1000 dagar på sjön

1000 dagar på sjön
Knäcker månen
GÄDDKODEN?
Ska man se till summeringen av över 1000 dagars slit
på sjön under fyra år så kan jag nog påstå att den är
det. Läs Magasin Mitt Fiskes analys som visar när du
bör befinna dig på sjön. Ett reportage som garanterat
sticker ut från mängden...
TEXT OCH FOTO PATRIK TJÖRNMARK
Det är sedan länge känt att solen och månens upp- och nedgångar utlöser
huggfaktorn hos fisken. Men hur är det med månens faser? Påverkar den
exempelvis gäddan? Har gäddan fasta huggtider?
Ska man tro på Joe Bucher så har den stor påverkan. I USA är Joe Bucher
välkänd både som sportfiskejournalist och för sitt TV-program: Fishing
with Joe Bucher. I Musky Hunter, där han jobbar som ”Editor Emeritus”,
skrev han en mycket intressant artikel som bland annat behandlar månens
inverkan på fisken. Mr. Bucher har jag fullt förtroende för. Likaså vet landets specimenfiskare att tid vid vattnet ger grymt med kunskap om, när, var
och hur fisken söker föda. De lägger otroligt många timmar ute vid något
vatten.
När jag var yngre fiskade jag ofta mer än 200 dagar på ett år. Något
ganska många yngre talanger gör idag. Idag blir det inte riktigt lika mycket
tid vid något längtans vatten. Men det är inte främst mina erfarenheter vi
ska rikta våra blickar mot. Utan min yngre bror Peters fyra frenetiska år i
jakten på att lyckas knäcka koden. När hugger gäddan bäst? När är det lönt
att satsa extra tid på fisket?
Peter hade som mest 302 dagar vid sjön under ett år, ja – du läste rätt.
Som minst av dessa fyra – 254 dagar.
Med penna och block noterades precis allt! Nu pratar vi om erfarenhet. Dessutom i modern tid där 302:an inträffade bara för något år sedan.
Timme efter timme, dag efter dag, i fyra år! Med den samlade kunskapen
och facit på hand gör att fisket idag blir så mycket enklare. Nu kan vi ju åka
ut och verkligen lyckas med fisket efter speciellt gädda. Helt plötsligt vet vi
när storgäddan hugger.
Månen påverkar vårt fiske oavsett om det gäller predatorer, vitfisk, karpfiskar eller marina arter. Fullmåne är bra för exempelvis hälleflundra i
havet. En av orsakerna är att vattnet då strömmar som mest.
Gädda och fullmåne rimmar inte lika mycket. Visst, gäddan är aktiv,
smått rastlös denna period. Men hugger väldigt försiktigt. Stor gädda äter
inte alls lika ofta som mindre artfränder utan väljer hellre ett större byte en
eller två gånger per månad. Då med minimalt slösad energi. För ofta går det
mellan 28-30 dagar innan en stor gädda äter igen efter den klippt ett för
fisken godkänt byte. Just det! en månad…
Fullmåne – då är fisken aktiv
Men äter den ordentligt? Är det här gäddan fyller magsäcken? Tveksamt!
Svallkött har de flesta hört talas om. Den tid varje månad som flera, märk
inte alla exakt samtidigt, gäddor skiftar tänder. Här tycker många att det
låter som en myt, gammal skrock som morfar körde med bara för att
gäddan inte högg just den dagen då de blev utan gädda. Jag är absolut ingen
gäddprofessor, kommer heller aldrig att bli någon! Men en sak vet jag:
gäddan får med jämna mellanrum svullet tandkött då den skiftar tänder.
Visst, gäddan hugger ändå – fast mycket försiktigare. Det är min erfarenhet.
Något som ofta märks vid fullmåne. Och speciellt vid mindre vatten! Desto
större vatten desto mindre svullet tandkött – det är vår uppfattning! Men
som alltid: ingen regel utan undantag. I då främst de mindre vattnen börjar
gäddorna få svallkött ett par dagar innan (och efter) fullmåne. Vissa mindre
vatten ”dör” liksom ut! Dock är gäddan här väldigt aktiv. Sedan har vi det
gamla talesättet: tron kan försätta berg. Det vill säga: tror man bara tillräckligt mycket på det så fungerar det. Nu börjar det bli hardcore! Duktiga
gäddfiskare har flera gånger bevisat motsatsen med full- och nymånens
dragningskraft. Att denna påverkar gäddans huggfrekvens är nog merparten överens om. Vissa gäddfiskare ger inte upp, utan ska narra gäddan ändå.
Pysslar med olika trix och lyckas. Gäddor på upp till 10-12 kilo är ”hyfsat”
lättfångade, betydligt värre är det med gäddor på 14-15 kilo och uppåt, det
slutsatsen tror jag nog att många är benägna att hålla med om. För det finns
fler vatten än du tror som håller gädda i denna imponerande storlek.
