Vad spelar vi för roll?
Ett utvecklingsarbete om pedagogers syn på yrkesidentitet i vårt arbetslag.
Johan Öhman
Skriftligt fördjupningsarbete
Kvalitetsutveckling i fritidshem, 15 hp, HT 2009
Johan Öhman, Kvalitet i fritidshem 15p, Umeå universitet 2009
1
Innehåll
sid
1. Inledning
3
2. Bakgrund
3
2.1 Begreppet yrkesroll
2.2 Styrdokumenten
2.3 Monika Hansen och Finn Calander
2.4 Det strukturella, interaktionistiska och systemiska rollbegreppet
2.5 Fritidspedagogik och Skolpedagogik : Några skillnader
3
3
4
4
4
3. Syfte
5
4. Metod
5
5. Resultat
6
5.1 Uppdraget
5.2 Yrkesuppgifter som inte ingår i Yrkesrollen
5.3 Barns lärande och lärandets förutsättningar
5.4 Samverkan
6
6
6
7
6. Diskussion och Analys
7
6.1 Hur går vi vidare?
7
7. Litteratur
9
Bilagor
Bilaga 1 : Enkät
Bilaga 2 : Faktablad om yrkesroller
Johan Öhman, Kvalitet i fritidshem 15p, Umeå universitet 2009
2
1. Inledning
Förändringens vindar svepte in på min skola i och med lokalutredningen härom året. Ersmarks
skola, som den heter, har alltid varit en lugn skola där drastiska utvecklingsarbeten och omstörtande
pedagogiska förändringar gärna fått stå tillbaka för ord som trygghet och trivsel. Nu ändrades detta.
Fritidshem och skola har genom åren alltid haft skilda lokaler. Verksamheterna har också på sätt och
vis varit åtskilda, i den mån att fritidspedagogerna har jobbat i klasserna under skoltid, medan
lärarna i stort sett aldrig jobbat på fritidshemmen. Nu stod vi dock inför en ny situation.
När nu Umeå kommun genomfört ovan nämnda lokalutredning på vår skola 2007, beslutades det
nämligen att skolan ska byggas om. I fråga om lokaler får detta stora konsekvenser för såväl skola
som fritidshem. Istället för de egna lokaler i närheten av varandra kommer vi nu att samnyttja en
lokal, som byggts om specifikt för detta. Den totala ytan kommer att bli betydligt mindre, men ska
enligt kommunen bli effektivare såväl lokalmässigt som pedagogiskt.
Dessa förändringar väckte såklart oro, såväl hos oss på fritidshemmet som hos grundskollärarna,
och vi kommer nu att hamna i en situation där en utveckling av vår relation och samverkan måste
ske. När vi nu under 2009 varit utlokaliserade på Ersdungens skola har det dessutom blivit än
tydligare att skola och fritidshem nu samexisterar på ett mer intimt sätt.
När två olika verksamheter samexisterar så nära kan det lätt uppstå konflikter, t ex. vid möblering
eller användande av olika lokaler. En stor bidragande orsak till detta är i mina ögon att lärare och
fritidshem ofta vet för lite om varandras yrkesidentitet och behov. Detta är vad mitt
utvecklingsarbete ska handla om.
2. Bakgrund
2.1 Begreppet yrkesroll
Begreppet yrkesroll är i sig en smula problematiskt. Det är inte så enkelt att alla fritidspedagoger
delar samma yrkesroll utan det är snarare, som en rad forskare påpekat, så att varje individuell
lärare och fritidspedagog skapar sin egen version av yrkesrollen. Nedan tänker jag behandla några
av de teorier som visar på detta.
2.2 Styrdokumentens syn på lärarnas och fritidspedagogernas yrkesroller
Enligt LPO94 är skolans uppdrag bland annat att främja ett elevaktivt lärande. Skapande och lek ses
som viktiga redskap i skolans läroprocess, och eleverna ska i sitt lärande få uppleva olika sorters
uttryck för kunskap och olika uttrycksformer. Skolan ska också vara ett stöd för hemmet när det
gäller barnens fostran, och spela en aktiv roll i skapandet av ansvarskännande samhällsmedlemmar.
När det gäller samverkan ingår det enligt LPO94 i lärarrollen att utveckla samarbetet med
fritidshem och förskoleklass.
Lärarrollen styrs också till stor del av kursplanerna, där de uppnående- och strävansmål som ska
ligga till grund för undervisningen formuleras. Själva vägen till målen är dock lärarna relativt fria
att själva utforma.
