PM
Omarrondering för långsiktigt hållbar utveckling
En samhällsekonomisk bedömning
2008-05-20
Analys & Strategi
Analys & Strategi
Konsulter inom samhällsutveckling
WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer
för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och
bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö.
Titel: Omarrondering för långsiktigt hållbar utveckling - En samhällsekonomisk bedömning
Redaktörer: Magnus Toresson och Erik Bransell
WSP Sverige AB
Besöksadress: Arenavägen 7
121 88 Stockholm-Globen
Tel: 08-688 60 00, Fax: 08-688 69 99
Email: [email protected]
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
www.wspgroup.se
Bild på framsida: Gammal och ny fastighetsbildning i Djura respektive Gagnef. Källa: Lantmäteriet.
Analys & Strategi
Förord
I större delen av Sverige har omfattande skiftesrörelser av både skogs- och
jordbruksmark genomförts. Många av dessa genomfördes redan under 1700och 1800-talet i samband med storskifte och laga skifte. Resultatet av omvandlingarna har varit att skogsägarna fått större och mer sammanhängande skogskiften vilket möjliggjort ett effektivare skogsbruk i de delar av landet där ägoskiftningarna genomförts
Ägandet av skogarna i stora delar Dalarna och norra Värmland är emellertid
fortfarande splittrade på ett stort antal ägare och många, ibland små, smala men
långsträckta skiften. Detta förhållande hämmar möjligheterna att utveckla och
bedriva ett effektivt skogsbruk och hämmar även råvarutillförseln till den lokala
och regionala skogsindustrin. Möjligheterna till effektivisering av skogsbruket
är avhängig att ”ägofördelningen” även i denna del av landet reformeras. Rådande förutsättningar för omarrondering ger dock inte tillräckligt incitament för
marknaden, d v s de enskilda små och stora skogsägarna, att själva ta initiativ
till den för den regionala utvecklingen så nödvändiga reformeringen, trots att
den ur ett samhällsekonomiskt perspektiv torde vara mycket angelägen.
Med anledning av detta har Lantmäteriet i Leksand tagit initiativ till föreliggande dokument som syftar till att ge en övergripande bild av den samhällsekonomiska nytta som en omarrondering av den i dag hårt ägosplittrade jordbruksoch skogsmarken kan generera. Utredningen pekar mot att det finns anledning
för staten att ta en mer aktiv roll i syfte att påskynda och stimulera markägarna
till den effektivisering som omarrondering av jordbruksmarken skogen ger och
genererar.
Uppdraget har genomförts av Magnus Toresson (projektledare) och Erik Bransell.
Borlänge 20 maj 2008
Magnus Toresson och Erik Bransell
WSP Analys & Strategi
Analys & Strategi
Innehåll
SAMMANFATTNING............................................................................... 1
1
INLEDNING..................................................................................... 2
1.1 Bakgrund......................................................................................... 2
1.2 Uppdraget och dess genomförande................................................ 4
2
2.1
2.2
2.3
HÅLLBAR UTVECKLING OCH OMARRONDERING ..................... 4
Ekonomisk hållbarhet...................................................................... 5
Social hållbarhet.............................................................................. 9
Ekologisk hållbarhet ...................................................................... 10
3
DISKUSSION ................................................................................ 11
REFERENSER ...................................................................................... 14
Analys & Strategi
Sammanfattning
Idag finns cirka 1,9 miljoner hektar produktiv skogsmark i Dalarna varav
400 000 hektar fortfarande är starkt ägosplittrad. Ägosplittringen lägger i många
fall en död hand på skogen. Den årliga avverkningen i Dalarna motsvarar 75
procent av skogens tillväxt. Utöver ägosplittringen av skogsmark är även omfattande arealer jordbruksmark ägosplittrad vilket självfallet påverkar förutsättningarna för effektivt utnyttjande av den marken på samma sätt.
Med anledning av detta har Lantmäteriet i Leksand tagit initiativ till föreliggande dokument som syftar till att ge en övergripande bild av den samhällsekonomiska nytta som en omarrondering av den i dag hårt ägosplittrade jordbruksoch skogsmarken kan generera.
I dokumentet förs diskussioner om den samhällsekonomiska nyttan av omarrondering utifrån en långsiktigt hållbar utveckling – ekonomiskt, socialt och
ekologiskt.
