Ekonomiska styrmedel för
mindre klimatpåverkan från
lantbruket
Katarina Elofsson, Inst. för ekonomi, SLU, Uppsala
Presentation på Lantbruket 1,5° - Mat och klimatansvar
26 oktober 2016, Norra Latin, Stockholm
Nationella utsläpp av växthusgaser
Lagring av
gödsel 1%
Övriga
utsläpp
87%
Odlingsmark
6%
Jordbruk
13%
Kreaturs
matsmältning
6%
Kalkning av
jordbruksmark 0%
Data för 2014. Källa: Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se.
öre per koldioxidekvivalent,
inkl. moms
Klimatrelaterade miljöskatter
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Hushållens konsumtion av
fossila bränslen
Växthusgaser från
markanvändning och
djurhållning
Men det finns ju andra styrmedel
för jordbruket…?
Investeringsstöd till exempel.
Är inte det lika bra?
Nej, troligen inte, eftersom:
• Stödet per kilo utsläppsminskning varierar mellan stödformerna
• Administrationskostnaderna är höga
Därför blir det höga kostnader per kilo utsläppsminskning!
Men det är lätt att lösa i teorin!
Låt alla lantbrukare betala en skatt per kilo växthusgaser som släpps
ut
Betala ett lika stort stöd per kilo växthusgaser som tas upp!
Hur ska då effektiva styrmedel
för jordbruket se ut?
Stöd för åtgärd
Utsläppsskatt/reningsbidrag
5 kr per
kilo
”Vår vara
är bättre”
Köttskatt
Miljömärkning
Foto: SLU Bildbank, © Foto Jenny Svennås-Gillner, SLU
100 kr
per
hektar
100 kr per
ton utsläpp/
rening
Slutsatser
Om man vill nå klimatmålen till lägsta kostnad så bör:
Styrmedlen riktas så nära utsläppen som möjligt
Möjligheterna att införa mer generella styrmedel
undersökas och
För- och nackdelar med olika styrmedel jämföras innan
man väljer vilket som ska genomföras
