NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6749 Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017 Når vi miljökvalitetsmålen? Miljökvalitetsmål Bedömningar av möjligheten att nå målet Begränsad klimatpåverkan Halterna av växthusgaser ökar. De globala utsläppen behöver på sikt nå ned kring noll för att hålla temperaturökningen så långt under två grader som möjligt och därmed begränsa klimatförändringarnas omfattning. För att klara detta behövs samhällsförändringar och teknikutveckling. Stärkta ambitioner i klimat­samarbetet globalt och inom EU krävs, liksom skärpta och nya nationella styrmedel. Frisk luft Nya beslut och en positiv trend förbättrar förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet, men fortsatta insatser behövs. Internationellt behövs åtgärder för att minska halter av partiklar och marknära ozon. Nationellt behöver utsläpp av kväveoxider från trafiken och partiklar från användning av dubbdäck minska, liksom utsläpp av partiklar från eldning och användning av lösningsmedel. Bara naturlig försurning Nedfallet av försurande ämnen har under de senaste decennierna minskat, liksom antalet försurade sjöar och vattendrag. Fler åtgärder krävs dock för att minska utsläppen från landbaserade källor i Europa och från internationell sjöfart. Den nya luftvårdspolitiken och revideringen av takdirektivet inom EU är viktiga insatser. Nationellt krävs åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan. Giftfri miljö Vissa miljögifter minskar medan andra ökar. För många ämnen saknas kunskap om hälso- och miljöeffekterna. Ökad global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökar spridningen av farliga ämnen. Kraftfulla insatser behövs för att alternativ till farliga ämnen ska utvecklas och användas. Lagstiftningen och företagens arbete behöver utvecklas för att få giftfria kretslopp. Skyddande ozonskikt Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten har påbörjats. Montrealprotokollet, det viktigaste styrmedlet, är framgångsrikt. Utsläpp av lustgas, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter är dock kvarstående problem. Fortsatt internationellt arbete och nationellt omhändertagande av bland annat rivningsavfall är viktigt. Säker strålmiljö Strålsäkerheten är godtagbar inom flera områden. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning är avgörande för att minska antalet hudcancerfall. Detta kräver en förändring av livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska, kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas. Ingen övergödning Belastningen av näringsämnen minskar. I vissa områden minskar övergödningssymtomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat men utsläppen behöver minska ytterligare för att vi ska närma oss målet. Återhämtnings­ tiden i miljön är lång. Internationellt samarbete har stor betydelse. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020. NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. 9 POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas. NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6749 Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017 Miljökvalitetsmål Bedömningar av möjligheten att nå målet Levande sjöar och vattendrag Alltför få sjöar och vattendrag har god ekologisk och kemisk status. Fysisk påverkan, övergödning, försurning och miljögifter är problem. Restaurering av sjöar och vattendrag bör öka och kräver mer resurser. Exploatering i strandzonen behöver minska, medan det behövs mer hänsyn till kulturmiljöer. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram är viktigt att genomföra om målet ska kunna nås. Grundvatten av god kvalitet Övervakningen av grundvatten behöver förbättras för att kunna hitta, prioritera och åtgärda problem med grundvatten. Det krävs en ökad takt i arbetet med att skydda grundvattenresurser. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering och vattenförvaltning behöver för­ stärkas. Uttag och användning av naturgrus behöver minskas. Hav i balans samt levande kust och skärgård Övergödning, farliga ämnen och delvis svaga fiskbestånd är utmaningar. Andra problem är marint skräp och främmande arter samt att känsliga livs- och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. Åtgärds­ programmen inom havsmiljö- och vattenförvaltning är betydelsefulla för att på sikt nå målet. Dock återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå. Myllrande våtmarker Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt av främst äldre men även av ny markavvattning och vattenreglering. Även otillräcklig hävd, kvävenedfall, klimatförändringar och främmande arter inverkar negativt. Genomförda åtgärder ger bra resultat, men behöver öka i omfattning, liksom hänsyn i mark- och vatten­ användning. Lagefterlevnad och vissa styrmedel behöver förbättras. Levande skogar Miljöarbetet är inte tillräckligt för att nå samhällets uppsatta miljömål för skogen. Åtgärder för att motverka habitatförlust och fragmen­ tering är av stor vikt för bevarande av biologisk mångfald. Formellt och frivilligt skydd av skogar med höga naturvärden, naturvårdande skötsel samt tillämpning av hyggesfria brukningsmetoder är viktiga byggstenar. Insatser pågår för att förbättra miljöhänsynen vid avverkning. Ett rikt odlingslandskap Utvecklingen för miljökvalitetsmålet varierar. Flera preciseringar bedöms ha ett godtagbart tillstånd, medan andra är långt ifrån målet. Många arter och naturtyper saknar gynnsam bevarandestatus. Landsbygdsprogrammet är ett viktigt styrmedel för att bevara och sköta odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är avgörande för att klara målet på lång sikt. Storslagen fjällmiljö Många intressen nyttjar fjällen, och behovet av att kartlägga och jämka dem är stort. Klimatändring och minskad hävd utgör en klar hotbild mot det öppna fjällandskapets värden. Terrängkörning är ett växande problem. Mer kunskap och åtgärder behövs för fjällens kulturmiljö. Restaurering av fjälleder och start av lavinprognoser är positivt för såväl friluftsliv som fjällsäkerhet. God bebyggd miljö Utvecklingen mot en hållbar bebyggelsestruktur är den största utmaningen. Många kommuner och städer går mot en mer uttalad helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på bilfria transporter som kollektivtrafik, cykel och gång. Byggsektorn har tagit flera initiativ för att hantera miljöpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv. Ett rikt växt- och djurliv Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Styrmedel saknas eller tillämpas inte, vilket leder till att biologisk mångfald och ekosystemtjänster inte bevaras på sikt. Under 2016 har takten i arbetet med skyddade områden och med åtgärdsprogram för hotade arter ökat. 10