Omarrondering påverkar den ekonomiska hållbarheten genom ökade intäkter
eller minskade kostnader för enskilda markägare, skogsindustri, andra privata
aktörer och offentliga instanser samt samhället i stort. Att stimulera till och
genomföra omarronderingen är dock förenade med vissa initiala kostnader för
staten.
Ett tydligt ägande förenklar investerings- och exploateringsmöjligheterna i regionen, vilket har betydelse såväl socialt som ekonomiskt. Värdet på fastigheterna
höjs vilket ger grund för utveckling av verksamheter och säkra den egna försörjningen. Man kan bo kvar där man vill leva samtidigt som servicefunktioner i
form av matvaruaffärer och andra butiker får underlag för sin verksamhet. Familjetradition, jakträtt och känslan av att ”äga” skog kan påverkas.
Även miljöaspekter som inte är direkt ekologiska redovisas under ekologisk
hållbarhet. Skogen är en förnyelsebar energikälla och fungerar samtidigt som en
koldioxidsänka. Skogen kommer att brukas i större utsträckning, vilket påverkar
flora, fauna och landskapsbild. Förutsättningarna för aktivt jordbruk, med öppen
landskapsbild ökar. Reservatsbildning underlättas av att all fastighetsbildning
ses över samlat.
Bidraget till långsiktig hållbarhet, de positiva samhällsekonomiska effekterna
och nyttornas fördelning talar för att staten bör engagera sig ytterligare för att de
positiva effekterna av omarrondering kan realiseras och tidigareläggas.
Analys & Strategi
1
1
Inledning
1.1
Bakgrund
I Dalarna har gården inte, som på många andra håll, gått till äldste sonen utan
delats mellan arvingarna, både manliga och kvinnliga, vid arvsskiften. Detta
förhållande har med tiden ofta lett till många skiften och att ett ibland komplicerat samägande av marken uppstått. Under 1700-talet ökade landets befolkning,
vilket innebar ökade krav på produktion av jordbruksprodukter. Jordbruket fick
allt större betydelse och ny teknik började användas för att effektivisera jordbruket. Samtidigt växte kritiken mot det splittrade ägande som uppstått och
hindrade utvecklingen av produktionen av skogs- och jordburksprodukter.
Storskiftet, som startade i mitten av 1700-talet, syftade till att skapa förutsättningar för bättre markutnyttjande och ett effektivare jordbruk. I slutet av 1700talet hade storskiftet genomförts i stort sett hela landet, dock ej i Dalarna. Reformen i Dalarna inleddes först 1803 och tog nära hundra år att genomföra.
Bruket att vid arvskiften dela jorden mellan olika personer var dock så starkt i
Dalarna att delningen av marken fortsatte. Uppsplittringen av ägandet fortsatte
således och i början av 1900-talet krävdes ytterligare insatser då ett rationellt
skogsbruk inte ansågs möjligt att bedriva. Det laga skifte som följde möttes med
misstro och kunde bara genomföras på några få platser i Dalarna. 1932 instiftades den så kallade Dalalagen som möjliggjorde att ytterligare laga skiften kunde
genomföras. Mellan 1930 och 1984 genomfördes laga skifte av cirka 200 000
hektar.
Idag finns cirka 1,9 miljoner hektar produktiv skogsmark i Dalarna varav cirka
400 000 hektar fortfarande är starkt ägosplittrad. Den årliga avverkningen i Dalarna motsvarar 75 procent av skogens tillväxt.
Ägosplittringen lägger i många fall en död hand på skogen. För den enskilda
skogsägaren finns inte tillräckliga ekonomiska incitament att bedriva ett aktivt
skogsbruk om den egna skogen är uppdelad i för små enskilda skiften som
dessutom kan vara spridda och i många fall svårtillgängliga. Ägosplittringen
innebär förutom att den enskilde skogsägaren har en outnyttjad resurs även att
skogsindustrins försörjning av råvaror påverkas negativ.
Utöver ägosplittringen i sig är det i Dalarna vanligt med ett samägande av både
fastigheter och små samfälligheter. Samägandet försvårar och fördyrar beslutsprocessen och den praktiska förvaltningen av skogen vilket utgör ett mycket
stort problem. Det är vanligt förekommande att en markägare äger ett flertal
Analys & Strategi
2
fastigheter ensam, är delägare i flera fastigheter och dessutom äger andelar i
samfälligheter.
