – färsk frukt, konserverad och torkad
10. Drycker – vatten, läsk, öl, alkohol
11. Choklad och godis – choklad, godis, marmelad och sylt
12. Övrigt
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
11:15
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 86
1. Bröd
Mjukt bröd
Glutenfritt, ljust eller mörkt, skiva . . . . . . . . . . <1
Grahamsbröd på vatten, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Formbröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Kavring, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Osötat fullkornsbröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Trekornsbröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Fiberfranska, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Grovt lantbröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Grovt vete och rågbröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Kornbröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Mjukt tunnbröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Rågbröd osötat, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Vitt bröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Croissant, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Grahamsscones, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Ostbröd, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Pitabröd, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Tortillas liten, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Baguette, liten, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Korvbröd, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Hamburgerbröd, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Rallarhalvor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Stor tortillas, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Småfranska hel, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Ciabatta hel, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Hårt bröd
Finn crisp, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Delikatessknäcke, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . <1
Flatbröd, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . <1
Hårt tunnbröd, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . <1
Riskakor, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . <1
Leksandsbröd, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Glutenfritt knäcke, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Grahamsknäcke, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Husmans knäcke, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Hårt blodbröd, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Hårt fiberbröd, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Sportknäcke, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Veteknäcke, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Krustad, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Havreknäcke, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Krutonger, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Grissini, paket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
11:16
Vetebröd och skorpor
Skorpor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Sött vetebröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Osötat vetebröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Sött slätt vetebröd, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Saffransbulle, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Söt vetebulle, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Tårta och mjuka kakor
Drömtårta, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Fin sockerkaka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Lätt sockerkaka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Äppelkaka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Ambrosiakaka, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Chokladruta med kokos, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Fransk chokladkaka, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Rulltårta, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Muffins, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Sockerkaka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Toscakaka, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Fruktkaka, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Gräddtårta, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Mjuk chokladkaka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Mjuk nötkaka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Frukttårta, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Katrinplommonkaka, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Sachertårta, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Semla, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Kex och kakor
Loprofin lågproteinkex, styck . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Mariekex, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Digestivekex, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Fyllda kex, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Kakor, kex, rån, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Pepparkaka, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Smörgåskex, -rån, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Arraksboll, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Kokosboll, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Mjuk pepparkaka, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Spettekaka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Chokladboll, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Konditoribit, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Mandelkubb, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Punchrulle, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Mazarin, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Wienerbröd, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Munk, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 87
2. Potatis och spannmål
Potatis
Kokt potatis ”äggstor”, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Konserverad potatis, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Potatis o purjolökssoppa, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . .2
Potatisbullar, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Potatissallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Raggmunk, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Bakad potatis, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Stekt, råstekt potatis, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Pommes frites ungsvärmd, portion . . . . . . . . . . . .3
Pommes frites i olja, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Potatismos, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Pommes frites gatukök, portion . . . . . . . . . . . . . . . .5
Stuvad potatis, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Pitepalt, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Kroppkakor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Potatisgratäng spenat ägg, portion . . . . . . . . . . . .7
Potatisgratäng lättmjölk, portion . . . . . . . . . . . .10
Janssons frestelse, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Potatisgratäng grädde ost, portion . . . . . . . . . .12
Pasta
Glasnudlar, förpackning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0
Loprofin lågproteinpasta, portion . . . . . . . . . . .<1
Pasta kokt utan salt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Fullkornspasta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Snabbnudlar, förpackning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Äggnudlar, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Ministrone, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Sojamakaroner, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Ravioli, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Stuvade makaroner, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13
Tortellini, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15
Tagliatelle bolongese, portion . . . . . . . . . . . . . . . . .15
Pasta köttfärssås, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17
Lasagne, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17
Pasta spenat champinjoner, portion . . . . . . . . .21
Pasta tonfisk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
Pasta gorgonzolasås, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . .24
Vegetarisk lasagne, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24
Makaronipudding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28
Pasta ärter skinka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
Ris och gryn
Sagogryn, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0
Korngryn kokta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Polerat ris, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Snabbris, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Råris, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Ris kokt med salt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Risotto råris vegetarisk, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Klibbfritt ris, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Jasmineris, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Couscous, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Avorioris, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Basmatiris, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Fullkornsris, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Durra, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Paella, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29
Frukostflingor
Loprofin lågproteinflingor, portion . . . . . . . . .<1
Weetabix, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Puffat rostat ris, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Risdiet flingor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Frostflingor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Kalaspuffar, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Rice krispies, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Müsli frukt nötter, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Müsli veteflingor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
All-Bran Regular, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Cornflakes, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Frukostflingor typ musli, portion . . . . . . . . . . . . . .4
Havrefras, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
All-Bran Plus, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Special K Red Berries, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Kruska, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Rågflingor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
K Special, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Gröt
Kornmjölsgröt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Rågmjölsgröt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Grahamsgröt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Havregrynsgröt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Risgrynsgröt lättmjölk, portion . . . . . . . . . . . . . . . .7
Risgrynsgröt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Molinogröt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Mannagrynsgröt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11
11:17
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 88
Välling
Havrevälling, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Risgrynsvälling, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Osockrad vuxenvälling, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Fullkorn vuxenvälling, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Mannagrynsvälling, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Vetemjölsvälling, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
3. Mjölkprodukter
Mjölk och grädde
Mjölk och grädde
Vispgrädde, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Kaffegrädde, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Matlagningsgrädde, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Mellangrädde, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Kelda lagalätt, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Mjölkpulver, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Gammaldags mjölk, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Kärnmjölk, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Vanlig mjölk alla sorter, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Kondenserad mjölk, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Fil och yoghurt
