Vilka samhällsekonomiska analyser görs på
miljöområdet?
Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014
Patrik Söderholm
Avdelningen för samhällsvetenskap
Luleå tekniska universitet
Bakgrund och syfte
Kort projekt på uppdrag av Naturvårdsverket
Syfte: (a) kartlägga och kategorisera genomförda
samhällsekonomiska analyser i miljömålsarbetet;
samt (b) diskutera lärdomar för hur sådana analyser
kan utformas och genomföras i framtiden.
Utgångspunkt: 82 rapporter som sammanställts av
WSP samt ett urval av KI:s studier.
Trafikverkets analyser är inte inkluderade.
Två rapporter
• En kartläggning och kategorisering av samhällsekonomiska analyser inom miljömålsområdet
(2014)
• Att utvärdera kväveoxidavgiften. En granskning
av Naturvårdsverkets rapport 6528 (2013)
Finns på webben:
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-isamhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efteromrade/Miljoekonomi/Samhallsekonomiskaanalyser/Plattformen/Granskning-av-analyser/
Styrmedel, åtgärder och samhällsekonomiska effekter
Ekonomi handlar om hur val görs
mellan olika alternativ för att
utnyttja knappa resurser
Företags och hushålls beslut skapar miljöproblem: det
individuellt rationella är inte alltid rationellt utifrån samhällets (dvs. alla – även framtida – medborgares) perspektiv
Men om politikerna
beslutar om och inför
styrmedel…..
…så kan vi förmå aktörerna att ändra
på sitt beteende och genomföra
åtgärder som ger en bättre miljö
Incitament!
Men om politikerna
beslutar om och inför
styrmedel…..
…så kan vi förmå aktörerna att ändra
på sitt beteende och genomföra
åtgärder som ger en bättre miljö
Incitament!
…och detta innebär såväl uppoffringar som ökad miljönytta
(eller annan välfärdsökning) för samhället
Fem huvudsakliga kategorier av
samhällsekonomiska analyser i
rapporterna!
(1) Vad kostar olika miljöåtgärder och vilka åtgärder
kostar minst?
(1) Vad kostar olika miljöåtgärder och vilka åtgärder
kostar minst?
• Oftast bedömningar baserade på direkta kostnader för
konkreta åtgärder.
• Exempelvis Naturvårdsverkets (2009) analys av åtgärder
för att förbättra miljön i Östersjön, Boverket om buller etc.
• Ett fåtal adresserar mer explicit kostnadseffektivitet, t.ex.
genom att räkna på kostnad per kilo utsläppsreduktion.
• I de flesta fall en mycket svag (ingen) koppling till hur
åtgärderna ska realiseras i praktiken.
• Överskattas eller underskattas kostnaderna? (t.ex. kostnader kopplade till styrmedel, andra miljökostnader eller
miljönyttor, svag koppling till ett explicit referensscenario,
svårt att identifiera alla relevanta åtgärder för bedömning
av kostnadseffektivitet, etc.).
(2) Vad är det samhällsekonomiska värdet av de
miljöförbättringar som olika åtgärder för med sig?
(2) Vad är det samhällsekonomiska värdet av de
miljöförbättringar som olika åtgärder för med sig?
• ….eller (annorlunda uttryckt) de ekonomiska värden som
går förlorade av att inte vidta dessa åtgärder.
• Fysiska miljöförbättringar översätts till monetära värden.
• En rad metodinriktade studier/vägledningar finns, samt
sådana som anger ”schablonvärden”.
• De flesta värderingsstudier bygger på värdetransferering,
dvs. använder värden som presenterats i andra studier
(t.ex. Energimyndigheten (2010) om miljönyttan av att
använda gödsel för biogasproduktion, Kemikalieinspektionen (2012) om de samhällsekonomiska kostnaderna
för frakturer orsakade av kadmiumintag).
(3) Vilka är de samhällsekonomiska intäkterna samt
kostnaderna av olika åtgärder/projekt?
(3) Vilka är de samhällsekonomiska intäkterna samt
kostnaderna av olika åtgärder/projekt?
• Cost-benefit analys (CBA). Även här ett antal vägledningar (på specifika områden samt generellt, t.ex.
Kriström och Bergman, 2013).
• Många utvärderingar har CBA-approach men stannar vid
att enbart lista fördelar och nackdelar med olika projekt. I
praktiken mest fokus på fördelningseffekter.
• Andra går längre (10 studier) men även här kunde
existerande vägledningar ha utnyttjas bättre.
Ekonomi är att välja!
Ofta styvmoderligt definierade valalternativ,
vilket gör det svårt att
tolka resultaten.
Viktig fråga för
uppdragsgivare att
klargöra detta! Också
en moralisk fråga. Vad
vill vi välja mellan?
Svag koppling till
faktiskt beslutsfattande!
(4) Vilka motiv finns för att införa styrmedel och vad
kan vi ex ante säga om styrmedlens effekter?
(4) Vilka motiv finns för att införa styrmedel och vad
kan vi ex ante säga om styrmedlens effekter?
Tre huvudsakliga typer av studier:
• Utifrån givna styrmedelsförslag analysera om/hur dessa
kan adressera olika marknadsmisslyckanden samt bidra
till att nå miljömålen på ett kostnadseffektivt sätt. En del
av dessa är modellbaserade men mest kvalitativ analys.
• Baselinestudier som kan ligga till grund för olika policyscenarier.
• Utifrån en given sektor och/eller policyområde diskutera
marknadsmisslyckaden och behovet av styrmedel och
styrmedelskombinationer. Också främst kvalitativ analys.
• Mest fokus på potentiella marknadsmisslyckanden, men
lite om deras ekonomiska betydelse (storlek).
(5) Vilka effekter har redan införda styrmedel haft och i
vilken omfattning har dessa uppfyllt viktiga kriterier?
(5) Vilka effekter har redan införda styrmedel haft och i
vilken omfattning har dessa uppfyllt viktiga kriterier?
• Kartläggningar av vilka styrmedel som finns inom ett visst
område.
• Utvärdering av existerande styrmedel utifrån olika kriterier
(t.ex. verkningsfullhet, kostnadseffektivitet, konkurrenskraft, fördelningseffekter etc.). Här återfinns Naturvårdsverkets utvärdering av höjningen av kväveoxidavgiften.
• Ex post analyser svåra på grund av behovet av ett tydligt
referensscenario.
Reflektioner (1)
• Samhällsekonomiska analyser är analyser som utgår från
ett samhällsekonomiskt angreppssätt.
• 43 studier har fokus på åtgärder och dess kostnader och
39 studier fokuserar på styrmedelsanalyser.
• Ett glapp gällande studier av faktisk beteendeanpassning
hos hushåll och företag. Beteendemässiga förutsättningar
för införandet av olika styrmedel ej väl belysta.
• Bra om modellbaserade och kvalitativa analyser kan
komplettera varandra. Modellutveckling nödvändig.
• Få renodlade ex post analyser, bl.a. på grund av bristfällig
data (fokus redan ex ante på utvärdering).
Reflektioner (2)
• Bra vägledningar inom CBA och värdering, men lite
gällande styrmedelsanalyser (t.ex. kostnadseffektivitet,
marknadsmisslyckanden, kostnader för miljöpolitiken).
• Bra med mer väl genomförda baselinestudier på olika
policyområden och sektorer (också med fokus på andra
barriärer ”regleringsmisslyckanden”).
• Styrmedels interaktion (t.ex. miljöpolitik och innovationspolitik), samt målkonflikter och målsynergier (även mellan
olika miljömål).
• Hur sätts målen? Givna mål eller endogent bestämda
utfall!
