11 Gör fritidspedagogerna "rätt" saker i skolan?

advertisement
Barn- och utbildningsförvaltningen
FRITIDSPEDAGOGENS YRKESROLL
av
Lars Thorstensson
Utvecklingsarbete 2003
SAMMANFATTNING
Detta arbete har genomförts inom ramen för den utvecklingstjänst på halvtid som jag haft
förmånen att inneha sedan höstterminen 2001.
De intervjuer av 26 fritidspedagoger som jag genomfört, fortbildning, litteraturstudier och
mina egna erfarenheter som fritidspedagog har givit mig underlag till de utvecklingsområden
som presenteras i detta dokument.
Min främsta slutsats av intervjuerna är att fritidspedagogerna i Värnamo är positiva till sitt
yrke. De anser att jobbet som fritidspedagog är omväxlande, intressant och att kontakten med
barn/ elever är mycket givande. Dessutom känner de att de har stor frihet att utforma sitt
arbete.
Fritidspedagogerna tycker att samarbetet med övriga personalkategorier i stort fungerar bra.
Det har dock tagit lång tid att få samarbetet att nå dit man är i dag. Fritidspedagogerna vill
fortsätta det påbörjade arbetet och utveckla samarbetet ytterligare.
I intervjuerna pekar också fritidspedagogerna på ett antal saker som de tycker bör förbättras.
De viktigaste är att lönerna höjs och att arbetsbelastningen minskas (man anser att man har för
stora barngrupper, för många olika arbetsuppgifter och svårt att få tid till planering etc).
Dessutom framförs önskemål om fler och mer regelbundna pedagogiska samtal med
skolledningen.
I kapitlet utvecklingsområden ger jag några förslag på möjliga förändringar/ förbättringar av
fritidshemmens verksamhet.
En personlig synpunkt är att fritidspedagoger, skolledning och politiker har ett stort och
viktigt arbete framför sig med att göra yrket attraktivt så att vi kan rekrytera utbildad personal
till fritidshemmen i framtiden.
Jag vill tacka Per Alnervik, Bosse Johanson och Urban Nilsson för det stöd de givit mig i
arbetet med att skriva detta dokument.
Dessutom vill jag särskilt tacka Björn Norrhäll som tog sig tid till att hjälpa mig med att
strukturera arbetet när det kändes som svårast.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. SÅ HÄR GENOMFÖRDES INTERVJUERNA .............................................................. 1
2. SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUSVAREN ........................................................ 2
3. UTVECKLINGSOMRÅDEN ............................................................................................ 6
3.1 Inledning ...................................................................................................... 6
3.2 Pedagogik .................................................................................................... 6
3.3 Ledning ........................................................................................................ 9
3.4 Organisation .............................................................................................. 11
3.5 Sammanställning av utvecklingsområden .............................................. 12
4. KÄLLFÖRTECKNING ................................................................................................... 15
BILAGOR
SÅ HÄR GENOMFÖRDES INTERVJUERNA
Under våren och hösten 2002 intervjuade jag 26 fritidspedagoger som alla arbetar på
fritidshem i Värnamo kommun.
De 26 intervjuade representerar fritidshem/ skolor av varierande storlek i Värnamo kommun.
Dessutom är de verksamma både i Värnamo centralort och i mindre orter i kommunen.
Eftersom det arbetar ca 100 fritidspedagoger i Värnamo kommun intervjuades ungefär en
fjärdedel. Jag anser att det bör vara ett tillräckligt underlag för att få en bra bild av hur fritidspedagogerna ser på sitt arbete.
Vid varje tillfälle intervjuades 2 fritidspedagoger (vid något tillfälle 3) under ca 1,5 timme.
Som underlag användes ett frågeformulär (se bilaga 1). Frågeformuläret skickades ut 2
veckor innan intervjun genomfördes så att de intervjuade skulle få möjlighet att förbereda sig.
Under intervjuerna förde jag noggranna anteckningar.
Anteckningarna sammanställdes sedan till den redovisning som presenteras i nästa kapitel.
Frågorna hade inga fasta svarsalternativ och går därför inte att översätta till staplar eller
diagram (procenttal). Svaren fick istället tolkas och sammanställas i skriftlig form.
Främst har jag fokuserat på att ge en övergripande bild av hur fritidspedagogerna ser på sitt
yrke och vilka förutsättningar de tycker att de har för att utföra sitt jobb.
SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUSVAREN
1 Vad är det bästa med att vara fritidspedagog?
Majoriteten av fritidspedagogerna tycker att det bästa med att jobba på fritidshem är den frihet
man har att utforma sitt arbete. I detta ingår bland annat att arbetet är varierat och intressant,
att man har möjlighet att vara utomhus och framför allt att det är roligt att jobba på fritidshem.
Många av de svarande framhåller även att de lär känna barnen bra (har en helhetsbild) och att
det är intressant att jobba med nyfikna och framåt barn i "rätt" ålder.