Drickyoghurt Viktväktarna, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Delikatessyoghurt, bägare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Matlagningsyoghurt, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Yoghurt med smaker, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Filbunke vispgrädde, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Filbunke 3%, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Yoghurt fresh risifrutti, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Filmjölk, 3%, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Långfil, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Fruktyoghurt, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Kefir 3%, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Lättfil, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
A-fil, 3%, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Kalvdans råmjölk, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Lättyoghurt naturell, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Mellanfil, 1.5%, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Dofilus, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Ost
Creme Bonjour, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Philadelphia x-tra light, matsked . . . . . . . . . . . . . . .1
Mesost, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Boursin, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Gräddost 39%, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
11:18
Lätt mjukost, 4%, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Hårdost 31%, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Camembert, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Riven parmesanost, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Parmesan, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Hårdost, 10%, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Margarinost 24%, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Blå Costello, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Cantadou, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Chevre, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Philadelphia original, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Philadelphia light, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Fetaost 16%, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11
Camembert lätt, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13
Ostsufflé, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13
Brie, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13
Ädelost, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14
Mozzarella, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
Ricotta, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20
Ost skinkpaj mjölk grädde, styck . . . . . . . . . . . . .22
Mozzarella light, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25
Mejeriprodukter
Majonäs, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Lätt margarin, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Lätt creme fraiche, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Margarin, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Smör, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Messmör, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Ädel vaniljvisp, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Keso 4%, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Ädel visp, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Creme fraiche, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Gräddfil, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Minifraiche, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Risifrutti alla sorter, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Kesella 10%, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Keso fetaoliv, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Keso pesto, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Lätt kesella, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 89
Ägg
Frasvåfflor vispgrädde i smeten, styck . . . . . . . .2
Äggula, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Äggvita, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Äggvåfflor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Fattiga riddare, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Crepe champinjon gräddstuvning, styck . . . . .5
Crepe räkstuvning, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Stekt ägg, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Äggstanning, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Bondomelett, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Äggkaka portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Äggröra, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Fransk omelett, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14
Ungspannkaka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
Fläskpannkaka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22
4. Köttfärs och charkuterier
Köttbullar med mera
Stekt liten köttbulle, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Stekt större köttbulle, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Stekt pannbiff, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Biff à la Lindström, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Stekt hamburgare, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Köttfärsjärpe, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Stekta kåldolmar, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Köttfärssås fläskfärs, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Kålpudding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13
Köttfärslimpa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14
Hamburgare medel med bröd, styck . . . . . . . .15
Hamburgare medel bröd ost, styck . . . . . . . . . .19
Dubbel hamburgare bröd ost, styck . . . . . . . . .30
Korv
Falukorv, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Kokt medvurst, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Korvpålägg, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Rökt medvurst, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Prinskorv, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Salami, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Wienerkorv, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Grillkorv, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
Kokt varmkorv, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Kokt värmlandskorv, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Kokt fläskkorv, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Kokt köttkorv, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Frukostkorv, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Korv bröd ketchup senap, styck . . . . . . . . . . . . . .10
Chorizo, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11
Isterband, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Korv mos senap ketchup gurka, styck . . . . . .13
Korvgryta grönsaker, portion . . . . . . . . . . . . . . . . .16
Korv Stroganoff, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17
Tunnbrödrulle en korv mos, styck . . . . . . . . . . .18
Charkuteriprodukter
Rökt kalkonpålägg, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Leverpastej, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Köttpålägg, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Pressylta, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Blodkorv, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Blodpudding, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Hushållssylta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Blodpalt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Kalvsylta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13
Paté kycklinglever köttfärs, portion . . . . . . . . .17
Pölsa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
Fläskrullad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31
Corned beef konserverad, portion . . . . . . . . . . .33
5. Kött
Nötkött
Köttsoppa, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Levergryta grönsaker, portion . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Högrev, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19
Entrecôte, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20
Fransyska, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
Kalops med sås, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
Oxfilé, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
Rostbiff, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
Lövbiff, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22
Wienerschnitzel, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23
Sjömansbiff, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24
Gulasch nötkött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27
Biff Stroganoff, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30
Chili con carne, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31
Kalvstek, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32
Kokt nötkött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37
Kokt magert nötkött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . .43
11:19
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 90
Fläskkött
Stekt bacon, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Kokt julskinka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Kokt rimmad skinka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Rökt fläsk, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Rökt skinka, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Grillade revbensspjäll, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Kassler, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11
Skinksås, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Stekt fläsk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Fläskben, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
Rimmad skinka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
Fläskkotlett panerad stekt, styck . . . . . . . . . . . . . .20
Flintastek, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22
Fläskfilé, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28
Fläskstek, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36
Fågel
Gåsleverpastej, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Kokt kalkonkött, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Stekt kycklinglever, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Stekt kycklingburgare, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Klar kycklingsoppa, tallrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Anka med skinn, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Kycklinggryta lök svamp, portion . . . . . . . . . . . .13
Anka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
Hönskött med skinn, portion . . . . . . . . . . . . . . . . .19
Kycklinglår, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20
Andbröst, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
Hönskött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
Kalkonkött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22
Fasankött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23
Gåskött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23
Köpt grillad kyckling, portion . . . . . . . . . . . . . . . . .25
Kycklingsallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27
Kokt kyckling, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35
Kalkongryta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35
Hönsfrikassé, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40
Övrigt kött
Hästkött, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Hamburgerkött, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Köttfärsröra till tacos, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Rökt renkött, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Lammfärsbiff, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Parisersmörgås utan ägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Köttfärslimpa, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14
Köttfärssås älgfärs, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15
11:20
Pirog med köttfärs, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15
Lammkotlett, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
Renskav, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19
Älgskav, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20
Torkat renkött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20
Lapskojs, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
Rådjurskött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
Älgfärsbiff, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22
Sojafärs, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32
Ungsstekt renkött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33
Lammstek, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35
Kokt renkött, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35
Älgstek, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37
6. Fisk och skaldjur
Fisk