Utöver ägosplittringen av skogsmark är även omfattande arealer jordbruksmark
ägosplittrad vilket självfallet påverkar förutsättningarna för effektivt utnyttjande
av den marken på samma sätt.
Figur 1-1 Gammal och ny fastighetsbildning i Djura respektive Gagnef.
Karta: Lantmäteriet
Ägosplittringen påverkar olika delar av samhället, på flera sätt av ägosplittringen. De förutsättningar som finns för en hållbar utveckling hämmas av ägosplittringen. Detta reser ur samhällets perspektiv flera frågor, till exempel vilka samhällsekonomiska effekter som är förenade med ägsoplittringen? Finns det ur
samhällsekonomiska perspektiv anledning att stimulera till omarrondering?
Analys & Strategi
3
1.2
Uppdraget och dess genomförande
Lantmäteriet i Leksand har tagit initiativ till framtagande av föreliggande dokument. Dokumentet syftar till att ge en övergripande bild av den samhällsekonomiska nytta som en omarrondering av jord- och skogsmarken i Dalarna kan
generera.
Dokumentet baseras på litteraturstudier, intervjuer och seminarium kring omarrondering och dess problematik. Inledningsvis genomfördes diskussioner kring
problemet i form av en mindre work-shop där problembilden ringades in och
källor för arbetet kartlades. Utifrån detta och litteraturstudier togs ett utkast till
promemoria fram. Beställaren fick under en vecka möjlighet att läsa in sig på
utkastet varpå uppdraget presenterades vid ett seminarium för cirka 20 personer
av beställaren inbjudna personer. Utöver detta har även Mats Backman 1 lämnat
skriftliga synpunkter på föreliggande rapporten.
2
Hållbar utveckling och
omarrondering
Hållbar utveckling växer fram i samspelet mellan tre ömsesidigt beroende delar
– ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Tanken är att samhället bör anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. Begreppet hållbar utveckling tar på så sätt utgångspunkt i en
helhetssyn avseende behov, förutsättningar och problem.
Figur 2-1 Ekonomiska, social och ekologiska förhållanden är integrerade
Omarrondering har en stark koppling till de olika aspekterna av hållbarhet då
ägosplittringen påverkar förutsättningar för en ekonomiskt, social och ekologiskt hållbar utveckling i de aktuella områdena. Skogsbruket ger till exempel
1
Mats Backman, MSc Skogsvetenskap , har under en tjugoårsperiod som Länslantmätare varit huvudansvarig för omarronderingen i Sverige.
4
Analys & Strategi
ekonomiska intäkter samtidigt som det påverkar de ekologiska förutsättningarna
men även förutsättningarna för att bo där man ur ett socialt perspektiv vill leva.
I detta kapitel kommer omarronderingens koppling till hållbar utveckling att
bedömas ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det samhällsekonomiska perspektivet innebär att effekter för såväl individer som företag, myndigheter, miljö, etc. inkluderas, både sådana som kan mätas eller bedömas i ekonomiska termer och sådana som enbart kan identifieras. Att det är frågan om en bedömning
anger att inga kalkyler, där kvantifierade kostnader och intäkter ingår, upprättas.
Istället förs resonemang som avser att fånga och beskriva väsentliga effekter av
omarrondering.
Som beskrivs ovan är ekonomiska, sociala och ekologiska förhållanden och
processer integrerade. Detta medför att effekter av omarrondering inte alltid
entydigt kan hänföras till endera ekonomiska, sociala och ekologiska förhållanden utan istället kan ha bäring mot två eller tre av dessa aspekter. Trots detta
används de tre begreppen som indelningsgrund när samhällsekonomiska effekter av omarrondering bedöms nedan.
2.1
Ekonomisk hållbarhet
Den form av nytta som genereras för de enskilda markägarna av en omarrondering är lika för såväl stora som små ägare av skogs- och jordbruksmark. Däremot kan nyttan av omarrondering uppfattas olika beroende på vilket sätt markägaren ser på sitt innehav. De ekonomiska aspekterna torde dock väga tyngre
för ägarna av större arealer medan emotionella aspekter, såsom familjetradition,
jakträtt och känslan av att ”äga” mark, troligen oftare utgör ett argument mot
omarrondering bland enskilda ägare av mindre markområden. Det är uppenbart
att kostnaderna för omarrondering bland vissa markägare inte ses som en investering som kan generera högre avkastning nu eller under den förväntade ”ägartiden”, utan att de istället ses mer som kostnader som inte leder till ökade intäkter.
