Rapport från föreläsningen den 25/9
Grupp 8 – Manovo-Gounda
Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi –
Kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingfrågor
Föreläsare:
Thomas Hahn
Föreläsarens presentation
Hahn jämförde i sin föreläsning miljöekonomi (gren av den neoklassiska ekonomin) och
ekologisk ekonomi. Det finns en del likheter mellan de två teorierna, varav de viktigaste,
enligt föreläsaren är tankarna om ”alternativkostnad” (värdet av alternativ användning av
naturresurser), hänsyn till ”extern kostnad” (kostnad för annan part än köpare och säljare) och
incitament (belönings- och bestraffningssystem). Desto fler är skillnaderna, framförallt
världsbilden där man inom miljöekonomin ser miljön som en del i det ekologiska-ekonomiska
kretsloppet, medan den ekologiska ekonomin ser det ekologiska systemet som absolut
förutsättning för ett socialt och ekonomiskt system. Andra skillnader är miljöekonomins brist
på tvärvetenskaplighet samt synen på hållbar utveckling.
Hahn lade stor vikt vid att förklara hur en övergång från dagens ekonomiska tänkande till
ekologisk ekonomi kan ske. Att ändra dagens BNP-fokusering mot fokusering på hållbar
utveckling är ett steg. Dessutom krävs betydande politiska reformer. Styrmedel måste
tydliggöras. Överenskommelse, tillit och kontroll behövs liksom starka sociala
incitament.”Det ska vara roligt och inspirerande att bete sig miljövänligt.” Ytterligare ett
bidrag till omsvängning är s k ”Back-casting metodik”, där en målbild skapas och att vi
därifrån formar åtgärdsplaner.
Gruppdiskussionen
Gruppen var den aktuella kvällen sammansatt av en ekonom, en lärare och en ingenjör tillika
egen företagare.
Ekonomen ville i sin frågeställning få fram hur långt ansvarstagandet inom den ekologiska
ekonomin ska läggas på företagen och hur prissättningen ska gå till.
Ingenjören frågade sig, om nu företagen lyckas prissätta på ett sätt där alla hänsyn tas till
produktens miljöpåverkan, om någon kund vill köpa varan och vem som i så fall ska ta hand
om pengarna som merkostnaden inbringar.
Läraren (och Erik) hade sammanställt frågor om dagens ekonomers syn på en omläggning till
en ekologisk ekonomi och grön BNP/NNP. Vad är den största bromsklossen, praktiskt
genomförande eller politisk ovilja? Måste marknadsekonomin ersättas av något annat?
Ingenjören (som hade missat att antalet frågor i gruppen var begränsat till två) hade lagt till ett
antal frågor om hur man kan styra om konsumtionssamhällets ökande omsättningshastighet
till ett mer hållbart köpbetéende. I presentationen hade Hahn, i sina teorier redan gett svar på
de frågorna.
Gruppen diskuterade kurslitteraturen och var införstådd med förklaringen av teorierna, men
saknade förslag till lösningar. Hur ska en övergång till ekologisk ekonomi gå till? Behöver vi
byta ekonomiskt system helt eller räcker det med att införa olika styrmedel?
Vi diskuterade även idéerna kring de sociala incitamenten. Hur får vi den enskilde individen
att ta sitt miljöansvar när man vet att inte alla gör det? Betydelsen av att det ska kännas fult att
inte agera för ett hållbarare leverne är viktig. Vi ifrågasatte dock ifall lösningen är att satsa på
kändisar. Vi trodde nog inte att det är den enda lösningen i alla fall. Visst, klimatfrågan kom i
ropet delvis tack vare Al Gore men de Hollywoodstjärnor som börjar engagera sig politiskt
tenderar att få mindre mediautrymme än tidigare. Kanske det är ännu viktigare att få
journalister intresserade av mer än sensationsvärdet i ”klimathotet”. Journalistiken behöver
kanske bli mer långsiktig och hållbar?
Seminariet
Här kommer ett urval av de frågor som ställdes under seminariet:
Grupp 8 – Fråga 1
Enligt ekologiska ekonomer så ska ekonomin interageras med naturen och hänsyn bör tas till
slitage, föroreningar, förbrukning etc av jordens resurser. Företag bör dessutom ta hänsyn till
hur de använder naturens resurser då de tillverkar och säljer sina varor och tjänster och sätter
ett pris. Hur är det tänkt att prissättningen av naturresurser och ekologiska tjänster ska gå till i
praktiken? Hur ska företagen prissätta sina varor?
