Utkik
2
Arbetsbok
Facit st. 31–61
Söderströms
Uppdaterad 3.12. 2010
15
Kapitel 31: Åska i luften
1. a. A. Varm luft stiger uppåt.
B. Den blir vattendroppar och sedan till iskristaller.
C. Då luftströmmarna i molnet för iskristallerna uppåt och nedåt så att de gnids mot varandra.
D. Då en urladdning sker: urladdningen hettar upp luften omkring och då ser vi en blixt.
E. Då hettan utvidgar luften i en explosion.
2. A – I fara – seglet blir den högsta punkten ute på sjön.
B – I fara – inte säkert att använda paraply vid åskväder.
C – I fara – kan fungera som den högsta punkten i vattnet.
D – I säkerhet – Traktorns metallskal skyddar mot blixtnedslag .
E – I fara – inte säkert att använda metspö vid åskväder.
F – I säkerhet – träden är låga här, blixten slår knappast ned i dem.
G – I fara – Draken är högt uppe i luften, risken finns att blixten slår ned i den.
H – I fara – Man ska inte stå vid enskilda höga träd, blixten kan slå ned i dem.
I – I säkerhet – bilens metallskal skyddar mot blixtnedslag.
3. a. A. 11 km B. 9 km C. 4 km
b. Man räknar sekunderna mellan den synliga blixten och mullret.
Ljudet transporteras en kilometer på tre sekunder, så sekunderna ska alltså
dividera med tre.
Kapitel 32: Elektricitet
1.
3.
4.
5.
6.
Det blir mörkt inne och alla elektriska apparater slutar fungera.
Elektricitet produceras i kraftverk och leds vidare via ellinjer till transformatorer.
Därifrån leds strömmen vidare till husens elcentraler och vidare till eluttag och
elektriska apparater.
1. metallsockel 2. glaskolv
b. Strömmen styrs med hjälp av strömbrytaren
b. En sluten krets.
c. Från ett batteri
d. Lampan slocknar
e. En öppen strömkrets
Kapitel 33: Att använda elapparater
1. Strömmen är för stark.
3. a. Hårtorken, eltandborsten, rakapparaten, locktången b. Vatten leder ström: du kan få en elstöt
4. a. Elvisp, kaffekokare, vattenkokare, dammsugare, strykjärn, brödrost, micro, elspis- och ugn
b. Brödrosten står farligt nära vatten, kaninen kan bita av sladden till dammsugaren, det heta strykjärnet ligger obevakat på skjortan, barnet kan bränna sig på spisen/
ugnen, sladden till elvispen ligger farligt nära spisplattan, maten i kastrullen kan fatta eld då vätskan kokat bort. Barnet ska inte vara ensamt i köket, inte heller
16
kaninen. Sladdarna borde placeras mera omsorgsfullt.
Kapitel 34: Elden är lös!
1. a.Elden orsakar snabbt stor skada.
b. 112
c. Så att man minns det även i en nödsituation.
2. A. Kväva elden t.ex. med en brandfilt. B. Dra ut sladden och kväva elden.
C. Locket på.
3. a. Eld behöver syre för att brinna.
b. Elden kvävs av pulver eller vätska.
c. Vatten.
d. Vattnet kyler ner det som brinner och då slocknar elden. Vatten är ekonomiskt och lätt att använda.
5. b. Då bryts all ström till huset.
Kapitel 35: Aggregationstillstånd
1. A.Fast form (-3 grader) B. Flytande form (15 grader) C. Gasform (100 grader)
2. a.Fast
b. Gas
c. Vätska
3. Stelnar – smälta – förångas – kondenseras
4. a. Vattnet förångas
b. Ångan kondenseras, eftersom fönsterglaset är svalt.
5. 1. Kondenseras 2. stelnar 3. smälter 4. förångas
6. 3. Flaskan drar ihop sig, eftersom sval luft tar mindre plats än varm. 4. Flaskan bucklar ut.
7. 1: Temperaturen 2: Våt 3: Å 4: Hundra 5: Smältpunkt 6: Grader 7: Is 8: Kokpunkt 9: Noll 10: Kondensras 11: Ark 12: Land 13: Eka 14: Rent 15: Vit 16: Vak
17: Snötäcke
Kapitel 36: Hur värme sprids
1. A. strålning B. ledning C. transport D. strålning E. strålning F. transport.
2. b. Golfströmmen
c. Det blir varare
d. Varmare vatten kommer med strömmen söderifrån.