Fastigheter som är splittrade geografiskt och dessutom är arealmässigt små försvårar ett rationellt jord- och skogsbruk. Att i samband med omarrondering skapa ett mer samlat ägande och säkra skogsfastigheternas tillgång till väganslutning, innebär ett flertal fördelar för den enskilde ägaren. Avverkning, återplantering, röjning, gallring och annan skötsel av skogen underlättas och kan ske till
en lägre kostnad när skogsfastigheten är tydligt utmärkt och ligger i anslutning
till väg. Verksamheten kan ske med moderna och effektiva skogsbruksformer.
Åtgärder i skogen behöver inte samordnas med andra markägare i samma utsträckning som tidigare för att vara möjliga att genomföra. Ett aktivt skogsbruk
Analys & Strategi
5
leder dessutom till ökad tillväxt av skogen. Omarrondering minska även arealer
av så kallade kantzoner. Motsvarande gäller även inom jordbruket.
Sett för den enskilde markägaren underlättas administration i samband med deklaration, upprättande av skogsbruksplaner och om till exempel avverkning ska
handlas upp.
Vad en tydligare ägarstruktur medför för utvecklingsmöjligheter redovisas under avsnitt 2.2. Social hållbarhet.
Skogsindustrin i Dalarna kan delas in i tre grenar; massa/pappers-, trävaru- och
biobränsleindustri. Samtliga dessa tre grenar är för sin lönsamhet beroende av
att skogsråvara kan erhållas till ett konkurrenskraftigt pris, inklusive transportkostnaderna.
En ökad takt i omarronderingen av skogsmarken i Dalarna innebär att tillgången
på närproducerad råvara ökar och att den lokala råvaruförsörjningen förbättras.
Detta sker dels genom att utbudet av råvara ökar när även mindre skogsägare är
aktiva i sin förvaltning av skogen, dels genom att en aktiv skötsel av skogen
ökar tillväxten i skogen. Råvara till ett attraktivt pris ger dessutom bättre förutsättningar för vinster inom skogsindustrin, som då kan återinvesteras i verksamheten.
Att ha tillgång till mer närproducerad råvara ger kortare transporter i samband
med intransporter av råvaror till skogsindustrins anläggningar. Transportavståndet har direkt påverkan på transportkostnaden. Sett ur ett längre tidsperspektiv
kan detta komma att bli allt viktigare. Höjda priser på fossilt bränsle medför att
transporter svarar för en relativt större del av skogsindustrins totala kostnader.
Att i detta läge ha en stabil loka och regional råvaruförsörjning är en konkurrensfördel.
Förutom de kostnader som transporterna medför för skogsindustrin påverkar
transporterna även områden såsom miljö, trafiksäkerhet och underhåll av vägar.
Kortare transporter, som blir följden av att råvara finns nära produktionsanläggningarna, medför minskade emissioner, minskad olycksexponering och minskat
vägslitage. Detta är effekter som hanteras i samhällsekonomiska kalkyler när
åtgärder i vägtransportsystemet bedöms.
På längre sikt kan även ökade transportkostnader påverka sysselsättningen.
I Naturvårdsverkets rapport om Klimat, transporter och regioner 2 framgår att
2
Klimat, transporter och regioner - En studie om målkonflikter och målsynergier, Rapport 5710 Naturvårdsverket.
6
Analys & Strategi
en höjning av kilometerskatten till en nivå som motsvarar 3,67 kronor per fordonskilometer för en 60 tons lastbil i Euro 4-klassen, påtagligt minskar sysselsättningen inom massa- och pappersindustrin. Minskningen är beräknad till 4
procent. Till detta kommer att även sysselsättningen inom branschen sågade
trävaror minskar när transportkostnaderna ökar. Den kraftiga ökningen av antalet sysselsatta inom livsmedel, se figur nedan, förklaras av att det inom den
verksamheten finns bra förutsättningar för att växla över från stordriftsanläggningar och långa transporter till närproduktion, som är mer personalintensiv
men kräver kortare tranporter.
Figur 2-2 Absolut förändring av antalet anställda vid införande av kilomterskatt
motsvarar 3,67 kronor per fordonskilometer för en 60 tons lastbil i Euro 4klassen 3
Den refererade undersökningen baseras på konsekvenser av höjd kilometerskatt.
