Diskussion kring Thomas Hahns föreläsning av grupp 4
Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi – kompletterande
perspektiv på miljö och utvecklingsfrågor.
Litteraturen
Markus Larssons artikel, Miljöekonomi – ekonomiska verktyg i miljöns tjänst, åskådliggör en
rad olika intressanta aspekter av nationalekonomins förhållande gentemot miljön. I synnerhet
är diskussionen om BNP (bruttonationalprodukten) per capita intressant eftersom den
åskådliggör och förklarar att BNP inte är ett mått på välfärd vilket annars lätt kan uppfattas
vara fallet om uttalanden från media och politiker används som utgångspunkt. Istället är BNP
ett aktivitetsmått som mäter produktion och konsumtion. Ett högt BNP-värde är således
endast ett mått på välfärd om konsumtionen och produktionen är önskvärd. Problemet med att
använda BNP som välfärdsmått är att det inte tar hänsyn till hur och varför produktionen och
konsumtionen uppstått. Vidare hävdar författaren att ekonomisk tillväxt kan vara bra för
miljön men att det beror på hur den har uppstått. Således är inte tillväxt per automatik
lösningen på dagens miljöproblem. Att istället för BNP använda Index of Sustainable
Economic Wellfare (ISEW) som mått på välfärd framstår som betydligt lämpligare. Dock är
det svårare att tillämpa detta eftersom det inte utgår från rent ekonomiska värden. Även
WWF:s Living Planet Index är intressant eftersom det tillsammans med ISEW och BNPkurvorna visar att naturresursförbrukningen har stigit i takt med ökade inkomster. Det visar
vilka problem världen står inför när alltfler vill få det allt bättre. Målet om hållbar utvecklig
framstår som avlägset i ljuset av detta.
Det finns naturligtvis en hel del möjligheter till att uppnå en hållbar. Utsläppsrätter och en
grön skatteväxling är två exempel som författaren tar upp. Det finns fördelar liksom nackdelar
med båda dessa instrument. Utsläppsrätter är bra eftersom de i teorin håller utsläppen på en
bestämd nivå, m.a.o. kan man utgå från hur mycket naturen tål och utefter detta endast tillåta
det antal utsläppsrätter som inte medför att nivån överskrids. Å andra sidan är risken att
systemet är svårt att hantera. Skatter på miljöförstörelse är desto enklare men de medför inget
absolut tak på utsläpp. Artikels behandlar även gratisåkare och fångarnas dilemma och visar
hur viktigt det är att det skapas ett system som inte tolererar gratisåkare och ger incitament till
att varje handling skall sträva efter att nå de det för jorden och därmed dess befolknings bästa
resultat. Detta i synnerhet eftersom många av jordens gemensamma tillgångar nu utnyttjas i
en sådan grad att ett själviskt utnyttjande kan få drastiska konsekvenser för dagens och
morgondagens generationer.
Diskussion inför föreläsningen
Under vår egen diskussionen inför föreläsningen med Thomas Hahn diskuterade vi den
hänvisade artikeln som fanns i kompendiet. Artikel som behandlade ekonomiska styrmedel
ledde oss in på diskussionen kring just möjligheterna med ekonomiska styrmedel när en
hållbar utveckling vill främjas. Det är intressant hur det skulle vara möjligt att i stor skala
påverka hur stor hänsyn som tas till miljön. Det är så många engagerade människor som
förändrar flera delar av sin vardag för att ta sitt ansvar samtidigt som de många företagen har
ekonomiska mål som enda målsättning och inte förändrar sin verksamhet av miljöskäl. Det är
en enormt viktig och stor grupp att påverka i rätt riktning då det skulle få stora positiva
konsekvenser av ett förändrat beteende. Vid vår diskussion funderade vi över vilka de bästa
ekonomiska styrmedlen vore men vi tror att detta inte vore det svåraste att arbeta fram utan
det svåraste är att få enighet mellan olika parter som blir involverade. Om endast ett land inför
dessa restriktioner kommer något annat land inbjuda företagen med lägre miljökrav vilket
betyder att flera om inte alla länder måste hålla samma policy i miljöfrågan för att de
ekonomiska styrmedlen ska ge kraftfull effekt. Vi fokuserade mer på ekonomiska styrmedel
under vår diskussion än vad Thomas Hahns föreläsning kom att göra då vi utgick ifrån
litteraturen, men något mer som vi kom att fundera över var modellernas användbarhet.
