BILDER AV
EN TID
Dokumentation
av projektet
“Att teckna är stort”
i samarbete med:
Klass 8a3
Nyboskolan
Tibro
Anneli Bäcklund Colling,
lärare SO,Sv
Vt. 2013
Anna Gärberg
Mål o metod
Inom projektets ramar har vi undersökt teckning/
bild som pedagogiskt verktyg, d.v.s. som en
integrerad del av undervisningen. Under terminen
har klassen arbetat med tiden för den Industriella
revolutionen (1750 - 1850) utifrån flera olika
aspekter. Eleverna har tagit sig an uppgifterna
utifrån ett visuellt perspektiv där övningarna ofta
utmynnat i spontana diskussioner.
Stor vikt har lagts vid att uppmuntra berättande,
personligt uttryck och mod att experimentera.
Uppgifter som ingått i projektet:
Introövning - porträtt med pinne
Undersöka, uttryck
En ren avslappningsövning för att avdramatisera
tecknandet och sänka de personliga kraven. Första
kontakten med klassen.
SO His: Bildspel Romantiken/Realismen Skissa
En introduktion till terminens tema - Industriella
revolutionen. Konsthistorien ger en överblick
av miljöer och ideal och en introduktion till de
dominerande stilarna Romantiken o Realismen.
SO His: Teckningsuppgift I:
Industriella revolutionen
Inlevelse, faktaåtergivning
För att sporra eleverna till att söka info
på egen hand ombads de att tänka sig in
i hur det skulle vara att leva under andra
villkor, i en annan tid. Stor vikt lades vid
hur mycket information som de fick med
i sin teckning, bilden skulle berätta lika
mycket om tiden som ett skriftligt arbete
SO Sv: Författarporträtt
Skissa, faktaåtergivning
Som introduktion till periodens litteratur
fick eleverna söka info om relevanta
författare. Anteckna/teckna i skissboken
SO Sv: Teckningsuppgift II:
Romantiken/Realismen
Inlevelse, uttryck,faktaåtergivning
Eleverna ombads att läsa ett verk från
varje stil och illustrera det i samma stil så
långt det var möjligt: romantiskt verk –
teckning i romantisk stil t.ex.
Klassen 8a3: En klass som haft en del
svårigheter och med låga förväntningar
på sig själva, men som snabbt växer
med lite stöd o uppgifter på lagom nivå.
Skolan: Nyboskolan är den enda
högstadieskolan i den lilla industriorten
Tibro i Skaraborg. Skolan har under ett
par år arbetat med olika kulturprojekt och
har vana av att jobba med yttre aktörer
som arkitekter, museet och näringsliv.
www.utbildning.tibro.se/nybo.se
Lärare/konstnär: Projektet har krävt
mycket planering - ibland gemensamt
- av både lärare o konstnär. Efter
varje lektion har en utvärdering gjorts
och utifrån den har nästa steg tagits.
Dokumentation o bilder har kontinuerligt
lagts upp på skolans “Big Draw”-blogg:
www.bigdrawnyboskolan.wordpress.com
Lärare: Anneli Bäcklund Colling, lärare i
SO; Svenska, Historia, Samhällskunskap
och aktiv i KLIV-projektet på Nyboskolan:
www.klivtibro.wordpress.com
Konstnär: Anna Gärberg,
högskoleutbildad o yrkesverksam
konstnär med pedagogisk erfarenhet av
bl.a. Skapande skola:
www.agarberg.com
V.5 Porträtt
undersöka, uttryck
Som första kontakt mellan konstnär och
klassen och som introduktion till projektet
ombads eleverna att teckna stora självporträtt.
För att i möjligaste mån ge alla samma
förutsättningar använde de långa (1 m.)
blompinnar med kol i ena änden att teckna
med och stora papper på golvet.
Det var svårt att kontrollera pinnen, och
alla fick försöka hitta nya sätt att hantera
sitt tecknande.