Ansjovis, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Inlagd sill, bit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Ishavsrom, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Surströmming, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Kaviar, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Sardiner, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Böckling, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Kokt lutfisk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Ål, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Kummel, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17
Lake, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17
Piggvar, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17
Torsk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17
Tonfisk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
Röding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
Lax, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
Gädda, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
Bläckfisk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19
Gös, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19
Aborre, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20
Strömming, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20
Flundra, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22
Rödspätta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22
Löjrom, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 91
Fiskrätter
Böcklingpastej, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Kokt fiskbulle, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Fiskpinnar, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Fiskpanetter, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Stekt panerad strömming, styck . . . . . . . . . . . . . . . .5
Gravlax, skiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Panerad strömmingsflundra, styck . . . . . . . . . . . . .9
Fiskgratäng mos sås, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Varmrökt röding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15
Friterad fisk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17
Kräftströmming, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
Fiskgryta grönsaker, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19
Kokt torskfilé, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19
Panerad stekt sill, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
Friterad bläckfisk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22
Tonfisksallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24
Salt sill, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24
Böcklinglåda äggstanning, portion . . . . . . . . . .30
Kokt makrill, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31
Kokt gädda, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33
Skaldjur
Musslor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Räkor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Ostron, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Sniglar, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Scampi, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Hummersoppa, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Kräfta, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Blåmussla, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Räkstuvning, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Musslor konserverade, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Pilgrimsmusslor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Havskräfta, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Västkustsallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
Kokt krabba, halv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
Blå krabba, halv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
7. Vegetabilier
Grönsaker
Endivsallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Gurka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Isbergssallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Lök, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Böngroddar, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Morot, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Rödbeta, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Rädisor, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Tomater, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Vitkål, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Sallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Rödkål, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Champinjoner, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Paprika, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Svamp, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Sparris, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Spenat, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Avokado, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Blomkål, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Brysselkål, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Grönsaksblandning, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Kronärtskocka, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Ärter morötter, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Fryst majskolv, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Fänkål, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Bruna bönor konserverade, portion . . . . . . . . . . .9
Sojakuddar, 100 gram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16
Grönsaksrätter
Sallad blad gurka tomat, portion . . . . . . . . . . . . .<1
Pizzasallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Vitkålssallad lingonsylt, portion . . . . . . . . . . . . . .<1
Kokt rödbeta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Sallad med gräddfil, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Stekta champinjoner, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Brunkål, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Klar grönsakssoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Morotssoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Stuvade morötter, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Vitkålsstuvning, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Blomkålsstuvning, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Fräst spenat, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Spenatstuvning, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Stuvade grönsaker, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Morot- och ärtsoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
11:21
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 92
Nässelsoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Redd champinjonsoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . .5
Champinjonstuvning, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Gratinerad blomkål, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Grönsaksgratäng, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Linssoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Grekisk sallad, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11
Grönsakslåda, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Blomkålsgratäng grädde mjölk ost,
portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Broccoligratäng mjölk ost, portion . . . . . . . . . .15
Paprika fylld med köttfärs, portion . . . . . . . . . .15
Vegetarisk gryta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21
Sallad med kyckling och skinka, portion . . .27
Blomkålslåda skinka ost, portion . . . . . . . . . . . . .35
Rotfrukter
Jordärtskocka, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Svartrot, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Selleri, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Rotselleri, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Palsternacka, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Rotmos, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Rotsaksgryta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Stekt rotsaksbiff, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Ärter och bönor
Gröna bönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Vaxbönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Gröna ärter, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Sojakorv konserverad, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Stekt sojabiff, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Stuvade gröna bönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Bondbönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Stuvade ärter morötter, portion . . . . . . . . . . . . . . . .4
Tofu, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Kikärter kokta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Svartögda bönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Bruna bönor konserverade, portion . . . . . . . . .10
Linser kokta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Vita linser tomatsås, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Vegetarisk ärtsoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
Kokta gula ärter, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15
Kokta bruna bönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17
Kokta vita bönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17
Ärtsoppa med fläsk, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19
Sojabönor torkade kokta, portion . . . . . . . . . . .20
Stora vita bönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20
11:22
Kokta sojabönor, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24
Sojarätter, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27
Sojaprotein 50%, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30
8. Efterrätter
Glass och sorbet
Isglass, portion, pinne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0
Sorbet, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0
Glasspinne isöverdrag, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Glass vegetabiliskt, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Glasspinne, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Glasstårta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Glass, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Glass med maräng, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Glassbakelse, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Lättglass, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Parfait, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Glasspinne med choklad, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Glasstrut, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Gräddglass, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Milkshake, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Glass sötad med sorbitol, portion . . . . . . . . . . . . . .5
Lättglass, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Krämer och soppor
Fruktkrämer och -soppor, portion . . . . . . . . . . .<1
Bärkrämer och -soppor, portion . . . . . . . . . . . . . .<1
Aprikoskräm, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Fruktkräm på torkad frukt, portion . . . . . . . . . . .1
Katrinplommonkompott, portion . . . . . . . . . . . . .1
Rabarberkräm, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Apelsinsoppa, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Vaniljsås, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Pajer och puddingar
Äppelris, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Friterad äppelpaj, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Citronfromage, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Marängsviss, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Apelsinris, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 93
Äppelpaj, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Äppelris smulpaj, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Friterad banan, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Rabarberpaj, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Ris a la Malta, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Tunn pannkaka på lättmjölk, styck . . . . . . . . . . . .4
Brylépudding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Mannagrynspudding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Vaniljpudding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Ananasfromage, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Risgrynspudding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Ostkaka 9%, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15
Ostkaka på färskost, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16
Katrinplommonsufflé, portion . . . . . . . . . . . . . . . .17
Lätt, osockrad ostkaka, portion . . . . . . . . . . . . . . .18
9. Frukt och bär
Färsk frukt och bär
Samtliga, styck, portion
0 eller <1
................