Andra saker som enligt fritidspedagogerna är positiva med yrket är att man på fritidshemmet
bidrar till att uppfylla läroplanens mål utan att ha några kunskapskrav, att man har en viktig
roll i arbetslaget, att man utför ett viktigt arbete, att man aldrig blir fullärd, gemenskapen i
arbetslaget och möjligheten att dela med sig av sin kunskap.
2 Vad är det sämsta med att vara fritidspedagog?
En stor majoritet av fritidspedagogerna framhåller lönen som det sämsta med yrket.
Något som alla fritidspedagoger ser som ett problem är arbetsbelastningen; att man har en
känsla av otillräcklighet, att man inte hinner med alla barn, att man får fler och fler
arbetsuppgifter och att det är stressigt. Främst framhålls svårigheten att få tid till planering
och att man tas för given i arbetslaget, att man ställer upp och fixar och att man känner sig
splittrad mellan två verksamheter (skola och fritidshem).
Dessutom nämns att schemat är så pressat att det är svårt att hinna med oförutsedda saker, att
vikarieanskaffning tar mycket tid, att man har för stora barngrupper och för lite personal, att
det är svårt att lägga scheman på studie- och lovdagar samt att man har mycket ensamarbete.
Några fritidspedagoger menar att de saknar en pedagogisk arbetsledare och att de inte får
tillräckligt med uppmuntran för sitt arbete.
3 Vad är fritidspedagoger bra på?
Helhetssynen på barn är något som alla fritidspedagoger anser vara viktig och något som de
lägger stor vikt vid. Detta innebär att de kan se barnens hela dag; i skolan, på fritidshemmet
och på fritiden.
Fritidspedagogerna menar även att de är bra att utveckla barnens sociala kompetens och att
man vet mycket om och kommer nära barnen (har en helhetssyn på barnens situation).
De anser att det är viktigt att man lyssnar på barnen för att ta tillvara på deras intressen och
idéer.
Förmågan att organisera och att vara flexibel (samarbeta i arbetslag) är en styrka hos
fritidspedagogerna. Detta uttrycks till exempel av någon fritidspedagog som att "vara spindeln
i nätet".
Man är överens om att man i arbetslagen har en bred kompetens. Exempel på detta är drama,
musik, rörelse och praktiskt arbete. Detta gör att man kan ta tillvara barnens fantasi och
spontanitet för att anordna roliga och lärorika aktiviteter.
Konfliktlösning är något som alla fritidspedagoger tycker att man är bra på och jobbar mycket
med.
Dessutom framhåller fritidspedagogerna att de är bra på sociala relationer både inom
arbetslaget, med barnen och med föräldrar.
4 Vad är fritidspedagoger mindre bra på?
Alla tillfrågade var överens om att fritidspedagoger är mindre bra på att profilera sig/ sitt yrke
och att tala om vad de är bra på.
Sedan kommer ett antal svar som relaterar till att fritidspedagogerna upplever att de har svårt
att hinna med alla sina arbetsuppgifter. Exempel på detta är att det är svårt att få struktur på
verksamheten, att de har svårt att hinna med sin planering, att de inte hinner att dokumentera
och utvärdera (i den utsträckning som de önskar), att de tar på sig för många arbetsuppgifter
(har svårt att säga nej) och att de gör det man är bra på (tar inga "risker").
Dessutom anknyter en del svar till att fritidspedagogerna ibland upplever yrkesrollen som
oklar. Detta formuleras bland annat som att de har många olika yrkesroller (fritidspedagog,
idrotts-, musik-, ämnes- och PA-lärare mm), att de inte vill bli ämneslärare, att de behöver
mer kunskaper i de ämnen de undervisar i och att de inom arbetslaget ofta löser de
arbetsuppgifter som ingen annan tar ansvar för.
5 Vad skiljer fritidshemmen från skolan?
Här var fritidspedagogerna mycket överens om att den största skillnaden är att fritidshemmets
verksamhet är baserad på frivillighet och skolans verksamhet är mer strukturerad.
Fritidshemmets verksamhet är inte obligatorisk, den styrs av barnens intressen, den är inte tidoch ämnesbegränsad, den innehåller många praktiska aktiviteter och mycket social träning.
Skolan är obligatorisk, är schemabunden, är uppdelad i ämnen och har kunskapsmål.
Fritidspedagogerna menar att de har svårt att hinna med sin planering medan lärarna har mer
planeringstid.
Flera fritidspedagoger anser att fritidshemmens verksamhet har blivit mer lik skolans och de
tycker att det är viktigt att verksamheterna inte blir för lika. De upplever också att
skillnaderna mellan fritidshem och skola är mindre för 6-7 åringarna för att sedan öka i takt
med att eleverna blir äldre.
Några fritidspedagoger menar att det är viktigt att komma ihåg att "barnen lär sig hela dagen allt hänger ihop".
6 Vad gör barnen på fritidshemmen?
Lek, skapande verksamhet, utflykter och idrott är aktiviteter som bedrivs på samtliga
fritidshem.
Lek i olika former till exempel; utelek, rollekar, fri lek, lek med lego och dockor och olika
lekar i gymnastiksalar har en framträdande roll på fritidshemmen i Värnamo kommun.