Enligt de allmänna råden för fritidshem (2007) är fritidspedagogens uppgift att komplettera skolan
Johan Öhman, Kvalitet i fritidshem 15p, Umeå universitet 2009
3
både tids- och innehållsmässigt. Fritidshemmet ska också förse barnen med en meningsfull fritid
där barnomsorg blandas med en pedagogik som stödjer barnets ”fysiska, intellektuella, sociala och
emotionella utveckling.”.
Fritidspedagogens yrkesroll styrs också av läroplanen. I förarbeten till LPO94 står det bl a. att ”för
de avsnitt i läroplanen som behandlar grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet,
saklighet och allsidighet, normer och värden kan läroplanen helt och hållet tillämpas även på
fritidshemmet.”. När det gäller de mer renodlade kunskapsmålen kan fritidshemmet bidra genom
sina erfarenheter av en utforskande och laborativ och praktisk metodik.” (Skolverket 2007).
2.3 Monica Hansen & Finn Calander
Monica Hansen (1999) menar till exempel att det traditionella rollbegreppet där samhällets
påverkan på individens yrkesroll framhålls är en alltför mekanisk och förenklad teori. Istället för
hon fram begreppet yrkesidentitet, dvs. att individen själv skapar sin identitet inom yrket, utifrån
den tillhörighet den känner till en viss social gruppering.
Finn Calander (1999) går ett steg längre och menar att ”begreppen yrkesroll och yrkesidentitet så
länge de används var för sig, har begränsat värde”. Hans åsikt är att begreppen riskerar att bli
otydliga och förvirrande när man analyserar, då så många olika aspekter ingår. Calander väljer
istället att dela upp yrkesrollen i tre olika delar som ”naturligtvis i det verkliga livet är oskiljaktiga”,
men som man håller i sär vid analys av rollbegreppet. Hans indelning är:
A) Yrkesposition, dvs. den av samhället bestämda yrkesrollen som bl a regleras av lagstiftning och
styrdokument.
B) Yrkesfunktionen, den del av yrkesrollen som skapas i samspel med kollegor och lokal
skolorganisation.
C) Yrkesidentitet, den subjektiva upplevelsen av yrkesrollen som varje enskild individ har.
2.4 Det strukturella, interaktionistiska och systemiska rollbegreppet
Kjell Granström (Berg & Scherp, 2003) behandlar tre sorters rollbegrepp som existerar inom
skolans väggar. De Strukturella rollerna, dvs. de vi är tilldelade av samhället. Lärare förväntas i sin
roll lära ut, elever förväntas lära in osv.
I samspelet med varandra utvecklar vi också Interaktionistiska roller, dvs. roller som uppstår när en
grupp bildas. Dessa roller är inte förutbestämda utan ”förhandlas fram” mellan de individer som
samspelar. Ett exempel på detta är hur olika arbetslag på en skola kan ha otroligt olika
rollfördelningar trots att skolans strukturella rollfördelningar är lika.
En tredje slags roll vi tilldelas är de Systemiska rollerna. Dessa är roller som delas ut för att få
verksamheten att fungera, vem gör vad helt enkelt. Om man tilldelas en roll som man inte trivs med
kan man här få konflikter. Ett exempel kan hittas inom samverkan, om en fritidspedagog arbetar i
klassrummet med saker han inte känner ingår i sin strukturella roll som fritid t ex att vara
specialpedagog.
2.5 Fritidspedagogik och Skolpedagogik : Några skillnader
Redan ur ett historiskt perspektiv hittar vi stora skillnader mellan lärarens och fritidspedagogens
yrkesroller . Läraryrket har sedan urminnes tider haft fokus på individen, dvs. att en lärare planerar,
Johan Öhman, Kvalitet i fritidshem 15p, Umeå universitet 2009
4
genomför och utvärderar undervisningen. Det är först på senare tid som arbetslagstanken blivit en
del av lärarkulturen. Å andra sidan har fritidspedagogiken sin historiska grund i barnomsorgen och
har i sin yrkesidentitet på många sätt mer gemensamt med förskollärarnas pedagogik än med
skolpedagogiken. Det är ju inte alltför länge sedan som fritidshemmen ”kom in i skolan”, och det är
ingen överdrift att säga att fritidspedagogerna fortfarande inte riktigt har funnit sin plats i
skolkulturen (Calander, 1997).
En annan stor skillnad mellan yrkesgrupperna är hur rollerna är strukturellt definierade. Lärarrollen
är tydligt definierad, dels genom en lång historisk tradition där lärarnas arbetsuppgifter cementerats,
men även genom ett anställningsavtal, som skiljer sig stort från fritidspedagogernas.
Fritidspedagogrollen är däremot betydligt luddigare, och fritidshemmens intåg i skolan har ju
snarare inneburit att fritidspedagoger anpassat sig till lärarrollen än att fritidspedagogiken kommit
in i klassrummet.
