PBL-rapport - Högskolan Dalarna

Högskolan Dalarna
Samhällskunskap B, vt 00
PBL – arbete
Dynamo
Sverige och
privatiseringsprocessen
Handledare: Tekeste Negash
Författare: Lena Andersson, Marcus Hedström,
Madeleine Karlsson, Anett Kero,
Martin Jönsson, Maria Norman,
Tove Wahlin och Ola Westman
Framläggs: 00 03 15
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
SYFTE
FRÅGESTÄLLNINGAR
METOD
MATERIAL
DEFINITIONER
Privatisering
Internationalisering
Europeisering
Globalisering
Välfärd
HISTORISK BAKGRUND
Den industriella revolutionen i Sverige
Den svenska modellen och folkhemmets uppkomst
Utvecklingen efter andra världskriget
1970-talets ekonomiska kris och det glada 1980-talet
Den ekonomiska utvecklingen på 1990-talet
4
4
4
5
5
5
5
6
6
6
7
7
7
8
9
10
11
HUR SER MAN PÅ PRIVATISERINGEN UTIFRÅN
STATLIGT/KOMMUNALT PERSPEKTIV, FÖRETAGS PERSPEKTIV
OCH INDIVID PERSPEKTIV ?
PRIVATISERINGEN OCH STATEN
Exemplet Vellinge kommun
PRIVATISERINGEN OCH FÖRETAGEN
PRIVATISERINGEN OCH INDIVIDEN
11
11
12
13
14
HUR PÅVERKAS PRIVATISERINGEN AV
YTTRE OMSTÄNDIGHETER ?
PRIVATISERINGSPROCESSEN OCH INTERNATIONALISERING,
EUROPEISERING OCH GLOBALISERING
Privatisering och internationalisering
Privatisering och europeisering
Privatisering och globalisering
Diskussion om hur privatiseringen påverkas av internationalisering,
europeisering och globalisering
Slutsats
GLOBALISERINGEN OCH FÖRETAGEN
Företag - konkurrens och samverkan
Ett globalt perspektiv
Ny teknik och ökat informationsflöde
Skatter
Sammanfattande diskussion om globaliseringen och företagen
HUR PÅVERKAR PRIVATISERINGEN VÄLFÄRDEN OCH
VÄLFÄRDSPOLITIKEN
PRIVATISERINGEN OCH VÄLFÄRDEN
PRIVATISERINGEN OCH VÄLFÄRDSPOLITIKEN
15
15
15
15
16
17
19
19
19
20
21
21
22
23
23
25
2
HUR PÅVERKAS PRIVATISERINGEN AV
SAMHÄLLSKONJUNKTURER OCH POLITISKA FÖRHÅLLANDEN
SVERIGES FÖRDA POLITIK I PRIVATISERINGSFRÅGAN
FRÅN 1976 FRAM TILL NU
Den politiska utgångspunkten för beskrivningen, 1976
Indelning av Sveriges riksdags huvudsakliga politiska
ställningstagande indelat i perioder
1976-1982
1982-1988
1988-1991
1991-1994
Inverkan av konjunkturmässiga förhållanden
27
28
28
30
30
31
31
31
31
AVSLUTANDE DISKUSSION
32
SAMMANFATTANDE SLUTSATS
34
LITTERATURFÖRTECKNING
35
3
INLEDNING
Efter att ha läst den tilldelade tidningsartikeln i DN, som behandlade huvudsakligen
avknoppning, så ställde vi oss frågan om det är möjligt att utläsa ett större sammanhang och
se likartade mönster i Sverige som helhet. Därmed kan man fråga sig om denna omvälvning
är något som sker först nu eller som i själva verket pågått under en betydligt längre tid. Vad vi
menar är att om det går att skönja en successiv förändringsprocess som långsamt börjar
etableras i det svenska folkhemmet. Vidare kan man fundera om de privata alternativen utgör
tillfälliga och kortsiktiga lösningar eller om det handlar långsiktiga lösningar som är här för
att stanna och utvecklas.
Idag kan man säga att den privata verksamheten fungerar som ett komplement till den
offentliga. Men sett ur ett bredare perspektiv kan man fråga sig om det föreligger några dolda
politiska motiv bakom privatiseringsprocessen. Kanske genomgår vi en samhällsförändring i
den meningen att man släpper fram privat verksamhet där själva syftet är att avveckla en
utdöende offentlig sektor. I sådana fall skulle vi vilja påstå att den offentliga sektorn kan ses
som en sorts reserv tills dess att den privata verksamheten utgör ett fullgott system.
Den slutgiltiga målsättningen är alltså att den privata verksamheten på sikt ska ersätta den
offentliga sektorn.
Som vi ser det verkar det finnas en utarbetad plan gällande privatisering, särskilt med tanke på
den avreglering som faktiskt har ägt rum den senaste tiden. Med denna bakgrund ställde vi oss
frågan om vad som ligger bakom privatiseringsprocessen i dagens Sverige.
SYFTE
Vårt syfte med detta arbete är att få kunskap om vad som ligger bakom
privatiseringsprocessen i samhället, att undersöka de i processen drivande faktorerna. Det
finns inget givet rätt svar på denna frågeställning som utgör vårt syfte. Därför blir vårt syfte
att utifrån vår bearbetning av olika faktorer som påverkar privatiseringen göra oss en
uppfattning om vad som ligger bakom och driver privatiseringsprocessen framåt.
AVGRÄNSNING
Vårt syfte och problemformuleringarna vi har till detta arbete är väldigt stora, men vi kommer
att begränsa oss genom att enbart besvara dem på en nationell (Sverige) generell nivå. Men vi
kommer ändå att ha med ett exempel i den första frågeställningen för att konkretisera den
fakta som framförs.
FRÅGESTÄLLNINGAR
Vi kommer att uppfylla vårt syfte genom att besvara följande frågeställningar:
1) Hur ser man på privatiseringen utifrån statligt/kommunalt perspektiv, företags perspektiv
och individ perspektiv ?
2) Hur påverkas privatiseringen av yttre omständigheter?
3) Hur påverkar privatiseringen välfärden och välfärdspolitiken ?
4) Hur påverkas privatiseringen av samhällskonjunkturer och politiska förhållanden?
4
METOD
Vi kommer att arbeta i enighet med arbetsstegen i PBL. Alla gruppmedlemmar kommer att
söka informationsmaterial, sammanställa detta och inför gruppen regelbundet informera
samtliga gruppmedlemmar om vad var och en i gruppen bearbetat. Resultaten av
faktainhämtningen presenteras och diskuteras inom gruppen under arbetets gång, då gruppen
kritiskt granskar framtagen information och eventuellt kompletterar arbetet med nya frågor
som bör redas ut och som ytterligare underlättar lösningen av de uppsatta frågeställningarna.
Det material som sedan varje gruppmedlem skapar kommer att av gruppen utvalda redigerare
sättas i hop med allt annat material till en uppsats som gruppen gemensamt finslipar tills vi
blir nöjda.
MATERIAL
Det material vi har använt oss av till detta arbete är litteratur som berör Sveriges ekonomiska
historia, privatisering, globalisering, internationalisering, välfärd, individualism,
privatiseringspolitik m.m. För en utförligare redogörning av vår litteratur se
litteraturförteckningen.
Vid skrivandet av uppsatsen har vi använt oss av häftet Seminarieuppsatsen: En genomgång
av formella krav.1
DEFINITIONER
Privatisering
I vårt vardagliga språk använder vi begreppet privatisering som om det vore självklart för vem
som helst vad som menas med privatisering. I en ordlista såsom SAOL (Svenska Akademins
Ord Lista) står det att privatisera betyder; göra/förvandla till privat.2
Om man slår upp privatisering i ett uppslagsverk såsom NE (National Encyklopedin) står det
att det innebär en överföring av offentlig tillgång till privat ägo eller av kollektiv tillgång till
enskilda.3
Men privatisering är inget entydigt begrepp utan har flera dimensioner. Vad
privatiseringsbegreppet handlar om är arbetsfördelningen mellan offentligt och privat. En
verksamhet kan vara privat i ett avseende och offentligt i ett annat avseende.4
Vilka avseenden det finns är följande;
Initiativ- i en privat marknadsstyrd modell är det den enskilde konsumenten som via sitt val
mellan konkurrerande produkter bestämmer vad som ska produceras, det är efterfrågan som
styr utbudet. I en offentlig modell kommer initiativen till produktion genom kollektiva
politiska beslut.5
Produktion- verksamhetsformen för en produktion varierar beroende på om den styrs av ett
privat bolag, en offentlig myndighet, enskilda föreningar eller enskilda kooperativ. Att
Engelbertsson, B. – Karlsson, L., “ Seminarieuppsatsen: En genomgång av formella krav”
SAOL, s. 675
3
Nationalencyklopedin band 15 s. 284
4
Peterson, O., Förvaltningspolitik, s. 43
5
Peterson, O., Kommunalpolitik, s. 141
1
2
5
verksamheten går med vinst har större betydelse för en privat verksamhet än en offentlig.6
Betalning- inom en privat verksamhet betalar individen själv för tjänsten/produkten, men i en
offentlig verksamhet är finansieringen kollektiv. En privatisering i betalnings avseende
innebär en ökad avgiftsfinansiering.7
Reglering- den offentliga makten kan ingripa och styra den privata marknaden genom
tvingande regler. En avreglering kan därför ses som en aspekt av privatiseringen.8
Privatisering innehåller flera dimensioner som kan kombineras på många olika sätt.
Vad vi menar med privatisering i detta arbete är en process där privata företag, personer,
organisationer och föreningar tar över ansvaret, makten och finansieringen av verksamheter
som tidigare har bedrivits av den offentliga sektorn och finansierats och styrts av stat och
kommun.
Internationalisering
Internationalisering är en förändrings process där saker och ting blir mer internationella, de
går över nationens gränser och berör flera länder än ett t.ex. miljöpolitik, massmedia och
ekonomiska-, politiska- och kulturella relationer.9 Det som skiljer internationaliseringen från
globaliseringen är att internationaliseringar är styrda och på något sätt överenskomna mellan
stater eller mellanstatliga organ.
Europeisering
Europeisering kan sägas vara en halv variant av globaliseringen, den liknar globaliseringen
till sättet men håller sig inom Europas ramar.10 Europeiseringen innebär att den nationella
politiken i länderna i Europa (inte bara EU-medlemmar) knyts närmare till det europeiska
samarbetet. Europeiseringen betyder också att reglering, organisering och kommunikation i
allt större grad sker genom EU. Europeiserings processen innebär också att de enskilda
nationerna får mindre inflytande och mer ansvar för det de inte kan styra/påverka t.ex.
internationella nätverk.11
Globalisering
Globalisering är ett begrepp med många olika betydelser. I den betydelsen vi ska ge begreppet
kan man urskilja två kännetecken. Det första är att kommunikationen mellan olika delar av
världen har blivit så snabb att händelser och åtgärder på en sida av jordklotet nästan
omedelbart har konsekvenser för samfund och individer på andra delar av jorden. Det andra
kännetecknet är att en del globala relationer, främst marknadsrelationerna har blivit alltmer
självstyrande och kan inte längre styras av en stat eller nation. Globaliseringen innebär
därmed att nationalstaters möjligheter att styra, kontrollera eller välja mellan olika alternativ
6
Ibid.
Peterson, O., Kommunalpolitik, s. 141-142
8
Ibid.
9
Goldmann K. m.fl.. Politikens internationalisering. s. 12
10
SOU 1999:56 s. 32
11
Goldmann K. Politikens internationalisering. s. 97, 103 och 119
7
6
försvinner eller kraftigt minskas.12 Till begreppet globalisering kan man koppla begreppet
globalism, som är en uppfattning som anser att världsmarknaden undantränger eller ersätter
det politiska handlandet, d.v.s. att nyliberalismen och världsmarknadens herravälde tar över.
Globaliseringen handlar som synes till största del om en ekonomisk globalisering.13
Välfärd
Välfärd är en benämning på människors levnadsförhållanden, som bygger på en redovisning
av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållande, arbetsförhållande etc. De olika
komponenterna brukar inte sammanföras till ett enda mått på individens välfärd. Inom
ekonomisk forskning bedömer man välfärd utifrån individens samlade ekonomiska resurser.14
HISTORISK BAKGRUND
Den industriella revolutionen i Sverige
Före 1800-talets mitt var Sveriges näringsliv tämligen ålderdomligt, men den fortgående
industrialiseringen i Västeuropa kom att skapa en stark efterfrågan på trä, järn och livsmedel.
Det här var produkter som Sverige kunde leverera och på så sätt länkades landets ekonomi
samman med Västeuropa.
Den industriella omvandlingen gick hand i hand med ett starkt uppsving för jordbruket. Men
trots den industrialisering som hade ägt rum, fick fortfarande 70 procent av Sveriges
befolkning sin utkomst av jordbruk omkring 1870. Från den här tidpunkten byggdes industrin
ut i snabb takt och allt fler sektorer rycktes med i industrialiseringsprocessen.15
Mellan åren 1850 till 1870 rådde högkonjunktur i Sverige, men till följd av en överetablering
av företag på marknaden utmynnade detta i en kris. Sverige tog sig ur krisen på 1890-talet då
man upplevde en andra industriell revolution.16 Det skall tilläggas att under den här
tidpunkten bildades det socialdemokratiska arbetarpartiet (1889) och LO, det samlade organet
för fackföreningsrörelsen (1898).17
Den positiva produktionstillväxten kom emellertid att brytas 1907 i och med en
konjunkturnedgång vilket orsakade arbetslöshet och minskade löner. Dessa orsaker ledde till
storstrejken 1909, vilken inte fick något större genomslag eftersom konjunkturen vände uppåt
igen.18
I början av 1920-talet drabbades Sverige av en lågkonjunktur, som förde med sig att
industrierna rationaliserade och arbetslösheten ökade. Samtidigt ökade konkurrensen från
utlandet och Sverige försökte kompensera detta genom ökad mekanisering och specialisering.