Resultaten blev varierande o spännande
bilder, med mycket personlighet.
Eftersom det var lika omöjligt för alla att
åstadkomma ett traditionellt porträtt var de
personliga kraven lägre än i vanliga fall.
Övningen avslutades med att vi gemensamt gick runt o tittade på varandras
bilder.
Även om många först var missnöjda med
resultatet - det var inte likt, det blev fult osv,
ledde bilderna till mycket skratt och spontana kommentarer. Så småning om också
till diskussioner om vad som är “likt”, vad
säger en bild om identitet och hur kan man
uttrycka personlighet o karaktär i bild?
Vi talade om att det har betydelse hur man
tecknar, inte bara vad, att olika sorters
linjer har olika uttryck, och därför också
berättar om karaktär och personlighet,
vilket blev tydligt i elevporträtten.
Det blev också en första övning i att använda sig av det oförutsedda - upptäckten
att bilden lever sitt eget liv och man ständigt ställs inför valet att spara eller teckna
över, förstärka vissa delar, ta bort andra,
något som blir extra tydligt när man inte
kan kontrollera mediet fullt ut.
V.7 Industriella
Revolutionen,
Bildspel
skissa
Projektet om den Industriella revolutionen
inleddes av ett bildspel. Detta för att ge en
introduktion till tiden och en helhetsbild av
stilar, strömningar och ideal under 1800-talet. Det blev även en introduktion till konsthistorien och några av dess viktiga verk
under den här tiden.
Bildspelet visade på sambandet mellan
konst och samhälle, hur det ena påverkade
det andra och hur viktiga frågeställningar
blev åskådliggjorda genom konsten.
Konsten speglar också samhällets utveckling, alltifrån de första små lokala industrierna till storstädernas fabriker och den
förändrade samhällsstrukturen med en
växande medelklass.
Med hjälp av bildspelet blev det också
möjligt att tydligt urskilja de viktigaste
strömningarna under den här tiden Romantiken och Realismen.
Vi diskuterade hur och varför de uppstod
och deras nära koppling till industrialismen
och den förändrade synen på naturen o
människan som uppstod i den tekniska
utvecklingens spår.
Eleverna fick komma med förslag på hur
människors villkor förändrades och hur
det i sin tur påverkade deras inställning till
teknik och natur.
Viktiga frågor:
Hur levde man på den här tiden?
Hur såg det ut? Hemma, på jobbet, i
staden?
Hur var man klädd?
Vilka samhällsklasser fanns det? Vilken
klass skulle jag själv ha tillhört?
Hur kunde livet förändras för ngn som
levde på landet under den här tiden?
V.8-10 Research
film, museibesök,
tankekarta
samla info, skissa
Film För att fylla några av luckorna fick de se ett avsnitt av tv-serien
“Historieätarna”(Svt). Det tydliggjorde framförallt skillnaderna mellan olika klasser
och skapade diskussioner om varför och
reflektioner över hur det är idag.
Tankekarta Utifrån “Historieätarna” hade
vi en allmän brainstorming och skapade
en tankekarta runt 1800-talet. Alla delar av
1800-talsliv undersöktes och alla förslag
skrevs upp på tavlan. Även om det visade
på många luckor gav det ändå en helhetsbild av perioden.
Museibesök Som en ytterligare möjlighet att samla information gjorde vi ett
besök på Tibro museum. Där guidade och
föreläste museipedagog Eva Thörn om
industriernas framväxt i Tibro som tidigare
var helt beroende av möbelundustrin.
Eleverna ombads också att samla material till sina teckningar i museets samlingar,
titta på hur kläder, möbler, inredning o.s.v.
såg ut under den här tiden och skissa o
anteckna i sina skissböcker.
V.8-11 Industriella
Revolutionen
inlevelse, faktaåtergivning
För att eleverna själva skulle söka
information och engagera sig i uppgiften bad vi dem att gestalta livet
under den här perioden utifrån sig
själva.