Även själva sättet att lära sig skiljer sig mellan verksamheterna. Inom skolan sätts oftast fokus på
det formella lärandet. På svensklektionen lär man sig svenska, på engelsktimmen engelska osv.
Fritidshemmets lärande är å andra sidan så gott som uteslutande informellt, dvs. att barnen lär sig
saker när de är intresserade av dessa, t ex genom lek eller att de vill ta reda på något.
Alla dessa skillnader är intressanta att ta i beaktning när vi nu ska samarbeta och samexistera på ett
mycket mer nära sätt.
3. Syfte
Syftet med detta utvecklingsarbete är att belysa eventuella likheter och skillnader i synen på
yrkesrollen hos lärare och fritidpedagoger i mitt arbetslag. Jag vill också undersöka hur vi kan
förbättra och effektivisera vår samverkan genom ökad förståelse av lärar- och fritidspedagogrollen.
4. Metod
Metoden jag valt att använda mig av är ett frågeformulär som pedagogerna i mitt arbetslag (bilaga
1) får besvara enskilt. Jag kommer att strukturera upp svaren utifrån yrkeskategorierna, dvs. lärare
och fritidspedagoger. I frågeformuläret kommer jag att använda mig av ordet yrkesroll, även om det
kanske i grund och botten handlar om yrkesidentiteten. Jag gör det valet utifrån att inte krångla till
det för mina kollegor som inte läst lika mycket litteratur som jag i ämnet.
Som förarbete till enkäten får mina kollegor läsa Kjell Granströms text om roller ur
Skolutvecklingens många ansikten (Berg & Scherp, 2003). Dessutom har jag gjort en kort
sammanfattning om de olika rollbegreppen (bilaga 2) som de får läsa igenom för att sätta igång
tankarna kring vad yrkesrollen är.
Med tanke på att vårt arbetslag är väldigt litet, två lärare och tre fritidspedagoger, kan man rikta viss
kritik mot studiens representation för lärares och fritidspedagogers allmänna syn på yrkesrollerna.
Den är snarare intressant utifrån frågan hur vi ser på yrkesrollerna i vårt enskilda arbetslag.
Tanken är också att arbetet med yrkesrollerna i vårt arbetslag inte ska sluta vid enkäterna, utan
resultera i en diskussion om hur våra yrkesidentiteter kan mötas i arbetslaget för vårt och barnens
bästa. Tidsramen för denna uppgift tillåter dock inte att jag redovisar för denna diskussion.
Johan Öhman, Kvalitet i fritidshem 15p, Umeå universitet 2009
5
5. Resultat
I enkäten har jag ställt fyra frågor:
• Vad tycker du är ditt uppdrag som lärare/fritidspedagog?
• Finns det saker du gör i ditt arbete som du anser inte ingår i din yrkesroll/yrkesidentitet?
• Hur lär sig barn bäst i din verksamhet? Vilka förutsättningar behövs för en bra lärmiljö i din
verksamhet?
• Vad är din vision av samverkan? Hur kan fritidspedagoger/lärare bidra i din verksamhet?
Vad kan du bidra med i deras verksamhet?
Nedan kommer jag att bearbeta svaren.
5.1 Uppdraget
Lärarna i vårt arbetslags syn på sitt uppdrag är att hjälpa barnen att utvecklas, dels kunskapsmässigt
genom att arbeta mot läroplanerna, men också att utvecklas socialt, samt ge dem en stark och
positiv självbild.
Fritidspedagogerna ser det som sitt uppdrag att erbjuda barnen en bra pedagogisk verksamhet som
tillgodoser deras behov och önskemål. De ska finnas till för barnen och och ge en trygg och
meningsfull tillvaro. Lek och skapande är viktiga redskap för fritidspedagogen, samt att kunna se
barnets lärande över hela dagen, inte bara på skoltid.
5.2 Yrkesuppgifter som inte ingår i Yrkesrollen
Bland lärarna var det inte så många arbetsuppgifter som de inte tyckte ingick i deras yrkesroll. Det
som kom fram var att det kan kännas övermäktigt med arbetet med barn med speciella behov,
kanske främst svåra sociala svårigheter.
Bland fritidspedagogerna finns flera saker som egentligen inte ingår i fritidspedagogrollen, t. ex. Att
ha musikundervisning och administrativa uppgifter. Å andra sidan är detta problematiskt då man
ofta tagit på sig dessa uppgifter frivilligt för att kunna jobba heltid. Att vara inne i klassen anses inte
krocka med yrkesrollen, men att ha ”förplanerade” lektioner som man inte är förberedd på känns
inte alltid bra eller rätt.