Första kvarteret: Från mörk måne till halvmåne, växande halvmåne
Andra kvarteret:
Från halvmåne till
fullmåne.
Fullmåne är känd som den bästa tiden för fiske då det är denna period en fisk rör sig
mer. Förr, ja säkert idag också, fångades det mycket fisk i nät denna period. Fisken är
som sagt rastlös, precis som en del människor blir vid fullmåne utan att vara ”varulv”.
Många säger att de ligger sömnlösa när det är fullmåne. Andra får huvudvärk, börjar
svettas, får yrsel etcetera. Har fullmånen effekt på fisken så har det säkert det på vissa
människor också, skrock eller inte.
Något att ha i åtanke är att du dels ska veta på ett ungefär var ståndplatsen är. För
den större gäddan simmar sällan några längre sträckor i sin jakt på föda. Alla muskyjägare som åker till Kanada och USA vet att detta med ståndplatser stämmer grymt bra.
År efter år fångar de ofta samma musky som i bästa fall ökar några tum i längd sedan
senast. Precis samma är det med gäddan. I och med att allt ska stämma med 1-2 dagar
före första kvarteret i samband med högtryck
Huggperioderna - D-Day
En, fast speciellt två dagar före första kvarteret, ja det heter inte kvartalet som många
Tredje kvarteret:
Från fullmåne
till halvmåne,
avtagande
halvmåne
Fjärde kvarteret: Från halvmåne till mörk
måne.
tror, även om det låter något mer logiskt för oss svenskar, är dagen all insjöfisk äter otroligt mycket. Lägg denna dag på minnet: dagen som är ”the day”. Alltså dagen som all
insjöfisk äter otroligt mycket. Här släpper de större gäddorna sin skygghet och klockan
12.00 och 16.00 vintertid, 13.00 och 17.00 sommartid. Då är de ute på jakt. Precis som
det gamla ordspråket – en storgädda äter en gång i månaden, syftar på just denna tid,
eller ätfas som vi kan kalla det. Koncist äter de sig mätta just denna dag!
Men det finns en hållhake på att det ska inträffa. Nämligen att det ska ha varit stabilt
lufttryck i tre dagar, eller vänder från låg- till högtryck, då inträffar dagen med stort D.
Annars uteblir den och gäddan ”underhållsäter” istället. Många tycker säkerligen detta
låter som goja, hokus pokus och rent skitsnack.
Till alla tvivlare säger jag: prova själv under dessa förutsättningar. Jag kan lova att flera
kommer att få bingo, kanske inte direkt, men förr eller senare smäller det såvida vattnet har en större gädda. För månen har enorm effekt på fiskens lust att äta och vid vilka
tidpunkter. Tänk på att man ska ha tacklet i vattnet vid nämnda tidpunkter. Något som
sammanfaller ett par gånger om året om alls!
Ätfaser Gädda
Nymåne
Bra aktivitet S-kött
Dag 2
Dag 3
Äter mindre mängd
Dag 4
Dag 5
1:a kvarteret
Dag 2
Dag 4
Dag 5
Fullmåne
Störst aktivitet, S-kött
Dag 2
Dag 3
Stora ätperioden
slut
Dag 3
Äter mindre mängd
2:a kvarteret
Dag 2
Dag 3
Lilla ätperioden slut
Dag 4
Dag 5
Dag 4
Dag 5
Dag 6
Stora ätperioden
start
Dag 6
Äter mindre mängd
Dag 7
Dag 6
Lilla ätperioden
start
Dag 6
Äter mindre mängd
Dag 7
Dag 7
Dag 7
Huggperioder vintertid
09.00-09.05
11.00-11-05
12.00-12.05
Nummer 1
14.00-14.05
16.00-16.05
Nummer 2
18.00-18.05
19.00-19.05
Huggperioder sommartid
10.00-10.05
12.00-12.05
13.00-13.05
Nummer 1
15.00-15.05
16.00-16.05
Nummer 2
22.30-22.35
01.30-01.35
04.00-04.05
06.00-06.05
08.00-08.05
21.00-21.05
Nästa stora ”ätfas”
1-2 dagar före andra kvarteret är nästa stora ätdag för gäddan,
vilket då kan stämma överens med ”sägnen” nummer två tillrätta: den större gäddan äter var 14:e dag. Samma saker gäller
för 2:a som för 1:a. Under nymåne underhållsäter gäddan rätt
bra. En stabil period att fiska på.
Gäddans tidpunkter
Inom gäddfiske så vet alla att det finns huggperioder. Det
märks kanske allra tydligast när du befinner dig ute på ett ismetepass med några vänner. Det kan vara stendött i flera timmar.