Svar: I den mån det beaktas görs det genom skatter och subventioner. Nytta – skadlighet
Företag kan även frivilligt välja produktionsmetoder. Man får en bättre produkt som kan
säljas med miljöargument. Företagen får nöjda medarbetare, som vill stanna och utvecklas,
gott rykte samt stärkt varumärke.
Miljörapporter blir allt vanligare bland företag, vilket kan ge bättre villkor t ex vid lån av
pengar i bank.
Grupp 8 – Fråga 2 (Två frågor i en, mästerligt sammanslagna av Ola)
1. Kan vi idag gå mot en hållbar utveckling genom att utnyttja styrmedel som skatteväxling,
utsläppsavgifter, grön BNP / NNP etc, men ändå hålla oss inom marknadsekonomins system
eller måste det ekonomiska systemet göras om i grunden?
2. Under en lång tid har det forskats kring ekologisk ekonomi och att vi ska betala priset för
det slitage som vår produktframställning åsamkar jorden. Hur ser ledande ekonomer idag på
en omläggning till en ekologisk ekonomi och användningen av grön BNP/NNP? Vilken är
den största bromsklossen för en sådan reform, svårigheten att omsätta den i praktiken eller en
politisk ovilja att genomföra den?
Svar: Mått på välfärd är bra för kognitiva instrument. ”Vi vill inte vara loosers.”
Mätbarhet är bra för självkänslan och vi behöver en indikator för att styra mot framgång.
BNP är ingen bra indikator. Välfärden är inte bättre än för 40 år sedan, trots att BNP:n är
mycket högre idag.
Dagens priser representerar inte resursutnyttjandet. Vi har för låga världsmarknadspriser. Det
behövs mer styrande åtgärder för att ändra på detta. Både kapitalismen och välfärden kan
räddas med rätt styrmedel, med hårda regelverk. Vi kan alltså röra oss mot en ekologisk
ekonomi men samtidigt hålla oss inom ramen för marknadsekonomi om vi vågar införa
striktare regelverk och styra den ”fria handeln” mer.
Allmänna frågor
I både miljöekonomi och ekologisk ekonomi talas om tillväxt som en förutsättning. Du sade
att så länge vi gör bra saker är tillväxt OK? Men hur kan tillväxt ses som en förutsättning, när
vi vet att jordens resurser är ändliga?
Svar: Tillväxten måste ske på naturens villkor. Tillväxt mätt med dagens BNP kan fortskrida
även om vi t ex får ont om vattenresurser. Då ökar handeln med vatten, vilket kan ge en
uppgång i BNP. Det är ett av de skäl till att BNP är ett dåligt mått på välfärd. Självklart finns
det dock en gräns för hur länge tillväxten kan fortgå men det är en fråga som det är svårt att
sia om.
Har teorierna bakom den ekologiska ekonomin påverkat miljöekonomin? Finns det en
uppdelning mellan svenska universitet när det gäller miljöekonomi / ekologisk ekonomi?
Miljöekonomin inspireras till stor del av den ekologiska ekonomin, t ex så håller
optimalitetstänkandet på att försvinna. Man ser ekologin mer som en förutsättning för
ekonomin. I Sverige är det allt fler nationalekonomer som tar till sig den ekologiska
ekonomin.
Vi har inte berört alternativa ekonomiska lösningar såsom räntefri ekonomi mm. Vad har du
för inställning till detta?
Svar: Jag är mot principen att alltid placera kapitalet där det växer snabbast, men ser inga och
tror inte att det finns några alternativ till marknadsekonomin.
Den som lånar ut pengar till att göra det möjligt för ett företag etableras, vill också ha någon
del av den vinst företaget får, t ex i form av ränta.
Finns det ekologiska microkrediter?
Svar: De flesta microlån ges till kvinnor på landsbygden ofta till odling av något slag.
Anledningen till att det är kvinnor som får lån är att de betraktas som pålitliga när det gäller
återbetalning. Det finns ingen motsättning i att kräva ekologisk placering av microlån, men
speciellt viktigt är det att våra banker tänker i de banorna.
Hahn uppskattar Percy Barneviks initiativ till microkrediter i bl a Indien.
Slutfråga: Vilken är den viktigaste utmaningen mänskligheten står inför idag?
Svar: Att vi ekonomer är med på båten är mycket viktigt för utvecklingen. Hopp finns:
Civilekonomerna har bjudit in Hahn till nästa syrelsemöte.
Ledarskap är mycket viktigt. Alla måste ta på sig den rollen i form av medborgarråd etc.
Man ska inte se sig som ett offer. Se ej alternativen som inskränkningar.
Se möjligheter och utveckling!
