Barn- och utbildningsförvaltningen FRITIDSPEDAGOGENS YRKESROLL av Lars Thorstensson Utvecklingsarbete 2003 SAMMANFATTNING Detta arbete har genomförts inom ramen för den utvecklingstjänst på halvtid som jag haft förmånen att inneha sedan höstterminen 2001. De intervjuer av 26 fritidspedagoger som jag genomfört, fortbildning, litteraturstudier och mina egna erfarenheter som fritidspedagog har givit mig underlag till de utvecklingsområden som presenteras i detta dokument. Min främsta slutsats av intervjuerna är att fritidspedagogerna i Värnamo är positiva till sitt yrke. De anser att jobbet som fritidspedagog är omväxlande, intressant och att kontakten med barn/ elever är mycket givande. Dessutom känner de att de har stor frihet att utforma sitt arbete. Fritidspedagogerna tycker att samarbetet med övriga personalkategorier i stort fungerar bra. Det har dock tagit lång tid att få samarbetet att nå dit man är i dag. Fritidspedagogerna vill fortsätta det påbörjade arbetet och utveckla samarbetet ytterligare. I intervjuerna pekar också fritidspedagogerna på ett antal saker som de tycker bör förbättras. De viktigaste är att lönerna höjs och att arbetsbelastningen minskas (man anser att man har för stora barngrupper, för många olika arbetsuppgifter och svårt att få tid till planering etc). Dessutom framförs önskemål om fler och mer regelbundna pedagogiska samtal med skolledningen. I kapitlet utvecklingsområden ger jag några förslag på möjliga förändringar/ förbättringar av fritidshemmens verksamhet. En personlig synpunkt är att fritidspedagoger, skolledning och politiker har ett stort och viktigt arbete framför sig med att göra yrket attraktivt så att vi kan rekrytera utbildad personal till fritidshemmen i framtiden. Jag vill tacka Per Alnervik, Bosse Johanson och Urban Nilsson för det stöd de givit mig i arbetet med att skriva detta dokument. Dessutom vill jag särskilt tacka Björn Norrhäll som tog sig tid till att hjälpa mig med att strukturera arbetet när det kändes som svårast. INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SÅ HÄR GENOMFÖRDES INTERVJUERNA .............................................................. 1 2. SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUSVAREN ........................................................ 2 3. UTVECKLINGSOMRÅDEN ............................................................................................ 6 3.1 Inledning ...................................................................................................... 6 3.2 Pedagogik .................................................................................................... 6 3.3 Ledning ........................................................................................................ 9 3.4 Organisation .............................................................................................. 11 3.5 Sammanställning av utvecklingsområden .............................................. 12 4. KÄLLFÖRTECKNING ................................................................................................... 15 BILAGOR SÅ HÄR GENOMFÖRDES INTERVJUERNA Under våren och hösten 2002 intervjuade jag 26 fritidspedagoger som alla arbetar på fritidshem i Värnamo kommun. De 26 intervjuade representerar fritidshem/ skolor av varierande storlek i Värnamo kommun. Dessutom är de verksamma både i Värnamo centralort och i mindre orter i kommunen. Eftersom det arbetar ca 100 fritidspedagoger i Värnamo kommun intervjuades ungefär en fjärdedel. Jag anser att det bör vara ett tillräckligt underlag för att få en bra bild av hur fritidspedagogerna ser på sitt arbete. Vid varje tillfälle intervjuades 2 fritidspedagoger (vid något tillfälle 3) under ca 1,5 timme. Som underlag användes ett frågeformulär (se bilaga 1). Frågeformuläret skickades ut 2 veckor innan intervjun genomfördes så att de intervjuade skulle få möjlighet att förbereda sig. Under intervjuerna förde jag noggranna anteckningar. Anteckningarna sammanställdes sedan till den redovisning som presenteras i nästa kapitel. Frågorna hade inga fasta svarsalternativ och går därför inte att översätta till staplar eller diagram (procenttal). Svaren fick istället tolkas och sammanställas i skriftlig form. Främst har jag fokuserat på att ge en övergripande bild av hur fritidspedagogerna ser på sitt yrke och vilka förutsättningar de tycker att de har för att utföra sitt jobb. SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUSVAREN 1 Vad är det bästa med att vara fritidspedagog? Majoriteten av fritidspedagogerna tycker att det bästa med att jobba på fritidshem är den frihet man har att utforma sitt arbete. I detta ingår bland annat att arbetet är varierat och intressant, att man har möjlighet att vara utomhus och framför allt att det är roligt att jobba på fritidshem. Många av de svarande framhåller även att de lär känna barnen bra (har en helhetsbild) och att det är intressant att jobba med nyfikna och framåt barn i "rätt" ålder. Andra saker som enligt fritidspedagogerna är positiva med yrket är att man på fritidshemmet bidrar till att uppfylla läroplanens mål utan att ha några kunskapskrav, att man har en viktig roll i arbetslaget, att man utför ett viktigt arbete, att man aldrig blir fullärd, gemenskapen i arbetslaget och möjligheten att dela med sig av sin kunskap. 