Samlat i begreppet skapande verksamhet finns bland annat att pyssla, att måla och rita, att
baka, teater i olika former, textil- och träslöjd.
Natur och skogsutflykter, besök på biblioteket är exempel på utflykter som genomförs. Idrott i
form av innebandy, bordtennis, fotboll, basket, skridskoåkning, bowling och bad ute och i
simhallen bedrivs regelbundet. Andra aktiviteter som barnen ofta gör på fritidshemmen är; att
spela sällskapsspel, att spela datorspel, att läsa, lyssna på musik och att läsa läxor.
Flera fritidshem har etablerat ett samarbete med olika föreningar (exempelvis scout- och
idrottsföreningar).
Många fritidspedagoger betonar vikten av att prata med barnen och att barnen får möjligheter
till att koppla av.
Att ta tillvara på barnens fantasi och spontanitet är viktigt enligt många fritidspedagoger.
7 Vilka behov har barnen på eftermiddagarna?
Här var fritidspedagogerna mycket samstämmiga i sina svar. De anser att barnens viktigaste
behov på eftermiddagarna är att få möjlighet att röra på sig (aktiviteter och fri lek), att det
finns någonstans där man kan få lugn och ro samt att det finns vuxna som har möjlighet att
prata och lyssna.
De anser också att det är viktigt att barnen får frihet att göra vad de vill.
Några fritidpedagoger påpekar att det är viktigt att barnen själva ibland får välja vilka
kamrater de vill umgås med.
8 Hur fungerar samarbetet med övriga personalkategorier?
Fritidspedagogerna är överens om att det finns ett bra samarbetsklimat på skolorna i
Värnamo. Man vågar säga vad man tycker, det är "öppna dörrar" mellan de olika
verksamheterna och det är inga problem med att "låna" lokaler av varandra.
Det har dock tagit lång tid att få samarbetet att nå hit.
Förutsättningar för ett bra samarbete är att man utgår ifrån barnens behov och att alla
yrkeskategorier ser fördelarna med samarbetet samt att man har förståelse för varandras
(olika) arbetsuppgifter. Det är också viktigt att fritidspedagogerna är säkra i sin yrkesroll och
att man visar vad man är bra på (ibland måste man försvara fritidshemmets verksamhet).
Fritidspedagogerna vikarierar ofta i skolan vid behov däremot är det sällan som lärare
vikarierar på fritidshemmen under eftermiddagarna.
På några skolor framförs det önskemål om att utveckla samarbetet mellan låg- och
mellanstadiet samt att involvera vaktmästare, köks- och städpersonal mer i samarbetet.
Det är viktigt att man hittar bra modeller för att sprida information så att den inte "fastnar"
mellan olika avdelningar eller olika yrkeskategorier.
För att samarbetet skall utvecklas ytterligare önskar man mer planeringstid tillsammans med
lärare och förskollärare. Man önskar också att ledningen tar ett större ansvar för att vidareutveckla samarbetet och för den pedagogiska verksamheten.
9 Hur fungerar arbetslagen?
Med några få undantag är fritidspedagogerna överens om att samarbetet med förskollärare och
lärare fungerar mycket bra. Några fritidspedagoger menar att samarbetet fungerar olika i de
olika arbetslagen - bra i en del och mindre bra i andra. De är alla överens om att det är bra
med flera vuxna med olika utbildning och synsätt i arbetslagen.
Som viktiga förutsättningar för ett väl fungerande samarbete nämns bland annat att samarbetet
måste utgå från barnens behov, att man får tid till gemensam planering, att man får tid till att
lära känna varandra ("personkemin är viktig"), att man tar ansvar för olika saker och att
ansvaret fördelas efter utbildning, kunskap och intresse. Det är också viktigt att
fritidspedagoger är tydliga med att förklara sin arbetssituation (i barngrupp hela dagen) för
sina kollegor i arbetslaget.
De flesta fritidspedagoger är ense om att det har tagit tid att etablera sig i skolan. Samarbetet
har på de flesta skolor startat "mjukt" och man har fått "bevisa" vad man kan.
10 Vad gör fritidspedagogerna i skolan?
De flesta fritidspedagogerna leder lektioner i musik och idrott, leder PA-pass (praktiskt
arbete), är delaktiga i simundervisning och bad, deltager i kompissamtal, är involverade i
tema- och projektarbete, är resurslärare (ma, sv, no, eng, mm) och är rastvakter.
Andra arbetsuppgifter som förekommer för fritidspedagoger i skolan är att genomföra
utflykter, att sköta inköp och ekonomi, att hämta matvagnar och att duka, att låna böcker på
biblioteket, att leda dataundervisning, att ansvara för hemkunskapsundervisning och att leda
experiment.
Det är också vanligt att fritidspedagoger ansvarar för "skolans val" och "elevens val".
Fritidspedagogerna framför önskemål om mer fortbildning i de ämnen de ansvarar för (främst
musik och idrott) men även i de ämnen där de går in som resurslärare.
11 Gör fritidspedagogerna "rätt" saker i skolan?
Fritidspedagogerna tycker att de behövs i skolan.
