Teckenförklaring
JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag
beslutade styrmedel och med åtgärder
genomförda före 2020.
POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.
NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att
riktning för utvecklingen i miljön.
nås. Det finns i dag planerade
styrmedel som beslutas före 2020.
NEGATIV: Utvecklingen i miljön är
NEJ: Det är inte möjligt att nå
miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag
beslutade eller planerade styrmedel.
NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig
negativ.
OKLAR: Tillräckliga underlag för
bedömning av utvecklingen i miljön
saknas.
Halterna av växthusgaser ökar i atmosfären.
Orsaken är i huvudsak utsläpp från el- och
värmeproduktion, industriprocesser och
transporter.
För att undvika en temperaturökning över två
grader och minska risken för farlig klimatpåverkan krävs en internationell klimatöverenskommelse. I den behöver de globala
utsläppen mer än halveras till 2050 och
sänkas till omkring noll vid seklets slut.
ILLUSTRATIONER: TOBIAS FLYGAR. FOTO: HANS GEIJER/JOHNER
1. Begränsad
klimatpåverkan
Luftföroreningar orsakar alltjämt betydande
skador på människors hälsa, på växtlighet
samt på kulturföremål.
Fler åtgärder behövs innan miljökvalitetsmålet kan nås. Internationella insatser
behövs för att minska halterna av partiklar
och marknära ozon.
Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna
för att minska utsläppen av kväveoxider
liksom av partiklar från användning av
dubbdäck.
FOTO: PEDER BJÖRKEGREN/JOHNER
2. Frisk luft
Tillståndet har förbättrats något i sjöar och
vattendrag, däremot inte i skogsmark och
grundvatten.
Ytterligare internationella åtgärder krävs,
främst för att minska utsläppen från internationell sjöfart. Nationellt krävs åtgärder
främst för att minska skogsbrukets
påverkan.
EU-kommissionen har tagit fram en ny
strategi i syfte att minska utsläppen av
luftföroreningar.
FOTO: HANS BJURLING/JOHNER
3. Bara naturlig
försurning
Vissa miljögifter minskar men långlivade
ämnen är ett svårt problem. För många
ämnen saknas underlag för att bedöma hur
halterna förändras.
Ökad global konsumtion leder till allt större
kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus
spridning av farliga ämnen. EU har påbörjat
en begränsning av användningen av särskilt
farliga ämnen.
Styrmedel utvecklas positivt men fler åtgärder
behövs.
FOTO: GÖRAN NYRÉN/JOHNER
4. Giftfri miljö
Uttunningen av ozonskiktet har avstannat
och mycket tyder på att det åter börjat växa.
I bedömningen finns dock osäkerheter, dels
i det vetenskapliga underlaget dels på grund
av ozonskiktets naturliga variationer.
Det finns även ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av klimatets framtida
inverkan, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från
uttjänta produkter.
FOTO: PER MAGNUS PERSSON/JOHNER
5. Skyddande
ozonskikt
Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas
positivt. Antalet fall av hudcancer har dock
ökat under lång tid.
Att minska exponeringen för UV-strålning
kräver en förändring av människors livsstil
och attityder kring utseende och solning.
Även om exponeringen för UV-strålning
skulle minska kommer antalet cancerfall att
öka en period, eftersom det kan ta
decennier för hudcancer att utvecklas.
FOTO: KENNETH BENGTSSON/JOHNER
6. Säker strålmiljö
Belastningen minskar och i vissa områden
minskar övergödningssymptomen, men ännu
påverkas stora delar av Sverige. Sämst
förhållanden råder i Östersjön.
Åtgärder för att minska utsläpp av
övergödande ämnen har gett resultat men
återhämtningstiden är lång.
För att närma oss målet behöver utsläppen
minska ytterligare, dels i länderna runt våra
havsområden, dels från internationell sjöfart.
FOTO: LENA KOLLER/JOHNER
7. Ingen
övergödning
Många sjöar och vattendrag uppfyller inte
god ekologisk status. Försurningen har
minskat, men påverkar fortfarande sjöar och
vattendrag negativt.
Fysisk påverkan och fragmentering utgör
problem i hela landet. Många arter har ännu
inte gynnsam bevarandestatus på grund av
brister i livsmiljö och vattenkvalitet.
Restaurering av vattendrag pågår, men i
långsam takt. Ökad miljöhänsyn behövs.