2 Vad är det sämsta med att vara fritidspedagog? En stor majoritet av fritidspedagogerna framhåller lönen som det sämsta med yrket. Något som alla fritidspedagoger ser som ett problem är arbetsbelastningen; att man har en känsla av otillräcklighet, att man inte hinner med alla barn, att man får fler och fler arbetsuppgifter och att det är stressigt. Främst framhålls svårigheten att få tid till planering och att man tas för given i arbetslaget, att man ställer upp och fixar och att man känner sig splittrad mellan två verksamheter (skola och fritidshem). Dessutom nämns att schemat är så pressat att det är svårt att hinna med oförutsedda saker, att vikarieanskaffning tar mycket tid, att man har för stora barngrupper och för lite personal, att det är svårt att lägga scheman på studie- och lovdagar samt att man har mycket ensamarbete. Några fritidspedagoger menar att de saknar en pedagogisk arbetsledare och att de inte får tillräckligt med uppmuntran för sitt arbete. 3 Vad är fritidspedagoger bra på? Helhetssynen på barn är något som alla fritidspedagoger anser vara viktig och något som de lägger stor vikt vid. Detta innebär att de kan se barnens hela dag; i skolan, på fritidshemmet och på fritiden. Fritidspedagogerna menar även att de är bra att utveckla barnens sociala kompetens och att man vet mycket om och kommer nära barnen (har en helhetssyn på barnens situation). De anser att det är viktigt att man lyssnar på barnen för att ta tillvara på deras intressen och idéer. Förmågan att organisera och att vara flexibel (samarbeta i arbetslag) är en styrka hos fritidspedagogerna. Detta uttrycks till exempel av någon fritidspedagog som att "vara spindeln i nätet". Man är överens om att man i arbetslagen har en bred kompetens. Exempel på detta är drama, musik, rörelse och praktiskt arbete. Detta gör att man kan ta tillvara barnens fantasi och spontanitet för att anordna roliga och lärorika aktiviteter. Konfliktlösning är något som alla fritidspedagoger tycker att man är bra på och jobbar mycket med. Dessutom framhåller fritidspedagogerna att de är bra på sociala relationer både inom arbetslaget, med barnen och med föräldrar. 4 Vad är fritidspedagoger mindre bra på? Alla tillfrågade var överens om att fritidspedagoger är mindre bra på att profilera sig/ sitt yrke och att tala om vad de är bra på. Sedan kommer ett antal svar som relaterar till att fritidspedagogerna upplever att de har svårt att hinna med alla sina arbetsuppgifter. Exempel på detta är att det är svårt att få struktur på verksamheten, att de har svårt att hinna med sin planering, att de inte hinner att dokumentera och utvärdera (i den utsträckning som de önskar), att de tar på sig för många arbetsuppgifter (har svårt att säga nej) och att de gör det man är bra på (tar inga "risker"). Dessutom anknyter en del svar till att fritidspedagogerna ibland upplever yrkesrollen som oklar. Detta formuleras bland annat som att de har många olika yrkesroller (fritidspedagog, idrotts-, musik-, ämnes- och PA-lärare mm), att de inte vill bli ämneslärare, att de behöver mer kunskaper i de ämnen de undervisar i och att de inom arbetslaget ofta löser de arbetsuppgifter som ingen annan tar ansvar för. 5 Vad skiljer fritidshemmen från skolan? Här var fritidspedagogerna mycket överens om att den största skillnaden är att fritidshemmets verksamhet är baserad på frivillighet och skolans verksamhet är mer strukturerad. Fritidshemmets verksamhet är inte obligatorisk, den styrs av barnens intressen, den är inte tidoch ämnesbegränsad, den innehåller många praktiska aktiviteter och mycket social träning. Skolan är obligatorisk, är schemabunden, är uppdelad i ämnen och har kunskapsmål. Fritidspedagogerna menar att de har svårt att hinna med sin planering medan lärarna har mer planeringstid. Flera fritidspedagoger anser att fritidshemmens verksamhet har blivit mer lik skolans och de tycker att det är viktigt att verksamheterna inte blir för lika. De upplever också att skillnaderna mellan fritidshem och skola är mindre för 6-7 åringarna för att sedan öka i takt med att eleverna blir äldre. Några fritidspedagoger menar att det är viktigt att komma ihåg att "barnen lär sig hela dagen allt hänger ihop". 