Motsvarande resonemang är dock tillämpligt för andra orsaker till höjda transportkostnader, till exempel höjda bränslepriser. Ett sätt att värna sysselsättningen inom skogsindustrin vid höjda transportkostnader är att förbättra tillgången
till råvara lokalt och regionalt. På så sätt kan kostnaderna för intransporterna
hållas nere något. Att förbättra förutsättningarna för lokal- och regional produktion av livsmedel genom att minska ägosplittringen av jordbruksmark är ett sätt
att agera proaktivt inför en sysselsättningsökning inom livsmedelssektorn.
Utredningar 4,5 visar på att en ökande användning av bioenergi kan ge 25 000
årsarbetstillfällen år 2010. Två tredjedelar av dessa arbetstillfällen beräknas
3
Klimat, transporter och regioner - En studie om målkonflikter och målsynergier, Rapport 5710 Naturvårdsverket.
4
Energiscenario till år 2020, LRF 2005.
Analys & Strategi
7
uppstå vid själva utbyggnaden av värme-, el- och biobränsleanläggningar. En
tredjedel av arbetstillfällena beräknas uppstå vid bränsleproduktion och drift.
Av denna tredjedel beräknas cirka 3 000 arbetstillfällen skapas i skogsbruket
och resterande 5 700 arbetstillfällen hamnar inom transporter och värmeverk.
För kommuner kan planhantering och eventuella markförhandlingar kring köp
och exploatering av mark områden underlättas efter omarrondering. I en del fall
kan det vara svårt för kommuner att hitta attraktiva markområden för exploatering av till exempel tomtmark. Processerna kring detta försvåras om ägandet av
aktuella områden är splittrat på flera ägare vilket innebär svårigheter för kommuner att lämna snabba besked i sådana exploateringsfrågor. Ett splittrat ägande
kräver att många markägare måste kontaktas samtidigt som en enskild markägare kan stoppa processen på eget bevåg.
En sanerad fastighetsindelning innebär också förenklingar för vägmyndigheter
vid projektering av nya vägar, för kommuner och andra aktörer vid ledningsdragningar, för lantmäterimyndigheten vid förande av fastighetsregister, för
skattemyndigheten i taxeringsarbetet och för tingsrätterna i lagfartsärenden. 6
Dessutom behöver inte länsstyrelsen efter omarrondering ha skogsmark som de
idag har för att kunna bidra till att lämpliga fastighetsbildningar skapas vid
omarrondering. Länsstyrelsen i Dalarna äger idag mark till ett värde om cirka
150 miljoner kronor för detta ändamål.
I en utredning 7 från 1994 anges att merkostnaderna för de statliga myndigheterna som främst påverkas av den splittrade fastighetsstrukturen i Dalarna uppgick
till 8-10 miljoner kronor årligen i dåtida penningvärdet. Detta motsvarar knappt
12 miljoner kronor årligen i dagens penningvärde. Till detta kommer kommunala, övriga statliga och privata merkostnader i samband ärenden som berör fastighetsstrukturen, se exempel ovan.
Lantmäteriet är skyldigt att pröva alla ansökningar om omarrondering. I samband med det ska Lantmäteriet lämna ett fast pris för genomförandet av omarronderingen. Markägarna stimuleras till att efterfråga omarronderingen genom
att kostnaderna för omarronderingen är subventionerad. Under de senaste tjugo
åren har omarronderingskostnaden för markägaren varit 50 procent av den verkliga kostnaden. Dessutom får markägaren dra av hela sin kostnad för omarron-
5
Sysselsättningseffekter av ökad användning av bioenergi, LRF 2005.
Regeringskansliets Promemoria Skogsbeskattning, dnr Fi 2002/1154, daterad 200301-24
7
Kart- och fastighetsverksamhet - finansiering, samordning och författningsreglering,
slutbetänkande av Lantmäteri- och inskrivningsutredningen, SOU 1994:090.
6
8
Analys & Strategi
deringen i samband med inkomstbeskattningen. Till detta kommer kostnader för
de rättsprocesser som ofta uppstår i samband med omarronderingar.