Alla företag klarade inte denna omvandling och lades ned. Även jordbruket sattes under press
12
SOU 1999:56 s. 19
Beck U. Vad innebär globaliseringen?: s. 23
14
National Encyklopedin band 20 s. 106
15
Ibid. s. 332
16
Ibid. ss. 350-363
17
Hadenius, S., Svensk politik under 1900-talet, s. 27f
18
Magnusson, L., Sveriges ekonomiska historia, s.363
13
7
vilket ledde till snabb strukturomvdling.19
En viktig förutsättning för de sociala reformer som hade genomförts fram till mellankrigstiden
var den industriella expansionen. Den hade resulterat i en kraftig ökning av Sveriges
nationalinkomst. Under den stora arbetslösheten på 1920-talet var det svårare att genomföra
reformer, och då även 1930-talet inleddes med en omfattande depression, tycktes nya sociala
reformer avlägsna.
Den svenska modellen och folkhemmets uppkomst
Sverige klarade sig relativt lindrigt ur 30-talskrisen, vår industri kom snabbt ur krisen med
kraftigt ökad produktion och arbetslösheten i Sverige under krisen var mycket lägre än i de
flesta länderna. Men krisen drabbade jordbruket värre, vilket fick stor betydelse i agrarlandet
Sverige. Detta ledde till att allt fler flyttade från glesbygden till städerna. Vid 1940 års
folkräkning så var antalet sysselsatta inom industri och hantverk större än de som jobbade i
jordbruk för första gången i svensk historia. Denna utveckling ledde också till att
folkrörelserna växte och fick större betydelse i samhället samt att vi fick ett starkt
privatkapitalistiskt näringsliv. Det var på 30-talet som Sverige började framstå som ett rikt
och framgångsrikt land.20
År 1932 tillträdde en socialdemokratisk regering som knöt an till Keynes idéer om att
underbalansera statens budget för att stimulera efterfrågan i ekonomin. Man menade att man
inte kunde komma till rätta med arbetslösheten genom att spara och hålla arbetslönerna nere.
Staten skulle istället aktivt gripa in för att skapa sysselsättning och köpkraft i samhället.21
Genom samarbete med bondeförbundet fick socialdemokraterna igenom sitt program. Det här
var den s k krisuppgörelsen, även kallad “kohandeln”. Arbetslösheten kunde övervinnas
tämligen snabbt, men till det bidrog också en internationell konjunkturuppgång.
Enligt den socialdemokratiske statsministern Per Albin Hansson räckte det inte med att ge de
arbetslösa arbete. Målet var också att skapa goda förhållanden för alla eftersatta grupper, t ex
gamla och sjuka. Sverige skulle bli ett “folkhem”, där stat och kommun svarade för att varje
medborgare kunde leva ett liv i trygghet med tillgång på mat, kläder, husrum och sjukvård.
För att åstadkomma det här var det inte nog med att lindra och förebygga nöd. Samhället
måste också förändras. Slutmålet var ett välfärdssamhälle med obetydliga klyftor mellan
samhällsgrupperna.
Flera sociala reformer genomfördes alltså under 1930-talet och dessa kom att utgöra grunden
för den svenska välfärdsstaten, som exempel kan nämnas arbetslöshetsförsäkring, höjd
folkpension etc. De socialpolitiska insatserna finansierades bl a genom kraftigt höjd
progressiv beskattning på inkomster, arv och förmögenhet. Dock hann genomförandet av
välfärdspolitiken bara påbörjas före andra världskriget. Det skall tilläggas att LO och SAF
försökte lösa de problem som förekom på arbetsmarknaden och 1938 undertecknades
Saltsjöbadsavtalet. Syftet var att trygga arbetsfreden och samtidigt dra en gräns mellan
politiska och fackliga beslut.22
19
Magnusson, L., Sveriges ekonomiska historia, s.367f
Therborn, G., "Hur det hela började" i U. Himmelstrand och G. Svensson (ed.), Sverige - vardag och struktur,
s. 28-29
21
Hadenius, S., Svensk politik under 1900-talet, s. 60ff
22
Ibid. s.63ff
20
8
På 30-talet blev Sverige ett industri land och ett av Europas allra rikaste länder. Den kungliga
överheten ersattes då med en socialdemokratisk centralmakt och den relativa jämlikheten
mellan fria bönder ersattes med en relativ jämlikhet mellan fackligt organiserade arbetare och
tjänstemän. Kvinnorna fick nu ökade rättigheter på arbetsmarknaden. Saltsjöbadsavtalet 1938
och den socialdemokratiska regeringens officiella erkännande av det privata näringslivet
legitimitet gav riktlinjer för relationen mellan arbete och kapital, på arbetsmarknaden skulle
det vara institutionaliserade men självständiga platsförhållanden, det skulle råda fri
kapitalackumulation och statlig reformpolitik.23
Under andra världskriget satt en samlingsregering vid makten, besluten fattades i regeringen
och riksdagens inflytande minskades. Försörjningsläget var relativt gott då ransoneringarna
fungerade samtidigt som näringsliv och enskilda var lojala till krigsregleringarna. Vidare var
industrin mycket mångsidig och de flesta industrivaror som Sverige behövde kunde tillverkas
inom landet. Det här blev av största betydelse under andra världskriget då Sverige var nästan
helt avspärrat.24
Utvecklingen efter andra världskriget
Sverige hade undgått att dras med i andra världskriget och kunde därför genast utnyttja den
gynnsamma konjunktur som rådde i samband med Europas återuppbyggnad. Den långvariga
högkonjunkturen i Västvärlden efter andra världskriget kom i hög grad att medverka till ett
ekonomiskt uppsving som saknar motstycke i vårt lands historia. Sverige blev ett av världens
mest avancerade industriländer.
Under efterkrigstiden kom en allt större del av svenskarnas inkomster att distribueras via den
offentliga sektorn. Grundtanken bakom detta var att vissa tjänster, t ex vård, inte kunde
distribueras av marknadsmekanismerna på ett socialt accepterat sätt, detsamma gällde
boendet. På detta sätt kom under den svenska modellens höjdpunkt marknadsprincipen att
trängas tillbaka på bekostnad av behovsprincipen. Det privata kapitalet kom alltså inte att få
tillgång till viktiga delar av den tjänstesektor som växte fram under efterkrigstiden.25
Under 1950-60-talet red Sverige på en gynnsam våg av allmänt ekonomiskt uppsving som
omfattade hela västvärlden. Industrisektorn expanderade och produktiviteten samt ökade
lönerna höjde levnadsstandarden för medborgarna. Samtidigt medförde den låga
arbetslösheten, understödd av solidarisk lönepolitik samt en allt mer ambitiös socialpolitk att
välfärden fördelades mera jämlikt. Man kan säga att det under den här tiden rådde ekonomisk
stabilitet. Denna stabilitet var både en konsekvens av och en orsak till den lugna
arbetsmarknaden.26
Den snabba tillväxten gjorde det möjligt att bygga ut den offentliga sektorn och genomföra en
rad sociala reformer – allmän sjukförsäkring, barnbidrag, ATP, utökad semester och kortare
arbetsvecka. I och med att den offentliga sektorn expanderade så ökade också skattetrycket.
På 1960-talet blev Sverige ett av de ledande länderna i Europa i fråga om offentliga utgifter.
Det var först på 60-talet som Sverige blev betraktat som ett internationellt högskatteland.
Therborn, G., "Hur det hela började" i U. Himmelstrand och G. Svensson (ed.), Sverige - vardag och struktur,
s. 28-29
24
Hadenius, S., Svensk politik under 1900-talet, s. 77
25
Magnusson, L., Sveriges ekonomiska historia, s.470f
26
Ibid. s.473
23
9
Under 60-talet skedde även en annan förändring, när vi gick in i 60-talet låg kvinnors
deltagande på arbetsmarknaden i Sverige under genomsnittet i västvärlden, men i slutet av 60talet låg vi över genomsnittet. 27
1970-talets ekonomiska kris och det glada 1980-talet
På 1960-talet var Sverige ett av världens rikaste länder mätt i BNP/capita, men i slutet av
decenniet uppvisade bytesbalansen ett stort underskott. Recessionen 1971-72 blev djup med
stigande arbetslöshet som följd. Den förstärktes av en hård kreditåtstramning ,”idiotstoppet”,
som syftade till att förbättra bytesbalansen. Samtidigt hade industrin slutat expandera vilket
ledde till att den allmänna ekonomiska tillväxten stagnerade. Läget förvärrades då oljepriserna
genom oljekrisen 1973-74 fyrdubblades.28
Tvärtemot alla andra länder försökte Sverige undgå konsekvenserna av oljekrisen genom den
så kallade överbryggningspolitiken. Man ville undvika att krisen gav utslag i arbetslöshet och
minskad köpkraft, därför sänkte man skatterna och gav stöd till industrin. Inflationstakten
ökade och resultatet blev en stor kostnadsexplosion. Denna nedgång 1976 blev häftig och
skedde i otakt med övriga västvärlden.29
I detta läge bytte Sverige regering som devalverade två gånger. 1979 såg det ut som att landet
var på väg ut ur krisen, och man började därför bedriva en konsumtionsstimulerande politik.
När de offentliga utgifterna steg och budgetunderskottet växte, ökade importen än mer.
Bytesbalansunderskottet ökade igen och Sverige var tvungen att ta upp lån utomlands. Dessa
pengar investerades inte utan gick i stället till löpande konsumtion i form av en allt större
offentlig sektor. Sådant var alltså läget då 80-talet stod för dörren.30
Den nya socialdemokratiska regeringens (som valts 1982) ambitioner var att skapa full
sysselsättning, ekonomisk tillväxt och minskat budgetunderskott samtidigt som man ville
hålla inflationen nere (en svår ekvation). Feldts och Palmes lösning på denna var den så
kallade ”tredje vägens politik”, den innebar att tillväxten skulle skjuta fart genom att
lönsamheten hos företagen kraftigt skulle öka. Den solidariska lönepolitiken och
fackföreningarnas lojalitet till den socialdemokratiska regeringen skulle borga för att den
stigande lönsamheten inte skulle ätas upp av ökande löner. Metoden blev en kraftig
devalvering. Arbetslösheten och underskotten byttes snabbt till sin motsats. Men lönekraven
lät sig inte vänta och motsättningarna mellan LO och socialdemokraterna växte.
Kreditmarknaden avreglerades successivt och utlåningstaket för affärsbankerna avskaffades
1985 allt för att skapa bättre betingelser för tillväxt. Utlåningen ökande inte minst till
fastighetsmarknaden. Genom de höga skattekilarna och en ökande inflation gick det att göra
stora vinster genom spekulation. Mot slutet av 80-talet slog problemen med ”tredje vägens
politik” igenom. Ekonomin var överhettad och inflationen hög.31
Therborn, G., "Hur det hela började" i U. Himmelstrand och G. Svensson (ed.), Sverige - vardag och struktur,
s. 23
28
Eklund, K., Vår ekonomi, s. 370
29
Magnusson, L., Sveriges ekonomiska historia, s.473
30
Eklund, K., Vår ekonomi, s. 387ff
31
Magnusson, L., Sveriges ekonomiska historia, s.478ff
27
10
Den ekonomiska utvecklingen på 1990-talet
För Sveriges del inleddes 1990-talet med en överhettad ekonomi och överfull sysselsättning,
en finansiell sektor med en överdimensionerad utlåning som garanterades genom en hög
belåning av övervärderade tillgångar, högt uppdriven inflation och en exportindustri som
förlorade marknadsandelar framförallt p g a sjunkande produktivitet.
