Samhällsekonomisk
analys i miljömålsarbetet
Rus-seminarium 18/9 2013
Länsstyrelsen Stockholm
Stefan Jendteg
Länsstyrelsen Skåne
RUS
Styrmedel för att nå miljökvalitetsmål - En kartläggning
(Naturvårdverket, 2012)
- För bara två miljömål, Skyddande Ozonskikt och Säker strålmiljö,
bedöms befintliga och planerade styrmedel tillräckliga
- Bristande tillämpning av styrmedlen gäller för mer än hälften av målen
- För vissa administrativa styrmedel finns betydande genomförandeunderskott:
Lagar och regleringar följs inte
- På många områden har befintliga ekonomiska styrmedel inte tillräcklig effekt
- För 1/3 av miljömålen har Sverige inte möjlighet att själv fatta beslut
- Utvärderingar och analyser saknas för många styrmedel för att se vilka som
behöver utvecklas, kompletteras eller ersättas
Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050
(Naturvårdsverket, december 2012)
Enligt regeringsuppdrag skulle Naturvårdsverket i sitt underlag:
Redovisa utsläppsbanor inom olika sektorer fram till 2050
Föreslå förändringar i styrmedel eller ytterligare styrmedel för att visionen
för 2050 ska uppnås så kostnadseffektivt som möjligt
Redovisa den beräknade effekten av ytterligare styrmedel i form av reviderade
utsläppsbanor fram till 2050
Resultat:
- Brett spektrum av styrmedel för den politiska beslutsprocessen, sektorsövergripande styrmedel samt sektorsspecifika styrmedel identifierade
- Styrmedlens kostnadseffektivitet inte analyserade!
- Ingen analys av vilka utsläppsminskningar dessa styrmedel kan åstadkomma
- Vidare utredningar av styrmedel och styrmedelsförändringar föreslås
Praktikfall (10 min, 2&2):
Du är ekonom vid Stadsledningsförvaltningen
i Göteborg och har fått i uppdrag att analysera
stadens miljökapital (miljövärden) och miljöskuld
Vad menas med de här begreppen och hur kan de beräknas?
Berörda miljömål:
Frisk luft, Bara naturlig försurning,
Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet
Miljökapital & Miljöskuld
Utgångspunkt för en samhällsekonomisk analys är
ofta en analys av nuläge/problem/frånvaro av åtgärder
(0-alternativet: Att inte göra nånting)
Vad kostar det att inte nå miljömålen?
Exempel:
Kadmium i marken
Findusutsläpp i Vegeån
Buller/Partikelutsläpp i trafiken
Sanering av industrimark
Mälaren
Pris på miljön/ekologiskt fotavtryck?
Miljökapitalet är ett sätt att uppmärksamma att
naturresurserna även har ett ekonomiskt värde som kan
förbättras/försämras för kommande generationer
Miljöskulden är ett verktyg för att nå en mer
hållbar utveckling genom att man ser till att
avsätta resurser för att åtgärda föroreningar etc
Incitament att förebygga försämringar av
miljökapital respektive ökad miljöskuld?
”Gröna räkenskaper” för samhället, kommuner, företag?
Miljökapital
Ett beräknat monetärt värde på befintliga
naturresurser och deras avkastning/tjänster
Grundvatten (värdet av Mälarens dricksvattensystem: 2 mdr kr/år)
Biologisk mångfald: Djur- och växtbestånd
(TEEB, global studie: Vad förlust av biomångfald kostar
jämfört med kostnader för att bevara biomångfald)
Mark (skånsk åkermark klass 9: 206 000 kr/ha)
Ekosystemtjänster (rekreation: 220 kr/besök i skog och mark)
Naturligt miljökapital i Översiktplaner,
värdet av befintliga naturresurser
Grundvattentäkter
Biologisk mångfald, värdet av befintliga djur & växter
Bebyggd och odlad mark
Rekreationsmöjligheter
VA-nät
Miljöskulder i översiktsplaner
Resurser för att åtgärda skada samt resurser för återkommande
insatser om problemkällan inte kan åtgärdas helt
Förorenad mark, miljöfarligt avfall, avfallsdeponier, sanering
Klimat- och luftpåverkan via utsläpp (1,50 kr/kg CO2, ASEK)
Humusförlust i åkrar via intensivt jordbruk, återställande
Kadmiumhalt i åkrar (samhällskostnad benbrott pga kadmium i mat)
Övergödda vatten/hav/skogar, återställande
Fosfor- och kväveutsläpp (1 023 kr/kg resp 74 kr/kg, NV)
Försurad skogsmark, återställande (63 kr/kg SO2-ekv, ASEK)
Buller (samhällskostnader för buller i Skåne: 1,3 mdkr/år)
Partiklar från trafik (92–207 mkr/år i Sthlm; 12 187 kr/kg)
Men hur beräkna det som inte kan återställas?