En undersökning 8 av vilka effekter som omarronderingar genomförda under
perioden 1986-1996 har visat på att jordfondsförsäljningar gav intäkter motsvarande cirka 192 mnkr. Den ökade aktiviteten och sysselsättningen i skogsbruket
gav ett avverkningstillskott motsvarande 700 000 skogskubikmeter samt ett sysselsättningstillskott motsvarande 100 årsarbeten. Dessutom beräknades de ökade skatteintäkterna till cirka 125 mnkr. Sammanfattningsvis innebär omarrondering ökade intäkter eller minskade kostnader för enskilda markägare, skogsindustri, andra privata aktörer och offentliga instanser samt samhället i stort. Att
stimulera till och genomföra omarronderingen är dock förenade med vissa initiala kostnader för staten.
2.2
Social hållbarhet
De emotionella aspekterna, såsom familjetradition, jakträtt och känslan av att
”äga” skog, utgör troligen ett argument mot omarrondering bland vissa markägare. En annan sida av omarronderingen är att markägaren vid tydligare och
mer samlat markinnehav kan nyttja sin egen mark mer självständigt. Ett exempel är att man inte behöver samordna avverkning eller gå över annans mark med
skogsbruksmaskiner för att komma till sin egen skog. För den som vill arrendera ut jordbruksmark eller röja sly för att hindra förbuskning kan även det ske på
ett mer självständigt sätt. Detta innebär att driftformer inom jord- och skogsbruk samt sociala mönster kommer att påverkas av omarrondering.
Frågan om rättsäkerhet har lyfts fram i samband med splittrade fastighetsförhållanden. 9 Detta anges ta sig uttryck i form av fel i register och kartor. En konsekvens av detta är att markägare kan drabbas av rättsförluster när de inte ges
möjlighet att delta i samråd kring planerade åtgärder som de berörs av.
Splittrade jordbruks- och skogsfastigheter medför att markägarna inte kan optimera sin ägande- och brukningsrätt. Då små och splittrade fastigheter är svåra
att bruka effektivt finns det i en omarrondering en inbyggd värdehöjande effekt
på fastigheterna då större arealer samlas. Detta värde kommer ägaren till nytta
vid uttag ur skogen och nyttjande av jordbruksmarken, men ger även andra positiva följder. Låg värdering av fastigheter är ett stort problem för många företag
8
OMarrondering, OH-serie framtagen för besök hos Bostads- och Jordbruksutskotten
den 26 oktober 2000, Mats Backman.
9
Kart- och fastighetsverksamhet - finansiering, samordning och författningsreglering,
slutbetänkande av Lantmäteri- och inskrivningsutredningen, SOU 1994:090.
Analys & Strategi
9
i gles- och landsbygdsområden 10 . Samtidigt är tillgång till kapital en viktig förutsättning för företagande, såväl vid nystart som vid utveckling av befintliga.
Att höja värdet på fastigheterna ger ägaren möjlighet att, med skogen och jordbruksmarken som grund, utveckla företagande och säkra sin försörjning – oavsett om skogen är huvud- eller binäringen. Vidare skapar en tydligare ägarbild
förutsättningar för generationsväxling med ett aktivt ägande.
Skogen lyfts ofta fram som en grund för regional utveckling. 11, 12 , 13 , 14 Genom att
omarronderingen tydliggör det värde skogen representerar erhåller företag och
potentiella företag en grund för utveckling av sin verksamhet. 15 De boende på
landsbygden erhåller dels förbättrade möjligheter att helt eller delvis få sin försörjning genom skogsbruk, dels kan de satsa på andra verksamheter som turism
eller ekojordbruk med skogen som kompletterande verksamhet och/eller som
säkerhet vid lån.
En landsbygd där befolkningen har sysselsättning och investerar i utveckling av
verksamheter bidrar till att servicefunktioner i form av matvaruaffärer och andra
butiker får underlag för sin verksamhet. Dessutom genereras skattintäkter av
näringsverksamheterna.
Ett tydligt ägande förenklar investerings- och exploateringsmöjligheterna i regionen, vilket har betydelse såväl socialt som ekonomiskt. Förutom ovan nämnda
utvecklingsmöjligheterna bidrar ett tydligare ägande till att frågor om vem som
äger, vilka som blir berörda, etcetera får ett lättare svar och att utvecklingsidéer
som berör ägosplittrade fastigheter blir lättare att genomföra.
2.3
Ekologisk hållbarhet
Även vidare miljöaspekter som inte är direkt ekologiska redovisas under denna
rubrik.