De flesta fritidspedagoger är överens om att man i huvudsak gör "rätt" saker i skolan. Flera
tycker dock att man kanske borde ta sig en ordentlig funderare på hur fritidspedagogernas
kompetens bäst utnyttjas i skolan.
För att ännu bättre utnyttja fritidspedagogerna i skolan så behövs det mer gemensam
planeringstid och fortbildning främst i musik och idrott men även i svenska, matematik mm.
Ibland får fritidspedagogerna göra det som behöver göras och inte det som de har utbildning
och kompetens att göra.
Brist på tid och lokaler lägger ibland hinder i vägen för samarbetet.
12 Influerar eller anpassar sig fritidspedagogerna till skolan?
De flesta fritidspedagogerna är överens om att fritidshemmen har anpassat sig till skolan.
Det är dock på väg att jämna ut sig - men det tar tid. Skolan har tagit till sig influenser från
fritidshemmen och verksamheterna har kommit närmare varandra.
På den positiva sidan kan man nämna att man har lärt känna varandra och att
fritidspedagogerna anser att det på de flesta skolor finns ett öppet klimat. Man anser också att
lärarna lärt sig mycket om fritids och att de tycker att fritidshemsverksamheten är viktig.
Mer negativt är att några fritidspedagoger tycker att skolan är för traditionell, strukturerad och
innehåller för lite individanpassad undervisning.
13 Hur vill ni att fritidshemmen skall se ut i framtiden?
Det handlar här mest om att göra förutsättningarna bättre för att utveckla verksamheten.
Främst hoppas fritidspedagogerna på att få mindre barngrupper/ mer personal. Övriga
önskemål är bl a mer tid till planering och utvärdering, större och mer anpassade lokaler, mer
förrådsutrymme och bättre utemiljö. Man har också en förhoppning om att skolan skall ge
barnen mer utrymme för lek.
På en skola lagar fritidspedagogerna mellanmålet själva och de framför ett starkt önskemål
om att få hjälp med detta för att få mer tid och energi över till barnen och verksamheten.
Denna fråga "flyter ihop" lite med nästa fråga om fritidspedagogernas visioner.
14 Fritidspedagogernas framtidsvision
Fritidspedagogerna var överens om några visioner; man vill ha större, mer anpassade lokaler,
mindre barngrupper/ mer personal och samma avtal som lärarna.
För övrigt var det de mest skiftande svar på denna fråga, alltifrån enkelt genomförda
förändringar till de mest högtflygande planerna. Precis som det skall vara när man får en fråga
om vilka visioner man har.
3. UTVECKLINGSOMRÅDEN
3.1 Inledning
Detta är förslag på utvecklingsområden för fritidspedagoger (fritidshem) i Värnamo kommun.
Förslagen grundar sig på intervjuer och besök på fritidshem , föreläsningar och litteratur som
jag läst under mitt utvecklingsarbete. Givetvis har arbetet också påverkats av de erfarenheter
jag gjort under de år som jag arbetat som fritidspedagog i Värnamo kommun.
Min förhoppning är att dessa utvecklingsområden skall vara en hjälp för fritidspedagoger,
ledningspersonal och politiker att ytterligare förbättra kvalitén på verksamheten.
Förutsättningarna för arbetet på fritidshem har förändrats mycket under 1990-talet.
Fritidshemmen har flyttat in i skolan, barngruppernas storlek har ökat och personaltätheten
har minskat. Arbetet har förändrats och arbetsbördan har ökat i och med att
fritidspedagogerna har fått ett större ansvar för lektioner och aktiviteter under förmiddagstid.
Detta innebär även att behovet av tid till planering har ökat.
Dessa förändringar har givetvis haft en stor inverkan på verksamhetens kvalité och
fritidspedagogernas arbetssituation Trots detta så anser jag att det finns möjligheter att
utveckla verksamheten på fritidshemmen i Värnamo kommun.
I Värnamo är de flesta tjänsterna tillsatta med utbildade fritidspedagoger med många år i
yrket. Samarbetet med förskollärare och lärare har utvecklats och kommit ganska långt även
om det fortfarande finns saker att förbättra. De flesta skolorna är renoverade/ ombyggda så att
lokalerna är anpassade till skolans och fritidshemmens verksamhet.
Tanken är att detta arbete ska kunna ge förslag till åtgärder för berörda personalkategorier. En
del av åtgärderna kan vara genomförda på några fritidshem/ skolor men jag tror att även dessa
kan utveckla dem ytterligare.
Sist i detta kapitel finns en överskådlig sammanställning där mina förslag till utveckling
mycket kortfattat presenteras. Detta kan vara en hjälp som en "checklista" i fritidshemmens/
skolornas fortsatta arbete.
Idéerna är sammanställda under 3 huvudrubriker; Pedagogik, Ledning och Organisation.
I texten kommer jag att använda följande förkortningar;
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94
Allmänna råd med kommentarer för fritidshem - Allmänna råd
Värnamo kommuns skolplan - Skolplanen
3.2 Pedagogik
Lekens betydelse
Det är viktigt att fritidspedagogerna verkligen betonar lekens betydelse för inlärning. Leken är
en förutsättning för lärande och utvecklar barnen socialt, känslomässigt, motoriskt och
intellektuellt. Det är viktigt att fritidspedagogerna har bra kunskap om hur leken fungerar och
att de stödjer och uppmuntrar barnens lek (både fri lek och deltagarstyrd lek).
