NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLEN?
MILJÖKVALITETSMÅL
Bedömningar av möjligheten att nå målet
1. Begränsad klimatpåverkan
Halterna av växthusgaser ökar. De globala utsläppen behöver på sikt nå ned kring
noll för att hålla temperaturökningen så långt under två grader som möjligt och
därmed minska risken för farlig klimatpåverkan. För att klara detta behövs samhällsförändringar och teknikutveckling. Stärkta ambitioner i det internationella
klimatsamarbetet krävs, liksom skärpta och nya nationella styrmedel.
2. Frisk luft
Luftföroreningar orsakar skador på människors hälsa, växtlighet och kulturföremål. Flera nya beslut förbättrar förutsättningarna att nå målet, men fortsatta insatser behövs. Internationellt behövs åtgärder för att minska halterna av partiklar
och marknära ozon. Nationellt behöver utsläppen av kväveoxider minska, liksom
av de partiklar som bildas både av att dubbdäck och lösningsmedel används.
3. Bara naturlig försurning
Nedfallet av försurande ämnen har under de senaste decennierna minskat,
liksom antalet försurade sjöar och vattendrag. Fler åtgärder krävs dock för att
minska utsläppen från landbaserade källor i Europa och internationell sjöfart.
Den nya luftvårdspolitiken och revideringen av takdirektivet inom EU är viktiga
insatser. Nationellt krävs åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan.
4. Giftfri miljö
Vissa miljögifter minskar i miljön. För många andra ämnen saknas kunskap om
deras effekter på människa och miljö. Ökad global konsumtion leder till allt större
kemikalie- och varuproduktion och ökar den diffusa spridningen av farliga ämnen.
Särskilt farliga ämnen har börjat begränsas inom EU. Intresset ökar för att frivilligt ersätta farliga ämnen inom många sektorer. Lagstiftning behöver i vissa fall
utvecklas för att få giftfria kretslopp.
5. Skyddande ozonskikt
Mycket tyder på att återväxten av ozonskiktet har påbörjats. Montrealprotokollet
som är det viktigaste styrmedlet är framgångsrikt. Utsläpp och halter av flertalet
ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska, men lustgas och utsläpp från
uttjänta produkter är negativt påverkande faktorer. Fortsatt internationellt arbete
samt nationellt omhändertagande av uttjänta produkter är viktigt.
6. Säker strålmiljö
Strålsäkerheten utvecklas positivt inom flera områden. Antalet fall av hudcancer
har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en
förändring av livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska, kommer antalet cancerfall att öka under
en period eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas.
7. Ingen övergödning
Belastningen av näringsämnen minskar. I vissa områden minskar övergödningssymtomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder
i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett
resultat men de behöver minska ytterligare och återhämtningstiden är lång.
Internationellt samarbete har stor betydelse.
JA: Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer
kunna nås.
NÄRA: Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller
kommer delvis att kunna nås.
NEJ: Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kun-
na nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.
NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig
riktning för utvecklingen i miljön.
NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.
OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning
av utvecklingen i miljön saknas.
14
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2016
MILJÖKVALITETSMÅL
Bedömningar av möjligheten att nå målet
8. Levande sjöar och
vattendrag
Flera laxbestånd ökar och kalkningen ger effekt. Fysisk påverkan, miljögifter,
övergödning och klimatförändringar är stora utmaningar. Vattenmyndigheternas
åtgärdsprogram behöver beslutas och Vattenverksamhetsutredningens förslag
genomföras. Det behövs mer skydd och restaurering av vattenmiljöer. Kulturmiljöer
behöver beaktas mer vid åtgärder vid vatten. Mer uppföljning av åtgärder behövs.
9. Grundvatten av god
kvalitet
Utökad och förbättrad övervakning krävs för att kunna hitta, prioritera och åtgärda
problem med grundvatten. Takten behöver öka i arbetet med att skydda grundvattenresurser. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och
jordbrukssektorn behöver förstärkas. Användningen av naturgrus måste minska.
10. Hav i balans samt
levande kust och skärgård
De stora utmaningarna i havsmiljön är övergödning, samt miljögifter och delvis
svaga fiskbestånd. Andra problem är marint skräp och främmande arter samt att
känsliga livs- och kulturmiljöer påverkas eller förstörs genom fysisk påverkan.
Åtgärdsprogrammet enligt havsmiljöförordningen är nu beslutat och kommer
bli betydelsefullt för att på sikt nå målet. Ändå återstår mycket arbete med att
utveckla och genomföra styrmedel både i Sverige och på EU-nivå.
11. Myllrande våtmarker
Våtmarker skadas och vegetationen förändras. Natur- och kulturvärden samt
ekosystemtjänster påverkas negativt. Negativa effekter av markavvattning,
vattenreglering, klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall kvarstår.
Bevarandeåtgärder som skydd, skötsel och restaurering sker i liten skala och
behöver öka, liksom hänsyn i mark- och vattenanvändning. Lagefterlevnad och
vissa styrmedel behöver förbättras.
12. Levande skogar
Nuvarande miljöarbete är inte tillräckligt för att nå samhällets uppsatta miljömål
för skogen. Kvaliteten på och omfattningen av åtgärder för att motverka habitatförlust och fragmentering behöver öka. För flera skogstyper är bevarandestatusen
otillräcklig och många skogslevande arter påverkas negativt. Arealen gammal
skog och skyddad skog ökar. Flera framåtsyftande åtgärder pågår.
13. Ett rikt odlingslandskap
Odlingslandskapet fortsätter att minska i omfattning och många arter och naturtyper har inte gynnsam bevarandestatus. Brist på betesdjur i många län och
igenväxande betesmarker blir en allt vanligare syn. Ett livskraftigt jordbruk i hela
landet är avgörande för att klara målet på lång sikt. Att landsbygdsprogrammet
blev försenat har enligt flera länsstyrelser medfört att miljöarbetet tappat fart.
14. Storslagen fjällmiljö
I främst södra fjällen är påverkan stor från fysisk exploatering, terrängkörning,
upphörd hävd och ett varmare klimat. Även en global temperaturökning inom
1,5–2 grader leder till att kalfjäll beskogas. Planering och nya styrmedel krävs för
att jämka olika markanspråk. Det krävs också åtgärder för att bevara strategiska
delar av kalfjället från beskogning och bevara hävdgynnade natur- och kulturmiljöer.
15. God bebyggd miljö
Utvecklingen mot en hållbar bebyggelsestruktur är den största utmaningen.
Många kommuner och städer har en allt större helhetssyn på stadsutvecklingen
och satsar på bilfria transporter som kollektivtrafik, cykel och gång. Byggnaders
miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv beaktas i allt större utsträckning.
16. Ett rikt växt- och djurliv
Arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande
arter fortsätter öka. Styrmedel saknas eller tillämpas inte. Det krävs större
hänsyn när resurser nyttjas och ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. En
anslagshöjning för 2016 innebär att takten i arbetet med skyddade områden och
åtgärder i vardagslandskapet kan öka. Sverige måste även påverka internationellt.
MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2016
15