De fick fundera över frågor som:
- hur skulle de ha bott
- hur hade de varit klädda
- hade de arbetat, och i så fall, var?
- vilken samhällsklass hade de tillhört?
De ombads också att fundera över
de olika stilarna; Romantiken och
Realismen, och välja en av dem för
att skildra sin bild av livet under den
här perioden.
De hade tre veckor på sig att
jobbade med kol och/eller grafit på
stora A2 ritpapper.
De redovisade sina bilder i
halvgrupp, ett par även individuellt
pga motsättningar i klassen.
Redovisning skedde muntligt i dialog med konstnären, som
genom frågor till eleven ledde en diskussion runt bilden.
Fokus låg på innehållet, att eleven kunde visa på tillräckliga
kunskaper om ämnet och kunde förmedla tillräckligt mycket
information om “sin” livssituation för att lärare, konstnär och
resten av klassen skulle kunna identifiera vem/vad bilden
föreställde. Mer sällan diskuterades hur bilden var tecknad,
men ibland lyftes vissa delar fram, t.ex. komposition eller
förhållandet ljus/mörker om det påverkade bilden på ett
speciellt sätt.
V.11 Författarporträtt
skissa, dokumentera, faktaåtergivning
Som en fortsättning på arbetet med
Romantiken och Realismen introducerades de författare som är förknippade med stilarna, där många av
våra klassiker ingår.
Eleverna fick leta reda på fakta om
en författare från varje stilriktning
och skriva och teckna i sina skissböcker.
Det var också en övning i att använda
skissböckerna, både för att samla info
men också för att få en möjlighet att
jobba mer privat och i mindre skala.
De samlade stora mängder info och
gjorde mycket fina teckningar i sina
böcker.
De var ombedda att redovisa den
skriftliga delen om författarna inför
klassen, men alla valde att också visa
sina teckningar ur skissboken, vilket
var helt frivilligt. Ett stort steg för den
här klassen!
V.12-16 Romantiken/
Realismen
i litteraturen
fantasi, faktaåtergivning
I svenskan fortsatte vi arbetet med stilarna
och den aktuella perioden i text o bild. För
att göra eleverna bekanta med 1800-talslitteraturen och ge dem en möjlighet att
undersöka vad som skrevs under den här
tiden och varför.
De fick i uppgift att läsa två verk - ett från
varje stil, välja en scen som de fastnat för
och använda sin fantasi men även den info
som de samlat i tidigare övningar för att
göra två illustrationer, en i realistisk- och
en i romantisk stil.
Det tog längre tid än beräknat för klassen
att läsa två 1800-talsverk, majoriteten var
ovana vid äldre litteratur och obekanta
med Dickens t.ex.
De hade förhållandevis kort tid på sig att
slutföra uppgiften, fyra veckor. Trots detta
lyckades de flesta slutgöra uppgiften och
vi fick ta del av beskrivande, intressanta
bilder.
Redovisningen skedde muntligt inför klassen tillsammans med konstnären. Genom
en öppen diskussion fick eleven berätta
runt sin bild och förklara hur hen tänkt
samt svara på frågor från klassen.
Sammanfattning
Målsättningen var att ge eleverna ett verktyg och eget uttryckssätt, fler alternativ för
att samla, dokumentera o processa information.
Eftersom vi under terminen arbetat med
samma tidsperiod har vi haft möjlighet att
fördjupa oss och undersöka epoken utifrån
flera aspekter.
Genom övningar och uppgifter har projektet gradvis på ett naturligt sätt blivit en del
av hur eleverna tagit sig an uppgifterna.
Bilder och teckning har använts av lärare
för att förmedla info till eleverna, t.ex genom bildspel, konstböcker, teckningar på
tavlan, och av eleverna för att samla in
info, förmedla, uttrycka o berätta.
Ett exempel är skissböckerna som fortfarande är med vid varje lektion och eleverna
har en vana att teckna/anteckna relevant
info, vad de väljer är frivilligt.
