Abstract: Varelser ur en annan värld Bo Eriksson [email protected] Varelser ur en annan värld – monster och det monstruösa under medeltiden Monster har funnits i alla tider och i alla stora civilisationer – de utgör en del av vår världshistoria. Monstrens utseende har dock varierat beroende på kultur och natur. De har antagit de skepnader som världens olika klimatzoner, fauna och flora tillåtit. Den här studien lyfter särskilt fram Europa och monster på medeltiden. Hur såg man allmänt på monster och det monstruösa under medeltiden? Det som förenar monster över tid är flera saker. En är att de väcker människans fruktan till liv. Varelser som skrämmer benämner vi för monster och monstruösa oberoende om de är verkliga, exempelvis stora hajar, krokodiler och blodsugande fladdermöss, eller fiktiva, exempelvis drakar, zombies och vampyrer. En annan aspekt på monster och det monstruösa är att det vilar något lockande över dem. Trots skrämda av skräckfilmen tjuvtittar vi alltid fram bakom soffan. Jag vill visa hur denna dubbelhet i vårt förhållande till monster kom fram under medeltiden; hur rädsla och nyfikenhet (begär) präglade sättet att skriva och åskådliggöra monster och det monstruösa. Jag ämnar dessutom jämföra två skriftkulturer: en profan och en sakral (kyrklig). Detta därför att jag vill visa att det fanns skilda traditioner i hur monster skildrades och behandlades av dåtidens intellektuella. Tre viktiga frågeställningar lyder: Varför existerade det skilda traditioner och sätt att skildra och behandla monster? Vilken/vilka betydelser hade monster och det monstruösa i världslig och teologisk litteratur i Sverige 1100–1500? Och till sist, varför behövdes monster; vilken funktion hade de? På medeltiden betraktades monster som omen, järtecken; de ansågs vara sända från Gud för att meddela människorna något. Latinets ”monstrum” betydde järtecken, förebud. Ordet härrör från verbet ”monere”, att varna” och ”monstrare”, att visa; men det monstruösa döljer sig även bakom latinska termer som ”ostentum”, ”portentum” och ”prodigium”. Idag ser vi annorlunda på monster. Med monster menar vi en räcka av olika traditioner, betydelser och funktioner. Den internationella forskningen om monster är stor, både om monster i historien och i populärkulturen och på film, och från den hämtar jag mycket av inspiration till min forskning om den monstruösa medeltiden. Genom att gå igenom bland andra riddarromaner, helgonskildringar och bestiarier (medeltida allegoriska djurböcker) går det att hitta olika slags monster och skilda traditioner i hur det monstruösa behandlades på medeltiden. Det kan handla om berättelser, metaforer, bilder och lärda utläggningar; allt som skildrar direkt, nämner eller bara anspelar på monster är av intresse. Eftersom det inte Abstract: Varelser ur en annan värld Bo Eriksson [email protected] finns någon given källserie eller genre som behandlar monster görs nedslag i olika källor. Undersökningen kommer särskilt att ta fasta på zoologiska monster och odjur, deformerade varelser och hybrider, exotiska ”människoraser” (”hundhuvuden”, ”enfotingar” och liknande) samt metamorfos som sågs som en farlig och skrämmande förvandling. Jag tänker inte ta upp djävlar och demoner eftersom dessa utgjorde en självklar del i kristendomens kärna, som var och är dualistisk till sin natur: Gud och djävul, gott och ont. Jag tänker inte heller behandla häxor, eftersom de för svenskt vidkommande dyker upp först på 1500- och 1600-talen. Den nya kunskap som härmed kommer fram om monstrens funktion och innebörd i medeltidens Sverige är betydelsefull ur flera aspekter. För det första fördjupar studien vår kunskap om hur monstruös avvikelse hjälpte till att skapa normer i det förmoderna samhället, och vice versa. Genom att provocera, överträda gränser, och utmana det normerande till exempel i fråga om moral, sexualitet och maktförhållande, bidrog monstren till att klargöra vad som var norm respektive icke-norm. För det andra, genom att betrakta monster som queer tillför jag en ny teoretisk dimension till den forskning som har bedrivits om monster. För det tredje introducerar jag ett relativt okänt ämne på svensk botten. För det fjärde kan den nya kunskap jag får fram användas