Förenklade modeller ger lättare förståelse men hur väl de egentligen visar verkligheten är inte
lika lätt att veta.
Föreläsningen
Föreläsningen kom främst att handla om de idag dominerande nationalekonomiska
disciplinerna inom miljöekonomi, nämligen neoklassisk miljöekonomi och ekologisk
ekonomi och dessa båda discipliners syn på ’hållbar utveckling’. Många har idag en
desillusionerad bild av nationalekonomi som ett ämne som prioriterar de ekonomiska värdena
högre än andra värden och har BNP som främsta mått på välfärd. Denna bild är emellertid
felaktig då det är individers nytta/välfärd som sätts i det främsta rummet. ’Samhällets välfärd’
är sedermera alla individers samlade nyttor (nyttofunktioner). Välfärd inbegriper många
värden som ofta inte är särskilt lätta att mäta (t ex frihet, kärlek, fritid, miljö). Det är alltså så
mycket mer än bara ’ekonomisk tillväxt’ som står som symbol för välfärd. Det är dock lätt att
förstå att denna bild ändå har skapats. Något som nämligen är lätt att mäta är konsumtion och
samhällsnormen idag likställer ökad konsumtion med ökad nytta och välfärd. Denna idag
rådande samhällsstruktur är ett hot mot hållbar utveckling. Vi måste enligt Thomas Hahn se
över ”våra värden” i livet, vad vi värderar och omvärdera våra materialistiska strävanden. Vi
måste ändra vårat idag rådande konsumtionsmönster.
Vi bör också tänka på att en ekonomisk tillväxt inte alltid behöver ekonomisk. Den kan till
och med minska välfärden. Nyttan av ytterligare en BNP ökning vid en redan hög BNP nivå
är avtagande. Det kostar mer än det smakar till slut. Olycks-pådrag vid storm, trafikolyckor
och andra tråkiga händelser bidrar också till en BNP-ökning.
Så en ekonomisk tillväxt kan alltså inte gå hand i hand med en hållbar utveckling? Jo, enligt
Thomas Hahn är det möjligt. Det krävs en ”stark stat”, dvs ett klokt regelvärk som återfinns
på alla nivåer såväl kommunalt som globalt och som styr så att den ekonomiska tillväxten
gynnar verksamheter och teknologier som främjar en hållbar utveckling.
Vidare så belystes på föreläsningen tre viktiga nationalekonomiska principer som man som
nationalekonom alltid skall beakta nämligen; 1) alternativkostnad - att alltid räkna in värdet
av en alternativ användning, 2) extern kostnad - kostnaden vid transaktion mellan köpare och
säljare som drabbar tredje man, t ex utsläpp, 3) incitament - (t ex belöningssystem, spelregler)
dessa är viktiga att generera för att skapa ett hållbart samhällssystem.
Slutdiskussionen
Slutdiskussionen handlade bl.a. om hur olika styrmedel kunde användas. Thomas Hahn ansåg
att olika styrmedel var bra för olika situationer. Subventioner var dock av ondo. Punktskatter
var en bra metod men riskerar att träffa fel. En metod för att skydda miljön var att sänka
skatterna på mänsklig arbetskraft och samtidigt höja skatterna för att förorena och använda
jordens resurser. På så vis blir det dyrare att förorena och billigare att arbeta vilket är bra för
miljön eftersom arbete inte förorenar i samma utsträckning som resursintensiv produktion.
Thomas Hahn ansåg att det är viktigt att stötta människor som arbetar för en bättre miljö.