Skötseln av skogen går att koppla till klimatförändringarna och den pågående
klimatdebatten på många sätt. Ovan sker det genom förmågan att skapa syssel10
Kapitalförsörjning i gles- och landsbygder, Glesbygdsverket 2006.
11
Dalarnas landsbygdsprogram 2006-2012, Länsstyrelsen Dalarnas län, Näringslivsenheten Rapport 2006:07.
12
Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 - Genomförandestrategi för Dalarna,
Version 2 2007-06-12, Länsstyrelsen Dalarnas län.
13
Reviderat förslag till Landsbygdsprogram för Sverige år 2007 – 2013, Bilaga till regeringsbeslut 2006-11-09 nr 2, Regeringskansliet.
14
Fördjupat underlag till Dalastrategin, Region Dalarna.
15
Kapitalförsörjning i gles- och landsbygder, Glesbygdsverket 2006.
10
Analys & Strategi
sättning i närheten av sitt boende och förändrade förändrade transportavstånd,
vilket påverkar emissionerna av till exempel koldioxid. Det finns ytterligare
aspekter. En sådan är till exempel att en ökad tillväxt i skogen medför en så kallad koldioxidsänka, vilket innebär att koldioxid från atmosfären binds. Ett ökat
uttag medför förvisso att koldioxidutsläppen ökar, men från en förnyelsebar källa.
Ett annat sätt att knyta an till klimatförändringarna är vårt behov av biobränsle.
Utvecklingen av biobränslenäringen har flera faktorer i sig som är viktiga för
samhället, till exempel minskad klimatpåverkan, minskat beroende av energiimport och ökad sysselsättning.
Natur- och kulturvärden kan påverkas på flera sätt av omarronderingar. Skogen
kommer att brukas i större utsträckning, vilket påverkar flora, fauna rekreationsmöjligheter och landskapsbild. Förutsättningarna för ett aktivt jordbruk
ökar vilket påverkar möjligheterna att bibehålla/återskapa en öppen landskapsbild. Hur jordbrukslandskapet påverkas ur miljöperspektiv är beroende av om
jorden brukas och i så fall hur den brukas.
Inom miljökvalitetsmålet Levande skogar har riksdagen angett delmålet att ytterligare 900 000 ha skyddsvärd skogsmark skall undantas från skogsproduktion
till år 2010. 16 I samband med omarronderingar kan detta mål särskilt beaktas då
reservatsbildning underlättas av att all fastighetsbildning ses över samlat och
utan markförluster.
3
Diskussion
Är det samhällsekonomiskt lönsamt att satsa resurser på att omarrondera den
ägosplittrade marken? Nedanstående figur syftar till att schematiskt åskådliggöra hur samhällsnyttan kan förväntas utvecklas av ett mer aktivt åtagande från
staten som innebär att den på samhällsekonomiska grunder finansierar en större
del av de förrättningskostnader som uppstår i samband med omarrondering.
Av bilden framgår att kostnaderna initialt, precis som vid investeringar i transportinfrastruktur, är höga för att sedan falla kraftig medan förhållandet för nytta
är det omvända, det vill säga ingen eller liten nytta uppstår initialt för att sedan
öka med tiden och lägga sig på en nivå som motsvarar eller överstiger de initiala (investerings-)kostnaderna. Båtnadsberäkningar för omarronderingar i Leksand visar att bruttobåtnaden är 4 -5 gånger så stor som omarronderingskostna-
16
Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag , proposition 2004/05:150.
Analys & Strategi
11
Nytta och kostnad
den efter subventioner 17 . En diskontering av de förväntade framtida nyttorna
torde ge att dessa överstiger insatskostnaderna för den investering staten gör i
form av att anslå medel för att stimulera till en ökad takt i omarrondering av
ägosplittrad mark.
Nytta
Kostnad
Tid
Figur 3-1 Fördelning av nytta och kostnad vid aktivare engagemang i omarrondering
Vid en ”forcerad” omarrondering kan en kostnadspuckel förväntas uppstå eftersom ett stort antal omarronderingsprojekt kommer att aktualiseras under en kortare tid än vad som skulle ha varit med dagens system. Som en följd av detta så
kommer denna kostnadspuckel emellertid att kompenseras genom ett tidigareläggande av omarronderingsnyttorna.