Findus utsläpp i Vegeån augusti 2012
Förlorad ål: 493 000
Förlorad fisk: 91 000
Fosforutsläpp: 210 000
Minskad rekreation: 633 000
1 427 000 kr
Findus byggt nytt reningsverk 2013 för 13 mkr!
Kostnad för en miljöförorening: Kadmium i åkermarken
Samhällskostnad för benbrott pga kadmium i mat:
Vård, omsorg, sämre livskvalitet, dödsfall
∑4,2 miljarder kr/år
Källa: Samhällsekonomisk kostnad för frakturer orsakade
av kadmiumintag via maten. Kemikalieinspektionen 2012
Bästa möjliga resursanvändning?
Miljömål i politiska målprogram
Måluppfyllelse måste kunna mätas
Måluppfyllelse (nytta) ↔ kostnader för resursinsatser
Analys:
∑
?
Allt bör|kan|ska inte mätas i pengar!
Praktikfall (10 min, 2&2):
Som ekonom vid Länsstyrelsen Västerbotten har
du fått uppdraget att beräkna samhällsekonomisk
och miljömässig nytta av ökat kollektivtrafikresande
för att nå länets miljökvalitetsmål
Vilka uppgifter behöver du för att kunna
genomföra en sådan analys?
Berörda miljömål: Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft, Bara naturlig försurning
Ökad andel kollektivresande
via förbättrad kollektivtrafik
Förväntade miljöeffekter: Minskade utsläpp, partiklar, buller, vägslitage
Förväntade sociala/hälsoeffekter: Bättre hälsa, säkerhet och trygghet
Förväntade ekonomiska effekter: Minskade restider,
reskostnader, vårdkostnader, miljökostnader
Indikatorer: Resestatistik, trafikräkning, luftkvalitets- och bullermätningar,
vårdstatistik, resenärers värderingar och upplevelser
Resursinsatser och finansiering: Inom befintlig verksamhet
(Operatörer, Landsting/Region, Privata aktörer, Kommuner, Trafikverket)
Mäta miljö- och sociala/hälsokonsekvenser i pengar?
Kadmium i åkermarken: Hälsoeffekter
Utsläpp/partiklar/buller av trafik: Hälsoeffekter
Findus utsläpp i Vegeån: Rekreationsvärden
Restaurerade våtmarker och vattendrag: EST
Kostnadseffektiva åtgärder
1. Åtgärder som till givna
kostnader ger störst miljönytta
2. Åtgärder som till lägsta
kostnader når önskad miljönytta
3. Åtgärder som ger mesta möjliga
miljönytta till lägsta möjliga kostnader
Trestegsprocessen
1. Identifiera kostnader och miljönytta för åtgärden
2. Kvantifiera kostnader och miljönytta för åtgärden
3. Värdera kostnader mot miljönytta för åtgärden
Relevanta och mätbara indikatorer krävs!
Att beakta i analysen
Fördelningseffekter
Värdetransfereringar
Osäkerheter i värderingar mm
Tidsperspektiv
Känslighetsanalys
Samhällsekonomisk konsekvensanalys
av nya cykelvägar
Förväntad kostnad Förväntad nytta
Investeringar, drift, underhåll
Minskad restid & reskostnad
Bättre hälsa, lägre vårdkostnad
Ökad trafiksäkerhet
Mindre utsläpp, buller, slitage
2,9
Totalt per år, miljoner kr
2,9
4,9
2,5
0,2
1,0
8,6
Ekosystemtjänster (EST)
Definition enligt The Economics of Ecosystems and Biodiversity
(TEEB):
”Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors
välbefinnande”
Millenium Ecosystem Assessments indelning:
Försörjande/Producerande
Reglerande
Stödjande
Kulturella
Varför värdera EST ekonomiskt?
Varför värdera ekosystemtjänster ekonomiskt?