3. a. T.ex. metaller.
b. Eftersom de materialen leder värme dåligt och inte blir lika heta
som kastrullen.
4. a. Då man behöver exakt information om temperaturen.
5. A. Bastutermometer (75 grader). B. Febertermometer (37,4 grader)
C. Ute-/innetermometer (-17 grader). D. vattentermometer (72 grader).
Kapitel 37: Ljudvågor
2. a. Högt inande
17
b. Lågt surrande
c. Vingarna rör sig med olika hastighet.
d. Myggans
3. b. Luften
c. Det kastas tillbaka.
4. a. Ljudet träffar väggen och kommer tillbaka.
5. (6 x 1500 m/s : 2) = 4500 m = 4,5 km
Kapitel 38: Ljus
1. b. Snövit – A, dvärgarna – C, djuren – B.
3. b. Ljusets riktning bryts då ljusstrålarna går från ett genomskinligt material till ett annat.
4. a Snön reflekterar ljuset så starkt att ögonen kan ta skada.
b. Vattenytan reflekterar solljuset så starkt att ögonen kan ta skada.
5. blå – 3, gul – 2, vit – 1, svart – 4
6. a. Då solen lyser samtidigt som det regnar. Vattendropparna bryter ljusstrålarna i sju olika färger.
7. 4. i regnbågen
Testa dina kunskaper
Termer
1. Ljudvågor: Vibrationer som uppkommer av... Skugga: Ett område dit ljuset inte... Sluten strömkrets: Den ledning som strömmen... Åska: Ett ljud som uppstår... Transformator: Apparat som anpassar strömmen... Eko: Ljudvågor som...
Blixt: Elektrisk urladdning i molnen.
2. 1: Termometer 2: Ekolod 3: Transport 4: Tillstånd 5: Elektricitet 6: Svart
7: Skugga 8: Spegel 9: Åska 10: Regnbåge 11: Sol
Ska finnas i alla hem: Brandvarnare.
Forska
Genom att förena plus- och minuspolen genom en strömkabel till en lampa i en sluten strömkrets: lyser lampan är batteriet laddat.
Kapitel 39: Håll dig i form
8. Då är munnen ständigt utsatt för syraangrepp, vilket skadar tänderna.
Kapitel 40: Hälsovård
4. a. Polio, mässling, stelkramp, difteri
b. Det skyddar mot farliga sjukdomar.
18
5. Spända nackmuskler, felaktigt tandbett, dålig syn, slarv med mat och sömn.
Kapitel 41: Virus och löss
3. a. Influensa
b. förkylning
c. vattkoppor
d. magsjuka
4. Man kan föra smittan vidare och/eller riskera att få någon följdsjukdom som t.ex. öroninflammation.
5. Äta hälsosamt, tvätta händerna innan måltiderna, röra på sig i friska luften
6. a. Hostmedicin
b. För Fia Frisk
c. 5 ml vid behov 1-4 gånger per dag.
d. I Finland.
e. Efter det datumet är medicinen gammal.
f. Man för dem till apoteket.
7. Medicinerna kan vara farliga om de används fel.
8. a. Det kliar och lössen sprider sig lätt.
b. Tvätta håret med lusschampo, storstädning hemma, mössorna i frysboxen, sängkläderna i bastun.
9. Dricka varmt, vila hemma, äta medicin om det känns nödvändigt.
Kapitel 42: Första hjälp
1. a. Det dödar bakterier
b. Tvättar händerna, sedan såret med vatten/desinfektionsmedel, sedan plåster eller bandage på (beroende på storlek).
c. Går till en läkare som vid behov syr ihop såret.
2. a. Skadad handled.
b. Det skadade stället hålls högt och kyls ner och man har lagt en linda om handleden.
3.a. Pojke A.
b. Först ska man snyta sig, sen sätta en vaddtuss i den näsborre blodet
kommer ifrån. Man ska sedan sitta framåtlutad och klämma åt näsborren från ovansidan.
4. Ska finnas: 2, 3, 4, 6, 7, 8, 10.
6. a. Skrubbsår på knän, händer, armbågar. Huvudet kan slås i marken.
b. Man kan falla och slå sig ordentligt, eller få skador av pucken som kommer flygande.
c. hjälm och olika skydd.