Dessutom har fritidspedagogerna ett ansvar för att lokaler och utemiljö utformas så att de
uppmuntrar barnen till att leka och att använda sin fantasi.
Det är här på sin plats att påpeka hur viktigt förhållningssättet till barn är, att vara medveten
om att allt man gör och säger påverkar barnen. Detta förhållningssätt är en av de centrala
delarna i alla pedagogers uppdrag.
Även kunskap om det informella (utforskande, praktiska) lärandet är viktig. Fritidshemmet
har stor möjlighet att erbjuda informellt lärande som sedan kan följas upp med formellt
lärande i skolan. (Exempelvis att barnen först bakar på fritids och sedan räknar med
måttenheter i skolan.)
Monica Rödstam - en landets främsta förespråkare för leken - framhåller lekens betydelse i
sina arbeten och föreläsningar. "Förmågan att leka och fantisera är en förutsättning för
abstrakt problemlösning." (Monica Rödstam)
Hur viktig leken är för inlärning betonas också i Lpo 94 och i de Allmänna råden.
"Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet." (Lpo 94, sida 7)
Värdegrund och social kompetens
Arbetet med att hävda de grundläggande värden som anges i skollagen är mycket viktigt.
Vilket understryks i samtliga styrdokument och dessutom betonar FN:s barnkonvention vikten
av detta arbete. Även vikten av ett fungerande arbete mot mobbning och elevernas möjlighet
till ansvar och inflytande (demokrati) betonas.
Här kan fritidspedagogerna med sin utbildning och erfarenhet fylla en viktig roll.
Björn Norrhäll - fritidspedagog, föreläsare, f.d. sakkunnig på Utbildningsdepartementet menar att fritidspedagogerna har en nyckelroll när det gäller att utveckla barns sociala
kompetens. "Det är viktigt att förankra värdegrunden i vuxengruppen. Personalen måste vara
föredömen." (Björn Norrhäll)
Det är mycket viktigt att man i arbetslaget har en grundlig diskussion så att man är överens
om värdegrunden och hur man vill handskas med dessa frågor i det dagliga arbetet.
Verksamheten på fritidshemmen ger många möjligheter till att arbeta med demokrati och
elevansvar t ex vid planering, vid beslut om inköp av utrustning och vid utvärdering av
verksamheten. Det är även viktigt att fritidspedagogerna aktivt strävar efter ett gott socialt
klimat, att barnen känner sig trygga och att de får uppleva sig som en tillgång i gruppen.
Min egen erfarenhet är att fritidspedagogerna med sin utbildning och erfarenhet tar ett stort
ansvar för arbetet mot mobbning och trakasserier men att man kanske kan engagera sig ännu
mer i de olika mobbningsteam som finns på skolorna.
Individuell kunskap
Ett sätt att kunna möta kravet på att "undervisningen skall anpassas till varje elevs
förutsättningar och behov" (Lpo 94, sida 6) är att ta tillvara på den individuella kunskap som
finns i varje arbetslag. För att uppnå detta krävs det att man i arbetslaget diskuterar hur man
skall fördela ansvar och arbetsuppgifter. Det gäller att uppmuntra och stödja dessa personer i
arbetslaget så att de kan vidarebefordra sina kunskaper till elever och kollegor. Detta kan
utnyttjas vid temaarbeten, arbete mot mobbning, skapande verksamhet med mera. (Se även
"Skapande verksamhet").
Detta bör tas upp i de individuella kompetensutvecklingsplaner som skall finnas för varje
anställd.
Fritidspedagogernas utvecklingsgrupp arbetar aktivt med att uppmuntra och stödja
fritidspedagoger så att de får möjlighet att leda fortbildning och att sprida sin kunskap till
övrig personal på fritidshem och skolor i Värnamo.
Utveckla föräldrasamverkan
En viktig frågeställning är hur vi kan utveckla föräldrasamverkan så att föräldrarna känner sig
delaktiga och att deras kunskap om sitt eget barn kan tas tillvara.
För att ge föräldrarna förutsättningar att ha synpunkter på verksamheten krävs att de på olika
sätt informeras om hur deras barn utvecklas och vilken verksamhet skolan/ fritidshemmet har.
Detta kan man göra på olika sätt bl a genom utvecklingssamtal, föräldramöten, månadsbrev,
skriftlig information och genom att dokumentera verksamheten med fotografier, utställningar
med mera.
Viktigast är nog ändå att man har en öppen och inbjudande attityd gentemot föräldrarna.
"Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen,
främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar." (Skollagen, sida 1)
"Föräldrar bör ges möjlighet att påverka utifrån sina unika kunskaper om det egna barnet."
(Allmänna råd, sida 23)
Skapande verksamhet
Skapande verksamhet har en framträdande plats på fritidspedagogsutbildningen. Det är också
ett område som prioriteras i Lpo 94, de Allmänna råden och Skolplanen.
"Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i
skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att
pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget
skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig." (Lpo 94, sida 8)
Här finns rika möjligheter för fritidspedagoger att bidra både i skolan och på fritidshemmen.
Den fortbildning som fritidspedagogernas utvecklingsgrupp ordnat tillsammans med
Jönköpings läns hemslöjdskonsulenter kan ge uppslag till skapande aktiviteter.
Inom detta område finns det stora möjligheter att ta tillvara den individuella kunskap som
finns i arbetslaget. (Se även "Individuell kunskap").
Profilering
I intervjuerna är det många fritidspedagoger som önskar en högre status för fritidshemmen
och sitt yrke. Här har fritidspedagoger men även arbetsgivare och fackförbund en viktig
uppgift med att visa varför och på vilket sätt fritidshemmen är bra för barnen och på vilket sätt
fritidspedagoger kan komplettera övrig personal i skolan.
I fritidspedagogernas utvecklingsgrupp diskuterar vi regelbundet vad vi kan göra för att
profilera och höja statusen för fritidshemmen och fritidspedagogsyrket.
Här är det viktigt att betona helhetssynen på barnens lärande, lekens betydelse, det informella
lärandet och arbetet med värdegrunden som exempel på vad fritidspedagogerna kan bidra med
för att göra barnens hela dag intressant, rolig och lärorik.
Den nya lärarutbildningen innebär att utbildningen blir lika lång för fritidspedagoger som för
lärare. Detta innebär en möjlighet att höja statusen för fritidspedagogsyrket men också en risk
att fler kommer att välja att utbilda sig till lärare på grund av bättre löne- och arbetstidsavtal.
Detta är en av orsakerna till att vi måste göra fritidspedagogyrket mer attraktivt så att vi kan
rekrytera kompetenta sökande till utbildningen.
Lönerna för all personal i skola och på fritidshem måste höjas för att underlätta rekrytering av
personal. Det är också viktigt att lönerna för fritidspedagoger höjs så att de kommer i nivå
med lärarlönerna.
Här vill jag även understryka vikten av att ta hand om praoelever, praktikanter och
lärarstudenter på ett bra sätt så att man väcker ett intresse för fritidspedagogyrket.
Viktigast för att höja fritidspedagogernas status är nog trots allt att vi har en bra verksamhet så
att barn och föräldrar är nöjda (och att de sprider detta vidare).
"Ett sätt att synliggöra fritidshemmets verksamhet är att dokumentera det pedagogiska
arbetet." (Allmänna råd, sida 19)
Miljöarbete
Skollagen nämner att alla som verkar inom skolan skall visa respekt för vår gemensamma
miljö. I Skolplanen uttrycker Barn- och utbildningsnämnden väldigt tydlig att miljöarbetet är
viktigt och att samtliga Värnamo kommuns skolor skall arbeta mot att bli certifierade som
miljöskolor.
Det är viktigt att komma ihåg att arbetsmiljön för barn och personal utgör den största och
viktigaste delen av miljöarbetet. Lokalernas utformning, antimobbningarbete, kamratstödjare,
utflykter och skolmåltider är exempel på delar i detta miljöarbete.
Fritidspedagogerna kan här bidra med mycket både i skolan och på fritidshemmen. Främst
genom att i praktisk handling tillsammans med barnen visa på hur man själv enkelt kan bidra
till att göra miljön bättre. Även i temaarbeten och diskussioner bör miljön vara ett
återkommande tema. Här kan experiment med anknytning till vattnets kretslopp vara ett
exempel på informellt lärande.
Barnen är ofta mycket duktiga på miljöarbete så det är kanske de som skall lära oss vuxna!?
3.3 Ledning
Pedagogisk ledning
Pedagogisk ledning var något som fritidspedagogerna efterfrågade i de intervjuer jag
genomförde. Det gäller såväl organisatoriska och pedagogiska frågor som i mindre frågor som
rör den dagliga verksamheten.
"Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att
särskilt verka för att utbildningen utvecklas." (Skollagen, sida 4)
"Arbetsledningen har stor betydelse för verksamheten i fritidshemmen."
(Allmänna råd, sida 28)
Rektorerna har ett stort ansvar för många frågor av vitt skild art och en många gånger
ansträngd arbetssituation. Trots detta är det viktigt att de avsätter tid till pedagogiska samtal
med personalen i skolor och fritidshem.
Kanske vore det en idé att utse pedagogiska ledare och helt skilja dessa från det administrativa
arbetet.
Hitta modeller för ett fungerande planeringsarbete
Problemet med att hitta former för ett fungerande planeringsarbete upplevs som en av de
begränsande faktorerna för att kunna utveckla arbetet på fritidshem och skolor. I samband
med att fritidshemmen flyttade in i skolan blev fritidspedagogernas uppgifter i skolan både
fler och mer omfattande. Bland annat är många fritidspedagoger ansvariga för lektioner
(främst idrott och musik). Problemet kompliceras av att man oftast ingår i flera olika
grupperingar som alla kräver planeringstid (till exempel planering med lärare, med
förskollärare och med fritidspedagoger).