Det var uppenbart att den snabba vändningen från inflation och överhettning till deflation och
recession skulle drabba den svenska ekonomin mycket hårt. Krisen hade förstärkts av den
radikala omläggningen av skattesystemet, vilken innebar minskade marginalskatter, minskade
skatter för medelinkomsttagare och att det blev mindre lönsamt att spekulera i fastigheter och
värdepapper. När prisstegringen nu uteblev gick botten ur de båda marknaderna. En annan
orsak till att krisen blev så stor var den envisa kampen om kronans värde i förhållande till EUländernas valutor. Detta ledde till en övervärderad krona som bl a gjorde att Sverige tappade
marknadsandelar i sin export. När affärsbankerna och finansbolagen visade så stora förluster
gick staten in och ”socialiserade” kreditförluster för en summa av ca 100 miljarder kronor.32
Valperioden 1991-94 bildade fyra partier en minoritetsregering. Regeringen Bildt hade
ambitioner att genomföra en ny politik i Sverige som bland annat innefattade sänkta skatter,
avregleringar, avskaffande av (de på 80-talet införda) löntagarfonderna, utförsäljning av
statliga företag och ökade möjligheter till privata initiativ inom bland annat den sociala
sektorn. Så småningom bestämdes det också efter folkomröstning att Sverige skulle gå med i
EU.33
1995 stod det klart att budgetsaneringarna skulle få resultat. Under 1996 blev inflationen
nästan noll, EU-medlemskapet och avregleringar av flera marknader tillsammans med den
hårda finanspolitiken pressade fram högre produktivitet. Räntorna började falla och
inflationsförväntningarna sjönk. Utrikeshandeln började sakta få ett överskott. Under 98-99
hade Sverige en period med deflation, under 1999 började också finansmarknaden räkna med
att Sverige så småningom går med i EMU. Ett problem som dock kvarstår är arbetslösheten
som till viss del mildrats genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder och stora satsningar på fler
platser i utbildningssystemet.34
HUR SER MAN PÅ PRIVATISERINGEN UTIFRÅN STATLIGT/KOMMUNALT
PERSPEKTIV, FÖRETAGSPERSPEKTIV OCH INDIVID PERSPEKTIV
PRIVATISERINGEN OCH STATEN
Tidigare då socialdemokratin har dominerat på den politiska arenan var strävan efter
jämlikhet genom en stor offentlig sektor, ett av statens största mål. För att finansiera den
offentliga sektorn på ett jämlikt sätt har staten genomfört en progressiv beskattning där staten
tar skatt efter förmåga att betala, vilket innebär att kapital går från de rika till de fattiga. Den
svenska staten har fungerat som en slags beskyddare eller förmyndare över befolkningen, den
har sett till att det har funnits det som den anser att befolkningen behöver och till ett pris som
32
Magnusson, L., Sveriges ekonomiska historia, s. 480ff
Hadenius, S., Svensk politik under 1900-talet, s. 233ff
34
Eklund, K., Vår ekonomi, s. 387ff
33
11
alla kan betala.35
Men på senare tid har det börjat blåsa nyliberala vindar i Sverige. Företag har flyttat
utomlands där beskattningen är lägre, vilket har lett till att statens skatteinkomster har minskat
medan kostnaderna för den offentliga sektorn är oförändrade. En annan förändring är också
att Socialdemokraterna inte längre har majoritet i riksdagen, de måste samarbeta med andra
partier. De nyliberala vindarna innebär en förändring mot att man vill att staten ska släppa på
sin dominans inom den offentliga sektorn och öka konkurrensen och effektiviteten i de
tidigare statligt beskyddade verksamheterna.36
Problemet i denna situation och naturligtvis det yttersta skälet till att privatisera tidigare
statliga domäner är att det ibland har varit svårt att få verksamheten att gå runt. Statliga
verksamheter som t.ex. Statens Järnvägar, har visat stora underskott i sin verksamhet vilka
måst täckas med olika statliga bidrag. Naturligt är att ingen ekonomi i längden kan tillåta
sådana strukturellt medförande ekonomiska underskott alltför länge med för stor omfattning
utan att politiska och ekonomiska omfördelningar är oundvikliga.37
Frågan som då ställs är vad man kan tänkas att tillåta inom finansernas ramar, som t.ex. vilken
typ av fördelningspolitik och vilken nivå av skattetryck man kan anse vara acceptabel, vad
kan befolkningen orka betala innan de flyr landet för ett land där de får mer ut av sin lön. Ofta
slår förändringar igenom för att de genererar de förmodat bästa lösningarna i en kritisk
situation där valmöjligheterna tycks vara alltmer begränsade. Den svenska offentliga
verksamheten befann sig i en sådan ekonomisk kris, där samhällets aktörer- politikerna och de
berörda inflytelserika aktörerna inom näringslivet således inledde denna samarbetsprocess av
ett successivt utvecklande av en privatisering av den statliga verksamheten.38
Exemplet Vellinge kommun
Detta är ett exempel på hur en privatisering av vissa delar av den offentliga sektorn i en
kommun fungerade och kommunens syn på detta.
Bakgrunden till den privatisering som genomförts inom Vellinge kommun var att den
kommunala verksamheten de senaste åren bedrivits med högre kostnader än intäkter, vilket
resulterat i sänkningar av kommunens eget kapital. Detta hade fått en accelererande tendens,
så att för varje år hade kommunen fått använda allt mer av besparingarna för att finansiera den
löpande verksamheten.39
Vellinge kommun hade i början av 1991 fortfarande en god ekonomi. Det var utvecklingen,
som var negativ. För att undvika en framtida ekonomisk kris ansågs det då viktigt att planera
för att vända utvecklingen. Målsättningen var att finna Vellinge kommuns optimala
organisation och verksamhet med lägsta möjliga skatteuttag. Det dåvarande fick ej
överskridas.
De verksamheter, som 1992 mönstrades ut från kommunen och privatiserades, var
fastighetsunderhållet, skolskjutsarna, skötseln av fritidsanläggningarna samt park- och
Giddens, A., Tredje vägen, s. 19
Ibid. s.21
37
Berg, A., Staten som kapitalist, s. 27
38
Ibid.
39
Organisationsplan för Vellinge kommun 1991-12-31.
35
36
12
gatuunderhållet. Tanken var att åstadkomma en helhetssyn, ökat samarbete och
samutnyttjande av lokaler och att sudda ut gränserna mellan olika yrkeskategorier samtidigt
som man beräknade att 30 miljoner kronor skulle kunna sparas.40
Grundfilosofin för hela omorganisationen var och är, att konkurrensutsatt verksamhet är bättre
och effektivare. Den anslagsfinansierade delen ska stadigt krympa genom rationalisering och
stimulanser. Målet är en ständig rörelse mot ökad självfinansiering och mot den privata
marknaden. Syftet härmed var och är, eftersom arbetet fortlöper, att tillskapa en effektivare
och rationellare organisation, där delar av verksamheten privatiseras.41
PRIVATISERINGEN OCH FÖRETAGEN
I industrialismens barndom klarade företagen enligt egen uppfattning väl av att sörja för
deras arbetares och förmäns utbildning och sjukvård, men krävde så småningom själva att
kommun eller stat skulle ta över ansvaret. Under tidens lopp har tankesättet varierat. Idag
tenderar det till att allt fler inom den privata sektorn vill återta ansvaret för uppgifter som stat
och kommun länge har svarat för. T.ex. sjukvård, dagis och utbildning av arbetskraft m.m.
Det pågår en privatiseringsprocess i samhället som är stödd av det svenska näringslivet.
Löntagarnas organisationer är emot denna utveckling och vill inte att den offentliga sektorns
fördelningspolitik och socialpolitik ska ske på den privata marknadsekonomins villkor. Men
det privata näringslivet gillar denna utveckling eftersom det vidgar den privata sektorns
marknad, den ger nya outnyttjade marknader att expandera på i dessa tider då den privata
marknaden blir allt trängre med allt fler och fler företag som konkurrerar om samma
marknad.42
För företagarna är det lockande med låga företagsskatter. Eftersom vi i Sverige har ett system
som tar ut skatt på aktiekapital och den nu mera så välkända dubbelbeskattningen, så är det
inte så konstigt att företagen väljer att exempelvis lägga sina huvudkontor utomlands där man
slipper detta krav på dubbelbeskattning. Företagsledarna säger att det spelar det ingen roll var
vi har våra huvudkontor och fabriker, eftersom vi väljer att investera där vi ser möjlighet att
nå största möjliga framgång.
Svenska företag flyr det hårda skattetrycket och utländska investerare flyttar in på börsen,
något som inte gynnar ekonomin eftersom det här skattesystemet medför att det totala
sparandet hotar att hamna på lägre nivåer p.g.a. att utländska aktörer inte betalar skatt på
utdelningar och reavinster.43
Man kan i detta lägga en syn som pekar på att företag har en klart aktiv roll på
arbetsmarknaden. Riktigt framgångsrika företag anpassar sig inte bara till marknaden och dess
aktörer, de skapar livsrum och formar den till sin fördel. Företag utvecklar hela tiden system
av nya produkter som skapar nya marknader och anpassar även de äldre modellerna till att
fungera i produktionsledet och den väntande marknaden. Allt detta gör de genom att handla
och integrera tillsammans med leverantörer och kunder.
Organisationsplan för Vellinge kommun 1991-12-31.
Ibid.
42
Fryklund, B., Himmelstrand, U., Peterson, T., "Folklighet, klass och opinion svensk politik under
efterkrigstiden" i U. Himmelstrand och G. Svensson (ed.), Sverige - vardag och struktur Stockholm 1993 s. 627630
43
SOU 1999:56 s. 41-42
40
41
13
Företagen ser positivt på privatiseringen, den ger dem större frihet att agera på egen hand utan
att styras av statliga regler. Dessutom gynnar privatiseringen enskilda företag genom att skapa
ett gynnsamt företagsklimat med fri konkurrens och företagsskatter i nivå med övriga nationer
på världsmarknaden.
PRIVATISERINGEN OCH INDIVIDEN
En människa bildar attityder utifrån olika faktorer. Kön, utbildning, eget intresse, erfarenhet,
media påverkan och uppfostran m.m. har en avgörande roll för hur individen kommer att
forma sina attityder till olika områden. Stefan Svallfors har gjort sociologiska undersökningar
i Sverige, om människors attityd till bl.a. privata alternativ till den offentliga sektorn. Genom
att jämföra 1986 och 1992 års undersökningar kan man dra slutsatsen att utifrån de siffror
som finns att tillgå, så är svensken alltmer positiv till en privatisering av den offentliga
sektorn. Sammanfattningsvis kan man även konstatera att våra ställningstaganden grundar sig
i våra attityder och dessa uppstår utifrån olika slags faktorer som vi stöter på i våra dagliga
liv.
Mellan könen kan man se en skillnad i attityden till privatiseringen av den offentliga sektorn,
då kvinnor i allmänhet är mer positiva till en större offentlig sektor och anser att det är viktigt
att pengar går dit. En orsak till detta kan vara att en större andel kvinnor har offentliga sektorn
som arbetsgivare och att det är där barnen är på dagis och går i skolan. Kvinnor är mer
omsorgsbenägna och dessa värderingar ligger till grund för deras positivism inför
välfärdsstatens institutioner.44
De homogena och solidariska klasserna som tidigare utgjort en tydlig struktur i Sverige håller
på att luckras upp mer och mer och samhället har kommit att bestå av en större del
individualiserade individer med ett stort egenintresse. Detta innebär att välfärdsstatens
normativa uppbyggnad inte längre kan bestå, då samhällets individer har specifika enskilda
önskemål och behov som inte kan uppfyllas genom kollektiva lösningar.45
Bo Rothstein har analyserat en rad olika undersökningar. De har kommit fram till att under de
senaste decennierna har det skett en attityd förändring hos den svenska befolkningen, från
kollektivism till individualism.46 Individualism är en uppfattning som ser individens frihet och
oberoende som högsta värde. Kraven på personlig självstyrning, att kunna planera och att
välja fritt vad som är bäst för mig, har blivit starkare.47
Individers syn på privatiseringsprocessen påverkas främst av hur privatiseringen påverkar
deras liv. Men individers inställning till privatiseringen påverkas också av vilken ideologisk
grundinställning man har. Man kan dela in människornas syn på privatisering efter fyra olika
ideologier som är följande;
-De konservativa som är för marknadsfrihet men som vill ha stark statlig kontroll i frågor som
rör familj, droger och abort.
-De frisinnade som är för individualism och lite statlig inblandning på alla fronter.
-Socialisterna som vill se mer statlig inblandning i det ekonomiska livet och misstror
marknaden, men är på sin vakt mot statlig inblandning i moraliska frågor.
44
SOU 1999:56 s. 41-42
Ibid.
46
Rothstein, B., Vad bör staten göra? s.33
47
Ibid.
45
14
-De auktoritära som önskar att myndigheterna har kontroll på alla områden både ekonomiska
och moraliska.48
HUR PÅVERKAS PRIVATISERINGEN AV YTTRE OMSTÄNDIGHETER ?
Som den historiska bakgrunden visa så är Sverige ett land som är och alltid har varit beroende
av sin omvärld. Därför är vi väldigt måna om att hålla oss väl med och öka samarbetet med
andra länder. Ett exempel på det är vårt medlemskap i EU, redan 1967 sökte vi för
förstagången om medlemskap i EG, men då avbröt vi vår ansökan p.g.a. att det inte var
förenligt med vår neutralitetspolitik.
Frågan som ska besvaras här är hur privatiseringen påverkas av yttre omständigheter. De yttre
omständigheter som kommer att behandlas är dels tre processer som pågår, det är
internationaliseringsprocessen, europeiseringen (inte bara EU utan även de andra länderna i
Europa) och globaliseringsprocessen. Andra yttre omständigheter som kommer att tas upp är
teknologins utveckling och det ökade informationsflödet.
PRIVATISERINGSPROCESSEN OCH INTERNALIONALISERINGEN,
EUROPEISERINGEN OCH GLOBALISERINGEN
Privatisering och internationalisering
I en internationell ekonomi är det de nationella ekonomierna som är viktigast. Där är
internationella fenomen en följd av de nationella ekonomiernas sätt att fungera. I
internationaliseringen så har internationella bestämningsfaktorer liten eller ingen påverkan på
inrikespolitiska överväganden. Detta innebär att internationaliseringen främst kommer till
uttryck genom multinationella företag.49
Enligt detta skulle det innebära att internationaliseringen inte har någon påverkan på
privatiseringen. Men vid internationalisering då man går över gränser, så ökar också
konkurrensen. Internationaliseringen breddar marknaden men ökar också konkurrensen från
andra internationella företag. Detta innebär att konkurrenspolitiken blir viktig.50
Privatisering är ett sätt att öka konkurrensen på marknaden, men om privatisering är ett
lämpligt sätt att öka Sveriges konkurrenskraft på den internationella marknaden är en annan
fråga.
Privatisering och europeisering
1995 gick Sverige med i EU, medlemskapet innebär att vi ska underordna oss de regler och
idéer som råder i unionen. EU är den dominerande makten i Europa och de länder som inte är
med vill gärna bli medlemmar och strävar därmed även dem efter att anpassa sig till EU:s
Giddens, A., Tredje vägen, s.30f
SOU 1999:56 s. 52
50
Goldmann K. Politikens internationalisering. s. 114
48
49
15
regler och idéer. Mycket av det som vi är vana vid kommer att förändras.51
Dessa regler som finns och som skapas kan inte varje enskilt land styra, men alla måste ta
ansvar för dem. Mycket viktigt för EU är den inre marknaden, förutsättningen för att den ska
fungera är att den fria rörligheten för kapital, företag och arbetskraft fungerar.