Men så plötsligt nappar det på flera spön precis samtidigt,
trots att dessa befinner sig på olika delar av sjön. Känner du
igen dig? Exakt, gäddan hugger vid fasta tidpunkter (se tabell).
Detta märks som jag påpekat främst under vintern då man
fiskar av större område effektivare på fast is. Denna varken
driver, eller rör sig som en exempelvis en båt gör.
Fast skulle du råka störa gäddan med klumpiga steg eller med
ett isborr på vintern, eller med båtmotorn eller likande sommartid så äter gäddan även mellan de fasta tiderna. Ett exempel är att gäddan varit framme och inspekterat en tacklad mört
under ett metepass, från is eller båt. Blivit störd på ett eller
annat sätt. Ofta märker du om gäddan är i närheten genom
att mörten då blir orolig. Vem skulle inte blivit det om fisken
i fråga är hundra gånger större i vikt och fullproppad med
sylvassa tänder? Klockan 12.00 och 16.00 var ju vintertid de
fasta tidpunkter som stor gädda främst äter. Oftast går detta
snabbt då fisken i fråga är duktiga jägare, 3-7 minuter brukar
de vara ute på jakt, mindre gäddor som kräver mer föda brukar
vara ute på jakt en stund längre. Mindre gäddor är dessutom
mer aktiv under alla tider. En annan till synes mystisk effekt
vid de fasta tidpunkterna enligt tabellen är att vinden mojnar
ungefär fem minuter. Om det blåser vill säga.
Jag vill påpeka att våra, då främst Peters erfarenheter bygger på gäddfiske i sjöar främst i Sjuhäradsbygden. Det vill säga i och runt kommunerna
Mark, Svenljunga, Tranemo, Bollebygd, Borås och Ulricehamn. Om man nu
ska gå in på ”överkurs” måste jag tala om att historiskt var det Gäsene, Ås,
Vedens, Bollebygds, Marks, Kinds och Redvägs härader som räknades som
just Sjuhäradsbygden. Ett område som även kallas Knallebygden eller Södra
Älvsborg. Ett område geografiskt beläget mellan Jönköping och Kungsbacka. Hur
gäddan i exempelvis Östersjön eller Norrland uppfattar våra gäddors beteende
kan jag inte svara alls lika bra på. Att månen påverkar vet vi, men är det exakt
samma tider? Rent av har de en likhet som är slående, eller också så avviker de
från Sjuhäradsbygdens gäddors mönster. Har du några erfarenheter om detta får
du mer än gärna dra iväg ett mejl. Alltid kul att diskutera fiske och fiskars olika
slags påverkan av faktorer som exempelvis månens faser.
Jag har jämfört flera av landets riktigt stora gäddor, sett när det fångats, kollat
månstatus etcetera. På många stämmer tabellen in mycket bra. På vissa – inte
lika bra! Men som jag alltid säger: ingen regel utan undantag. Det vi med 100
procents säkerhet kan säga är att koden är knäckt på de flertal vatten som har
provats, ändå har den största gäddan i en av sjöarna som är väldigt STOR ännu
”bara” hugg tre gånger utan att landas. Vi vet att den är grymt stor då vi sett den
på nära håll. Gissa när den högg dessa tre gånger? Japp, 2 dagar före första kvarteret, antingen klockan 13.00 eller 17.00 sommartid, eller 12.00 förra vintern…
När man ändå är djup
Har gäddan bra minne? Det verkar så… Det har tvistats länge om hur smart en
fisk är. Hur den uppfattar en krok gången efter den har returnerats. Hur lång tid
tillbaka minns den? Klart är att en stor gädda har blivit så pass stor för att den
är mer försiktig. Som jag påpekat finns mer vatten än du tror som håller riktigt
grov gädda. Och då menar jag fisk som väger över 15 kilo. Många tänker stor sjö
med rikligt bestånd av olika sorters betesfisk. Mycket att simma på, mycket att
äta. Men här uppstår ofta en annan effekt. Gäddan här får jaga mer då det rör sig
om just större ytor. Vilket är lika med mer slösad energi. Bäst är alltså mindre sjö,
rik på betesfisk och en bra ståndplats. Jo, även gäddor har sina revir och specifika
ståndplatser. År efter år. Den största gäddan har som regel den bästa ståndplatsen. De gäddor som vi till 100 % returnerar (om inget oförutsett hänt) fångar vi
på samma plats om och om igen. Merparten har blivit kroksmarta, är svåra att
lura igen, speciellt den tredje gången. Alltså går det utmärkt att fiska ”sönder” ett
vatten, så ta det försiktigt där ute. Titta i tabellen och notera när just din större
gädda huggit…
FOTO INGMAR ”PINGO” ERIKSSON