6 Vad gör barnen på fritidshemmen? Lek, skapande verksamhet, utflykter och idrott är aktiviteter som bedrivs på samtliga fritidshem. Lek i olika former till exempel; utelek, rollekar, fri lek, lek med lego och dockor och olika lekar i gymnastiksalar har en framträdande roll på fritidshemmen i Värnamo kommun. Samlat i begreppet skapande verksamhet finns bland annat att pyssla, att måla och rita, att baka, teater i olika former, textil- och träslöjd. Natur och skogsutflykter, besök på biblioteket är exempel på utflykter som genomförs. Idrott i form av innebandy, bordtennis, fotboll, basket, skridskoåkning, bowling och bad ute och i simhallen bedrivs regelbundet. Andra aktiviteter som barnen ofta gör på fritidshemmen är; att spela sällskapsspel, att spela datorspel, att läsa, lyssna på musik och att läsa läxor. Flera fritidshem har etablerat ett samarbete med olika föreningar (exempelvis scout- och idrottsföreningar). Många fritidspedagoger betonar vikten av att prata med barnen och att barnen får möjligheter till att koppla av. Att ta tillvara på barnens fantasi och spontanitet är viktigt enligt många fritidspedagoger. 7 Vilka behov har barnen på eftermiddagarna? Här var fritidspedagogerna mycket samstämmiga i sina svar. De anser att barnens viktigaste behov på eftermiddagarna är att få möjlighet att röra på sig (aktiviteter och fri lek), att det finns någonstans där man kan få lugn och ro samt att det finns vuxna som har möjlighet att prata och lyssna. De anser också att det är viktigt att barnen får frihet att göra vad de vill. Några fritidpedagoger påpekar att det är viktigt att barnen själva ibland får välja vilka kamrater de vill umgås med. 8 Hur fungerar samarbetet med övriga personalkategorier? Fritidspedagogerna är överens om att det finns ett bra samarbetsklimat på skolorna i Värnamo. Man vågar säga vad man tycker, det är "öppna dörrar" mellan de olika verksamheterna och det är inga problem med att "låna" lokaler av varandra. Det har dock tagit lång tid att få samarbetet att nå hit. Förutsättningar för ett bra samarbete är att man utgår ifrån barnens behov och att alla yrkeskategorier ser fördelarna med samarbetet samt att man har förståelse för varandras (olika) arbetsuppgifter. Det är också viktigt att fritidspedagogerna är säkra i sin yrkesroll och att man visar vad man är bra på (ibland måste man försvara fritidshemmets verksamhet). Fritidspedagogerna vikarierar ofta i skolan vid behov däremot är det sällan som lärare vikarierar på fritidshemmen under eftermiddagarna. På några skolor framförs det önskemål om att utveckla samarbetet mellan låg- och mellanstadiet samt att involvera vaktmästare, köks- och städpersonal mer i samarbetet. Det är viktigt att man hittar bra modeller för att sprida information så att den inte "fastnar" mellan olika avdelningar eller olika yrkeskategorier. För att samarbetet skall utvecklas ytterligare önskar man mer planeringstid tillsammans med lärare och förskollärare. Man önskar också att ledningen tar ett större ansvar för att vidareutveckla samarbetet och för den pedagogiska verksamheten. 9 Hur fungerar arbetslagen? Med några få undantag är fritidspedagogerna överens om att samarbetet med förskollärare och lärare fungerar mycket bra. Några fritidspedagoger menar att samarbetet fungerar olika i de olika arbetslagen - bra i en del och mindre bra i andra. De är alla överens om att det är bra med flera vuxna med olika utbildning och synsätt i arbetslagen. Som viktiga förutsättningar för ett väl fungerande samarbete nämns bland annat att samarbetet måste utgå från barnens behov, att man får tid till gemensam planering, att man får tid till att lära känna varandra ("personkemin är viktig"), att man tar ansvar för olika saker och att ansvaret fördelas efter utbildning, kunskap och intresse. Det är också viktigt att fritidspedagoger är tydliga med att förklara sin arbetssituation (i barngrupp hela dagen) för sina kollegor i arbetslaget. De flesta fritidspedagoger är ense om att det har tagit tid att etablera sig i skolan. Samarbetet har på de flesta skolor startat "mjukt" och man har fått "bevisa" vad man kan. 10 Vad gör fritidspedagogerna i skolan? De flesta fritidspedagogerna leder lektioner i musik och idrott, leder PA-pass (praktiskt arbete), är delaktiga i simundervisning och bad, deltager i kompissamtal, är involverade i tema- och projektarbete, är resurslärare (ma, sv, no, eng, mm) och är rastvakter. Andra arbetsuppgifter som förekommer för fritidspedagoger i skolan är att genomföra utflykter, att sköta inköp och ekonomi, att hämta matvagnar och att duka, att låna böcker på biblioteket, att leda dataundervisning, att ansvara för hemkunskapsundervisning och att leda experiment. Det är också vanligt att fritidspedagoger ansvarar för "skolans val" och "elevens val". Fritidspedagogerna framför önskemål om mer fortbildning i de ämnen de ansvarar för (främst musik och idrott) men även i de ämnen där de går in som resurslärare. 