I Europa pågår för närvarande en debatt om harmonisering av skatterna i Europas länder. I
dag så lokaliserar sig företag där beskattningen av dem är som lägst, vilket innebär att vissa
länder går miste om en del skatte intäkter på vinster från företag i landet. Debatten om
harmonisering har väckts av Tyskland och Frankrike, men Storbritannien och Sverige har
ställt sig negativa till detta, Storbritannien för att de då skulle betala mer i skatt och Sverige
för att om vi får lägre skatter så får vi svårt att finansiera vår offentliga verksamhet. Skatter är
viktigt i konkurrens politiken, nationer kan locka till sig kapital och företag genom sina
beskattningsnivåer av arbetskraft och kapital, sociala avgifter och social försäkringsavgifter.52
Det är viktigt med fri konkurrens inom EU, men på världsmarknaden håller EU för tillfället
på att bli utkonkurrerat av USA. Det EU menar att vi måste göra för att inte bli
utkonkurrerade är att sätta fart på Europas ekonomi och fortsätta med privatisering och
avreglering. Men samtidigt behålla vårt välfärdssamhälle.53
Att vi lever i Europa och är medlemmar av EU, innebär att vi påverkas mycket av vad som
händer i de övriga länderna i Europa. Privatiseringsprocessen inträffar inte enbart i Sverige
utan även i övriga Europa. I länder såsom Tyskland har man kommit längre än Sverige i
privatiseringsprocessen och Tyskland är ett land som har stora influenser på Sverige och som
Sverige ser upp till. 54
EU strävar efter att ena Europa och integrera länderna vilket gör att länderna måste komma
överens om regler och förhållanden t.ex. beskattning. Sverige är ett av de länder i Europa som
har störst offentlig sektor och därmed behöver större intäkter. I en integrering i Europa där
man ska enas kring regler och dylikt så måste Sverige minska sin offentliga sektor för att
klara av ekonomin när förhållandena i Europas länder ska harmoniseras. En minskning av den
offentliga sektorn skulle ha positiva effekter på privatiseringen av den offentliga sektorn.
Den fria rörligheten som är ett av EU:s kännetecken har även den positiva effekter på
privatiseringen eftersom den främjar en god konkurrens, och en bra konkurrens gör det
möjligt för nya företag att ta sig in på marknaden.
Privatisering och globalisering
Den globalisering som skett i världen har inneburit att marknaderna har vidgats. Detta har lett
till att nationella ekonomier har öppnats och avreglerats och kapitalet har fått ett högre värde i
samhället. Detta har i sin tur lett till en makt förskjutning där kapitalet och företagen har fått
mera makt.55
51
Goldmann K. Politikens internationalisering. s.103-104
SOU 1999:56 s.39-43
53
Barkman, Clas, "EU letar ny vision. Ideologisk debatt. Värn om en europeisk välfärdsmodell ställs mot ett
bejakande av globaliseringen. Prodi orolig för unionens framtid", Dagens Nyheter, 21 februari 2000.
54
Beck U. Vad innebär globaliseringen?
55
SOU 1999:56 s. 103
52
16
En globaliserad ekonomi innebär att den nationella ekonomin är underordnad ett globalt
system och den nationella ekonomin ändras genom internationella processer. Detta innebär att
man i första hand tar hänsyn till internationella bestämmelser före nationella.56
Globaliseringen är en process där företagen och deras organisationer bryter sig ur statens
reglering av deras handlingsfrihet (för att gynna välfärden). Globaliseringen innebär inte
enbart en maktförskjutning där företagen och kapitalet vinner alltmer makt i förhållande till
staten, det sker även en förskjutning av målet för makten från bibehållning av välfärden och
demokratin till effektivitet. Ett mål med globaliseringen är att skapa effektivitet som leder till
större tillväxt. Detta innebär att en del av globaliseringen är att minimera statsapparaten och
dess välfärdspolitik. Globaliseringen innebär att marknaden successivt tar över och den
politiska makten försvagas. Eftersom en avreglering av statens befogenheter är en del i
globaliseringsprocessen kan privatisering av den offentliga sektorn ses som en del av
globaliseringsprocessen.57
Globaliseringen har lett till att marknaden har blivit alltmer legitim som en styrande makt i
samhället i allmänhetens ögon. Medborgarnas världsbild blir då att världens ekonomi och
politik är snarare global än nationell, vilket leder till att medborgarnas krav på regeringarna
angående sociala utgiftsprogram minskar. Denna utveckling har blivit en förevändning för
regeringar att inte genomföra politiska projekt som driver offentliga utgifter.58
Globaliseringen är en process som pågår världen över och den leder till en marknadsekonomi
och avreglering av statens monopol inom den offentliga sektorn. Men människor kommer
fortfarande att behöva den offentliga sektorns tjänster. Svaret på detta problem är
privatisering. Genom att privatisera det som tidigare sköts av staten effektiviseras
verksamheten genom att verksamheten är beroende av vinst. Effektiviseringen är dessutom ett
av globaliseringens mål, en annan del av globaliseringen är att öka företagens handlingsfrihet
och deras makt över den ekonomiska utvecklingen. En privatisering innebär att företagen får
större handlingsfrihet samtidigt som det slipper konkurrens från statliga företag som
subventionerar sina priser med hjälp av skattepengar.
Privatiseringsprocessen kan man säga är en förutsättning för att globaliseringen ska fungera,
samtidigt anser vi också att man kan se globaliseringsprocessens uppkomst som en faktor som
ökade privatiseringens omfång och hastighet.59
Diskussion om hur privatiseringen påverkas av internationalisering, europeisering och
globalisering
I dagens läge finns det inget land som kan isolera sig från omvärlden, alla länder ingår i
världssamhället där vi påverkar och påverkas av varandra och skapar beroende förhållanden
till varandra. De länder som påverkas mest av sin omvärld är de länder som är beroende av
omvärlden för den egna statens verksamhet. Ett sådant land är Sverige, vi är ett litet land som
ekonomiskt är beroende av vår export och inflöde av utländskt kapital. Samtidigt är vi också
beroende av import av varor som vi inte själva kan framställa.
56
SOU 1999:56 s.52
Beck U. Vad innebär globaliseringen ? s. 13-15
58
SOU 1999:131 s. 42-43
59
Beck U. Vad innebär globaliseringen ? s. 13-28
57
17
Vårt beroende av vår omvärld innebär att politiken och regleringarna inom landet måste
anpassas efter vad som händer i världen för att vi ska kunna bibehålla vår exportnivå och att
utländska investerare ska vara intresserade av att investera i Sveriges näringsliv. Vår
anpassningsnivå till tendenser och processer i övriga världen borde därför vara ganska hög.
Som visats här så har internationaliseringen, europeiseringen och globaliseringen olika
inverkan på privatiseringsprocessen, men samtliga påverkar.
Internationaliseringen måste nog anses vara den av de yttre omständigheterna som har minst
inflytande på privatiseringen, det den gör är att öka konkurrensen vilket kan utgöra en orsak
till att man privatiserar.
Europeiseringen innebär en anpassning från de enskilda länderna till EU:s regler och idéer.
Europeiseringen leder till en harmonisering av förhållandena i Europa vilket för Sveriges del
innebär bl.a. att vi måste minska vår offentliga sektor och att vår ekonomi måste effektiviseras
och tillväxten måste öka så att EU inte utkonkurreras av USA. Att man måste minska statens
utgifter (offentliga sektorn) och göra ekonomin effektivare är en annan orsak till att man
privatiserar.
Globaliseringen innebär att världen och dess ekonomi alltmer kommer att styras av företag
och kapital vilket gör att enskilda stater eller unioners politik får allt mindre makt ifråga om
världsekonomin och världspolitiken, det blir marknaden som styr. Staterna får allt svårare att
följa med vad som händer på den globala marknaden vilket gör att företag och kapital
successivt tar över makten för de har den kunskap som krävs i ett världssamhälle där
marknaden styr. Globaliseringens mål är att effektivisera såväl produktion som välfärd, ett
medel för att nå detta mål är att privatisera.
Att dessa faktorer påverkar privatiseringen har vi visat här, men är dessa faktorer styrande
eller drivande i privatiseringsprocessen ?
Internationaliseringsprocessen i sig är varken en drivande eller en styrande faktor, eftersom
Sverige kan öka sin konkurrenskraft på flera sätt än genom privatisering.
Internationaliseringen har pågått under hela 1900-talet i Sverige och ändå har inte
privatiseringen ökat förrän i slutet av 1900-talet. Alltså kan inte internationaliseringen vara en
drivande kraft, för då skulle privatiseringen slagit igenom tidigare.
Europeiseringen däremot kan mycket väl tänkas vara en drivande kraft eftersom Sverige som
EU medlem måste anpassa sig till EU:s regler, förhållanden och nivåer för att kunna fungera i
samarbetet med de övriga medlemmarna. För att vi inte ska gå miste om kapital och
arbetstillfällen måste vi göra Sverige attraktivt och i konkurrens med ett Europa som har lägre
beskattning av både kapital och företag samt där privatiseringen redan har etablerats. Måste
Sverige anpassa sig efter de övriga ländernas nivå för att inte förlora på medlemskapet.
Sverige vill vara en god EU medlem och gör det mesta för att anpassa sig efter deras regler
t.ex. EU-märkning av djur m.m. Viktigt med europeiseringen är också den inre marknaden
som kräver fri konkurrens på lika villkor och att kapital, företag och arbetskraft är rörlig och
kan flyta över gränserna, detta kräver en avreglering av statens beskydd av vissa
verksamheter. Detta innebär att europeiseringen blir en drivande kraft i den svenska politiken
kring avskaffandet av tidigare statligt monopol och åtaganden. Men europeiseringen styr inte
privatiseringen eftersom det fortfarande är staten och vår riksdag och regering som driver
politiken, sätter reglerna och tar besluten angående privatiseringsprocessen i Sverige.
18
Globaliseringen har inte nått Sverige än i sin totala form, men europeiseringen liknar
globaliseringen, det enda som skiljer är att europeiseringen begränsar sig till Europa. Men
tankarna om globaliseringen finns i Sverige och främst hos nyliberalerna som ser
globaliseringen som ett mål för deras politik kring privatisering och avvecklingen av statens
befogenheter. Om nyliberalerna hade regeringsmakten i detta tillfälle skulle kanske
globaliseringen kunna ses som ett mål som styr privatiseringsprocessen. Men så är inte läget
idag därför har globaliseringens totala form ingen drivande eller styrande makt över
privatiseringen. Men tankarna om globaliseringen och dess fördelar samt om hur
globaliseringen sprids i världen påverkar statens politik angående privatiseringen, men de
tankarna har som vi ser det ingen avgörande drivande eller styrande kraft idag. Men
globaliseringens Europa version är en desto större drivande kraft i privatiseringsprocessen.
Globaliseringsprocessen i världen sprider sig och berör alltfler nationer och inom snar
framtiden kommer den även att komma till Sverige i större grad än nu, och det är politikerna
medvetna om och därför så har även globaliseringen stor påverkan på privatiseringspolitiken.
Enligt detta synsätt så blir privatiseringen i Sverige ett resultat av vår europeisering, främjad
av en utökad internationell marknad. Samtidigt blir också privatiseringen ett medel för att
uppnå globaliseringen och driva den framåt.
Slutsats
Privatiseringsprocessen i Sverige påverkas positivt av yttre omständigheter såsom
internationalisering, europeisering och globaliseringen. Europeiseringen har även en drivande
påverkan på privatiseringsprocessen. Men ingen av de yttre omständigheterna styr
privatiseringen för besluten tas fortfarande av staten, som bestämmer till vilken grad Sverige
ska privatiseras. Men staten påverkas mycket i sin politik av sin omvärld, speciellt EU.
GLOBALISERING OCH FÖRETAGEN
Man kan i detta lägga en syn som pekar på att företag har en klart aktiv roll på
arbetsmarknaden och riktigt framgångsrika företag anpassar sig inte bara till marknaden och
dess aktörer, de skapar livsrum och formar den till sin fördel. Företag utvecklar hela tiden
system av nya produkter som skapar nya marknader och anpassar även de äldre modellerna
till att fungera i produktionsledet och den väntande marknaden. Allt detta gör de genom att
handla och integrera tillsammans med leverantörer och kunder.
Företag - konkurrens och samverkan
Denna form av agerande mellan företag och hushåll skapar naturligtvis plats för en
konkurrenssituation mellan olika företag eftersom man vill sälja just sina produkter till
kunderna på marknaden för att skapa en positiv ekonomisk utveckling för det egna företaget.
Konkurrens är således svårt att inte tänka sig på en marknad där man tvingas att mäta sig mot
andra aktörer, utom i de fall då någon lyckas skapa sig en monopolsituation.
Det är alltså mycket som talar för att det från företagarnas håll handlar om att ha en stabil
förmåga att samarbeta när det gäller att bibehålla och utveckla den privatiseringsprocess som
sker på det lokala- och globala planet. Att kunna hantera nyckelbegrepp som "relationer" är
viktigt för framgången på marknaden, inte hur väl man är lämpad för konkurrens genom
tävlan, när det kommer till att få nöjda kunder att komma tillbaka och anlita samma företagare
19
pånytt. Med detta synsätt kan man börja ana att en förhållandevis stabil relation råder mellan
företagare ute på marknaden som i sin tur skapar en relationsnivå som skulle kunna
kännetecknas som bevakande respekt. Och det här ser man överallt i marknadsleden eftersom
de allra flesta företag står i någon form av direktkontakt med andra företag och deras nätverk.
Leveranskedjan från råmaterial till färdigvara går via ett brett företagarnät och de varor som
levereras mellan företagen är inte sällan av speciell karaktär där man specialtillverkar
produkter i små serier för att passa kundens önskemål. Marknadens aktörer är alltså ofta starkt
beroende av varandra när det gäller kunskap, maskinparker och alternativa lösningar i ett
omfattande nätverk. Nätverk av det här slaget skapar efterhand ett ökat tryck på att samordna
relationerna så att det sker en allt större anpassningsförmåga och gemensam planering tills
man får en situation med etablerad jämvikt.60
Ett globalt perspektiv
När man betraktar den här sortens nätverk av inbördes beroende företag så kan man placera
dem i ett makroperspektiv med större omfattning och fortfarande ha samma utgångspunkter. I
det globala perspektivet bedrivs marknaden med medveten satsning på relationer precis som
på det lokala planet men här brukar man lägga till ytterligare en faktor. Man talar gärna om
hur viktig den tekniska utvecklingen är för att man ska kunna ha en fungerande europahandel,
världshandel etc. Den moderna tekniken har genom att underlätta komplexa problem hamnat i
fokus i den globalisering som blir allt tydligare.