Konserverad frukt och bär
Samtliga, styck, portion . . . . . . . . . . . . . . . .0 eller <1
Torkad frukt och bär
Torkad frukt, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Russin, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Öl 1,8%, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Apelsinjuice, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Öl 2,8%, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Morotssaft, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Juice ej citrus, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Starköl, 4,5%, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Milkshake, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Fitness protein, flaska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50
11. Choklad och godis
Choklad
Vit choklad, ruta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Chokladpraliner, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Mjölkchoklad, ruta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Mörk choklad, ruta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Chokladsås, matsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Chokladdryck på vatten, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Chokladbollar, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Kexchoklad, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
Chokladkräm, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Chokladdryck på mjölk, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Chokladpudding, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Chokladmousse, portion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Godis
Nästan alla sorter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0 eller <1
Popcorn och ostbågar, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Mumsmums, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Kokosboll, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Bar Energy Cake . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2
Godis inklusive choklad, påse . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
Lördagsgodisblandning, påse . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Mandelmassa, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Godis i hälsokostaffär, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Hasselnötter, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Jordnötter, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Bar Power-Pack 35 gram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Bar Fitness-Pack 45 gram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11
Sötmandel, dl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13
10. Drycker
Vatten, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0
Te, kopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0
Saft, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0
Alkohol, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0
Kaffe, kopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
Svagdricka, glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<1
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
Marmelad och sylt
Allt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0
12. Övrigt
Pizza, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35
Pizza vegetarisk, styck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25
11:23
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 94
Min mat – Min dryck – Mitt protein
Allt jag ätit
och druckit
Protein
(gram)
Allt jag ätit
och druckit
Protein
(gram)
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 95
Min mat – Min dryck – Mitt protein
Allt jag ätit
och druckit
Protein
(gram)
Allt jag ätit
och druckit
Protein
(gram)
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 96
Min mat – Min dryck – Mitt protein
Allt jag ätit
och druckit
Protein
(gram)
Allt jag ätit
och druckit
Protein
(gram)
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 97
Min mat – Min dryck – Mitt protein
Allt jag ätit
och druckit
Protein
(gram)
Allt jag ätit
och druckit
Protein
(gram)
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 98
Min mat – Min dryck – Mitt protein
Allt jag ätit
och druckit
Protein
(gram)
Allt jag ätit
och druckit
Protein
(gram)
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
..........................................
KOSTEN
E N D E L AV B E H A N D L I N G E N
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 99
12. Själen behöver också träna
”Man skall sätta sig ner och vänta på sin själ”
Att drabbas av sjukdom är aldrig trevligt. Att drabbas av en kronisk sjukdom, som det kanske inte ens finns något botemedel för, är ännu värre.
Beskedet om att man drabbats av njursvikt väcker hos de allra flesta
människor starka känslor – allt från att bli otroligt arg och förtvivlad till
att bli helt uppgiven och handlingsförlamad. Det är fullständigt naturligt.
Njursvikt orsakar stora förändringar i kroppen och därmed också i själen,
eftersom kropp och själ hänger ihop. Mår man fysiskt illa sjunker humöret
lätt till botten – och på alla sätt tvärtom - när man är pigg och glad känns
fysiska problem mindre allvarliga och mer uthärdliga.
Många sjukdomar är mer eller mindre tillfälliga. En vanlig förkylning
går över på en vecka eller tio dagar med hjälp av kroppens eget försvar.
En inflammerad blindtarm kan opereras bort ganska enkelt. Ett sår kan
sys ihop och läka. Det finns massor av effektiva läkemedel för de flesta
sjukdomar. Man vet ofta redan från början att man inte kommer att vara
sjuk någon längre tid. Man blir snart frisk igen och är tillbaka i normala
rutiner, på jobbet och i familjen.
Med en kronisk sjukdom, dvs en sjukdom som sannolikt inte kommer
att ”gå över”, är det annorlunda – ja, mycket annorlunda. Man kommer
helt enkelt aldrig att bli helt bra igen, aldrig mer så frisk och kry som man
en gång var. Den insikten drabbar alla som fått beskedet om sin njursvikt
– som ett slag i mellangärdet eller ännu värre. Plötsligt tvingas man inse
att ingenting kommer att bli som förut. Man riskerar att omvandlas från
människa till patient för all framtid (en osäker framtid). Den bild man
haft av sig själv förändras totalt, man blir omväxlande ledsen och förb-d.
Och inte nog med det. Hela livet förändras, vänds upp-och-ner. Man
kanske inte kan fortsätta med det jobb man haft, i vart fall inte lika mycket
som förut och hur går det då med ekonomin och familjen och amorteringarna och fritidsintressena? Allt verkar gå åt skogen. Och dessutom
mår man dåligt och ränner på toaletten ideligen, kliar gör det och så är
man så förtvivlat trött och grinig. Livet är inte kul längre, inte för den
njursviktige och definitivt inte heller för dom anhöriga. Njursvikt drabbar
verkligen inte bara den njursviktige utan också alla runtomkring, den
närmaste familjen, andra anhöriga, arbetskamrater och kompisar.
En chock för själen
I början, när man fått beskedet, lever man i ett tillstånd av chock. Man
kan inte tänka klart, tankarna irrar hit och dit. Hur är detta möjligt? Hur
kan det komma sig att just jag drabbats? Vad har jag gjort för att ”förtjäna” detta? Att det för många njursviktiga inte går att säga vad som
orsakat njursvikten gör inte saken lättare att förstå. Det måste ju finnas
någon orsak, tycker man.
SJÄLEN
BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA
12:1
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 100
I det läget är det inte ovanligt att man inbillar sig att njursvikten är
”straffet” för något man gjort tidigare i livet – eller inte gjort som man
skulle. Under alla omständigheter är det ruskigt orättvist. Man har all
anledning att tycka ganska synd om sig själv – och det kan kännas och
vara väldigt skönt att tycka rejält synd om sig själv ett tag och på så sätt
låta en massa negativa känslor ”pysa ut”.
Nej, det är inte sant
Många njursviktiga har svårt att tro att det är sant, det doktorn säger. Det
känns helt otroligt, för stort och obegripligt, man förmår inte ta in hela
vidden av vad kronisk njursvikt är och vad det kommer att innebära för
resten av mitt liv. Nej, det är inte sant, så illa kan det väl ändå inte vara,
säger själen och undermedvetet tänker man att bara jag blundar ett tag så
går det över.