11 Gör fritidspedagogerna "rätt" saker i skolan? Fritidspedagogerna tycker att de behövs i skolan. De flesta fritidspedagoger är överens om att man i huvudsak gör "rätt" saker i skolan. Flera tycker dock att man kanske borde ta sig en ordentlig funderare på hur fritidspedagogernas kompetens bäst utnyttjas i skolan. För att ännu bättre utnyttja fritidspedagogerna i skolan så behövs det mer gemensam planeringstid och fortbildning främst i musik och idrott men även i svenska, matematik mm. Ibland får fritidspedagogerna göra det som behöver göras och inte det som de har utbildning och kompetens att göra. Brist på tid och lokaler lägger ibland hinder i vägen för samarbetet. 12 Influerar eller anpassar sig fritidspedagogerna till skolan? De flesta fritidspedagogerna är överens om att fritidshemmen har anpassat sig till skolan. Det är dock på väg att jämna ut sig - men det tar tid. Skolan har tagit till sig influenser från fritidshemmen och verksamheterna har kommit närmare varandra. På den positiva sidan kan man nämna att man har lärt känna varandra och att fritidspedagogerna anser att det på de flesta skolor finns ett öppet klimat. Man anser också att lärarna lärt sig mycket om fritids och att de tycker att fritidshemsverksamheten är viktig. Mer negativt är att några fritidspedagoger tycker att skolan är för traditionell, strukturerad och innehåller för lite individanpassad undervisning. 13 Hur vill ni att fritidshemmen skall se ut i framtiden? Det handlar här mest om att göra förutsättningarna bättre för att utveckla verksamheten. Främst hoppas fritidspedagogerna på att få mindre barngrupper/ mer personal. Övriga önskemål är bl a mer tid till planering och utvärdering, större och mer anpassade lokaler, mer förrådsutrymme och bättre utemiljö. Man har också en förhoppning om att skolan skall ge barnen mer utrymme för lek. På en skola lagar fritidspedagogerna mellanmålet själva och de framför ett starkt önskemål om att få hjälp med detta för att få mer tid och energi över till barnen och verksamheten. Denna fråga "flyter ihop" lite med nästa fråga om fritidspedagogernas visioner. 14 Fritidspedagogernas framtidsvision Fritidspedagogerna var överens om några visioner; man vill ha större, mer anpassade lokaler, mindre barngrupper/ mer personal och samma avtal som lärarna. För övrigt var det de mest skiftande svar på denna fråga, alltifrån enkelt genomförda förändringar till de mest högtflygande planerna. Precis som det skall vara när man får en fråga om vilka visioner man har. 3. UTVECKLINGSOMRÅDEN 3.1 Inledning Detta är förslag på utvecklingsområden för fritidspedagoger (fritidshem) i Värnamo kommun. Förslagen grundar sig på intervjuer och besök på fritidshem , föreläsningar och litteratur som jag läst under mitt utvecklingsarbete. Givetvis har arbetet också påverkats av de erfarenheter jag gjort under de år som jag arbetat som fritidspedagog i Värnamo kommun. Min förhoppning är att dessa utvecklingsområden skall vara en hjälp för fritidspedagoger, ledningspersonal och politiker att ytterligare förbättra kvalitén på verksamheten. Förutsättningarna för arbetet på fritidshem har förändrats mycket under 1990-talet. Fritidshemmen har flyttat in i skolan, barngruppernas storlek har ökat och personaltätheten har minskat. Arbetet har förändrats och arbetsbördan har ökat i och med att fritidspedagogerna har fått ett större ansvar för lektioner och aktiviteter under förmiddagstid. Detta innebär även att behovet av tid till planering har ökat. Dessa förändringar har givetvis haft en stor inverkan på verksamhetens kvalité och fritidspedagogernas arbetssituation Trots detta så anser jag att det finns möjligheter att utveckla verksamheten på fritidshemmen i Värnamo kommun. I Värnamo är de flesta tjänsterna tillsatta med utbildade fritidspedagoger med många år i yrket. Samarbetet med förskollärare och lärare har utvecklats och kommit ganska långt även om det fortfarande finns saker att förbättra. De flesta skolorna är renoverade/ ombyggda så att lokalerna är anpassade till skolans och fritidshemmens verksamhet. Tanken är att detta arbete ska kunna ge förslag till åtgärder för berörda personalkategorier. En del av åtgärderna kan vara genomförda på några fritidshem/ skolor men jag tror att även dessa kan utveckla dem ytterligare. Sist i detta kapitel finns en överskådlig sammanställning där mina förslag till utveckling mycket kortfattat presenteras. Detta kan vara