Produktionsformerna har förändrats så att de i allt högre grad bygger på kunskap och
information samt därmed också blivit i princip frigjorda från geografiska och fysiska
bindningar.61
En allt mer tillgänglig marknad för företagarna p.g.a. den tekniska utvecklingen skulle alltså
leda till en större andel ökad potential beträffande antalet nya aktörer som alla på sitt sätt kan
dra nytta av denna process. Att vara uppkopplad till den stora marknaden utanför det egna
hemlandet kan möjligen ses av de nyliberala som ett tecken på marknadsekonomiernas triumf
som genom detta även kommer att stärka sig själv och frigöras från statlig kontroll och leda
till att allt fler kommer att ansluta sig till en marknadsplanering med ett klart budskap
nämligen; Marknader är organiserande företeelser som styrs av en blandning av oskrivna
regler och förtroenden, där stabila förbindelser mellan aktörer som ständigt är i rörelse söker
efter nya förgreningar som stärker den egna produkten i konkurrens med andra företag. Och
man kan här peka på hur viktig den tekniska utvecklingen har varit genom att hjälpa till med
att skapa en ny situation som kraftigt gynnar företagen som har kompetens och medel att söka
utveckling och bredd i ett globalt nätverk.
Marknadsaktörer som under lång tid klagat på dåligt företagsklimat i sina europeiska
hemländer välkomnar denna utveckling men andra är mer tveksamma och hävdar att detta
förhållningssätt hotar att åsidosätta demokratiska värderingar och välfärdssystem. Huruvida
man ställer sig till detta beror till stor del på vad man lägger in i begreppen och hur detta
positivt eller negativt påverkar den enskilde medborgaren, men rent generellt visar redan
tydliga tecken prov på genomgripande förändringar.
60
61
Rothstein, B., Den korporativa staten, s. 15ff
SOU 1999:56 s.21ff
20
Ny teknik och ökat informationsflöde
Återigen så kan man konstatera att här har företagen mycket att tacka tekniken för. Allt
snabbare informationsflöde via datanät sprider sekundsnabba budskap om aktuella händelser
mellan olika aktörer, varje dag, 24 timmar om dygnet, runt hela jorden. Detta kan givetvis
vara ett förödande hot mot finansiella och ekonomiska faktorer som inte hinner få upp garden
och försvara sig innan det är försent. Det som menas med detta är att eftersom informationen
är så förödande snabb och lättillgänglig kan enstaka rykten på marknaden sätta igång en
ekonomisklavin som har möjlighet att skapa förödande skada både för enskilda företagare
men även större aktörer kan dras med i fallet. Enligt vissa så finns det en betydande risk att
man tillsist utmanar ödet för hela nationer och demokratin i världen. En del analytiker menar
på att man kan utläsa en betydande svårighet att styra dessa svängningar statligt eller
nationellt, andra menar att marknaden alltid är den snabbaste aktören och ligger x antal steg
före med långsiktiga strategier och att det därför är omöjligt för en regering att hinna med i
svängarna när det börjar att röra sig:
Något lugnare är det dock vanligtvis hos den "vanlige" företagaren. Här handlar det inte om
världsomfattande processer som hotar politiska eller kulturella relationer men det globala
datanätverket, internet, har som sagt en kraftig potential när det avser att nå ut till en stor
marknad med många kunder. Enkelheten att nå ut till kunderna på det här sättet förstärker
naturligtvis möjligheterna för mindre företag att överleva. Helt plötsligt kan man sitta i en
liten stuga vid kanten av fjället eller ute på någon skärgårdsö och ändå ha full kontroll på
marknaden och reglera den efterhand som utvecklingen och villkoren ändras. Kunden kan när
som helst på dygnet knäppa igång sin dator och gå in på företagets hemsida och titta på
produkterna och göra beställningarna utan att behöva bekymra sig över vad klockan är eller
vilken veckodag som råder.62
För ett företag handlar det om att göra rätt saker, att göra saker som kunden vill ha och betalar
bra för den produkt som erbjuds. Men för att nå dit så bör företaget också få möjlighet att
kunna konkurrera med övriga aktörer. Ett företag kan vara världsledande på att tillverka en
viss produkt men om inget görs för att marknaden ska få kännedom om denna produkt så
spelar det ju ingen roll hur bra dom än är. Lika sant som att ett företag måste vara bra på att
producera på rätt sätt d.v.s. vara kostnadseffektiva. Gör man fel produkt, som ingen marknad
ser något värde i att sälja, kan man fortsätta att vara bäst i landet på att tillverka dessa
produkter på det absolut billigaste sättet och man kommer ändå att bli lika utslagen som om
man inte gör sig hörd. Det som rekommenderas är att satsa på kostnadseffektivitet genom att
våga ta kostnader för att göra rätt saker. Så att företagens framgång är beroende av deras
förmåga att generera intäkter.
Skatter
När man närmar sig den ekonomiska debatten med dess aktörer, företagare etc så kommer
man förr eller senare att tvingas ta upp ämnet skatter. Detta är inte ett alldeles lätt ämne att
redogöra för men det är ett centralt objekt också inom den Europeiska unionen har man under
en längre tid arbetat för att nå ett beslut i frågan om hur man ska kunna harmonisera skatterna
inom unionen. Ser man till Sverige i stort så är man inte speciellt positivt inställd till detta då
det skulle innebära att finansieringen av den offentliga sektorns verksamhet blir lidande. Detta
eftersom en harmonisering inom unionen skulle leda till att svenskarna får en sänkt skatt och
då kommer inte lika mycket pengar in till staten. Men som det har framgått tidigare så är de
62
SOU 1999:131 s. 40ff
21
flesta företagare överens om att något måste göras åt företagarklimatet för att få industrin att
stanna kvar i Sverige.
Bland medlemsländerna handlar det om att konkurrera om företag och de kapital som följer i
dess spår. Man erbjuder sina tjänster och vinstmöjligheter. Ser man till företagarna så är det
naturligtvis lockande med låga företagsskatter, men ett företag behöver även riskkapital som
möjliggör de investeringar som är ett av de mest centrala begreppen bland företagare.
Eftersom vi i Sverige har ett system som tar ut skatt på aktiekapital och den nu mera så
välkända dubbelbeskattningen63 så är det inte så konstigt att företagen väljer att exempelvis
lägga sina huvudkontor utomlands där man slipper detta krav på dubbelbeskattning.
Företagsledarna säger att för oss spelar det ingen roll var vi har våra huvudkontor och
fabriker, eftersom vi väljer att investera där vi ser möjlighet att nå största möjliga framgång Svårigheten med att finna en lösning på detta problem är tydligt då vi nästan dagligen får
rapporter som visar att ännu ett företag har beslutat sig för att ändra sina rutiner och söka sig
ut till ett bättre ekonomiskt läge.
Politiken i stort - dvs. Inte bara den ekonomiska politiken och skattepolitiken - måste
utformas på sådant sätt att den inte innebär ofördelaktiga villkor för det svenska näringslivet. I
annat fall kommer näringslivet och skattekraften att flytta utomlands.64
Svenska företag flyr det hårda skattetrycket och utländska investerare flyttar in på börsen,
något som inte gynnar ekonomin eftersom det här skattesystemet medför att det totala
sparandet hotar att hamna på lägre nivåer p.g.a. att utländska aktörer inte betalar skatt på
utdelningar och reavinster. Även om man kan påvisa att dessa aktörer är värdefulla för
ekonomin i vissa anseenden så kan man tycka att själva skattesystemet borde vara strukturerat
så att det inte har någon inverkan på ägarsituationen. På den här punkten finns mycket att göra
för att för bättra villkoren för företagarprocessen och dess framtid. Om man tittar på hur
Sverige ligger till gentemot andra länder inom unionen så finner man att företagsskatten
ligger i nivå med vad som kan sägas vara en ganska normal procentsats, då den på senare tid
har sänkts kraftigt från 57 % till 28 % (en skattenivå som kan exempelvis jämföras med
Tyskland som länge planerade att sänka sin nivå till 35% någon gång under 2002, men man
ändrade detta beslut i decembermånad till att inleda sänkningen redan år 2000) Problemet är
som sagt att när kapitalet ägs av svenska aktörer så beskattas detta hårt.65
Sammanfattande diskussion om globaliseringen och företagen
Det som talar för en förändring och som i sin tur kan komma att påverka
privatiseringsprocessen är om medlemsländerna kan komma överens så att man kan enas om
att lägga skattenivåerna inom rimliga gränser för samtliga så att man förändrar den utveckling
av konkurrens mellan länderna som vi ser idag. Tyvärr så finns det dock ett starkt intresse
som hellre ser att den här situationen lever vidare eftersom det finns stora vinster att tjäna på
skattekonkurrensen och skillnaderna mellan hur länderna har byggt upp sina olika
skattesystem varierar också. Uppgörelser på det politiska planet kan nå viss framgång för det
fortsatta arbetet med att nå fram till i en generell lösning på problem av det här slaget. Men
marknaden har under åren visat att den väljer att ta andra vägar och handla efter ekonomiska
Detta är ett skattesystem där företaget först betalar skatt för de vinster som man gjort. Aktieägarna betalar
sedan skatt på utdelningen och om aktieägaren sedan säljer en aktie med ökat värde, i förhållande till inköpet, så
tillkommer ytterligare en skatt, nämligen skatten på realisationsvinst.
64
SOU 1999:131 s. 40-41
65
SOU 1999:56 s. 41-42
63
22
fördelar och låter sig inte påverkas av att man mer eller mindre ger den ett politiskt
erkännande.
Företagens starka beroende av varandra nationellt bygger på nätverk som samverkar för att
det ska kunna produceras varor i olika stadier av produktionskedjan. Marknaden utvecklas
och förändras i takt med att nya krav och önskemål växer fram från kunderna och företagen
konkurrerar med varandra om utrymmet och kapitalet. Den internationella marknaden är för
många företag ett viktigt komplement och för vissa betyder dessa marknadsandelar vinna eller
försvinna. Men i grund och botten så är det ändå hemlandet som är den viktigaste platsen för
en lyckad privatiseringsprocess. Små som stora företag behöver allt mer arbetsfrid för att
klara sig på en ofta mycket hård marknad. Nationella ekonomier är underordnade ett globalt
system som kräver att man är väl förberedd och har goda förutsättningar i form av kunskap
och effektivitet för att klara sig på marknaden. Många gånger hänger detta på huruvida man
har planerat företagsledet d.v.s. grunden, ursprunget, identiteten etc i ett företag återfinns
nästan alltid i hemlandet och där finns också villkoren för hur strukturerat och välmående ett
företag kan bli med lagar, regler och fackföreningar mm.
Något som betyder väldigt mycket för företagsprocessen och dess möjligheter till nyskapande
arbetsro är den moderna utvecklingen på teknik området som formligen har skapat en helt ny
spelplan och nya regler för aktörerna de senaste åren. Geografiska och fysiska hinder inverkar
allt mindre på ett företags möjligheter att nå ut till en enorm marknad. Nyckelbegrepp som
"information" sprids blixtsnabbt via globala datanät. Dygnet runt cirkulerar ofattbara mängder
information om ekonomiska situationer, omedelbara rapporter från världens alla hörn med
börsresultat etc. och tillgängligheten gör den väldigt användbar och slagkraftig. Den lokale
företagaren ute på landsbyggen i Sverige har på detta sätt unika möjligheter när det gäller att
nå ut via sin hemdator och presentera sin produkt på "världsmarknaden" till ett mycket lågt
pris. Tack vare utbyggnad av den allra senaste tekniken. IT -samhället bidrar allt i högsta grad
till att öka privatiseringsprocessens fortlevnad och utbredning - lokalt och globalt. Aktörerna
på den europeiska marknaden får det lättare att jämföra avkastning och priser mellan länderna
tack vare den gemensamma valutan Euro. Och internationaliseringen leder också till ökade
krav på lägre skatt på finansiellt kapital, kostnadseffektiva lösningar. Förmånliga skattevillkor
tvingas fram av marknaden som kan resultera i exempelvis lägre bolagsskatter och ökad press
på dubbelbeskattningen.
HUR PÅVERKAR PRIVATISERINGEN VÄLFÄRDEN OCH
VÄLFÄRDSPOLITIKEN ?
PRIVATISERINGEN OCH VÄLFÄRDEN
Bo Rothstein har gjort en grovindelning av hur välfärdspolitiken är konstruerad. Indelningen
är gjord i generell och selektiv välfärdspolitik. Det är den generella välfärdspolitiken som
används i Sverige idag. Service och ekonomiska förmåner ska täcka i princip hela
befolkningen i dess olika livsskeden efter någorlunda enhetliga regler. Den selektiva
välfärdspolitiken utgår ifrån att det bara är de som behöver som ska få ta del av service och
ekonomiska förmåner.66
66
Rothstein, B., Vad bör staten göra?
23
Attityder till frågan,
Vem anser du i allmänhet är bäst lämpad att sköta följande service? (%)
Stat/kommun
Privata företag
1986 1992
1986
1992
Utbildning:
Sjukvård:
Barnomsorg:
Äldreomsorg:
Socialvård:
84.8
83.3
48.6
75.5
87.8
81.5
77.5
48.4
75.9
85.5
7.6
8.8
10.0
5.2
2.0
11.2
14.2
20.4
9.9
4.4
Källa: Svallfors Stefan, Välfärdsstatens moraliska ekonomi välfärdsopinionen i 90 talets
Sverige. Umeå 1996 s.57ff.
Det har skett en utveckling i landet där de svenska medborgarna har blivit mer positiva till
privata alternativ till den offentliga sektorn (speciellt om barnomsorgen), som visas i tabellen
ovanför.