"Även om fritidshem och skola arbetade integrerat deltog inte alltid fritidspedagogerna i
planeringen. När de medverkade hade de ibland svårt att hävda sin uppfattning och att få
gehör och respekt för fritidshemmets verksamhet."
(Studie redovisad i de Allmänna råden, sida 26)
Skolledningen bör vara delaktig i arbetet med att utveckla ett fungerande planeringsarbete.
I Värnamo arbetar fritidspedagogerna på Enehagsområdet efter en modell med mindre
schemalagd tid i barngrupp och mer tid till planering. De flesta fritidspedagogerna på
Enehagsskolan verkar tycka att detta arbetssätt fungerar bra. Vi kanske kan använda deras
erfarenheter och införa denna modell på fler skolor.
Det skulle också vara intressant att göra en inventering av hur andra kommuner löst denna
fråga.
Mål, planering och utveckling
För att utveckla verksamheten krävs det att man formulerar mål som utgår ifrån
styrdokumenten och att man utvärderar dessa. Målen skall vara tydliga och väl förankrade i
hela arbetslaget. När man formulerar mål är så är det viktigt att tänka på att de utformas så att
de är möjliga att utvärdera. Detta arbete kan upplevas som svårt och dessutom tar det mycket
tid. Inte desto mindre är det viktigt för att utveckla verksamheten.
Utvärderingen av målen underlättas om man kontinuerligt följer upp aktiviteter och
verksamhet. Har man dessutom dokumenterat verksamheten (i text och bild) underlättar detta
ytterligare vid utvärderingen.
Det är viktigt att skolledningen stödjer och uppmuntrar detta arbete.
"För att fritidshemmen ska kunna fullgöra sin uppgift bör verksamheten kontinuerligt
planeras, följas upp och utvärderas på såväl huvudmannanivå som på verksamhetsnivå.
Vid planering, uppföljning och utvärdering på verksamhetsnivå bör personalen sträva
efter att barn och föräldrar är delaktiga." (Allmänna råd, sida 15)
Kompetens och utvecklingsmöjligheter
" Fritidshemmet har genomgått stora förändringar under 1990-talet. Det är därför angeläget
att personal och arbetsledare ges möjlighet till kompetensutveckling och andra personalutvecklande åtgärder. När fritidshem och skola arbetar tillsammans kan gemensam
kompetensutveckling i personalgruppen vara angelägen, särskilt när samarbetet är under
uppbyggnad." (Allmänna råd, sida 28)
Det är viktigt att fritidspedagogerna får möjlighet till kompetensutveckling i de ämnen man
har ansvar för till exempel idrott och musik. Även i andra ämnen som svenska, matematik och
engelska där fritidspedagogerna är resurslärare är det viktigt att man får möjlighet att lära sig
grunderna.
Här har fritidspedagogernas utvecklingsgrupp tillsammans med skolledningen en viktig
uppgift. Dels med att inventera och sammanställa fortbildningsbehovet och dels med att ordna
den fortbildning som det finns behov av.
Att alla ges möjlighet till bra kompetensutveckling är betydelsefullt för att utveckla
verksamheten men också för att uppmuntra personalen att arbeta vidare.
3.4 Organisation
Rätt utnyttjande av lokaler
Fritidspedagoger, förskollärare och lärare har den kunskap som krävs för att se till att
lokalerna är pedagogiskt utformade. Detta är ett viktigt och ständigt pågående arbete. Särskilt
nu när fritidshemmen flyttat in i skolan är det viktigt att hitta alla möjligheter så att man kan
utnyttja lokalerna så effektivt som möjligt.
Jag tror att det finns stora möjligheter för fritidspedagoger att tillsammans med lärare och
förskollärare ytterligare utveckla utnyttjandet av lokalerna. Det är även av vikt att ledningen
stöttar personalen i detta arbete och avsätter resurser vid behov av förändringar.
"Lokalerna skall vara ändamålsenliga." (Skollagen, sida 6)
"Lokalerna bör vara anpassade till en varierad verksamhet i fritidshemmen med utrymme för
aktiviteter av olika slag. Det bör även finnas utrymmen där barnen kan dra sig tillbaka för
vila eller lugnare aktiviteter i mindre grupper." (Allmänna råd, sida 30)
Vikarieanskaffning
Vikarieanskaffning upplevs av de flesta fritidspedagoger som ett stort problem. Det är för
närvarande svårt att hitta vikarier och det tar mycket tid. Det upplevs också som "orättvist" att
områdesexpeditionen ordnar vikarier till skolan men inte till fritidshemmen.
Att olika yrkeskategorier täcker upp för varandra är kanske något att utveckla på sikt. Ett
ömsesidigt hanterade av detta kan förstärka förståelsen för varandras yrkesroller och
därigenom utveckla arbetslagen ytterligare.
"...att personalmässig samverkan nästan enbart skedde under skoltid, vilket innebar att fritidspedagogen ofta deltog i skolans verksamhet medan det var ovanligt att läraren deltog i
fritidshemmets." (Studie redovisad i de Allmänna råden, sida 26)
Vikarieanskaffare Carina Bönnelykke hjälper till i många fall, men kanske kan samarbetet
utvecklas.