en hjälp som en "checklista" i fritidshemmens/ skolornas fortsatta arbete. Idéerna är sammanställda under 3 huvudrubriker; Pedagogik, Ledning och Organisation. I texten kommer jag att använda följande förkortningar; Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94 Allmänna råd med kommentarer för fritidshem - Allmänna råd Värnamo kommuns skolplan - Skolplanen 3.2 Pedagogik Lekens betydelse Det är viktigt att fritidspedagogerna verkligen betonar lekens betydelse för inlärning. Leken är en förutsättning för lärande och utvecklar barnen socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. Det är viktigt att fritidspedagogerna har bra kunskap om hur leken fungerar och att de stödjer och uppmuntrar barnens lek (både fri lek och deltagarstyrd lek). Dessutom har fritidspedagogerna ett ansvar för att lokaler och utemiljö utformas så att de uppmuntrar barnen till att leka och att använda sin fantasi. Det är här på sin plats att påpeka hur viktigt förhållningssättet till barn är, att vara medveten om att allt man gör och säger påverkar barnen. Detta förhållningssätt är en av de centrala delarna i alla pedagogers uppdrag. Även kunskap om det informella (utforskande, praktiska) lärandet är viktig. Fritidshemmet har stor möjlighet att erbjuda informellt lärande som sedan kan följas upp med formellt lärande i skolan. (Exempelvis att barnen först bakar på fritids och sedan räknar med måttenheter i skolan.) Monica Rödstam - en landets främsta förespråkare för leken - framhåller lekens betydelse i sina arbeten och föreläsningar. "Förmågan att leka och fantisera är en förutsättning för abstrakt problemlösning." (Monica Rödstam) Hur viktig leken är för inlärning betonas också i Lpo 94 och i de Allmänna råden. "Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet." (Lpo 94, sida 7) Värdegrund och social kompetens Arbetet med att hävda de grundläggande värden som anges i skollagen är mycket viktigt. Vilket understryks i samtliga styrdokument och dessutom betonar FN:s barnkonvention vikten av detta arbete. Även vikten av ett fungerande arbete mot mobbning och elevernas möjlighet till ansvar och inflytande (demokrati) betonas. Här kan fritidspedagogerna med sin utbildning och erfarenhet fylla en viktig roll. Björn Norrhäll - fritidspedagog, föreläsare, f.d. sakkunnig på Utbildningsdepartementet menar att fritidspedagogerna har en nyckelroll när det gäller att utveckla barns sociala kompetens. "Det är viktigt att förankra värdegrunden i vuxengruppen. Personalen måste vara föredömen." (Björn Norrhäll) Det är mycket viktigt att man i arbetslaget har en grundlig diskussion så att man är överens om värdegrunden och hur man vill handskas med dessa frågor i det dagliga arbetet. Verksamheten på fritidshemmen ger många möjligheter till att arbeta med demokrati och elevansvar t ex vid planering, vid beslut om inköp av utrustning och vid utvärdering av verksamheten. Det är även viktigt att fritidspedagogerna aktivt strävar efter ett gott socialt klimat, att barnen känner sig trygga och att de får uppleva sig som en tillgång i gruppen. Min egen erfarenhet är att fritidspedagogerna med sin utbildning och erfarenhet tar ett stort ansvar för arbetet mot mobbning och trakasserier men att man kanske kan engagera sig ännu mer i de olika mobbningsteam som finns på skolorna. Individuell kunskap Ett sätt att kunna möta kravet på att "undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov" (Lpo 94, sida 6) är att ta tillvara på den individuella kunskap som finns i varje arbetslag. För att uppnå detta krävs det att man i arbetslaget diskuterar hur man skall fördela ansvar och arbetsuppgifter. Det gäller att uppmuntra och stödja dessa personer i arbetslaget så att de kan vidarebefordra sina kunskaper till elever och kollegor. Detta kan utnyttjas vid temaarbeten, arbete mot mobbning, skapande verksamhet med mera. (Se även "Skapande verksamhet"). Detta bör tas upp i de individuella kompetensutvecklingsplaner som skall finnas för varje anställd. Fritidspedagogernas utvecklingsgrupp arbetar aktivt med att uppmuntra och stödja fritidspedagoger så att de får möjlighet att leda fortbildning och att sprida sin kunskap till övrig personal på fritidshem och skolor i Värnamo. Utveckla föräldrasamverkan En viktig frågeställning är hur vi kan utveckla föräldrasamverkan så att föräldrarna känner sig delaktiga och att deras kunskap om sitt eget barn kan tas tillvara. För att ge föräldrarna förutsättningar att ha synpunkter på verksamheten krävs att de på olika sätt informeras om hur deras barn utvecklas och vilken verksamhet skolan/ fritidshemmet har. Detta kan man göra på olika sätt bl a genom utvecklingssamtal, föräldramöten, månadsbrev, skriftlig information och genom att