Det här är en utmärkt och vanlig försvarsmekanism, att först förneka
och sedan bara långsamt, i etapper, ta in bit för bit av informationen. Det
här gör man inte medvetet, det är bara ett vanligt sätt att steg för steg
ta till sig obehagliga besked och det kan ta lång tid innan man ända in
i själen har förstått vad det hela rör sig om.
Det här med att bli allvarligt sjuk är en stor förändring i ens liv, det är
faktiskt den sjätte mest stressfyllda livsförändringen (enligt en klassisk
skala, se här intill). För familjen kommer förändringen på elfte plats. Inte
konstigt att både den njursviktige och familjen reagerar kraftigt på den
nya situationen.
Livsförändringar, från svåraste och nedåt:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
12:2
Makas/makes död . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100
Skilsmässa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73
Makars separation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65
Fängelsestraff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63
Nära anhörigs död . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63
Personlig skada eller sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
Att ingå äktenskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
Uppsagd från arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
Makars återförening efter separation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
Pensionering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
Större förändring av hälsan hos familjemedlem. . . . . . . . 40
Graviditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
Sexuella problem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Tillökning i familjen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Större förändring på jobbet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Större förändring av ekonomisk situation . . . . . . . . . . . . . . 38
Nära väns död . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Byte av arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
Gräl med maka/make . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
SJÄLEN
BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 101
Jag vill veta allt
När den värsta chocken har lagt sig och man så småningom tvingas inse
att man är njursviktig och att man inte kommer att ”bli bra” igen börjar
tankarna sakta men säkert jobba med den nya situationen.
På det här stadiet börjar man kanske inse att man inte kan sitta och
tycka synd om sig själv under resten av livet. Man får lov att göra något åt
sin situation. Det första många då gör är att söka mer information. Man
försöker ta reda på så mycket som möjligt om sjukdomen och om vad
man kan göra åt den.
Det doktorn och sjuksköterskan och andra säger blir med ens jätteviktigt
och man försöker förstå och komma ihåg så mycket man någonsin kan.
Det är inte så lätt alla gånger, eftersom det finns så många konstiga ord
och uttryck och inte fattar man riktigt hur allting hänger ihop heller. Det
finns också information att hämta i broschyrer och på Internet och på
många sjukhus ordnar man speciella kurser för njursviktiga.
Att få prata med någon som vet är väldigt viktigt, någon som kan ge
dig svar på de frågor du har och som kan hjälpa dig hitta de lösningar du
behöver. Förutom med din doktor har du kanske också inledningsvis
möjlighet att få tala med både en sjuksköterska och en kurator och
lite senare kanske du får träffa både en dietist och en sjukgymnast – allt
beroende på vad just du behöver och på de resurser som finns tillgängliga
där du bor.
Snack med kompisar
Att träffa och prata med andra njursviktiga kan vara väldigt givande. Man
”sitter ju i samma båt” och talar oftast samma språk, man har ungefär
samma problem och man begriper precis lika lite om vad det är som
händer. Men, genom att byta erfarenheter och diskutera kan man få en
liten pusselbit här och en annan där och sammantaget lär man sig hela
tiden mer om sjukdomen och vad man kan göra – och göra själv.
Här och nu!
Ganska snart efter det att du fått reda på att du är njursviktig kommer
man att börja berätta för dig om dialys. Man kommer att göra detta ganska
utförligt och detaljerat. Man kommer att berätta för dig att du kan uppnå
en hög och god livskvalitet även när du går i dialys. Och det är förstås alldeles sant och riktigt, för om du inte får dialys när njurarna slutat fungera
så dör du ju.
Men, förhoppningsvis har du som läser detta fortfarande en (hel) del
njurfunktion kvar, en funktion som du skall vara rädd om och spara så
mycket som möjligt. Det absolut viktigaste för dig – här och nu – är med
andra ord den behandling som om möjligt kan hejda din njursjukdom,
inte den behandling (dialys eller transplantation), som du kanske måste få
längre fram. Så det är det du skall fråga om och inte ge dig: Vad kan du
göra för att så länge som möjligt leva så bra som möjligt med den rest-
SJÄLEN
BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA
12:3
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 102
funktion du har? Det är precis den behandlingen du behöver och ingen
annan, här och nu.
Att det blir så här beror på att det traditionellt inte funnits några alternativ. På många sjukhus betraktas du fortfarande som en ”pre-dialyspatient”, dvs som en människa som bara står i någon slags kö för att snart
eller snarast börja i dialys.
För många njursviktiga med viss njurfunktion kvar kan det kännas
utomordentligt deprimerande och alldeles för ödesbestämt att direkt
hamna i kategorin ”pre-dialys”. Med en sådan ”etikett” på sig och att
mötas av en sådan attityd är det lätt att man bara ger upp och struntar
i alltihop. Budskapet verkar ju vara att det ändå inte är någon idé att
ens försöka (!).
Men det är kanske inte sant. Man behöver inte och ska inte ge upp.
Man skall få den behandling man behöver och vårda den restfunktion
man har, den kanske räcker både länge och väl.
Gråt ut eller håll inne
Känslomässigt är vi alla olika. För en del är det naturligt, ja oemotståndligt, att leva ut sina känslor, att protestera mot problem och orättvisor
genom att gråta och gorma. För andra, mer inåtvända, är det mer naturligt att deppa i tysthet eller att vara mer återhållsamma.
Det finns, med andra ord, många olika sätt att känslomässigt reagera
på och bearbeta en oväntad, oönskad och obehaglig situation. Och det
finaste är att alla reaktioner är ”rätt”, ingen är ”fel” – och det gäller både
dig som njursviktig och anhöriga och kompisar.