7. a. Stå ordentligt!
b. Tälj inte mot dig själv!
c. Använd inte en ovass kniv!
d. Då du ger kniven åt någon ska du ge den med skaftet före.
Kapitel 43: Rätt till ett tryggt liv
19
2. 1. Resa fritt inom landets gränser 2. Samlas och grunda föreningar 3. Vi får säga vår åsikt 4. Vi får välja religion.
6. Hjärnan kan ta skada om skallen skadas.
Kapitel 45: Mina pengar och dina
10. Eventuellt med övervakningskameror. De som jobbar i butiken håller koll på
hyllan.
11.a. Man får inte öppna eller läsa andras brev utan lov.
b. Man får inte gräva i andras skolbänk utan lov.
c. Man får inte läsa någon annans dagbok.
d. Textmeddelanden och annat personligt i en telefon är inte till för andra.
Kapitel 46: Spara på naturresurserna
1. a.A. Torravfall B. Glas C. Kartong D. Returpapper E. Bioavfall F. Metall
G. Problemavfall.
b. 1- Bioavfall, 2- Metall, 3- Kartong, 4- Kartong, 5- Glas, 6- Torravfall,
7- Returpapper, 8- Torravfall, 9- Problemavfall, 10-Bioavfall, 11- Problemavfall.
2. Föra dem tillbaka till butiken där det finns en apparat för återvinning av sådant.
3. a. Kan återanvändas
b. Tillverkningen har inte nämnvärt skadat miljön
c. Europas miljömärke
4. Man har använt råmaterial för tillverkningen och förorenat naturen så lite som
möjligt.
5. b. Den kan användas många gånger.
6. a.A. Gungstol – trä. B. Trasmatta – tyg. C. Träslev – trä. D. Nyckel – metall/järn
E. Handduk – tyg. F. Kratta – trä.
b. Nyckeln.
c. Man kunde ha bränt upp dem.
Kapitel 47: Se upp för svaga isar!
1. 1. Vid farled 2. Nära utsläpp av varmt vatten 3. Vid broar 4. Strömmande
vatten 5. Vid branta klippor 6. Vid uddar 7. Vid vakar 8. Vid skär 9. Vid bryggor 10. Vid sprickor 11. Där det växer vass 12. Vid bäck- /åmynningar.
4. a. Ring 112. Ta med dig ett rep, en käpp, åra eller jacka. Åla eller kryp fram till den som är i nöd. Bilda en räddningskedja ifall det finns mera folk på platsen. Se till att den räddade kommer in i värmen och får läkarhjälp.
b. Håll dig lugn och ropa på hjälp. Vänd dig åt det håll du kom ifrån. Slå sönder den svaga iskanten och försök ta dig upp genom att sparka med fötterna. Uppe på isen rullar/kryper/ålar du i land. Sök dig in i värmen.
5. a. Runt halsen.
b. Om du faller genom isen är det omöjligt att få fram dem.
Kapitel 48: Fiskar
20
1. a.1.Fåglar 2. Däggdjur 3. Fiskar
b. De har alla strömlinjeformad kropp.
c. Motståndet i vattnet är litet och gör att de lätt kan röra sig i vattnet.
2. Formen gör att vattenmotståndet är litet.
3. Slem.
4. b och c. 1. Bröstfena – används då fisken simmar långsamt.
2. Bukfena – används då fisken simmar långsamt.
3. Analfena – balans.
4. Stjärtfena – används då fisken simmar snabbt.
5. a.2. Ryggrad 3.Ben
b. Mycket smalare
6. a. Simblåsa
b. 1-A, 2-B, 3-C
7. a. Människan: 37°, Fågeln: 40°, Minsta fisken: 20°, Mellanstora fisken: 16°,
Största fisken: 5 °
b.1. Egenvarm 2. Växelvarm
8. 1. lukt 2. syn 3. sidolinjeorgan 4. Känner dofter 5. Se hinder och andra fiskar, hitta mat 6. Känna vibrationer i vattnet
9. a. gälar
b.2. hjärta 3. lever 4. gallblåsa 5. tarm 6. romsäck 7. simblåsa 8. njurar
9. mage
10.a. Från luften – lungor, Från luften – lungor, Från syrgastub – lungor,
Från vattnet – gälar
Kapitel 49: Gädda och abborre
1. a Gäddorna leker.
b. Rom (äggceller)
c. Mjölke (sädesceller)
d.3. Romkornen befruktas 4. Romkornen utvecklas till fiskyngel.