FOTO: ANNIKA VANNERUS/JOHNER
8. Levande sjöar
och vattendrag
Problem med förorenat grundvatten finns i
hela landet, framförallt i jordbruksområden
och i urbana miljöer.
Bättre övervakning krävs för att kunna
beskriva, prioritera och åtgärda rätt problem
på rätt plats. Arbetet med skydd av
grundvattenresurser går framåt men takten
måste öka.
Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och jordbrukssektorn behöver förstärkas.
FOTO: JEPPE WIKSTRÖM/JOHNER
9. Grundvatten
av god kvalitet
De stora problemen i havsmiljön är
fortfarande övergödning, miljögifter och svaga
fiskbestånd. Andra problem är marint skräp,
syrebrist på havsbottnar, främmande arter
samt att känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer
påverkas eller förstörs.
För att nå miljökvalitetsmålet återstår mycket
arbete med att utveckla och genomföra
viktiga styrmedel, såväl i Sverige som på EUnivå.
FOTO: JEPPE WIKSTRÖM/JOHNER
10. Hav i balans
samt levande
kust och skärgård
Fortfarande skadas värdefulla våtmarker
och vegetation förändras. Natur- och
kulturvärden samt ekosystemtjänster
påverkas negativt.
Problem med effekter av markavvattning,
klimatförändringar, främmande arter och
kvävenedfall kvarstår. Stöd för anläggning
av våtmarker har tagits bort.
Bevarandeåtgärder som skydd, skötsel och
restaurering behöver öka liksom hänsynen i
olika verksamheter.
FOTO: PÄR BRÄNNSTRÖM/JOHNER
11. Myllrande
våtmarker
Inom skogsbruket finns ökad ambition att
leva upp till sektorsansvaret och många
framåtsyftande åtgärder har vidtagits.
För flera skogstyper är bevarandestatusen
dålig eller otillräcklig och många
skogslevande arter är hotade.
För att nå målet behöver bland annat
miljöhänsynen förbättras samtidigt som
skydd och naturvårdande skötsel behöver
öka. Vissa åtgärder ger effekt först på längre
sikt.
FOTO: ULF HUETT NILSSON/JOHNER
12. Levande skogar
Odlingslandskapet fortsätter att minska och
många naturtyper och arter har inte
gynnsam bevarandestatus.
Jordbruksmarkens produktionsförmåga
bedöms vara godtagbar men måste fortsätta
att följas.
Det behövs ett hållbart och livskraftigt
jordbruk i hela landet som kan leverera
livsmedel och natur- och kulturmiljövärden,
samtidigt som den negativa påverkan på
miljön fortsätter att minska.
FOTO: TORE HAGMAN/NATURFOTOGRAFERNA/PIXELFACTORY
13. Ett rikt
odlingslandskap
Många intressen nyttjar naturresurser i den
känsliga fjällmiljön.
Vindkraft, gruvindustri och annan
verksamhet kan även störa renbetet som
gynnar biologisk mångfald. Ett ökat antal
terrängfordon ger fler skador på mark och
växtlighet.
Mer kunskap behövs om fjällens kulturmiljövärden, liksom hur mycket störningar
fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas
även av pågående klimatförändringar.
FOTO: HANS GEIJER/JOHNER
14. Storslagen
fjällmiljö
Allt fler bostäder blir mer energieffektiva.
Många åtgärdas mot radon men stora
insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka samhällsplaneringen och skydda kulturvärden.
Vägtransporterna ökar, vilket ger mer buller
och sämre luftkvalitet. Grönområdena i
tätorterna minskar och avfallsmängderna
fortsätter att öka.
Generellt behövs fler åtgärder och nya
styrmedel.
FOTO: GÖRAN ASSNER/JOHNER
15. God bebyggd
miljö
Många arter och naturtyper riskerar att
försvinna och ekosystem utarmas.
Främmande arter fortsätter att öka.
Större hänsyn behövs när resurser nyttjas,
liksom ökat skydd och bättre skötsel av
naturmiljöer. Sverige måste även påverka
internationellt.
Styrmedel saknas eller tillämpas inte och
det finns inte tillräckliga resurser för att
biologisk mångfald och ekosystemtjänster
ska bevaras på sikt.
FOTO: KENNETH BENGTSSON/JOHNER
16. Ett rikt växtoch djurliv
