Rapport från seminariet ”Klimatpolitikens ekonomiska utmaningar”
21 september 2007 av Gröna kvinnan Vivianne Gunnarsson
Arrangörer: De tre ideella professionella yrkesföreningarna, Ekonomer, Ingenjörer och
läkare för Miljön i samarbete med Det Naturliga Steget.
Syftet med seminariet var att klargöra hur ekonomiska styrmedel kan utformas för att
underlätta en övergång till förnybar energi samt hur näringslivet och det övriga
samhället kan forma strategier för att möta nya prisrelationer.
Ett manifest undertecknades av många deltagare under seminariet: Manifesto for
Transition Towards a Fossil-Free Economy (se http//www.dnsy.se/efm)
Inledare var Thomas Hahn, nationalekonom, ekonomer för miljön, som talade under
rubriken - Global anpassning till stigande energipriser.
I dag råder enligt Hahn enighet bland ekonomer att de ekonomiska begreppen behöver
revideras bl.a. måste ekosystemtjänster prissättas och värderas på ett mer adekvat
sätt då dessa inte är fria resurser utan på olika sätt utnyttjar det totala globala
kapitalet. Olja är förstås en ändlig resurs men även grödor som t.ex. majs måste
prissättas efter sitt rätta värde där man tar hänsyn till jordförstöring, vattenåtgång
och förändrat klimat p.g.a. utbyte av olika grödor. Markförhållandena ändras av att
skogklädd mark byts ut mot gräsbevuxen mark då gräset tar upp solinstrålningen på ett
annat sätt än träden. De grundläggande begreppen måste omvärderas eftersom
ekonomisk tillväxt inte idag är hållbart. En omvärdering som måste göras är att se de
sociala och ekologiska systemen som grundläggande och det ekonomiska som ett
hjälpmedel och inte tvärtom som alltid varit fallet hittills. Enligt teorin om externa
kostnader ska CO2-skatter motsvara miljökostnaderna men miljökostnaderna är
omöjliga att beräkna på vetenskaplig grund. För många variabler påverkar samtidigt. Det
behövs ett systemtänkande. Hittills har vi levt i en reaktiv strategi där vi betraktat
ekonomisk tillväxt som det primära, nu måste vi börja hantera en proaktiv strategi med
det ekologiska systemet som grund. Hållbar utveckling kan gå hand i hand med
ekonomisk tillväxt bara om systemen är sunda.
Kevin Noone professor director IGBP (International Geosphere-Biosphere Programme)
Jordens tillstånd befinner sig nu långt utanför alla naturliga variationer, forskarna är
överens om det. De förändringar som pågår är inte endast förändringar av klimatet utan
berör över huvud taget människors livsbetingelser. Hela systemet måste beaktas. Det
medför att forskning från olika fält måste läggas samman till en helhetsbild. Detta är
en uppgift för IGBP – att tillhandahålla vetenskaplig information utifrån ett
systemtänkande. Det behövs också ett forum för att skapa nya konsumtionsmönster.
Där behövs partnerskap mellan näringsliv, forskning och politik som bygger på
förtroende.
Gunnar Lindstedt, journalist, Veckans affärer har skrivet en bok ”Olja” och gav ett
mycket inspirerande och intressant föredrag om hur det kommer att bli en oljekris
mycket snabbare än vi tänkt, troligen redan om 3-5 år. Oljebolagen har lagt ut
dimridåer och ekonomerna har hjälpt till genom att påstå att bara priset går upp ökar
marknaden. Vi måste snabbt gå över till att tänka biologisk effektivitet och inte
ekonomisk effektivitet. Kinapriserna – d.v.s. billig import tar inte hänsyn till
miljökostnader eller sociala kostnader. De måste givetvis med i kalkylen.
Alla tror att miljöbilar ska rädda miljön, Saab har i sin reklam myntat begreppet –
världens snabbaste vegetarianer och det är sant när man betänker att en tankning
etanol gjord på vete räcker för att föda en människa i ett år. Det är helt nödvändigt att
sikta på lågenergisamhället!
Carl-Henrik Robert från Det naturliga Steget talade om backcasting som metod, d.v.s.
att utnyttja en tydlig målflagga och utifrån denna planera åtgärderna för att komma dit.
Vi fick också veta hur olika större företag som använt metoden kommit vidare i sitt
miljötänkande. Det gäller att tänka nytt: Stenåldern försvann inte p.g.a. att det inte
fanns mer sten!
Thomas Sterner, professor vid Göteborgs Universitet talade om effektiva styrmedel
för att hejda klimatförändringen. Först måste ett radikalt mål sättas och EU:s mål, att
komma ned till 550 ppm CO2 i atmosfären är inte tillräckligt radikalt – den naturliga
nivån är ungefär 300 ppm. När målet inte är rätt satt blir de beräknade kostnaderna
också fel. Ekonomer har gått ut med att de skulle räcka med 1 % av BNP för att åtgärda
klimatproblematiken men Stern-rapporten säger 5-20%. Det är mycket svårt att
beräkna kostnaderna eftersom det är svårt att veta exakt var och vilka åtgärder som
behövs. Det viktiga är dock att det inte alls kommer att vara samma ekonomiska ram i
framtiden eftersom alla priser kommer att ändras. Detta har inte de rapporter som nu
kommit om kostnader tagit hänsyn till. Dagens mest effektiva styrmedel är
bensinskatten. Italien med små bilar hög skatt och dyr bensin blir därmed världens mest
miljövänliga land. Om alla länder haft samma nivå som Italien skulle vi ha ett betydligt
bättre utgångsläge. Sverige är här inte något föredöme beroende på att bilarna är stora
och att många bilar inte är privatägda. I dag är det inte politiskt möjligt att höja
drivmedelsskatterna till de nivåer som är nödvändiga.