2. 1. Den får mat från gulesäcken. 2. Smådjur, sedan småfisk 3. Mörtar, abborrar och små gäddor.
3. Med de stora ögonen (synsinnet) eller med sidolinjen.
4. Stor mun, strömlinjeformad kropp, gröngul
5. a. Den ligger stilla bland växterna i vattnet.
b. Den gör ett kraftigt slag med stjärt-, rygg- och analfenan och överfaller sitt byte.
c. Tar tag i det med de vassa tänderna och skakar det.
6. Abborre
7. Gäddan är större som fullvuxen. Abborren är en stimfisk. Gäddan lever ensam. Gäddan har ett eget revir. Abborren är Finlands vanligaste fisk. Gäddan har stort gap. Gäddan har gröngul skyddsfärg. Gäddan är en rovfisk. Abborren är grön med svarta tvärränder på sidorna. Abborren har två ryggfenor.
8. A. Bra skyddsfärg bland vattenväxterna. B. Genom att röra sig i stim (gäddan anfaller bara ensamma fiskar).
21
Kapitel 50: Lax
1. a.1. Tana älv 2. Torneälven 3. Simojoki.
2. 1. Under sommaren stiger laxarna upp i älvarna. De simmar motströms och måste hoppa uppför stora forsar. 2. På hösten leker laxarna. 3. Äggen utvecklas till laxyngel under vintern. På våren kommer ynglen fram. 4. Laxarna söker sig till älvens mynning. 5. I havet jagar laxarna fisk (främst strömming) och växer snabbt.
3. De kommer ihåg vad födelseälven luktade och hittar tillbaka med hjälp av
luktsinnet.
4. b. Siklöja och lax.
5. 1. Med nät. 2. Med ryssja 3. Med drag 4. Med fluga
Kapitel 52: Fiske
1. a. lina, flöte, sänke, krok
b. metspö A.
2. Med luktsinnet, synsinnet och med sidolinjen.
3. 1. Nät: fiskarna fastnar i nätet. 2. Katsa: en nätvägg leder in fiskarna i katsan
3. Flugfiske: linan kastas ut i strömmande vatten. Flugan ska landa så nära fisken som möjligt. 4. Pilk: man pilkar i ett hål i isen, genom att sänka och höja pilken.
5. Spinnfiske: man låter draget glida efter båten.
4. Utanför uddar, inne i vikar, invid grynnor och i utkanten av vassruggar.
5. Tidigt på morgonen eller i skymningen.
6. Ellens krok: laxen. Peters krok: abborren. Linneas krok: gäddan.
Snokens krok: mörten.
7. 1. Döda fisken med ett rappt slag i huvudet. 2. Skär av blodkärlen bakom
gälarna. 3. Fjälla och rensa så fort som möjligt.
Kapitel 53: Kräftan och musslan
1. a.1. gångben 2. saxklor 3. käkfötter
b.4. Till att röra sig 5. Då den kämpar mot inkräktare och då den gräver gångar på bottnen. 6. till att gripa tag i födan och bita sönder den.
2. Bra skydd. Muskler och organ är fästa i skalet.
3. För att kunna växa.
4. Med sina långa antenner och med fasettögonen (lukt och syn).
5. Men sina saxklor. Håller utkik med sina fasettögon.
6. 21.7 – 31.10.
7. (röd)
8. a.1. fot. 2. skal.
b. Ca 10 år
9. Näring.
Kapitel 54: Östersjön
22
1. Det är både sött och salt.
2. a. Från Nordsjön.
b. Från älvarna.
3. Brackvatten.
4. 1. Gräslök 2. Gul fetknopp 3. Grönslick 4. Blåstång 5. Vass
5. A. Spånakäring B. Öronmanet C. Havstulpan 1. Döda fiskar 2. Små vattendjur
3. Smådjur
6. a. Gräsand
b. Frön, delar av vattenväxter och små vattendjur
c. Hanen är den färggranna (i vattnet på bilden).
7. a.Två alger: blåstång, grönslick. Två fiskar: abborre, storspigg, tångspigg. Två ryggradslösa djur: mussla, spånakäring
b. b.Ger skydd och föda åt fiskynglen. Jaktmarker för gädda och abborre.