Så här är det
Efter ett tag – för en del går det fort, för andra tar det avsevärd tid
– måste man börja inse att ”så här är det”, jag har njursvikt, det är bara
att acceptera och det kommer inte att gå över. Så, vad gör vi nu då?
Tja, jag har visserligen dåliga njurar, men resten av kroppen är det ju
inget större fel på. Större delen av mig är ju skapligt frisk och jag har fortfarande ett huvud att tänka med och ett hjärta som pickar och slår som
förut. Det finns mer eller mindre bra lösningar på det mesta och på de
flesta problem och många andra har ju klarat av det här före mig. I sina
bästa, mest positiva stunder, börjar man tänka att här kan man ju inte
sitta och hänga läpp, här gäller det att hitta på något.
Tänk om det till och med kan vara så att den nya livssituationen kan
innebära nya möjligheter och nya och annorlunda upplevelser. Kanske
livet från och med nu kommer att ge tillfällen till reflexion och eftertanke
och innehåll som jag aldrig tänkt på förut...
12:4
SJÄLEN
BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 103
Dagen är din...
”Ta dagen som den kommer” är ett gammalt ordspråk, som man – när
man är frisk och kry och i farten – lätt glömmer eftersom det är så många
saker man skall göra. Med kronisk njursvikt i bagaget blir situationen
annorlunda, andra saker hamnar i fokus och man får ett annat perspektiv
på tillvaron.
Man skall hitta lösningar på problem, som man tidigare aldrig tänkt
på. Kanske man både vill och måste hitta intressanta och spännande alternativ till sådant man tidigare ägnade tid åt. Ingenting är omöjligt, säger
optimisten. Att tycka att något är omöjligt bara för att ”jag har aldrig
gjort så förut” är inget bra skäl för att inte pröva.
Saken är klar, dagen är din... Det är dags att ta vara på de möjligheter
som finns. Kanske det är dags att till och med själv skapa nya möjligheter
för din egen glädje och tillfredsställelse.
Motivation
Som njursviktig kommer du att få recept på en hel del läkemedel, som du
skall ta flera gånger om dagen. Du kanske också skall hålla en viss diet
med en viss mängd proteiner och väldigt lite salt. Du måste också hålla
koll på att du inte får i dig för mycket kalium till exempel. Du skall försöka röra på dig ordentligt, helst varje dag eller i vart fall flera gånger
i veckan. Kort sagt, det är ganska mycket som du måste hålla reda på och
göra och mycket kanske är helt nytt för dig.
Det här är inte så lätt som många tror, det kräver en väldig disciplin.
Varje gång du skall ta dina tabletter blir du påmind om din sjukdom,
i synnerhet som en del av tabletterna kan kännas ganska stora och jobbiga
att ta. Varje gång du skall äta något måste du tänka på vad du stoppar
i dig. Kanske måste du också helt avstå från sånt som du alltid tidigare har
tyckt mycket om. Att vara njursviktig är som att leva med en väldigt
sträng ”förmyndare”, som hela tiden bestämmer över vad du skall göra
och inte göra.
För att klara av allt detta behöver man ”motivation”, dvs en stark vilja
att följa alla råd och ordinationer. Alla vet att motivation av och till är en
riktig bristvara – man vet vad man skall göra och man vet hur man skall
göra det, men det blir liksom inte av, man ”orkar” inte, har inte lust, man
”glömmer bort”. Det är då viktigt att man hittar sina egna effektiva sätt
att peppa upp sig själv, ge sig själv en ”klapp på axeln” eller någon liten
”belöning” så att man håller humöret uppe. Kan man få hjälp med
”peppningen” av någon anhörig eller andra kamrater – eller varför inte
andra njursviktiga – är det naturligtvis underbart.
SJÄLEN
BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA
12:5
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 104
Utan märkbar effekt
Om man har ont någonstans kan man ta en värktablett – och det onda
går över. Man märker tydligt effekten av läkemedlet. Så är det inte med
många av de läkemedel som en njursviktig skall ta. Man märker ingen
effekt alls, i vart fall inte meddetsamma utan först på längre sikt och då är
det svårt att veta vad som egentligen åstadkommit förändringen.
Det här kan kännas jobbigt och kan tära på motivationen. Men, trots
att man inte ”känner någon effekt” direkt skall man fortsätta att stoppa
i sig en mängd tabletter morgon och kväll och kanske också på middagen.
Lösningen är att du hittar ditt eget system för detta så att det här med att
ta läkemedlen blir en naturlig del av dina vanliga dagliga rutiner – utan
att du egentligen behöver tänka på det.
En sak är helt klar – utan dina läkemedel skulle du vara i ett betydligt
sämre läge.
Slappna av
”Själen behöver också träna” är rubriken på detta avsnitt och helt klart
måste man som njursviktig tänka om och tänka i andra banor än förut.
Hjärnkontoret måste helt enkelt ställa in sig på helt andra saker. Man
måste lära sig en massa nytt som man aldrig tänkt på förut. Man måste
hantera både sina egna och andras känslor och reaktioner. Ingen har sagt
att allt det här skulle vara lätt.
En av effekterna av njursvikt är att man kan få svårare att koncentrera
sig och en annan effekt är att man kanske får svårt att sova. Att lära sig
och träna på att slappna av kan därför vara utomordentligt nyttigt.
Det finns en rad olika och enkla tekniker för avslappning, som i stort sett
alla kan lära sig. Sjuksköterskan eller kuratorn eller sjukgymnasten kanske
kan hjälpa till med det här, men det kan också finnas bra ljudband att
köpa på Apoteket eller låna på biblioteket. En avslappad kvart om dagen
kan göra underverk i själen för den som känner sig spänd och har svårt
för att koppla av.
Stöd av kuratorn
Alla njursviktiga har möjlighet att träffa och tala med både läkare och
sjuksköterska, och på många håll finns också en kurator, som kan hjälpa
till med en massa frågor ”runtomkring”, till exempel:
• Social information och rådgivning – det kan gälla sjukförsäkring, sjukbidrag, försäkringsfrågor, sjukskrivning, färdtjänst, etc.