Sedan berättade Deborah Cornland om BLICC, (Business Leaders Initiativ on Climate
Change, www.blicc.se). Detta är ett konsultföretag som stöds av EU-kommissionen för
hållbara. Företag som deltar är t.ex. SMHI, Wasakronan, Fortum Värme, Statoil m.fl.
Därefter talade Amanda Harworth-Wiklund om CDP (Carbon Disclosure Project
Scandinavia www.cdproject.net) som är finansiringsstödsprojekt för företag som
minskar koldioxidinnehållet i sin produktion. Finansiärer är bl.a. Folksam och KBP Asset
Management i Norge.
Birgitta Johansson-Hedberg, styrelseordförande i Umeå Universitet, Vinnova och
vägverket samt styrelseledamot i ett flertal styrelser, tidigare VD och Koncernchef för
Swedbank talade om hur ledarskap, mål och uppföljning kan samverka till att företag
kan anta miljöutmaningar. Hon drev igenom miljöcertifiering av Swedbank samt att
banken anslöt sig till Global Compact.
Dennis Pamlin är Global Policy Adviser på WWF och talade om handel med
utsläppsrätter.
Klimatfrågan är inte bara en miljöfråga utan också en rättvisefråga, kostnadsfråga och
en geografisk fråga. WWF är kritiska till dagens system med flexibla mekanismer.
Detta är ett sätt att hitta billigare sätt att minska utsläppen och detta har i sin tur
blivit lika med att utföra utsläppsminskningarna i fattiga länder. Vi i den rika världen
måste visa att vi kan minska våra utsläpp. Flex/mex är tilltrasslat som system och
administrativt krångligt. I dag är fokus för WWF hållbara lösningar med fokus på Kina
och Indien som är de snabbast växande ekonomierna i dag. Det är viktigt att globala
organisationer tar ledningen t.ex. ska inte i fortsättningen producentorganisationer som
Vattenfall och Fortum bestämma hur konsumtionen sker. Konsumenterna måste kunna få
oberoende analyser. Detta är t.ex. viktigt i byggsektorn om man vill bygga 0-energihus.
Då kan inte allkunskap om energi finnas i tillförselorganisationer därför att då hamnar
man i beslut som gör oss beroende av tillförd energi.
Olle Björk Miljödepartementet talade om globalt verkningsfulla styrmedel. Han ansåg
att det enda rimliga är att bygga vidare på Kyotoprotokollet och att fortsätta med
utsläppshandel som bygger på fastställda kvantitativa mål. Det skulle ta alltför lång tid
att hitta ett annat system och under tiden ökar utsläppen. Systemet finns och har
brister men går att utveckla. Inför Världsmötet i Bali kommer diskussionen att
fördjupas om att undvika avskogning och en mer långsiktig strategi från Världsbanken.
Därefter utbröt en paneldiskussion där riksdagsledamot Per Bolund gjorde mycket bra
ifrån sig. Han pekade på att det är viktigt att ha näringslivet med sig, att det är viktigt
med en vision och planering hur komma dit samt att genomföra programmet. Särskilt
viktigt är att inte åtgärder skapar nya miljöproblem då man försöker lösa ett gammalt.
Det är ingen bra relation i budgeten i dag mellan miljöfrågor och andra utgifter. 1 % av
budgeten går till miljön men 7% går till försvaret.
Anders Wijkman, kd och Europaparlamentariker pekade på att den gamla ekonomiska
modellen som är separerad från miljöfrågorna snarast måste utmönstras även av
företag. Sveriges ordförandeskap i EU 2009 kan vara en chans att göra något drastiskt.
Övriga deltagare i debatten var Carina Olsson S, ordförande i Jordbruksutskottet och
Claes Westerteg C riksdagsledamot. Den senare redovisade i korthet vad alliansen gjort
bl.a. Co2 skatter och miljöbilspremier.
Efter seminariet följde ett mingel med intressanta samtal och med kluriga visor av
Anders Linder.
En intressant dag som gav en tankeställare kring hur vi egentligen arbetar med
klimatfrågan. Det var helt klart en mängd män som pratade för män och ganska litet
praktik. I den mån praktik fanns var det några kvinnor som på olika sätt arbetade
praktiskt som tog till orda.
När nu bland lyssnarna fanns också många yrkesskickliga kvinnor med akademiska
utbildningar – varför är de så tysta?
Jag vet att frågan berör också dem och att de gärna skulle arbeta med frågan – då
måste de också visa på sätt att ta kommandot i debatten.
Vivianne Gunnarsson, civilekonom och fd Miljöborgarråd i Sthlms Stad.