av andra än historiker intresserade av förmodern tid (medeltid), den kan med fördel utnyttjas för att studera monstrens roll och funktion i dagens populärkultur. Inte minst när det gäller hur dataspelsvärldar konstrueras och befolkas med avvikande varelser, och hur medeltidens monster lever och frodas i fantasy. Otherworldly Beasts – Monsters and the monstrous in medieval profane and sacred literacy The overriding purpose for my project is to give a contribution to more knowledge about the roles deviation and offenses against norms played in pre-modern times with special regard to monsters as trespassers in the Middle Ages. More specifically, it aims to study how monsters and the monstrous was constructed, described and interpreted in profane (secular) and sacred script culture. How come it existed conflicting traditions and practices writing about monster in the Middle Ages? What special meaning did monster and the monstrous have in secular and theological literature in Sweden 1100–1500? What was the monster’s purpose? I study zoological monsters and beasts, deformed creatures, hybrids and exotic races (dogheaded men and alike) in many different Swedish sources (in Swedish and Latin). I focus on how the monster challenged and provoked norms by paying attention to three spheres of interest: nature-unnatural, human-non-human and man-woman (sex and gender). My method is to search for any mention of monsters and the monstrous and then examine the context. However, to study monstrous deviances ad up to notice the monster’s constitution, its conceptual and visual anatomy (picture in books and colourful descriptions), metaphors and Abstract: Varelser ur en annan värld Bo Eriksson [email protected] symbols. When it comes to monsters and the monstrous in Sweden there are yet much to uncover; the picture is blank. I want to introduce monster-research as a new subject not only for the medievalists but also for all researchers interested in deviation in pre-modern times. Referenser (i urval) Asma, Stephen T., On monsters: An unnatural history of our worst fears (2009) Beresford, Mathew, From demons to Dracula: the creation of the modern vampire myth (2008) Bildhauer & Mills, The monstrous middle ages (2003) Bovey, Alixe, Monsters and Grotesques in Medieval Manuscripts (2002) Bynum, Caroline Walker, Metamorphosis and identity (2001) Cohen, Jeffrey Jerome, Of giants: sex, monsters and the Middle ages (1999) Cohen, Jeffrey Jerome (ed.), Monster Theory. Reading Culture (1996) Creed, Barbara, The monstrous feminine: Film, feminism, psychoanalysis (1993) Derrida, Jacques, The beast & the sovereign, Michel Lisse, Marie-Louise Mallet & Ginette Michaud (eds.) (2009) Eriksson, Bo, Bestiarium: en medeltida djurbok (2009) Eriksson, Bo, ”Monster i förvandling”, Historisk tidskrift (2010:2) Eriksson, Bo, Tusen år av fantasy: Resan till Mordor (2007) Eriksson, Jonnie, Monstret & människan. Paré, Deleuze och teratologiska traditioner i fransk filosofi, från renässanshumanism till posthumanism (2010) Friedman, John Block, The monstrous races in medieval art and thought (1981) Hanafi, Zakiya, The monster in the machine : magic, medicine, and the marvelous in the time of the scientific revolution (2002) Hassig, Debra, Medieval bestiaries: text, image, ideology (1995) Kappler, Claude, Monstres, demons, et merveilles à fin du moyen âge (1995) Larsson, Inger, Pragmatic literacy and the medieval use of the vernacular: The swedish example (2009) Loughlin, Gerard (ed.), Queer theology : rethinking the western body (2007) Müller, Ulrich und Wunderlich, Werner (Hrgs.), Dämonen, Monster, Fabelwesen (1999) Schmitt, Jean-Claude, Ghosts in the middle ages: The living and the dead in medieval society (1998) Abstract: Varelser ur en annan värld Bo Eriksson [email protected] Søndergaard & Hansen, Monsters, marvels and miracles: Imaginary journeys and landscapes in the middle ages (2005) Thompson, Garland, Extraordinary bodies: Figuring physocal disability in American culture and literature (1997) Warner, Warner, Fantastic metamorphoses, other worlds: ways of telling the self (2002) Williams, David, Deformed discourse: The function of the monster in mediaeval thought and literature (1996)