Många EST är kollektiva nyttigheter och undervärderas då deras fulla
värden inte går att realisera på en marknad eller inte är kända
Många ekosystem förvaltas med syftet att maximera
EST som kan säljas på en marknad, t ex mat eller virke
>>> viktiga EST som pollinering, vattenrening och upprätthållande av livsmiljöer för biomångfald har minskat eller förlorats
Att ekonomiskt värdera EST synliggör de värden
som ekosystemen och EST genererar för samhället
Samhällsekonomisk analys av att anlägga våtmark: Värdera EST
Ofta kollektiva nyttigheter; vissa privata tjänster med marknadsvärde (fisk, torv)
Anläggnings- och underhållskostnader
Direkta tjänster: Fisk, torv, rekreation (resekostnadsmetoden, WTP), ökad
biomångfald ger ornitologiska/botaniska upplevelser
Indirekta: Översvämningsskydd, upprätthålla grund- och ytvattnets kvantitet &
kvalitet, minskad närsaltsbelastning på vattensystemet, ökar avdunstning, absorberar
värme, kväve- & fosforfälla (minskar läckage av näringsämnen till havet), fälla för
tungmetaller & bekämpningsmedel
Beräkna ersättningskostnader som mått på den ekonomiska betydelsen, t ex
kväverening via reningsverk
Källor:
Våtmarksprojekt Vombs ängar, kostnads- och nyttoberäkning. Jordbruksverket, 2000.
Våtmarker – En underskattad ekonomisk resurs? Ekonomisk Debatt nr 1, 1996.
Värdering av ekosystemtjänster. Enveco Miljöekonomi, 2010.
Monetär värdering av biologisk mångfald - Metoder och erfarenheter. KI:s miljöekonomienhet, 2007.
Cost-Benefit Analysis of Wetland Alternatives on Vege River, Sweden. LTH/Lunds universitet, 2008.
Fler EST-källor
Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen.
Stockholms läns landsting, Beijerinstitutet,
Stockholm Resilience Centre & KTH, 2013
Miljödepartementets EST-utredning, klar 30/9
Socio-economic importance of ecosystem services in the Nordic
Countries.
The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB),
gjord för Nordiska Rådet 2012
RUS seminarium om ekosystemtjänster 12 november
Monetär värdering av biologisk mångfald - En sammanställning av
metoder och erfarenheter. Konjunkturinstitutets miljöekonomiska
enhet, 2007
Fler samhällsekonomiska analyser av
biogas:
Biogas production from manure. Working Paper. AgriFood Economics Centre,
2012.
Samhällsekonomiska värden av olika miljöeffekter vid ökat utnyttjande av
biogas. Underlagsrapport till utredningen Förslag till sektorsövergripande
biogasstrategi, Rapport ER 2010:14. Energimyndigheten.
Biogas, tillväxt och sysselsättning – Effekter av färdplanen på produktion och
från användning. WSP/Region Skåne, 2012.
Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn. ASEK
5, kapitel 11-12: Växthusgaser, luftföroreningar; kostnader &
emissionsfaktorer. Trafikverket, 2012.
Baltic Stern: Att rädda Östersjön ger välfärdsvinst
Internationellt forskarnätverk redovisar samhällsekonomisk analys
Medborgarna i 9 omgivande länder är beredda att betala
cirka 35 mdkr/år för att minska övergödningen i Östersjön
Med nio olika åtgärder kan målet nås till en kostnad av 21-26 mdkr/år
Välfärdsvinst för alla Östersjöbor 9-14 mdkr/år
Källa: The Baltic Sea Our Common Treasure - Economics of Saving the Sea, 2013.
www.stockholmresilience.org/balticstern , www.havochvatten.se/balticstern
Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2013
– EFFEKTIVA STYRMEDEL FÖR ATT NÅ MILJÖMÅLEN
Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2013: Effektiva styrmedel för att nå
miljömålen
Tid & Plats: 14/11, Spårvägshallarna, Birger Jarlsgatan 57, Stockholm
Inledning: Mattias Johansson, stabschef, Miljödepartementet
Panel: Hur kan samhällsekonomiska analyser bidra till utvärderingen av miljömålen?
Ficre Zehaie Naturvårdsverket, Åsa Löfgren Göteborgs Universitet
Eva Samakovlis Konjunkturinstitutet, Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen
5 exempel på samhällsekonomiska analyser:
Styrmedel för energieffektivisering, Anna Mansikkasalo, Konjunkturinstitutet
Ekonomiska aspekter på biotopskyddet, Knut Per Hasund, Jordbruksverket
Är trängselskatten ett effektivt styrmedel? Jonas Eliasson, KTH
Utvärdering av deponiskatten, Jessica Alvsilver, Naturvårdsverket
Kemikalieskatt på konsumentvaror, Jenny von Bahr, Kemikalieinspektionen
Kontakt: [email protected]
Naturvårdsverkets databas nu tillgänglig för alla!
Kartläggning av alla samhällsekonomiska analyser som
genomförts av miljömålsmyndigheterna sedan 2008
Excelfil med rapportnamn, analystyp, miljömål, länkar mm
www.naturvårdsverket.se/samhallsekonomi