Under de senaste decennierna har det skett en attityd förändring hos den svenska
befolkningen, från kollektivism till individualism.67 Individualism är en uppfattning som ser
individens frihet och oberoende som högsta värde. Kraven på personlig autonomi, att se livet
som ett eget valt projekt , att kunna planera och att välja fritt har blivit starkare.68
Medborgarna har under tidens lopp fått större kunskaper och resurser, eftersom de har fått
större utbildningsnivå så ifrågasätter de alltmer de centrala expertbedömarna. De svenska
medborgarna uppskattar att få bilda sig en egen uppfattning oberoende av andra, att själva
bestämma vad som är bäst för mig. Men det finns problem med att medborgarna vill ha mer
valfrihet och autonomi. Hur ska en stat med grundläggande resurser i form av service och
tjänster göra detta med bibehållande av principen om lika omtanke och respekt för alla, om
den enskilde medborgarens krav på ökad valfrihet ökar kraftigt. Ett annat problem är att de
som inte är nöjda med den offentliga sektorn kommer att välja andra alternativ och själva
betala kostnaden. Det är också stor risk att de kommer att ifrågasätta varför de ska få betala
för sin vård två gånger. Först för den specialistvård som de fick och sedan med skatter för den
offentliga vården som de inte har utnyttjat. Ett sätt att lösa detta problemet är att låta
medborgarna få välja bort vårdgivare som de inte vill ha i den offentliga vården. Genom att ge
rätt åt medborgarna att välja mellan olika servicealternativ, upplöses problemet med att
behandla medborgarna med lika omtanke och respekt och att för se dem med grundläggande
resurser därför att deras val av serviceproducent respekteras. Eftersom det inte går att
bestämma vem som ska ta hand om dig när du blir sjuk eller vem som ska ta hand om dina
barn på dagis genom val så måste medborgarna få denna rätten att bestämma själva.69
I en studie om ungdomars värderingar har det framkommit att personer som är födda på 70talet har en solidarisk-individualistisksyn. Medborgare X vill välja sin inriktning av de
offentliga tjänsterna men är beredd att stödja Y på att få igenom sin helt annorlunda
inriktning förutsatt att detta stöd är ömsesidigt. Så länge den offentliga serviceproduktionen
uppfyller kravet på valfrihet och anpassning är medborgarna beredda att solidariskt bidra till
Rothstein, B. Vad bör staten göra? s. 33
Ibid.
69
Ibid. s. 232 ff
67
68
24
kostnaderna.70
Denna utveckling mot ett alltmer individualiserat samhälle har pågått samtidigt som
privatiseringsprocessen. Dessa processer har ett ömsesidigt förhållande, privatiseringen ger
svar på individualismens önskemål om större valfrihet för de enskilda individerna och ett
individualiserat samhälle där medborgarna är väl medvetna om sin status som individ och sina
möjligheter att styra sin egen omvärld (genom sina valmöjligheter) ökar förutsättningarna för
en gynnsam privatisering.
Rothstein anser att medborgarnas krav på ökad valfrihet och självbestämmande inte behöver
betyda slutet för den generella välfärden.71 Det finns en fara med social segregering om det
blir stor valfrihet för medborgarna. Det går inte självklart att förutsätta att medborgare med
små ekonomiska resurser gör sämre val, om de ges ekonomiska möjligheter att välja. Alla
serviceproducenter oavsett om de är privata, kooperativ eller offentliga måste följa samma
grundläggande regler vad det gäller kvalitet och standard, det måste finnas en viss garanti
eller minikrav på dessa tjänster så att man vet vad man får oavsett om man väljer ett privat
eller offentlig producent.72
Varje demokratiskt system måste finna en balans mellan ett kollektivistiskt kommunalt och ett
individualistiskt autonomt demokratiideal. Valfriheten är som en resurs som staten kan förse
medborgarna med. Valmöjligheten blir ett sätt för medborgarna att utöva sin demokratiska
rättigheter, att hävda sin rätt att bli behandlad med lika omtanke och respekt. Den nya
individualismen ställer nya krav på organisationer som producerar offentlig service. De måste
vara beredda på att anpassa sig till de enskilda medborgarnas krav, de måste bli autonoma
institutioner.73
Vi anser att den offentliga sektorn måste följa förändringen som skett i samhället. Det innebär
att det måste bli mer valfrihet för medborgarna att fritt välja mellan olika alternativ. Vi ser
inte det som en risk att välfärden kommer att tas bort, men det kommer att bli lättare att välja
mellan olika alternativ. Privatiseringen och individualiseringen har lett till att individerna kan
själva bestämma sin egen välfärd genom sin ökade valfrihet. Men ett problem med
privatiseringen och individualiseringen är de ökade inkomstklyfterna, som innebär att alla
alternativ inte är ekonomiskt möjliga för alla. Det måste därför bli en balans mellan
individuell autonomi och central styrning. Det går inte direkt att säga att privatiseringen har
gjort välfärden bättre eller sämre, men den har gett flera alternativ att nå en personlig välfärd.
PRIVATISERINGEN OCH VÄLFÄRDSPOLITIKEN
Privatiseringsprocessen i samhället har inte enbart påverkat välfärden i sig utan även den
välfärdspolitik som styr välfärdens utveckling. Det har under de senaste decennierna
successivt skett en större förändring inom välfärdspolitiken där man gått från ett statligt
monopol på den offentliga sektorn till en slags mellan nivå där man inom politiken faktiskt är
positiv till privata alternativ till den offentliga verksamheten.
De bakomliggande orsakerna till dessa förändringar inom välfärdspolitiken har varit att
socialismen som ett ekonomiskt system har förlorat sin trovärdighet hos allmänheten. Skälet
Rothstein, B., Vad bör staten göra? s. 240
Ibid. s 255
72
Ibid. s. 251
73
Ibid. s 255 ff
70
71
25
till att diskussionen om den nya tredje vägens politik (vägen mellan en total
marknadsekonomi och en ekonomi där staten reglerar konkurrensen via statliga monopol och
statligt stöd till enskilda företag) tagit fart har varit upplösningen av välfärdsstaten, de
djupgående sociala-, ekonomiska- och teknologiska förändringar.74
Tidigare då socialdemokratin var dominerade i staten var en av statens högsta mål att sträva
efter jämlikhet på alla plan. Metoden man har använt för att uppnå jämlikhet i samhället ifråga
om välfärd har varit att genomföra en progressiv beskattning där staten tar ut skatt efter
förmåga att betala vilket innebär en förflyttning av kapital från de rika till de fattiga.
Välfärdsstatens två mål har varit att skapa ett jämlikare samhälle men även att skydda
individen genom livet genom att bygga upp ett fungerande skyddsnät d v s en statlig garanti
för välfärd.75
Socialdemokratin har alltid haft välfärden som sin hjärtefråga, deras motpol nyliberalerna
tycker också att det är bra med välfärd och att Sverige ska ha det, men de anser att
upprätthållandet av välfärden får inte hindra den individuella friheten och den fria konkurrens
som de anser ska råda på marknaden.
Nyliberalernas värderingar karaktäriseras med att de anser att staten ska ha så lite inblandning
som möjligt. Den civila ordningen och marknaden mår bäst och gör bäst samhällsnytta när de
får sköta sig själva.76
Den mellanväg som nu kännetecknar socialismen är ett försök till att förnya socialdemokratin
och förena en aktiv välfärdspolitik och en levande demokrati med en allt mer globaliserad
ekonomi. För att ekonomin ska fungera effektivt krävs en genomgripande modernisering av
välfärdens institutioner.77
Den nya tredje vägens politik kan sägas stå för en ny blandekonomi. Den gamla
kännetecknades av två olika saker, den ena i att offentlig och privat sektor hölls isär men
även att industriell verksamhet bedrevs i offentlig regi. Den andra var och är den sociala
marknaden vilket i båda fallen är underordnad den politiska makten. Den nya blandekonomin
är istället ett skapande av en aktiv samverkan mellan offentlig och privat verksamhet. Tanken
är att kunna dra fördel av marknadens drivkrafter med det allmännas intresse för ögonen.78
Det innebär en avvägning mellan reglering och avreglering på transnationell, nationell och
lokal nivå, och att det måste finnas en balans mellan det ekonomiska och icke ekonomiska i
samhällets liv.
Den nya välfärdspolitiken definierar jämlikhet som inneslutning och ojämlikhet som
uteslutning. Inneslutning syftar till medborgerliga och politiska rättigheter och skyldigheter
som alla i ett samhälle bör ha. Det syftar även på möjligheter och på allas delaktighet i den
offentliga sfären.79 Två former av uteslutning blir alltmer framträdande i vår tids samhälle.
Den ena är uteslutning av samhällets bottenskikt, de som avskurits från de flesta möjligheter
ett samhälle har att erbjuda och den andra är den frivilliga uteslutningen på samhällets topp.
Uteslutning handlar inte om grader av orättvisa eller brist på jämlikhet utan om mekanismer
Giddens, A., Tredje vägen. s. 7
Ibid. s. 19
76
Ibid. s. 21
77
Ibid. s.181
78
Ibid. s.109
79
Ibid. s. 112
74
75
26
som gör att grupper av människor avskiljs från huvudfåran i samhällslivet.80
Generationstillhörighet är ett annat område som har stor betydelse för vilka värderingar
individer har inför välfärdspolitiken. Man kan dela upp svenskarna i tre olika generationer
yngre, mellan och äldre. Yngre medborgare tenderar till att vara mer positiva till den sociala
trygghet de anser att offentliga sektorn och välfärdspolitiken ger dem. De yngre är mindre
misstänksamma inför sjukvård, social och bostadsbidrag än de äldre. Mycket för att de är i
behov av bland annat barn och bostadsbidrag. De yngre kom ut på arbetsmarknaden då läget
var mindre gynnat, ekonomin var instabil och detta kan ha format deras åsikter om välfärden,
de är helt enkelt beroende av den. De äldre ser skeptiskt på välfärdspolitiken, då de anser att
den är för generös och kravlös. De anser att det är för lätt att leva på bidrag och att det inte går
till de störst behövande, de känner en viss irritation över detta. Den äldre generationen är de
som trots allt är de som är mest positiva till välfärdspolitiken, de var barn när välfärden
byggdes upp och utvidgades och ser den som oerhört användbar och något man ska vara stolt
och rädd om. Denna generation är de som mest vurmar för att offentliga sektorn ska bevaras
och användas. Mellan generationen är som en grå massa i mitten, de saknar homogena
attityder inför välfärden och generationen är mycket splittrad i sitt ställningstagande. 81
En del forskare har hävdat att man kan se en klar gräns mellan för och efterkrigsgenerationen.
De som är födda före kriget har en större tilltro till välfärdspolitiken och den offentliga
sektorn än de som är födda efter kriget. Förkrigsmedborgarna har kunnat nyttja detta system
och känner stolthet och varsamhet inför den offentliga sektorn. Tvärtom är det med
efterkrigsmedborgarna, de känner att välfärdspolitiken och den offentliga sektorn är till för att
utnyttjas, de ser den mer som självklar och tar den för given.82
Den största påverkan privatiseringen har haft på välfärdspolitiken är att man har släppt på
uppgiften att upprätthålla Sveriges välfärd och delat med sig av ansvaret till privata företag i
förhoppning om att dessa kan konkurrera med den offentliga sektorn på ett sådant sätt att
effektiviteten ökar för båda parter. En annan stor påverkan privatiseringen har haft på
välfärdspolitiken är att den har fått politikerna att tänka i banor såsom hur ska vi förhålla oss
till privata aktörer inom den tidigare offentliga sektorn för att bibehålla den generella
välfärden.
HUR PÅVERKAS PRIVATISERINGEN AV SAMHÄLLSKONJUNKTURER OCH
POLITISKA FÖRHÅLLANDEN
Vår frågeställning inom detta område är hur privatiseringsprocessen i Sverige påverkats av
rådande konjunkturer och gällande politiska förhållanden och ställningstaganden.
SVERIGES FÖRDA POLITIK I PRIVATISERINGSFRÅGAN FRÅN 1976 FRAM TILL
NU
Vi ämnar att besvara frågan utifrån en beskrivning av hur Sveriges riksdagspartiers
inställning inom privatiseringsfrågan sett ut och förändrats under denna perioden och vilka
Giddens, A., Tredje vägen. s. 7 s.115
Vogel, J., I Sverige efter välfärdskrisen mellan hot och hopp. s. 24ff
82
Svallfors Stefan, Vem älskar välfärdsstaten?. s. 87ff
80
81
27
direkta följder för privatiseringens omfattning och utveckling som dessa faktorer inneburit för
privatiseringen i Sverige.
Hur kan dessa inverkande faktorer tänkas ha påverkat privatiseringsprocessen i Sverige? I
avsnittet anläggs ett förklarande perspektiv i samband med att en diskussion förs om hur
privatiseringsprocessen i Sverige torde kunna förklaras sett ur dessa aspekter. Textens fokus
inom detta behandlingsområde ligger på de politiska beslut rörande privatiseringen av statlig
affärsdrivande verksamhet av generell karaktär, denna avgränsning har gjorts på grund av
utrymmesmässiga skäl. De beslut som beskrivs är av den karaktären att de inneburit
förändringar av den offentliga verksamhetens sätt att arbeta i riktning mot mer eller mindre
grad av privatisering eller där andra principiellt viktiga frågor för den offentliga verksamheten
diskuteras. Fokuseringen har i arbetet koncentrerats till den parlamentariska arenan, d.v.s. till
de beslut som fattats i riksdagen och hur de olika partierna argumenterat vid beslutsfattandet.
Det har inte undersökts vad som internt har hänt inom enskilda exempel på privatisering.