• Stödjande samtal, speciellt i början
• Samordning av hjälpinsatser (med andra kliniker och myndigheter)
• Samarbete med anhöriga
• Rehabilitering
12:6
SJÄLEN
BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 105
Det är ju mycket i livet som successivt kan behöva ändras när man blivit
njursviktig, både ganska snart och senare, om och när man behöver dialys
eller transplantation. I många sådana frågor kan kuratorn vara till ovärderlig hjälp och stöd.
Tankar från själen
I huvudet på en njursviktig kan det dyka upp alla möjliga och omöjliga
tankar och funderingar, saker som man undrar över och skulle vilja veta
mer om eller diskutera med någon.
Här nedan har du ett ”blankt papper”. Om du vill, skriv ner några av
dina tankar här, något du skulle vilja prata om med doktorn vid nästa
besök eller med någon annan.
För när man kommer till doktorn är det så lätt att man har glömt bort
vad det var man undrade över den där dagen eller natten, men en minsta
lilla anteckning gör att man minns. Och den här pärmen skall du ju ha
med dig vid alla besök i alla fall.
Kamrater
Ett annat och mycket bra sätt att lära sig mer och få ta del av andras erfarenheter är att bli medlem i en förening för njursviktiga och njursjuka.
Sådana föreningar finns det i hela landet och dom ordnar en massa program för sina medlemmar. Du får mer information om njursjukdom och
de alternativ för behandling som finns och att prata med andra ”i samma
båt” är alltid givande.
Funderingar och frågor
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
SJÄLEN
BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA
12:7
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 106
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
SJÄLEN
BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 107
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
SJÄLEN
BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 108
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
SJÄLEN
BEHÖVER OCKSÅ TRÄNA
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 109
13. Vanliga läkemedel
Som njursviktig kommer du säkert att få en hel del recept på läkemedel
av din doktor. Här följer en lista på de vanligaste orsakerna till att man
som njursviktig skall ta läkemedel, vad de olika läkemedlen gör i din
kropp och exempel på vad de vanligaste läkemedlen heter.
Vill du veta mer om dina läkemedel skall du fråga din doktor. Du kan
också hitta mer information om läkemedel i boken ”Patient-FASS”, som
du kan låna på biblioteket eller köpa på Apoteket. Om du har tillgång till
Internet kan du söka mer information på: www.Fass.se.
Vätskeansamling
Furosemid, Lasix, Furix, Zaroxolyn.
Dessa läkemedel är urindrivande och tas för att minska vätskeansamling
– ödem – i kroppen. Kan sänka blodtrycket vid stor dos.
Försurning
Natriumbikarbonat.
Motverkar försurning – acidos – i kroppen. Kan medföra bullrig mage,
diarré.
Högt Fosfat
PhosEx, Kalcitena, Calcitugg, Kalcipos, Andapsin, Emgesan, Renagel,
Fosrenol.
Dessa läkemedel binder fosfat och tas för att hålla fosfatvärdena normala.
Skall alltid tas till maten.
Vid uttalad hyperparathyreoidism och högt kalcium – Mimpara.
Högt Kalium
Resonium.
För att förhindra att kaliumvärdet stiger för högt kan man ta Resonium, vilket är ett pulver med vaniljsmak som rörs ut i vatten och som binder kalium.
Klåda
Mjukgörande krämer
Tavegyl, Atarax, Zyrlex, Clarityn, Revia.
Dessa läkemedel kan tas för att stilla klåda. Kan medföra viss dåsighet.
Vitaminer
Oralovite, Bevitotal comp.
Innehåller C-vitamin och B-vitaminer.
Calcijex, Rocaltrol, Etalpha.
Innehåller aktivt D-vitamin.
Folacin.
Mot folatbrist.
Behepan, Betolvex.
Mot brist på vitamin B12.
VA N L I G A
LÄKEMEDEL
13:1
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 110
Järn
Venofer (intravenöst), Duroferon.
Tillskott av järn.
Blodtryck
Capoten, Renitec, Triatec, Zestril, (ACE-hämmare)
Aprovel, Atacand, Cozaar, (ARB/AII-antagonister)
Adalat, Plendil, Norvasc, (Kalciumantagonister)
Seloken, Tenormin, Kredex, Eucardic, (Betablockerare)
Alfadil.(Alfablockerare)
Alla dessa läkemedel har blodtryckssänkande effekt och/eller kärlvidgande
och pulssänkande verkan.
Blodvärde
Eprex, NeoRecormon, Aranesp
Dessa läkemedel innehåller hormonet EPO som stimulerar bildningen av
röda blodkroppar med effekt att blodvärdet (Hb) höjs.
Blodförtunning
Heparin, Fragmin, Waran, Trombyl.
Dessa läkemedel hämmar blodkoagulationen. Kan ge blödningar.
Din egen lista
På blanketten härintill, ”Mina läkemedel”, skall du be din doktor eller
sjuksköterska fylla i alla de läkemedel som du skall ta. Vid varje återbesök
hos doktorn kan ni gå igenom listan tillsammans. Med ledning av dina
prover kanske din doktor vill lägga till eller dra ifrån något och då får ni
ju ändra i listan.
Håll reda på recepten
Här kan du också sätta in alla dina recept, så vet du var du har dem. Vid
varje besök hos doktorn kan ni då också kolla om något av recepten
behöver förnyas.
13:2
VA N L I G A
LÄKEMEDEL
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 111
Mina läkemedel
Läkemedel
Morgon
Lunch
Middag
Kväll
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
...............................................................................................................
VA N L I G A
LÄKEMEDEL
13:3
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 112
Läkemedel – inte att leka med
Läkemedel är till för att användas. Doktorns ordination är till för att
följas. Det är ditt eget ansvar helt och hållet och anvisningarna är förstås för ditt eget bästa. Så, följ de här råden:
• Ta dina läkemedel vid ungefär samma tider varje dag – vanligtvis morgon, middag och kväll. En hel del läkemedel skall tas
i samband med måltid.