dokumentera verksamheten med fotografier, utställningar med mera. Viktigast är nog ändå att man har en öppen och inbjudande attityd gentemot föräldrarna. "Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar." (Skollagen, sida 1) "Föräldrar bör ges möjlighet att påverka utifrån sina unika kunskaper om det egna barnet." (Allmänna råd, sida 23) Skapande verksamhet Skapande verksamhet har en framträdande plats på fritidspedagogsutbildningen. Det är också ett område som prioriteras i Lpo 94, de Allmänna råden och Skolplanen. "Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig." (Lpo 94, sida 8) Här finns rika möjligheter för fritidspedagoger att bidra både i skolan och på fritidshemmen. Den fortbildning som fritidspedagogernas utvecklingsgrupp ordnat tillsammans med Jönköpings läns hemslöjdskonsulenter kan ge uppslag till skapande aktiviteter. Inom detta område finns det stora möjligheter att ta tillvara den individuella kunskap som finns i arbetslaget. (Se även "Individuell kunskap"). Profilering I intervjuerna är det många fritidspedagoger som önskar en högre status för fritidshemmen och sitt yrke. Här har fritidspedagoger men även arbetsgivare och fackförbund en viktig uppgift med att visa varför och på vilket sätt fritidshemmen är bra för barnen och på vilket sätt fritidspedagoger kan komplettera övrig personal i skolan. I fritidspedagogernas utvecklingsgrupp diskuterar vi regelbundet vad vi kan göra för att profilera och höja statusen för fritidshemmen och fritidspedagogsyrket. Här är det viktigt att betona helhetssynen på barnens lärande, lekens betydelse, det informella lärandet och arbetet med värdegrunden som exempel på vad fritidspedagogerna kan bidra med för att göra barnens hela dag intressant, rolig och lärorik. Den nya lärarutbildningen innebär att utbildningen blir lika lång för fritidspedagoger som för lärare. Detta innebär en möjlighet att höja statusen för fritidspedagogsyrket men också en risk att fler kommer att välja att utbilda sig till lärare på grund av bättre löne- och arbetstidsavtal. Detta är en av orsakerna till att vi måste göra fritidspedagogyrket mer attraktivt så att vi kan rekrytera kompetenta sökande till utbildningen. Lönerna för all personal i skola och på fritidshem måste höjas för att underlätta rekrytering av personal. Det är också viktigt att lönerna för fritidspedagoger höjs så att de kommer i nivå med lärarlönerna. Här vill jag även understryka vikten av att ta hand om praoelever, praktikanter och lärarstudenter på ett bra sätt så att man väcker ett intresse för fritidspedagogyrket. Viktigast för att höja fritidspedagogernas status är nog trots allt att vi har en bra verksamhet så att barn och föräldrar är nöjda (och att de sprider detta vidare). "Ett sätt att synliggöra fritidshemmets verksamhet är att dokumentera det pedagogiska arbetet." (Allmänna råd, sida 19) Miljöarbete Skollagen nämner att alla som verkar inom skolan skall visa respekt för vår gemensamma miljö. I Skolplanen uttrycker Barn- och utbildningsnämnden väldigt tydlig att miljöarbetet är viktigt och att samtliga Värnamo kommuns skolor skall arbeta mot att bli certifierade som miljöskolor. Det är viktigt att komma ihåg att arbetsmiljön för barn och personal utgör den största och viktigaste delen av miljöarbetet. Lokalernas utformning, antimobbningarbete, kamratstödjare, utflykter och skolmåltider är exempel på delar i detta miljöarbete. Fritidspedagogerna kan här bidra med mycket både i skolan och på fritidshemmen. Främst genom att i praktisk handling tillsammans med barnen visa på hur man själv enkelt kan bidra till att göra miljön bättre. Även i temaarbeten och diskussioner bör miljön vara ett återkommande tema. Här kan experiment med anknytning till vattnets kretslopp vara ett exempel på informellt lärande. Barnen är ofta mycket duktiga på miljöarbete så det är kanske de som skall lära oss vuxna!? 3.3 Ledning Pedagogisk ledning Pedagogisk ledning var något som fritidspedagogerna efterfrågade i de intervjuer jag genomförde. Det gäller såväl organisatoriska och pedagogiska frågor som i mindre frågor som rör den dagliga verksamheten. "Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas." (Skollagen, sida 4) "Arbetsledningen har stor betydelse för verksamheten i fritidshemmen." (Allmänna råd, sida 28) Rektorerna har ett stort ansvar för många frågor av vitt skild art och en många gånger ansträngd arbetssituation. Trots detta är det viktigt att de avsätter tid till pedagogiska samtal med personalen i skolor och fritidshem. Kanske vore det en idé att utse pedagogiska ledare och helt skilja dessa från det administrativa arbetet. Hitta modeller för ett fungerande planeringsarbete Problemet med att hitta former för ett fungerande