8. Vänster sida uppifrån: strömming, gädda, abborre, flundra. Höger sida uppifrån: braxen, gös, lax, lake.
Testa dina kunskaper
Benämningar
1: Musslor 2: Öronmanet 3: Rom 4: Braxen 5: Blåstång 6: Gädda 7: Flundra 8: Mjölke 9: Abborrar 10: Lax 11: Spö 12: Ö 13: Gälar 14: Havstulpan 15: Lake 16: Katsa
17: Gräslök 18: Ejder 19: Al 20: Kitin 21: Vass
Kapitel 55: Fåglar
1. a. Kikare, fågelbok, vettiga kläder
b. Färg, läte, storlek och flygteknik
c. Fåglarna är mycket igång på våren.
2. a. Knipor.
b. Hanen är den med vitt bröst.
c. Spelar
d. De lockar till sig en partner.
3. Boplatserna kan finnas på marken, väl skyddat av växtligheten på stranden. Boet kan också vara en flytande flotte i närheten av en strand.
4. a. Under häckningstiden.
b. Så att de ska få häcka i fred och så att ungarna ska ha tid att utvecklas och lära sig att själva hitta föda.
5. Vattentät fjäderdräkt, simfötter (gör att de kan simma snabbt), en kort och kraftig näbb.
6. Den söker ätbart nere på bottnen med stjärten i vädret plockar också i sig föda på vattenytan.
7. a. 1 + gräsand + 3.
2 + skäggdopping + 4.
b.1. Simfötter 2. Flikfötter.
c.3. Till att sila föda genom lamellerna 4. rak näbb med vass spets: behövs då den dyker under vattnet för att fånga fisk och kräftdjur.
23
8. Vigghane. Man känner igen den på nacktofsen och på den vita strimman längs bakkanten av vingarna.
Kapitel 56: Fåglar på åker och äng
1. 1. Skrattmås – mask och andra läckerheter ur åkerjorden, men äter nästan vad som helst. 2. Tornfalk – små däggdjur, ex. sorkar 3. Stare – daggmaskar, insekter, bär, svamp 4. Tofsvipa – maskar och insekter 5. Sånglärka – insekter och frön.
2. a. Där finns mycket att äta.
b. Där finns inte mycket skydd.
3. a. stare
b. tornfalk
c. skrattmås
d. sånglärka
e. tofsvipa
4. Den flyger högt uppifrån ner mot marken i snabba knyckar.
5. a. Den flyger högt. Dessutom har den bra skyddsfärg, så det är svårt att se den på marken.
b. Stararna är inte så vanliga idag, eftersom det inte finns så mycket betesmark längre.
c. De som kommer först får de bästa häckningsplatserna.
d. Dikesrenarna, där sorkar trivs, har minskat. Åkrarna är nuförtiden oftast
täckdikade.
e. De lever i kolonier. Dessutom är de högljudda och syns bra: lätt för de andra måsarna att hitta fram.
Kapitel 57: Grodan
1. a. På våren
b. De leker.
2. 1. Honan lägger över 1 000 romkorn i vattnet och hanen befruktar dem.
Gelébollarna fastnar i varandra och flyter upp till ytan. 2. Då solen värmt rommen tillräckligt mycket utvecklas den till grodpinglor. 3. Då pinglorna är 5-6 veckor börjar deras bakben utvecklas. Snart utvecklas också frambenen och svansen försvinner. 4. Lungor ersätter gälarna och grodan är färdigt utvecklad.
3. a. Livsmiljö: fuktig. Andning: lungor och genom huden. Föda: insekter, sniglar och andra smådjur. Fiender: huggormar, rävar, tranor, rovfåglar.
4. a. Morgon och kväll.
b. Då är det fuktigast.
c. Eftersom grodan andas genom huden.
5. a. De söker en skyddad och fuktig plats att övervintra på.
b. I dyn på bottnen av t.ex. en damm.
6. b. Kraftig spark med bakbenen.
c.Simfötter
7. a. Kroppstemperaturen är ungefär den samma som omgivningens.
b. De övervintrar i dvala och kroppstemperaturen sjunker till noll grader.
24
8. Utseende: Brunaktig/gråbrun med mörkare vårtor. Hanen blir 5 - 8 cm lång,
medan honan kan bli mellan 7,5 och 12 cm lång. Buksidan är ljusgrå, även
den med mörkare vårtor. Rörelse: Tar sig vanligen fram gående. Kan ta sig upp till en kilometer från närmaste vattensamling, ibland längre. Livsmiljö: Löv- och
barrskog, trädgårdar, ängar.