• Ta det antal tabletter varje gång som doktorn sagt – och ändra
inte!
• Om du av någon anledning äter färre av eller inte kan ta en viss
tablett, berätta det för din doktor, då det kan påverka dina
blodprov och urinprov och därmed missleda din doktor att
ändra dosen (antalet tabletter).
• Använd gärna en dosett, som finns på Apoteket, för att hålla
reda på dina tabletter.
• Många tar sina tabletter med vatten. Andra tycker det är lättare
med en mer trögflytande vätska, som t ex (nypon)soppa.
• Om du har några problem, som kan sammanhänga med dina
läkemedel – kontakta din doktor.
• Ge aldrig din medicin till någon annan – den är till bara för dig.
• Ta inga receptfria läkemedel eller naturläkemedel utan att ha
talat med din doktor först.
• Förvara dina läkemedel på en sval och torr plats och utom räckhåll för barn.
• All gammal medicin – efter sista förbrukningsdag – skall lämnas
in på Apoteket.
13:4
VA N L I G A
LÄKEMEDEL
PRG-060206.qxd
07-01-30
A
10.02
Sida 113
14. Ordlista
ACIDOS – Tendens till ökad surhet i blodet.
AMINOSYROR – Organiska syror som bygger upp protein
ANTIKROPPAR – Äggviteämnen som tillverkas i kroppen för att oskadliggöra
t ex bakterier och virus. Antikropparna kan finnas kvar efter en infektion,
som man då är immun mot. Antikroppar kan också bildas mot främmande
celler, t ex vid en transplantation.
AORTA – Stora kroppspulsådern
ARTÄR – Pulsåder som för blod från hjärtat till de olika organen.
B
BENSKÖRHET – Benägenhet att få benbrott.
BIVERKNINGAR – Icke önskvärda reaktioner på en medicin.
BLODKROPPAR – De celler som finns i blodet.
BLODPLÄTTAR – Trombocyter. Celler i blodet som gör att blodet kan levra
sig, koagulera.
C
CLEARANCE – Njurfunktionsprov.
CT – Datortomografi, skiktröntgenundersökning.
CYSTNJURAR – En är ftlig njursjukdom med många vätskeblåsor (cystor)
i njurarna.
D
DATORTOMOGRAFI – Skiktröntgenundersökning.
DIABETES – Sockersjuka. En ämnesomsättningssjukdom som beror på en brist
på eller otillräcklig effekt av hormonet insulin.
DIETIST – Expert på kostfrågor.
DIURETIKA – Vätskedrivande läkemedel. Ger ökad urinproduktion.
E
ENZYMER – Äggviteämnen som bl.a. styr ämnesomsättning och nedbr ytning
av främmande ämnen i kroppen.
EKG – Elektrokardiogram. Undersökning av hjärtats elektriska aktivitet. Visar
hur hjärtats r ytm och aktivitet fungerar.
G
GIKT – Ämnesomsättningssjukdom med förhöjd urinsyra och ibland anfall av
svår ledsmär ta. Njursvikt leder till ansamling av urinsyra och en viss ökad
risk för gikt.
H
HORMONER – Ämnen som reglerar olika funktioner i kroppen.
HYPERPARATHYREOIDISM – Ökad aktivitet av bisköldkörtelhormon.
HYPERTONI – Högt blodtr yck.
HYPOTONI – Lågt blodtr yck.
I
IMMUNFÖRSVAR – Kroppens naturliga försvar mot främmande ämnen.
Försvaret upprätthålls av både antikroppar och vita blodkroppar.
INTRAVENÖS – Direkt i ett blodkärl, en ven.
O R D L I S TA
14:1
PRG-060206.qxd
07-01-30
10.02
Sida 114
K
KARIES – Hål i tänderna.
KILOKALORIER, KCAL – Mått på energi.
KOLESTEROL – Ett av kroppens blodfetter.
KONSERVATIV BEHANDLING – ”Rädda det som räddas kan”-behandling.
KREATININ – Ett ämne som bildas vid proteinomsättningen. Mängden kreatinin i blodet används som ett mått på njurfunktionen.
L
LYMFOCYTER – Blodceller som ingår i kroppens immunförsvar.
N
NEFRONER – Kärlnystan i njurarna.
NJURARTÄR – Pulsåder som går till njurarna.
NJURVEN – Blodkärl som går från njurarna.
O
OSTEOPOROS – Benskörhet.
P
PARODONTIT – Tandlossning.
PROFYLAX – Förebyggande (behandling).
PROTEIN – Äggviteämne som finns i t ex kött, fisk och ost och som behövs
för att bygga upp muskler bland annat.
PTH – Bisköldkörtelhormon.
R
REHABILITERING – Återanpassning till normalt liv.
S
SYMTOM – Tecken på sjukdom.
T
TROMBOCYTER – Ett slags blodkroppar (blodplättar).
U
ULTRALJUD – En undersökningsmetod där man med hjälp av ljudvågor kan
få en bild av inre organ.
UREA – Restprodukt vid nedbr ytningen av protein.
UREMI – Urinförgiftning.
V
VEN – Blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat.
VIRUS – Små mikroorganismer som orsakar vissa infektioner.
VITA BLODKROPPAR – Blodceller som bl.a. ingår i immunförsvaret.
Ä
ÄGGVITA – Protein.
Ö
ÖDEM – Svullnad orsakad av vätska i vävnaderna.
14:2
O R D L I S TA
PRG-060206.qxd
07-02-20
16.37
Sida 115
15. Viktiga kontakter
Namn och telefonnummer
Min vanliga doktor:
....................................................................................
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Min njurdoktor:
....................................................................................
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Min sjuksköterska:
....................................................................................
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Min dietist:
....................................................................................
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Min sjukgymnast:
....................................................................................
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Min kurator:
....................................................................................
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Provtagningen:
....................................................................................
Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
VIKTIGA
K O N TA K T E R
15:1