planeringsarbete upplevs som en av de begränsande faktorerna för att kunna utveckla arbetet på fritidshem och skolor. I samband med att fritidshemmen flyttade in i skolan blev fritidspedagogernas uppgifter i skolan både fler och mer omfattande. Bland annat är många fritidspedagoger ansvariga för lektioner (främst idrott och musik). Problemet kompliceras av att man oftast ingår i flera olika grupperingar som alla kräver planeringstid (till exempel planering med lärare, med förskollärare och med fritidspedagoger). "Även om fritidshem och skola arbetade integrerat deltog inte alltid fritidspedagogerna i planeringen. När de medverkade hade de ibland svårt att hävda sin uppfattning och att få gehör och respekt för fritidshemmets verksamhet." (Studie redovisad i de Allmänna råden, sida 26) Skolledningen bör vara delaktig i arbetet med att utveckla ett fungerande planeringsarbete. I Värnamo arbetar fritidspedagogerna på Enehagsområdet efter en modell med mindre schemalagd tid i barngrupp och mer tid till planering. De flesta fritidspedagogerna på Enehagsskolan verkar tycka att detta arbetssätt fungerar bra. Vi kanske kan använda deras erfarenheter och införa denna modell på fler skolor. Det skulle också vara intressant att göra en inventering av hur andra kommuner löst denna fråga. Mål, planering och utveckling För att utveckla verksamheten krävs det att man formulerar mål som utgår ifrån styrdokumenten och att man utvärderar dessa. Målen skall vara tydliga och väl förankrade i hela arbetslaget. När man formulerar mål är så är det viktigt att tänka på att de utformas så att de är möjliga att utvärdera. Detta arbete kan upplevas som svårt och dessutom tar det mycket tid. Inte desto mindre är det viktigt för att utveckla verksamheten. Utvärderingen av målen underlättas om man kontinuerligt följer upp aktiviteter och verksamhet. Har man dessutom dokumenterat verksamheten (i text och bild) underlättar detta ytterligare vid utvärderingen. Det är viktigt att skolledningen stödjer och uppmuntrar detta arbete. "För att fritidshemmen ska kunna fullgöra sin uppgift bör verksamheten kontinuerligt planeras, följas upp och utvärderas på såväl huvudmannanivå som på verksamhetsnivå. Vid planering, uppföljning och utvärdering på verksamhetsnivå bör personalen sträva efter att barn och föräldrar är delaktiga." (Allmänna råd, sida 15) Kompetens och utvecklingsmöjligheter " Fritidshemmet har genomgått stora förändringar under 1990-talet. Det är därför angeläget att personal och arbetsledare ges möjlighet till kompetensutveckling och andra personalutvecklande åtgärder. När fritidshem och skola arbetar tillsammans kan gemensam kompetensutveckling i personalgruppen vara angelägen, särskilt när samarbetet är under uppbyggnad." (Allmänna råd, sida 28) Det är viktigt att fritidspedagogerna får möjlighet till kompetensutveckling i de ämnen man har ansvar för till exempel idrott och musik. Även i andra ämnen som svenska, matematik och engelska där fritidspedagogerna är resurslärare är det viktigt att man får möjlighet att lära sig grunderna. Här har fritidspedagogernas utvecklingsgrupp tillsammans med skolledningen en viktig uppgift. Dels med att inventera och sammanställa fortbildningsbehovet och dels med att ordna den fortbildning som det finns behov av. Att alla ges möjlighet till bra kompetensutveckling är betydelsefullt för att utveckla verksamheten men också för att uppmuntra personalen att arbeta vidare. 3.4 Organisation Rätt utnyttjande av lokaler Fritidspedagoger, förskollärare och lärare har den kunskap som krävs för att se till att lokalerna är pedagogiskt utformade. Detta är ett viktigt och ständigt pågående arbete. Särskilt nu när fritidshemmen flyttat in i skolan är det viktigt att hitta alla möjligheter så att man kan utnyttja lokalerna så effektivt som möjligt. Jag tror att det finns stora möjligheter för fritidspedagoger att tillsammans med lärare och förskollärare ytterligare utveckla utnyttjandet av lokalerna. Det är även av vikt att ledningen stöttar personalen i detta arbete och avsätter resurser vid behov av förändringar. "Lokalerna skall vara ändamålsenliga." (Skollagen, sida 6) "Lokalerna bör vara anpassade till en varierad verksamhet i fritidshemmen med utrymme för aktiviteter av olika slag. Det bör även finnas utrymmen där barnen kan dra sig tillbaka för vila eller lugnare aktiviteter i mindre grupper." (Allmänna råd, sida 30) Vikarieanskaffning Vikarieanskaffning upplevs av de flesta fritidspedagoger som ett stort problem. Det är för närvarande svårt att hitta vikarier och det tar mycket tid. Det upplevs också som "orättvist" att områdesexpeditionen ordnar vikarier till skolan men inte till fritidshemmen. Att olika yrkeskategorier täcker upp för varandra är kanske något att utveckla på sikt. Ett ömsesidigt hanterade av detta kan förstärka förståelsen för varandras yrkesroller och därigenom utveckla arbetslagen ytterligare. "...att personalmässig samverkan nästan enbart skedde under skoltid, vilket innebar att fritidspedagogen ofta deltog i skolans verksamhet medan det var ovanligt att läraren deltog i fritidshemmets." (Studie redovisad i de Allmänna råden, sida 26) Vikarieanskaffare Carina Bönnelykke hjälper till i många fall, men kanske kan samarbetet utvecklas. Svårigheten med att hitta vikarier är något som skolledare och politiker bör ta på allvar. 