Svårigheten med att hitta vikarier är något som skolledare och politiker bör ta på allvar.
3.5 Sammanställning av utvecklingsområden
Pedagogik
Lekens betydelse
Skaffa kunskap om lekens betydelse, hur den fungerar, hur man kan stödja och uppmuntra
barns lek.
Se till att lokalerna anpassas så att de uppmuntrar barn till att leka och använda sin fantasi.
Utveckla det informella lärandet.
Värdegrund och social kompetens
Förankra värdegrunden i arbetslaget.
Sträva efter att ha ett gott socialt klimat och se till att alla barn känner sig trygga och som en
tillgång i gruppen.
Arbeta aktivt med elevansvar och demokrati.
Det är viktigt att det finns fritidspedagoger som engagerar sig i mobbningsteamen.
Individuell kunskap
Diskutera hur man bäst kan utnyttja den individuella kunskap som finns i arbetslagen.
Uppmuntra kollegor att dela med sig av sin kunskap.
Utveckla föräldrasamverkan
Eftersträva en inbjudande och öppen attityd gentemot föräldrar.
Ta tillvara alla möjligheter att ge föräldrar information om verksamheten.
Ge föräldrarna flera olika möjligheter att komma med synpunkter på verksamheten.
Skapande verksamhet
Arbeta för att barnen skall få möjlighet att använda olika uttryckssätt som drama, rytmik,
dans, musik och skapande i bild, text och form.
Profilering
Bedriv en bra verksamhet så att barn och föräldrar blir nöjda.
Tala om hur fritidspedagogerna kan bidra till att göra barnens hela dag intressant, rolig och
lärorik.
Ta väl hand om praoelever, praktikanter och lärarstudenter.
Miljöarbete
Kom ihåg att arbetsmiljön utgör den viktigaste delen av miljöarbetet.
Se miljöarbetet som en möjlighet att utveckla verksamheten.
Låt barnen vara delaktiga i miljöarbetet.
Ledning
Pedagogisk ledning
Lyft fram behovet av pedagogiska samtal och hitta tillsammans med skolledningen former
och organisation för genomförande av dessa.
Skolledningen bör avsätta tid till pedagogiska samtal.
Hitta modeller för ett fungerande planeringsarbete
Prova alla idéer som kan ge möjlighet till mer och bättre planering.
Skolledningen bör vara delaktig i arbetet med att utveckla planeringsarbetet.
Utvärdera arbetstidsmodellen som används på Enehagsområdet.
Undersöka hur fritidspedagoger i andra kommuner genomför sin planering.
Mål, planering och utveckling
Formulera mål för verksamheten i arbetslaget.
Dokumentera verksamheten.
Utvärdera regelbundet - dels verksamheten och dels de olika aktiviteterna.
Skolledningen bör stödja och uppmuntra planering, dokumentation och utvärdering.
Kompetens och utvecklingsmöjligheter
Ta i samverkan med skolledningen fram förslag på vilken fortbildning som behövs för att
utveckla verksamheten.
Fritidspedagogernas utvecklingsgrupp och skolledningen har ansvar för att inventera
fortbildningsbehovet och att ordna lämplig fortbildning.
Organisation
Rätt utnyttjande av lokaler
Se till att alla lokaler utnyttjas på bästa sätt.
Skolledningen bör stödja detta arbete och se till att det finns resurser vid behov av
förändringar.
Vikarieanskaffning
Skolledning (och politiker) bör fundera på om det finns möjlighet att hitta några övergripande
lösningar på problemet med att hitta vikarier.
Utveckla samarbetet ytterligare mellan fritidshem och vikarieanskaffare.
4. KÄLLFÖRTECKNING
Skollagen (1985:1100)
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)
Allmänna råd med kommentarer för fritidshem (Allmänna råd 1999:2)
Värnamo kommuns skolplan
Finns fritids? (Skolverkets rapport nr 186)
DEFINIERA FRITIDSPEDAGOGENS YRKESROLL
METODER och ARBETSSÄTT
Intervjufrågor
Vad är det bästa med att vara fritidspedagog?
Vad är det "sämsta" med att vara fritidspedagog?
Vad är fritidspedagoger bra på?
Vad är fritidspedagoger mindre bra på?
Vad skiljer fritidshemmen från skolan (metod/ arbetssätt)?
Vad gör barnen på fritidshemmen?
(Vad gör man tillsammans med barnen på fritidshemmen?)
Vilka behov har barnen på eftermiddagstid?
Hur fungerar samarbetet med övriga personalkategorier?
Hur fungerar arbetslagen?
Vad gör fritidspedagogerna i skolan?
Gör fritidspedagogerna "rätt" saker i skolan?
Influerar eller anpassar sig fritidspedagogerna till skolan?
Hur vill ni att fritidshemmen skall se ut i framtiden?
Fritidspedagogernas framtidsvision
Övriga synpunkter
Download
Random flashcards
Create flashcards