Ett annat exempel är redovisningarna som
bestått av både text o bild, där texten
innehåller alla “hårda” fakta (namn,
årtal osv) medan bilden står för det
beskrivande, berättande. Bilden kan t.ex
visa på klass- och arbetsförhållanden,
miljöer, kläder, verktyg, atmosfär, ideal,
karaktär.
Det har blivit tydligt under redovisningen
att bilderna genererar många frågor och
reflektioner från gruppen. Det har lett till
diskussioner där eleverna visat att de
kan argumentera och ifrågasätta, och
beskriva hur de tänkt runt sin bild.
Det har blivit extra tydliga framsteg hos
de elever som haft ett motstånd till muntlig o skriftlig redovisning; med bildens
hjälp visar de på stort engagemang och
förståelse för ämnet. Den muntliga redovisningen blir också lättare för dessa
elever genom att bilden är i fokus och
diskussionen förs utifrån den.
Förutom det nödvändiga insamlandet
av fakta bidrar bilden även till – i det här
fallet – inlevelse, iakttagelseförmåga, känsla för miljöer och mänskliga villkor. För att
göra en bild av en gruvarbetare eller ett ingående porträtt av E.A. Poe krävs att man
även engagerar sig på ett känslomässigt
plan, vilket i sin tur påverkar lärprocessen.
Synpunkter lärare:
-Jag blev överraskad av hur väl vissa
elever uttryckte sig och hur mkt info de
förmedlade när de talade om sina bilder.
Har genom samarbetet i projektet blivit
mer uppmärksam på att elever kan ha
andra förmågor än de de visar i den traditionella undervisningen.
Även om det tar mycket tid och energi att
sätta sig in i ett annat synsätt öppnar det
upp nya sätt att jobba på.
Vi behöver ha mer förståelse för varandras
arbetssätt för att undvika missförstånd
som uppkommit på vägen. Ett förslag är
att konstnären har möjlighet att bekanta
sig med klassen och skolan innan man
påbörjar det gemensamma arbetet i klassrummet.
Synpunkter konstnär:
Det har varit roligt att arbeta med ett tema
över ämnesgränserna och hitta olika
metoder för att ge eleverna en
så bred grund som möjligt både
när det gäller ämnet och bildskapandet. Det är positivt att se
elever som har en negativ syn
på själva och det de åstadkommer, presterar högt över sin
egen och klassens förväntan,
de växer och vågar mer för
varje lektion. Diskussionerna
runt bilderna, och hur klassen
tolkar dem har också bidragit
till att de nu börjar se bild som
ännu ett sätt att kommunicera.
För egen del har projektet
bidragit med att jag börjat
ifrågasätta hur jag själv ser på/
använder/skapar bilder och att
jag utvecklats i min yrkesroll.
Bildkällor:
Sid. 1: Bild1 -2: Elev 8a3 Nyboskolan 2013 (a)
Sid. 2: Bild1:Anna Gärberg (b)
Sid. 4: Bild1:b, 2:a
Sid. 5: Bild1-4:a
Sid. 6: Bild1-3:BBC (c), 4:KätheKollwitz Museum,
Berlin,5:So-rummet.se,6-7:c, 8:Nationlmuseum,
Sthlm (d),
Sid. 7:Bild1-2:d, 3:Musée Louvre Lens,
Paris,4:Kunsthalle, Hamburg 5:d, 6:New masters
gallery, Dresden, 7-8:c, 9:Göteborgs konstmuseum, 10: Art Institute of Chicago
Sid. 8: Bild1:a, 2:Tibro Kommun
Sid. 9: Bild1:b
Sid.10: Bild1:a
Sid.11: Bild1-3:a
Sid.12: Bild1-2:a, 3:
Sid.13: Bild1-6:a
Sid.14: Bild1-2:a
Sid.15: Bild1-3:a
Sid.16: Bild1-12:a