Den politiska utgångspunkten för beskrivningen, 1976
Behandlingsområdet tar sin början 1976 då en borgerlig regering tillträder i Sverige för första
gången på 44 år. Slutpunkten i samband med exemplifieringen har satts till regeringsskiftet
1994 då privatiseringsprocessen bromsas upp i samband med regeringsskiftet hösten 1994 då
den borgerliga regeringen avgår. Av framträdande betydelse är förhållandet mellan aspekterna
privatisering respektive allmännytta. Den offentliga verksamheten med en ofta beskriven
allmännyttig karaktär har i allt större utsträckning i sin utveckling präglats av
marknadsanpassningspolitik. Detta förhållande och begrepp är direkt kopplade till de
frågeställningar i arbetet som berör den politiska aspekten av privatiseringsfrågan i
sammanhanget, d.v.s.; vad som ligger bakom privatiseringsprocessen i det svenska samhället
tolkat ur ett perspektiv av ställningstagande och beslut inom svensk politik här i en belyst
period från 1976 fram till 1994, samt vilka inverkningar på utvecklingen av
privatiseringsprocessen som konjunkturmässiga förutsättningar och skillnader kan ha på
privatiseringens utveckling i Sverige, vilka ståndpunkter de politiska aktörerna intagit i
privatiseringsfrågan tas kortfattat upp. En utgångspunkt i samband med antagande i detta
arbete är att privatiseringsprocessen varit en förändring som bestått i ett flertal ofta mindre
steg under bearbetad period. Anders Berg tar i sin avhandling ” Staten som kapitalist” –
Marknadsanpassningen av de affärsdrivande verken 1976-1994, upp frågan om
marknadsanpassningen av affärsverken ( statens stora affärsdrivande företag el. institutioner )
kan beskrivas som det han kallar ” funktionskapitalism”. 83 Begreppet funktionskapitalism
kan användas för att beskriva en stegvis process där man successivt ” kapitaliserat ” vissa
funktioner av affärsverken”. 84
Berg menar att utvecklingen av privatiseringen från början inte nödvändigtvis varit ett uttryck
för en långsiktigt planerad process. Han menar vad gäller utbyggnaden av den svenska
offentliga sektorn att långsiktiga överväganden i samband med detta saknats. Berg hänvisar i
anslutning till detta till Emil Uddhammar som i sin avhandling hävdar att 1900- talets
offentliga expansion skedde ” utan konsekvent och principiellt grundat motstånd från något
parti. 85 Uddhammar menar att partiernas ideologier tunnades ut när de närmade sig politikens
vardag .86 Berg skriver vidare i anslutning till sin citering av Uddhammar att vad beträffar
Berg, A., Staten som kapitalist. Marknadsanpassningen av de afffärsdrivande verken 1976-1994, s. 24
Berg, op.cit., s. 25
85
Uddhammar 1993, s. 461
86
Ibid, s. 468
83
84
28
sannolikheten att privatiseringsprocessen är ett led i en mer långsiktigt planerad politisk
strategi att ” möjligen kan något liknande ha gällt vid marknadsanpassningen av affärsverken,
fast det här rör sig om en process i motsatt riktning. Kanske har man tagit steg för steg utan att
riktigt veta vad det ska bära hän eller tänka efter varför man går i denna riktning ”.87
Staten har genom historien inte av rent statsfinansiella skäl valt att ombesörja de flesta av dess
verksamheter i form av statliga bolag och institutioner, utan skälen till att ansvara för en så
stor offentlig verksamhet som i Sverige har varit politiskt orienterade. Problemet i
sammanhanget och naturligtvis det yttersta skälet till att privatisera tidigare statliga domäner
har varit att det ibland har varit svårt att få verksamheten att gå med vinst.. Naturligt är att
ingen ekonomi i längden kan tillåta sådana strukturellt medförande ekonomiska underskott
alltför länge med för stor omfattning utan att politiska och ekonomiska omfördelningar är
oundvikliga.
Frågan som då ställs är vad man kan tänkas att tillåta inom finansernas ramar, som t.ex. vilken
typ av fördelningspolitik och vilken nivå av skattetryck man kan anse vara acceptabel. Ofta
slår förändringar igenom för att de genererar de förmodat bästa lösningarna i en kritisk
situation där valmöjligheterna tycks vara alltmer begränsade. Den svenska offentliga
verksamheten befann sig i en sådan ekonomisk kris, där samhällets aktörer- politikerna och de
berörda inflytelserika aktörerna inom näringslivet således inledde denna samarbetsprocess av
ett successivt utvecklande av en privatisering av den statliga verksamheten. En fråga man i
samband med detta faktum kan ställa sig är hur skiljelinjerna mellan de politiska aktörerna
kan tänkas se ut. Den politiska dimensionen i frågan om denna reformering kan tänkas
inkludera flera aspekter: Om det rör sig om en renodlad marknadsanpassning torde detta
betyda att verksamheten endast ska beakta ekonomiska mål. Det handlar då om en politisk
fråga när det avgörs hur ( och om ) de andra politiska målen ska uppnås. Förutsatt att
statsmakten även fortsättningsvis ämnar att styra den verksamhet som har skötts av den
offentliga sektorn finns det enligt Berg tre huvudalternativ i samband med detta:
kompensera dem ekonomiskt för det.
( eventuellt nybildade ) organ.
tredje mer genomgripande alternativ är naturligtvis att avskaffa uppfyllandet av
samhällspolitiskt orienterade mål överhuvudtaget. ”. 88
Vidare bör en fullständig privatisering av offentlig verksamhet inte bara innebära att den
privatiserade verksamheten blir mer lik den privata sektorns, utan också att de blir utsatta för
konkurrens från privata aktörer, annars blir det ingen fungerande marknad. Berg påpekar i
samband med detta att det är ”uppenbart att en utveckling i riktning mot marknadsanpassning
kräver ett inslag av social ingenjörskonst från statsmaktens sida om man vill fortsätta att
upprätthålla ett visst mått av samhällelig kontroll ”.89 Detta innebär däremot inte alltid att
staten väljer att ha kvar dessa anspråk på att styra respektive marknad i specifik
privatiseringsåtgärd. Det är i samband med uttolkningarna, värderingarna och attityderna
87
Berg , op.cit., s. 25
Berg, op.cit., s. 27
89
Berg, op.cit., s. 28
88
29
kring detta och följaktligen på vilket sätt och skälen till detta som hela privatiseringsfrågan
handlar om. Sammanfattningsvis så kan man säga att problemet i samband med politikens
inverkan på processen ligger på två olika plan. För det första är frågan om staten
överhuvudtaget ska ge sig i kast med att uppnå politiska mål inom de offentliga
verksamhetsområdena, vilket det råder oenighet om. För det andra är, förutsatt att man ska
göra det, således frågan hur man ska därmed gå tillväga. Var kan då de politiska skiljelinjerna
tänkas ha gått ifråga om privatiseringen? Frågan kan då ställas hur riksdagspartiernas
inställning till privatiseringen sett ut och förändrats under perioden? Ytligt och generellt kan
man säga att ju längre politiskt till höger man befinner sig på den traditionella skalan, desto
mer positiv till privatisering torde man vara. Det är dock en alltför allmänt formulerad
hypotes. Hypotetiskt kan man likväl tänka sig två grundläggande skilda synsätt på den
offentliga sektorns verksamhet och på samhällets ansvar i samband med detta.
Indelning av Sveriges riksdags huvudsakliga politiska ställningstaganden indelat i
perioder
Vid en kortfattad summering av de stora huvudsakliga mer karaktärsbetonade respektive
förhållningssätt från de politiska aktörerna, så kan man efter en indelning efter perioderna av
tillsatt och verksam regering ändå trots utrymmesmässiga orsaker i korthet generellt återge
betydande politiska tongångar och förhållningssätt av relevans likt följande:
1976-1982:
Sverige fick vid 1976 års riksdagsval en borgerlig regering ( för första gången på fyrtio år ).
Fram till 1982 styrde totalt fyra borgerliga regeringar med centerpartister, folkpartister och
moderater inblandade i olika konstellationer. Denna borgerliga tid vid makten präglades inte
av någon större nyorientering jämfört med de tidigare socialdemokratiska regeringarna, vad
privatiseringen beträffar syns i stort sett inga undantag. Förändringarna som beslutas under
denna period är mestadels organisatoriska. Affärsverk som t.ex. Posten och Televerket ges
dock större självständighet i fråga om begränsade delar av sin verksamhet såsom
finansieringen av deras verksamhet, ex vis får Televerket och Posten friare
investeringsmöjligheter. För Vattenfall och Televerket bildas också särskilda holdingbolag för
att förvalta de aktier som affärsverken disponerar i olika dotterbolag. P å den politiska
dagordningen diskuteras det om en avgränsning av Televerkets monopol. Moderaterna
ifrågasätter affärsverkens monopolställning, och anser att SJ på sikt bör omvandlas till
aktiebolag. Socialdemokraterna och än mer Vpk försvarar i denna period den bestående
ordningen, och menar att det är fel att se på affärsverken som på vanliga företag därför att de
statliga företagen har ett långt vidare ansvar av stor samhällelig betydelse. Övriga partier
förhåller sig relativt neutrala.
1982-1988
När Socialdemokraterna tillträder regeringen 1982 kommer de att under de närmaste sex åren
förvånansvärt nog med bakgrund av den skeptiska attityd de uppvisat de föregående åren i
parlamentarisk opposition arbeta för att förstärka marknadsanpassningen av de statliga
affärsverken. Man börjar att renodla affärsverkens uppgifter och att öppna verkens marknader
för andra konkurrenter. De borgerliga partierna instämmer i marknadsanpassningsvågen och
förespråkar ännu större utbredning av marknadsanpassning. Vid handläggningen av 1987 års
verkledningsproposition står moderaterna och folkpartisterna eniga och framlägger att de
anser att affärsverken principiellt bör bolagiseras. Centerpartiet instämmer delvis, de driver en
30
egen linje i dessa frågor, men instämmer däremot att affärsverkens uppgifter bör renodlas och
att deras myndighetsutövande uppgifter och konkurrensutsatta verksamhet skiljs ut och läggs
på andra organ. Partierna är eniga om att affärsverken bör ägna sig åt sina huvuduppgifter.
Dessutom menar man att konkurrensdrivande verksamhet bör skiljas ut och kanske säljas ut.
Mot slutet av mandatperioden ställer sig moderaterna, men även folkpartiet positiva till att
privatisera delar av affärsverkens verksamhet. Centerpartiet intar en mer försiktig ställning.
Vänsterpartiet kommunisterna ställer sig utanför det hela och är ensam motståndare till den
nya utvecklingen. Trots att inga fundamentala åtgärder vad gäller marknadsanpassning
vidtagits, så innebär denna sexårsperiod att socialdemokratin går i alltmer riktning åt det
marknadsanpassnings politiska hållet.
1988- 1991:
I början av perioden genomförs vissa ytterligare ökningar av autonomin. 1990 fattas också ett
principbeslut om att samtliga affärsverk bör ges rätt till att få ta upp lån via Riksgäldskontoret
eller på annat sätt. Tillväxtpropositionen som kom 1991 innebar ett viktigt steg framåt i
marknadsanpassningen av statens affärsverk, - vissa av dem ska nu omvandlas till aktiebolag
och bolagisering övervägs för ytterligare några. Statsmakterna avvaktar med vissa
bolagiseringsbeslut för Posten och Televerket, pga att man anser att de även i fortsättningen
ska ta samhällsekonomisk hänsyn utan någon särskild kompensation.
1991-1994:
Under de borgerliga regeringsåren 1991-1994 märks ett mycket kraftigt trendbrott i politiken
jämfört med den tidigare socialdemokratiska politiken, - nu beslutas det om bolagiseringar
och i förlängningen om en del utförsäljningar av affärsverken för att skapa mer
marknadsliknande villkor. Möjligheterna ökar för konkurrenter att etablera sig på
marknaderna. Utvecklingen ska dock betraktas som en ganska naturlig följd av en politisk
kursändring som inletts redan tidigare av den dåvarande socialdemokratiska regeringen och
som ökade i styrka åren 1988- 1991. Detta innebär inte att kursen ändrades utan att den
förstärktes. Vissa skillnader jämfört med den socialdemokratiska regeringsepoken finns dock,
den borgerliga regeringen driver bolagiseringslinjen hårdare och man ställer sig öppen inför
senare privatiseringar av de bolagiserade affärsverken, något som den socialdemokratiska
regeringen inte åsyftade. Vidare anser den borgerliga regeringen, borde staten sälja ut de
tidigare affärsverken. Man trycker också hårdare på vikten av konkurrens inom affärsverkens
respektive marknader. Det är svårt att se skillnader mellan de borgerliga partiernas åsikter,
centerpartiet ställer sig dock något avmätt inställd till Bildt-regeringens framfart i
sammanhanget. Socialdemokraterna övergår åtminstone retoriskt till en kritisk
oppositionsroll. I princip ställer man sig dock inte negativa till bolagiseringarna bara de
samhällspolitiska målen uppfylls. Man menar att det är vanskligt om riksdagen inte ges
tillräckligt inflytande över de nya bolagen. Vänsterpartiet är ännu mer kritisk och innebär inte
någon attitydförändring sedan tidigare mandatperioder.
Inverkan av konjunkturmässiga förhållanden
Vad gäller konjunkturmässig inverkan på privatiseringen, kan det vid en betraktelse förefalla
att förhållandet med betydande inverkan av låg- respektive högkonjunktur kanske snarare
borde uttolkas som att i lågkonjunktur vinner en argumentation för privatiseringen på så sätt
att statens ekonomiska börda i samband med den ekonomiska krisen markant lättas. Det är
dock i högkonjunktur som privatiseringsprocessen började att ta sin form, men då detta kan
31
tänkas vara ett uttryck för en ren effektiviserings och – rationaliseringsstrategi som sannolikt
hade uppstått och gjort sig gällande i samhällsutvecklingen ändå beroende på ideologiska
förändringar, yttre omständigheter i samhället så som den tekniska utvecklingen, den
internationella politiska utvecklingen globaliseringen och internationaliseringen, så måste
antaganden i sammanhanget bli av tämligen spekulativ karaktär, varav vi inte här lämnar
någon lösning inom frågan.
I såväl låg - som högkonjunktur finns det stora fördelar med privatiseringsprocessen dock
med betoningen att det i respektive situation förutsätts att rätt beslut fattas i rätt tid.