Kapitel 58: Myggor, knott och bromsar
3. a.För att trygga utvecklingen av äggen.
b.Den sprutar in saliv i såret så att blodet inte ska stelna medan den suger.
I sali ven finns ämnen som får huden att klia och svida.
d. nektar och andra växtsafter.
4. a.1. ägg 2. larv 3. puppa 4. fullvuxen insekt
b. i vattenpölar och diken
c. fullständig metamorfos
5. Den har en tredelad kropp, tre benpar och vingar.
6. a.1. Broms 2. Knott
b. En liten mygga som påminner om en fluga: knott. En stor fluga: broms. Då den biter, biter den bort en bit av huden: knott/broms. I saliven finns ämnen som gör att blodet inte stelnar: knott. Bettet ger en svullnad på huden: broms.
Kapitel 59: Buskar och lövträd
1. a. På marken i en grästuva eller i en hålighet. Celler i botten av pollen och vax.
b. Lägger ägg.
c. nektar och pollen
d. insektpollination
3. I diken, vid åkerrenar, vid stränder och på myrar.
4. Insektpollination och vindpollination.
5. 1. gråal 2. klibbal
6. a. Klibbal: glänsande avrundade, klibbiga blad. Gråal: spetsiga och litet håriga, gråaktiga på undersidan.
b.Gråalen har grå stam, klibbalen mörk och ojämn.
c. Gråal växer överallt, klibbal nära vatten.
7. Vindpollination.
8. På ljusa platser, t.ex. ängar och skogsbryn.
9. Den blommar, med stora, vita och doftande blomställningar.
10.Insekter, björktrastar, bladlöss och larver till häggspinnmalen.
11.a. Häggspinnmalens larver har ätit upp alla blad och spunnit in häggen i väv.
b.den får nya blad.
12. Insektpollination.
13. Gråal och vide
Kapitel 60: Växter och djur vd stranden
1. 1.vit näckros 2. gul näckros 3. kaveldun 4. vass
2. a.1. blomma 2. blad 3. bladskaft 4. jordstam 5. rötter
25
c.bladen kan alltid flyta på ytan, även vid vind och då vattenståndet blir högre.
3. Vinterbo: boplats: en stor hög av vass och gräs nära stranden i vassen. Föda: musslor och snäckor. Sommarbo: boplats: i strandkanten. En lång gång går under marken ner i vattnet. Föda: musslor, säv och jordstammar från näckrosor och kaveldun.
4. ryggradsdjur, däggdjur, djur som jagas, sorkdjur, växtätare, egenvarm
5. Skjuter fart med svansen då den dyker.
6. 1. Rovfåglar 2. Mink 3. Räv.
7. a. Nordamerika.
b. Den hämtades för pälsnäring.
8. 1. Åkersork 2. Mullvad 3. Näbbmus 4. Bisamråtta
Kapitel 61: Vett och vatten
1. Man ska sitta stilla i båten och inte byta plats under färden, använda flytväst, ro längs med stranden.
2. rätt storlek, grann färg, flytkudde, band mellan benen, visselpipa.
3. Svidande ögon och eksem. Man kan bli sjuk om man dricker vatten som innehål
ler blågröna alger.
4. a.Mattvättningen på bryggan , avloppsvattnet som leds ut i vattnet, stugan nära vattnet, gödselstacken uppe vid ladugården.
b.Sommarstugor ska inte vara byggda så nära vattnet. Avloppsvatten ska renas före det släpps ut i vattnet. Mattor ska inte tvättas i sjön/havet.
5. 1.vit näckros 2. gul näckros 3. vass 4. kaveldun 5. braxen 6. gädda 7. mört 8. abborre 9. skäggdopping 10. sothöna 11. gräsand
Testa dina kunskaper
Termer
1: Metamorfos 2: Växelvarma 3: Häckar 4: Blågrön 5: Leker 6: Heldykare 7: Rugg 8:
Alger 9: Dvala 10: Revir 11: Övergödd 12: Pollination.
Artkännedom
1. Storskrake 2. Fiskmås 3. Sothöna 4. Skrattmås 5. Tofsvipa 6. Kabbeleka 7. Gråal
8. Kaveldun
26