I relation till den nytta som den enskilde markägaren upplever av omarrondering så förefaller kostnaderna för vissa markägare upplevas vara högre än den
upplevda nyttan. Ett tydligt tecken på detta är att omarronderingen, som ska ske
på markägarnas initiativ, inte kommit längre än den har. Sett i ett vidare samhällsekonomiskt perspektiv så inrymmer omarrondering så pass stora positiva
samhällsekonomiska effekter att den ändå borde vara motiverad att genomföra.
Bidraget till långsiktig hållbarhet, de positiva samhällsekonomiska effekterna
och nyttornas fördelning talar för att staten bör engagera sig ytterligare för att de
positiva effekterna av omarrondering kan realiseras och tidigareläggas. Detta
resonemang är inte olikt det som ligger till grund för statligt engagemang i inf-
17
Kommentar från Mats Backman, daterad 15 maj 2008.
12
Analys & Strategi
rastrukturinvesteringar som i vissa fall, med samhällsekonomiska motiv, riktar
sig till enskilda industrier eller industriområden.
Formerna för hur statens engagemang skulle kunna se ut har inte studerats i detta uppdrag. Exempel på åtgärder som på ett aktivt sätt kan bidra till en ökad takt
i omarronderingen av skogs- och jordbruksmarken i Dalarna och andra liknande
områden är anslag för personal och för att täcka företagsekonomiska förluster
hos Lantmäteriet, ökade subventioner och hjälp att bedöma reavinstbeskattningen. Ändrade avdragsregler, lägre beskattning vid avyttring av mark i samband
med omarrondering, andra förändringar i lagstiftningen, information och effektiva samverkansformer förfaller även de intressanta att arbeta vidare med i syfte
att hitta vägar till att stimulera till en ökad omarronderingstakt.
Analys & Strategi
13
Referenser
Skriftliga
Dalarnas landsbygdsprogram 2006-2012, Länsstyrelsen Dalarnas län, Näringslivsenheten Rapport 2006:07.
Energiscenario till år 2020, LRF 2005.
Fördjupat underlag till Dalastrategin, Region Dalarna.
Kart- och fastighetsverksamhet - finansiering, samordning och författningsreglering, slutbetänkande av Lantmäteri- och inskrivningsutredningen,
SOU 1994:090.
Kapitalförsörjning i gles- och landsbygder, Glesbygdsverket 2006.
Klimat, transporter och regioner - En studie om målkonflikter och målsynergier, Naturvårdsverket, Rapport 5710.
Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 - Genomförandestrategi för Dalarna, Version 2 2007-06-12, Länsstyrelsen Dalarnas län.
OMarrondering, OH-serie framtagen för besök hos Bostads- och Jordbruksutskotten den 26 oktober 2000, Mats Backman
Reviderat förslag till Landsbygdsprogram för Sverige år 2007 – 2013 Bilaga till
regeringsbeslut 2006-11-09 nr 2, Regeringskansliet.
Samlad skog- En framtidsfråga för Dalarna, Utgiven av Länsstyrelsen Dalarna,
Lantmäteriet och Skogsvårdsstyrelsen Dalarna-Gävleborg, 2003.
Skogsbeskattning, Promemoria 2003-01-24, Regeringskansliet, Finansdepartementet, dnr Fi 2002/1154.
Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag, proposition 2004/05:150.
Sysselsättningseffekter av ökad användning av bioenergi, LRF 2005.
Muntliga
Anders Wernfeldt, Länslantmätare, Lantmäteriet i Leksand.
Thomas Björklund, Projektledare för Omarrondering i Dalarna, Projektägare är
LRF Lantbrukarnas Ekonomi AB.
Analys & Strategi
14
WSP är ett globalt företag som erbjuder kvalificerade konsulttjänster
för samhälle och miljö. Med drygt 250 kontor världen över och totalt
9 500 medarbetare är WSP ett av de största konsultföretagen i Europa och bland de tio största i världen. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Storbritannien och Sverige, men också i övriga Europa,
USA, Afrika och Asien.
I Sverige är WSP ett rikstäckande konsultföretag med ca
2 000 medarbetare. Verksamheten bedrivs inom följande affärsområden: WSP Arkitektur, WSP Analys & Strategi, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP International, WSP Management,
och WSP Systems.
WSP Analys & Strategi
Arenavägen 7
121 88 Stockholm-Globen
Telefon 08-688 60 00
Fax 08-688 69 16
www.wspgroup.se
