Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017
Miljökvalitetsmål
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Bedömningar av möjligheten att nå målet
Halterna av växthusgaser ökar. De globala
utsläppen behöver på sikt nå ned kring noll för att
hålla temperaturökningen så långt under två
grader som möjligt och därmed begränsa
klimatförändringarnas omfattning. För att klara
detta behövs samhällsförändringar och
teknikutveckling. Stärkta ambitioner i klimat
samarbetet globalt och inom EU krävs, liksom
skärpta och nya nationella styrmedel.
Nya beslut och en positiv trend förbättrar
förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet, men
fortsatta insatser behövs. Internationellt behövs
åtgärder för att minska halter av partiklar och
marknära ozon. Nationellt behöver utsläpp av
kväveoxider från trafiken och partiklar från
användning av dubbdäck minska, liksom utsläpp
av partiklar från eldning och användning av
lösningsmedel.
Nedfallet av försurande ämnen har under de
senaste decennierna minskat, liksom antalet
försurade sjöar och vattendrag. Fler åtgärder
krävs dock för att minska utsläppen från
landbaserade källor i Europa och från
internationell sjöfart. Den nya luftvårdspolitiken
och revideringen av takdirektivet inom EU är
viktiga insatser. Nationellt krävs åtgärder främst
för att minska skogsbrukets påverkan.
Vissa miljögifter minskar medan andra ökar. För
många ämnen saknas kunskap om hälso- och
miljöeffekterna. Ökad global konsumtion
leder till allt större kemikalie- och varuproduktion
och ökar spridningen av farliga ämnen. Kraftfulla
insatser behövs för att alternativ till farliga ämnen
ska utvecklas och användas. Lagstiftningen och
företagens arbete behöver utvecklas för att få
giftfria kretslopp.
Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och
mycket tyder på att återväxten har påbörjats.
Montrealprotokollet, det viktigaste styrmedlet, är
framgångsrikt. Utsläpp av lustgas, fortsatt
användning av ozonnedbrytande ämnen samt
utsläpp från uttjänta produkter är dock
kvarstående problem. Fortsatt internationellt
arbete och nationellt omhändertagande av bland
annat rivningsavfall är viktigt.
Strålsäkerheten är godtagbar inom flera
områden. Antalet fall av hudcancer har dock ökat
under lång tid. Att minska exponeringen
för UV-strålning är avgörande för att minska
antalet hudcancerfall. Detta kräver en förändring
av livsstil och attityder kring utseende och
solning. Även om exponeringen för UV-strålning
skulle minska, kommer antalet cancerfall att öka
en period, eftersom det kan ta decennier för
hudcancer att utvecklas.
Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017
Miljökvalitetsmål
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans samt levande
kust och skärgård
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Bedömningar av möjligheten att nå målet
Belastningen av näringsämnen minskar. I vissa
områden minskar övergödningssymtomen, men
ännu påverkas stora delar av Sverige.
Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder
för att minska utsläpp av övergödande ämnen
har gett resultat men utsläppen behöver minska
ytterligare för att vi ska närma oss målet.
Återhämtningstiden i miljön är lång.
Internationellt samarbete har stor betydelse.
Alltför få sjöar och vattendrag har god ekologisk
och kemisk status. Fysisk påverkan,
övergödning, försurning och miljögifter är
problem. Restaurering av sjöar och vattendrag
bör öka och kräver mer resurser. Exploatering i
strandzonen behöver minska, medan det behövs
mer hänsyn till kulturmiljöer. Vattenförvaltningens
åtgärdsprogram är viktigt att genomföra om
målet ska kunna nås.
Övervakningen av grundvatten behöver
förbättras för att kunna hitta, prioritera och
åtgärda problem med grundvatten. Det krävs en
ökad takt i arbetet med att skydda grundvattenresurser. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering och vattenförvaltning behöver
förstärkas. Uttag och användning av naturgrus
behöver minskas.
Övergödning, farliga ämnen och delvis svaga
fiskbestånd är utmaningar. Andra problem är
marint skräp och främmande arter samt att
känsliga livs- och kulturmiljöer påverkas eller
förstörs. Åtgärdsprogrammen inom havsmiljöoch vattenförvaltning är betydelsefulla för att på
sikt nå målet. Dock återstår mycket arbete med
att utveckla och genomföra styrmedel, såväl i
Sverige som på EU-nivå.
Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster
påverkas negativt av främst äldre men även av
ny markavvattning och vattenreglering. Även
otillräcklig hävd, kvävenedfall, klimatförändringar
och främmande arter inverkar negativt.
Genomförda åtgärder ger bra resultat, men
behöver öka i omfattning, liksom hänsyn i markoch vattenanvändning. Lagefterlevnad och vissa
styrmedel behöver förbättras.
Miljöarbetet är inte tillräckligt för att nå
samhällets uppsatta miljömål för skogen.
Åtgärder för att motverka habitatförlust och
fragmentering är av stor vikt för bevarande av
biologisk mångfald. Formellt och frivilligt skydd
av skogar med höga naturvärden, naturvårdande
skötsel samt tillämpning av hyggesfria
brukningsmetoder är viktiga byggstenar. Insatser
pågår för att förbättra miljöhänsynen vid
avverkning.
Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017
Miljökvalitetsmål
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv
Bedömningar av möjligheten att nå målet
Utvecklingen för miljökvalitetsmålet varierar.
Flera preciseringar bedöms ha ett godtagbart
tillstånd, medan andra är långt ifrån målet.
Många arter och naturtyper saknar gynnsam
bevarandestatus. Landsbygdsprogrammet är ett
viktigt styrmedel för att bevara och sköta
odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Ett
livskraftigt jordbruk i hela landet är avgörande för
att klara målet på lång sikt.
Många intressen nyttjar fjällen, och behovet av
att kartlägga och jämka dem är stort.
Klimatändring och minskad hävd utgör en klar
hotbild mot det öppna fjällandskapets värden.
Terrängkörning är ett växande problem. Mer
kunskap och åtgärder behövs för fjällens
kulturmiljö. Restaurering av fjälleder och start av
lavinprognoser är positivt för såväl friluftsliv som
fjällsäkerhet.
Utvecklingen mot en hållbar bebyggelsestruktur
är den största utmaningen. Många kommuner
och städer går mot en mer uttalad helhetssyn på
stadsutvecklingen och satsar på bilfria
transporter som kollektivtrafik, cykel och gång.
Byggsektorn har tagit flera initiativ för att hantera
miljöpåverkan från byggnader ur ett
livscykelperspektiv.
Många arter och naturtyper riskerar att försvinna
och ekosystem att utarmas. Främmande arter
fortsätter att öka. Större hänsyn behövs
när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre
skötsel av naturmiljöer. Styrmedel saknas eller
tillämpas inte, vilket leder till att biologisk
mångfald och ekosystemtjänster inte bevaras på
sikt. Under 2016 har takten i arbetet med
skyddade områden och med åtgärdsprogram för
hotade arter ökat.
Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås.
Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att
kunna nås.
Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås
med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Utvecklingen i miljön är positiv. Under de senaste åren har
betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna
miljötillståndet och/eller det går att se en positiv utveckling i
miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren.
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det
går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller
framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa
utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra.
Utvecklingen i miljön är negativ. Under de senaste åren har
insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet
och/eller det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu
och framåt de närmaste åren.