Avvägningen beträffande beslutsfattandet bör vara understödda av mer sannolika och säkrare
utvecklings prognoser och att det vidare finns utarbetade, genomtänkta och långsiktiga
strategier som står bakom beslutsfattandet användbara i enskilda fall under hela
privatiseringsprocessen.
AVSLUTANDE DISKUSSION
Vi avser med denna diskussion att fritt ventilera och diskutera tankar och slutsatser som
uppkommit under arbetets gång. Det ska tilläggas att de besvarade frågeställningarna kommer
att återfinnas i den sammanfattande slutsatsen.
Sett ur ett historiskt perspektiv skapade den industriella revolutionen ett behov av en offentlig
sektor, samtidigt som den skapade förutsättningar för en sådan.
Vi skulle vilja påstå att politiken i Sverige har genomgått förändringar den senaste tiden och
att man ända in i det längsta har försökt värna om den offentliga sektorn. Det som sker i
dagens samhälle kan möjligen bero på att man tvingats inse fakta och att man inte längre kan
bortse från en yttre påverkan från omvärlden. Det är inte utan grund som Göran Persson
anklagas för att bedriva en "röd-blå" politik, då dagens förda politik kan liknas vid den som
Carl Bildt förespråkade redan 1992.
Den övergripande orsaken som har föranlett dagens situation är den allt mer hårdnande
konkurrensen från omvärlden. Med denna tanke i bakhuvudet torde det kanske inte ha spelat
någon större roll vilken politik som bedrevs under 50- 60-talet då Sverige befann sig i ett
ytterst gynnsamt läge. Konkurrensen var obefintlig samtidigt som det rådde högkonjunktur.
Därtill fanns det förr i tiden marginaler som inte finns idag.
Rent historiskt kan man se att medan Sverige hade industrin som borgesman – i betydelsen av
att den fungerade som en grundpelare i uppbyggnaden av det svenska folkhemmet – kunde en
hög konsumtion tillåtas. Men då dessa förutsättningar successivt tynade bort, beroende på bl a
den hårdnande konkurrensen där andra länder hade hunnit i kapp Sveriges försprång samt
oljekrisens följder på 70-talet, var detta inledningen till ett paradigmskifte. Internationell
konkurrens gör att den nationella arenan förlorar i vikt och att näringslivet allt mindre kan
påtvingas inhemska förhandlingslösningar. Möjligheten att föra självständig svensk politik
minskar.90
Under 60- och 70- talen skedde det en förändring på arbetsplatserna och i samhället, klimatet
blev mer informellt. Myndigheternas ämbetsmän och allmänheten (klienter, patienter,
90
Niklasson, L., Lärdomar av maktutredningen, s.51
32
skattebetalare, hjälpsökande m.fl.) kom närmare varandra och blev mer informella.
Myndighetsspråket blev mer familjärt, arkitektur och inredning förändrades också i denna
inriktning. Det var under denna tid också som du-reformen slog till i Sverige och vi blev du
med varandra. Denna förändring kom också med en ny syn på förhållandet mellan över- och
underordnad. Denna utveckling syntes också i att inkomstklyftorna minskade under denna
period. Under denna period ökade den offentliga sektorn fort och en stor del av dess
arbetskraft hämtades från arbetarklassen, vilket gjorde att vi fick en bredare medelklass.
Tillsammans med arbetarrörelserna så försökte medelklassen att tona ner sin borgerliga
identitet och sträva mot ett mer jämlikt samhälle med mindre klasskillnader. I den
informalisering som skedde under denna period så ifrågasattes gamla hierarkier och
auktoritetsmönster.91
Detta blev välfärds-, jämlikhets- och solidaritetssträvandets höjdpunkt, sedan kom 80-talet
och klasskillnaderna ökade igen.
Utifrån ovanstående resonemang synes inte den politiska ideologin i sig vara den avgörande
drivkraften bakom privatiseringsprocessen i Sverige – särskilt med tanke på att privatisera är
så långt ifrån den ursprungliga socialdemokratiska politiken och dess ideologi. Vad vi menar
är att uppbyggnaden av den offentliga sektorn pågått under större delen av 1900-talet och
därför torde det inte vara förenligt med den socialdemokratiska ideologin att rasera det man
tidigare åstadkommit. Men även om den politiska ideologin inte är någon avgörande drivkraft
till privatiseringen så är det ändå en påverkansfaktor som står bakom de politiska beslut som
tas om privatisering och avreglering.
Vi skulle vilja påstå att man har förhalat problemen istället för att lösa dem. Istället gjorde
man tvärt om och lät den offentliga sektorn växa med hjälp av lånade pengar. Grundfelet var
att man förlitade sig på ekonomiska teorier och den vanföreställning att man kunde styra
marknaden. En annan orsak skulle kanske kunna vara en rädsla från politikernas sida att skära
ned på välfärden i dåliga tider och på så sätt riskera att bli bortröstad i ett framtida val.
Enligt vårt synsätt så var detta ett kortsiktligt sätt att tänka. Vad gäller Sverige borde man ha
tagit itu med problematiken på ett tidigare stadium och därmed hade möjligen utvecklingen
inte sett ut som den gör idag.
Vi är alltså av den uppfattningen att man borde ha avvecklat sådana områden som var möjliga
att privatisera. Och då menar vi offentlig verksamhet som har en indirekt påverkan, i den
meningen att individen inte påverkas som sådan vare sig det är offentlig eller privat sektor.
Däremot vad beträffar vård, skola och omsorg är en offentlig verksamhet befogad då denna
enligt vårt synsätt påverkar individen mer direkt.
Om man hade privatiserat ovannämnda lämpliga områden hade man därmed fått tillgång till
pengar som kunde koncentrerats till andra mer behövande offentliga verksamheter som t ex
vård, skola och omsorg. Ty då hade man sluppit dagens desperata och besvärliga situation
som Persson-regeringen befinner sig i, där allt och alla ropar på privatisering.
Möjligen förhåller det sig så att man idag genomför förhastade och ogenomtänkta beslut som
får oerhörda konsekvenser. Vad vi menar är att vi kanske inte helt undsluppit dagens kris
inom vård och skola, men denna hade kunnat mildrats. Vi tolkar det som att man värnat om
hela den offentliga sektorn medan man i stället kanske skulle prioriterat sårbara områden.
Löfgren, O., "Vardagskultur och livsform". i U. Himmelstrand och G. Svensson (ed.), Sverige - vardag och
struktur. Stockholm 1993 s. 66-69
91
33
Sett till det ovannämnda har vi inte belägg för att påstå att landets välfärd hade kunnat
förbättrats. Med all säkerhet hade den offentliga sektorn påverkats negativt i kvantitativ
bemärkelse, men å andra sidan kan det heller inte uteslutas att det hade haft kvalitativ
inverkan och att vi därmed kanske sluppit krisen inom exempelvis vård och skola.
I vår uppsats har vi berört flera olika aspekter och perspektiv rörande privatiseringsprocessen.
Men det finns en aspekt av privatiseringen som vi inte har berört men som är väldigt aktuell i
dagsläget, nämligen demokratiaspekten.
Om vi t.ex. tar välfärden och privatiseringen av offentliga sektorn så påverkar detta
demokratin både positivt och negativt. Privatiseringen påverkar demokratin positivt genom att
den enskilda individen får ökade valmöjligheter och därmed mer att säga till om (bestämma
om) det som berör personen ifråga. Privatiseringen försvagar staten som förmyndare då den
bestämmer vad den anser att folket behöver. Individernas självstyre ökar med privatiseringen
och därmed får folkstyret över folket ökad makt.
Privatiseringens negativa effekt på demokratin är att den leder till att de individer med god
ekonomi får mer makt än låginkomsttagarna. Detta beror på att många privata alternativ till
det offentliga kostar för mycket för att det överhuvud taget är relevant för låginkomsttagare
att tänka över alternativen. Att vissa medborgare får större inflytande går emot demokratins
princip om en person - en röst, alla individers röster ska väga lika tungt oavsett ekonomi.
En åsikt som gör sig hörd i den debatt som pågår i media om privatiseringen, är att man anser
att privatiseringen är ett hot mot den svenska välfärden. Men vi anser att välfärden är inte
hotad och kommer nog aldrig att bli det på allvar, för vår välfärd är något som vi alla vuxit
upp med och uppskattar högt, vi älskar vår välfärd och den trygghet den ger oss. Välfärden
ger vi inte upp så lätt.
Sammanfattningsvis kan man säga att hur det må vara så kan vi inte fastslå att det enbart finns
en orsak bakom privatiseringsprocessen i dagens Sverige. Det finns många både inre och yttre
faktorer som påverkar i vilken utsträckning råder det delade meningar om. Vissa pekar på att
de interna faktorerna (svenska politiska förhållanden) har haft störst betydelse medan andra
menar att de externa (omvärldslig påverkan) spelat en mer avgörande roll. Med anledning av
detta är det upp till varje individ att bedöma och värdera sitt ställningstagande till vad som
ligger bakom privatiseringsprocessen i dagens Sverige.
SAMMANFATTANDE SLUTSATS
Privatiseringen är ur ett positivt statligt perspektiv ett sätt att avlasta statsfinanserna. För
företagen innebär privatiseringen friare spelregler som underlättar verksamheten och så ger
privatiseringen en utökad marknad. För individen ger privatiseringen en ökad valfrihet om
individen har det som krävs för att kunna välja dessa alternativ.
Privatiseringen påverkas mycket av yttre omständigheter. Sverige är en del av världen och vi
är mycket beroende av vår omvärld vilket gör att vi anpassar oss lätt efter det som händer i
världen speciellt i Europa. Den privata företagsamheten i landet påverkas också av ny
teknologi och det ökade informationsflödet med dess effektiva sätt att kommunicera med
andra utan att träffas.
34
Välfärden som är en omtyckt del i det svenska samhället påverkas av privatiseringen så att de
enskilda individerna får större möjligheter att påverka sin egen välfärd genom flera alternativ
att välja på. Välfärdspolitiken har också ändrats genom ökad privatisering till den "tredje
vägen", ett mellanting mellan en individuell marknads välfärd och en kollektiv statlig välfärd.
Privatiseringsprocessen i Sverige pågår ständigt, men den fortskred fortare vid borgerliga
regeringar än vid socialdemokratiska. Men ingen regering har motarbetat processen.
Den argumentering som ständigt pågår för privatisering vinner oftast mer gehör vid
lågkonjunktur än vid högkonjunktur. Men själva genomförandet av privatiseringar sker oftare
i högkonjunkturer än i lågkonjunkturer.
I denna uppsats har vi kommit fram till att de bakomliggande faktorerna till
privatiseringsprocessen främst är Sveriges anpassning till omvärlden (främst EU) och den
ekonomiska krisen inom den offentliga sektorn.
Övriga faktorer som också ligger bakom privatiseringsprocessen, men som inte är lika
drivande är den ökade individualiseringen i samhället, internationaliseringen och dess ökade
konkurrens, ideologiska förändringar i politiken och samhället, den nya teknologin och det
ökade informationsflödet som förbättrar förutsättningarna för en lyckad privatisering.
LITTERATURFÖRTECKNING
Barkman, Clas, "EU letar ny vision. Ideologisk debatt. Värn om en europeisk välfärdsmodell
ställs mot ett bejakande av globaliseringen. Prodi orolig för unionens framtid", Dagens
Nyheter, 21 februari 2000.
Berg, Anders, Staten som kapitalist - Marknadsanpassningen av de affärsdrivande verken
1976-1994. Uppsala 1999
Beck, Ulrich, Vad innebär globaliseringen ?: Missuppfattningar och möjliga politiska svar.
Göteborg 1998.
Eklund, Klas, Vår Ekonomi, Stockholm 1999
Engelbertsson, B. – Karlsson, L., ”Seminarieuppsatsen:En genomgång av formella
krav”.(Uppsala Papers in Economic History, Basic reading No 1) Uppsala 1989
Fryklund, B., Himmelstrand, U., Peterson, T., "Folklighet, klass och opinioni svensk politik
under efterkrigstiden" i U. Himmelstrand och G. Svensson (ed.), Sverige - vardag och
struktur Stockholm 1993
Giddens, Anthony, Tredje vägen, Stockholm 1999
Goldmann, Kjell m.fl. Politikens internationalisering. Lund 1999.
Hadenius, Stig, Svensk politik under 1900-talet. Stockholm 1995
Löfgren, O., "Vardagskultur och livsform". i U. Himmelstrand och G. Svensson (ed.), Sverige
- vardag och struktur. Stockholm 1993
Magnusson, Lars, Sveriges ekonomiska historia. Stockholm 1996
Nationalencyklopedin, band 15 1996
National Encyklopedin band 20 1996
Niklasson, Lars, Lärdomar av maktutredningen. Helsingborg 1992
Organisationsplan för Vellinge kommun 1991-12-31
Peterson, O., Förvaltningspolitik. Stockholm 1992
35
Peterson, O., Kommunalpolitik. Stockholm 1994
Rothstein, Bo, Den korporativa staten. Stockholm1992
Rothstein, Bo, Vad bör staten göra. Stockholm 1994
SOU 1999:56 Globaliseringen och demokratin. Stockholm 1999.
SOU 1999:131 Marknaden som politisk aktör: politik och finansmarknad i 1990-talets
Sverige. Stockholm 1999.
Svallfors Stefan, Vem älskar välfärdsstaten?. Lund 1989
Svallfors Stefan, Välfärdstatens moraliska ekonomi välfärdsopinionen i 90 talets Sverige
Umeå 1996
Svenska akademins ordlista 1998
Therborn, G., "Hur det hela började" i U. Himmelstrand och G. Svensson (ed.), Sverige vardag och struktur, Stockholm 1993
Uddhammar, Emil, Partierna och den stora staten. Umeå 1993,
Vogel, Joachim, i Sverige efter välfärdskrisen mellan hot och hopp. Umeå 1998
36