3.5 Sammanställning av utvecklingsområden Pedagogik Lekens betydelse Skaffa kunskap om lekens betydelse, hur den fungerar, hur man kan stödja och uppmuntra barns lek. Se till att lokalerna anpassas så att de uppmuntrar barn till att leka och använda sin fantasi. Utveckla det informella lärandet. Värdegrund och social kompetens Förankra värdegrunden i arbetslaget. Sträva efter att ha ett gott socialt klimat och se till att alla barn känner sig trygga och som en tillgång i gruppen. Arbeta aktivt med elevansvar och demokrati. Det är viktigt att det finns fritidspedagoger som engagerar sig i mobbningsteamen. Individuell kunskap Diskutera hur man bäst kan utnyttja den individuella kunskap som finns i arbetslagen. Uppmuntra kollegor att dela med sig av sin kunskap. Utveckla föräldrasamverkan Eftersträva en inbjudande och öppen attityd gentemot föräldrar. Ta tillvara alla möjligheter att ge föräldrar information om verksamheten. Ge föräldrarna flera olika möjligheter att komma med synpunkter på verksamheten. Skapande verksamhet Arbeta för att barnen skall få möjlighet att använda olika uttryckssätt som drama, rytmik, dans, musik och skapande i bild, text och form. Profilering Bedriv en bra verksamhet så att barn och föräldrar blir nöjda. Tala om hur fritidspedagogerna kan bidra till att göra barnens hela dag intressant, rolig och lärorik. Ta väl hand om praoelever, praktikanter och lärarstudenter. Miljöarbete Kom ihåg att arbetsmiljön utgör den viktigaste delen av miljöarbetet. Se miljöarbetet som en möjlighet att utveckla verksamheten. Låt barnen vara delaktiga i miljöarbetet. Ledning Pedagogisk ledning Lyft fram behovet av pedagogiska samtal och hitta tillsammans med skolledningen former och organisation för genomförande av dessa. Skolledningen bör avsätta tid till pedagogiska samtal. Hitta modeller för ett fungerande planeringsarbete Prova alla idéer som kan ge möjlighet till mer och bättre planering. Skolledningen bör vara delaktig i arbetet med att utveckla planeringsarbetet. Utvärdera arbetstidsmodellen som används på Enehagsområdet. Undersöka hur fritidspedagoger i andra kommuner genomför sin planering. Mål, planering och utveckling Formulera mål för verksamheten i arbetslaget. Dokumentera verksamheten. Utvärdera regelbundet - dels verksamheten och dels de olika aktiviteterna. Skolledningen bör stödja och uppmuntra planering, dokumentation och utvärdering. Kompetens och utvecklingsmöjligheter Ta i samverkan med skolledningen fram förslag på vilken fortbildning som behövs för att utveckla verksamheten. Fritidspedagogernas utvecklingsgrupp och skolledningen har ansvar för att inventera fortbildningsbehovet och att ordna lämplig fortbildning. Organisation Rätt utnyttjande av lokaler Se till att alla lokaler utnyttjas på bästa sätt. Skolledningen bör stödja detta arbete och se till att det finns resurser vid behov av förändringar. Vikarieanskaffning Skolledning (och politiker) bör fundera på om det finns möjlighet att hitta några övergripande lösningar på problemet med att hitta vikarier. Utveckla samarbetet ytterligare mellan fritidshem och vikarieanskaffare. 4. KÄLLFÖRTECKNING Skollagen (1985:1100) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Allmänna råd med kommentarer för fritidshem (Allmänna råd 1999:2) Värnamo kommuns skolplan Finns fritids? (Skolverkets rapport nr 186) DEFINIERA FRITIDSPEDAGOGENS YRKESROLL METODER och ARBETSSÄTT Intervjufrågor Vad är det bästa med att vara fritidspedagog? Vad är det "sämsta" med att vara fritidspedagog? Vad är fritidspedagoger bra på? Vad är fritidspedagoger mindre bra på? Vad skiljer fritidshemmen från skolan (metod/ arbetssätt)? Vad gör barnen på fritidshemmen? (Vad gör man tillsammans med barnen på fritidshemmen?) Vilka behov har barnen på eftermiddagstid? Hur fungerar samarbetet med övriga personalkategorier? Hur fungerar arbetslagen? Vad gör fritidspedagogerna i skolan? Gör fritidspedagogerna "rätt" saker i skolan? Influerar eller anpassar sig fritidspedagogerna till skolan? Hur vill ni att fritidshemmen skall se ut i framtiden? Fritidspedagogernas framtidsvision Övriga synpunkter