De globala utsläppen av växthusgaser
behöver kulminera före 2020 och drygt
halveras till 2050.
Industriländernas utsläpp per capita
är fyra gånger högre än utvecklingsländernas, men utsläppsökningen
under 2000-talet har skett i växande
utvecklingsekonomier.
ILLUSTRATIONER: TOBIAS FLYGAR. FOTO: HANS GEIJER/JOHNER
1. Begränsad
klimatpåverkan
Luftföroreningar orsakas bland annat
av vägtrafik, slitage från dubbdäck,
vedeldning, sjöfart och arbetsmaskiner.
Negativa hälso- och miljöeffekter av
föroreningarna kommer att finnas
kvar 2020. Trenden med förbättrad
luftkvalitet i tätorterna har avstannat.
FOTO: PEDER BJÖRKEGREN/JOHNER
2. Frisk luft
Försurningen minskar. Samtliga
delmål för 2010 bedöms vara möjliga
att nå. Miljökvalitetsmålet bedöms
dock vara mycket svårt att nå.
Sjöfartens utsläpp ökar. Ökad efterfrågan på skogsråvaror kan medföra
ökad försurning från skogsbruket.
FOTO: HANS BJURLING/JOHNER
3. Bara naturlig
försurning
Diffus spridning av farliga ämnen
från varor och processer är svår att
kontrollera. Produktionen av varor
och kemikalier ökar, särskilt i länder
med svag kemikaliekontroll.
Effekterna i miljön av EU:s beslut
dröjer och dagens EU-regler behöver
kompletteras.
FOTO: GÖRAN NYRÉN/JOHNER
4. Giftfri miljö
Miljökvalitetsmålet bedöms möjligt
att nå. Halterna av ozonnedbrytande
ämnen minskar tack vare internationellt samarbete.
Regeringen beslutade nyligen om
användningsförbud för HCFC.
Trenden för tillståndet i miljön är
fortsatt positiv.
FOTO: PER MAGNUS PERSSON/JOHNER
5. Skyddande
ozonskikt
Utsläppen av radioaktiva ämnen är
begränsade. En nationell avfallsplan
lägger grunden för att allt radioaktivt
avfall kan tas omhand.
Att förändra människors beteende
när det gäller sol och UV-strålning
för att minska antalet hudcancerfall
är svårt.
FOTO: KENNETH BENGTSSON/JOHNER
6. Säker strålmiljö
Svenska utsläpp av fosfor- och
kväveföreningar och ammoniak har
minskat. Större delen av belastningen
på hav och skogsmark kommer från
andra länder.
Återhämtningstiden i naturen är lång.
FOTO: LENA KOLLER/JOHNER
7. Ingen
övergödning
Jord- och skogsbrukets hänsyn till
vattenmiljöer behöver öka. Arbetet
med att bevara kultur- och naturmiljöer går för sakta.
Satsningarna på restaureringsåtgärder
behöver öka. Vattenförsörjningsplaner
för ytvattentäkter saknas på många
håll.
FOTO: ANNIKA VANNERUS/JOHNER
8. Levande sjöar
och vattendrag
Grundvatten påverkas av jordbruk,
tätorter, förorenad mark, väghållning
och för stora uttag. Uppföljningen av
påverkan är bristfällig, och många
vattentäkter saknar adekvat skydd.
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bedöms kunna bidra till
att målet nås.
FOTO: JEPPE WIKSTRÖM/JOHNER
9. Grundvatten
av god kvalitet
Exploateringstrycket ökar på kusterna
och i öppet hav. Situationen för torsk
och ål är kritisk, men östra beståndet
av torsk i Östersjön visar tecken på
återhämtning.
Positivt är att arbetet med att bilda
naturreservat och områden med fiskeförbud går framåt.
FOTO: JEPPE WIKSTRÖM/JOHNER
10. Hav i balans
samt levande
kust och skärgård
Hänsynen till våtmarker måste bli
bättre inom främst skogsbruket.
Ytterligare resurser behövs för skydd
av myrar samt för anläggning och
restaurering av våtmarker.
Delmålen bedöms inte möjliga att
nå i tid och den tidigare positiva
trendpilen har ändrats.
FOTO: PÄR BRÄNNSTRÖM/JOHNER
11. Myllrande
våtmarker
Skogen brukas intensivt. Mängden
död ved och äldre lövrik skog ökar.
Samtidigt avverkas skog i värdefulla
naturmiljöer och kulturmiljöer skadas.
Hänsynen till dessa miljöer behöver
bli bättre och resurserna för att långsiktigt bevara dem behöver öka.
FOTO: ULF HUETT NILSSON/JOHNER
12. Levande skogar
Natur- och kulturvärden hotas av
både igenväxning och ett intensivt
jordbruk. Inriktningen av jordbrukspolitiken har stor betydelse för möjligheterna att nå målet.
Den positiva utvecklingen för några
indikatorer har vänt och trendpilen
har ändrats till svårbedömd.
FOTO: TORE HAGMAN/NATURFOTOGRAFERNA/PIXELFACTORY
13. Ett rikt
odlingslandskap
Slitaget på mark och vegetation
ökar när terrängfordonen i fjällen
blir allt fler. Ett långsiktigt hållbart
renbete krävs för att bevara fjällens
unika värden.
Inga delmål bedöms nås inom
utsatt tid och trenden har ändrats
från positiv till svårbedömd.
FOTO: HANS GEIJER/JOHNER
14. Storslagen
fjällmiljö
Buller och dålig inomhusmiljö ger
hälsoproblem. Kulturvärden värnas
inte i tillräcklig omfattning.
Bedömningen av delmålet om avfall
har ändrats och bedöms nu tillsammans
med alla övriga delmål utom ett bli
mycket svårt att nå i tid.
FOTO: GÖRAN ASSNER/JOHNER
15. God bebyggd
miljö
Förlusten av biologisk mångfald,
både arter och ekosystem, fortsätter
trots vidtagna åtgärder. Flera vanliga
arter minskar, till exempel fåglar i
jordbrukslandskapet.
Läget för hotade arter har försämrats.
Nyttjandet av många biologiska
resurser är inte hållbart.
FOTO: KENNETH BENGTSSON/JOHNER
16. Ett rikt växtoch djurliv