5.3 Barns lärande och lärandets förutsättningar
Enligt lärarna lär sig barn bäst när de får arbetsro, omväxlande arbetsuppgifter, känner sig trygga
och får utmaningar. Förutsättningar för bra inlärning är att de utrymmen som barnen nyttjar kan
erbjuda dessa saker. Det vore en bra tanke om det fanns rum för olika lärstilar, t ex
matematikverkstad, målarrum, dramarum, ”tyst rum”, lekrum. Lärarna upplever det emellertid svårt
att hitta sådana rum.
På fritidshemmet lär sig barnen mest och bäst när de är trygga och stimulerade. Det mesta av
lärandet sker tillsammans med andra i olika gruppkonstellationer, där de lär sig t ex social
kompetens och hur man får kompisar. ”Barn på fritidshemmet lär sig tillsammans med andra och
av varandra”. Leken är en fritidspedagogikens viktigaste redskap. Förutsättningar för detta är att ha
flera rum där barnen kan lära sig i lagom stora grupper. Rummen bör också vara flexibla, i
betydelsen att man lätt ska kunna förändra miljön för att skapa nya lek- och inlärningssituationer.
Ett tillåtande klimat är också en viktig förutsättning för lärandet.
Johan Öhman, Kvalitet i fritidshem 15p, Umeå universitet 2009
6
5.4 Samverkan
Lärarna i vårt arbetslag anser att en stor fördel med samverkan är att arbetslagets pedagoger får en
helhetssyn av barnet då vi ser det i olika verksamheter. Det är viktigt med en samsyn i värderingar
och förhållningssätt så att barnen blir trygga och upplever hela dagen som en enhet. Det är bra för
pedagogerna att ha arbetslag som man kan lita på och diskutera med för att skapa en helhetssyn.
Lärarna känner också att fritidspedagogerna bidrar med mycket tid i skolan, men att det är svårare
för lärarna att hitta tid till ”fritidstid”.
Fritidspedagogerna skulle vilja bidra med mer fritidspedagogik under skoldagen, att inte ”bara” ta
över lärarnas arbetsuppgifter. Om man ska se barnens dag som en helhet kanske fritids skulle kunna
vara navet, då barnen är där både före och efter skolan. Gemensamma möten och tid för
samplanering känns som viktiga inslag i samverkan. Det verkar också finnas en systemisk syn
(Berg & Scherp, 2003) på rollerna, där fritidspedagogerna tycker att man i arbetslaget kan bidra
med olika kompetenser inte enbart genom yrkeskategori utan kanske mer genom olika
personligheter och kompetenser. ”Det viktigaste är tid tillsammans och att man pratar med
varandra”.
6. Diskussion och Analys
När jag analyserar svaren från enkäten slås jag av hur lika vi egentligen är. Såväl lärare som
fritidspedagoger betonar vikten av socialt lärande, omväxlande miljöer och ett tryggt, men lite
utmanade klimat. Den stora skillnaden är kanske att vi fritidspedagoger har en tydlig inställning att
vi är till för att erbjuda barnen aktiviteter som de sedan själva väljer, att barnens spontana självvalda
inlärning ligger i fokus. Å andra sidan har fritidsverksamheten inte samma fullspäckade kursplaner
att ta hänsyn till i sin verksamhet, så den ökade fokusen på barnets vilja kanske är naturlig.
Det är också tydligt att samverkan ses som något positivt och viktigt av hela vårt arbetslag. Lärarna
uppskattar att jobba närmare med fritidshemmet, även om de finner det svårt att hitta tid att
samverka under fritidstid. Vi har emellertid hittat vissa lösningar, som att lärarna jobbar på
fritidshemmet när vi har behov av utbyte, t. ex. vid barnsamtal osv.
För mig är det också otroligt positivt att se att både lärare och fritidspedagoger vill ha lokaler som
bjuder på många olika aktiviteter. Detta är något som vi absolut kan ta med oss när vi inom kort
bestämmer hur våra nya gemensamma lokaler ska se ut.
6.1 Hur går vi vidare?
Den stora frågan nu är vad vi gör av detta. En sådan här enkät är i och för sig bra då den ger oss en
bättre inblick i våra åsikter och visioner som pedagoger, men mer arbete måste till om vi ska ta vår
samverkan framåt. Vi har visserligen redan närmat oss varandra rejält sedan vi flyttade in i
gemensamma lokaler, men det måste till vidare arbete genom t ex diskussioner och samplanering
för att utvecklingsarbetet verkligen ska få fart.
I ljuset av detta vore det spännande om vi utifrån vad som framkommit i detta arbete kunde fundera
över dessa frågor:
1. Kan vi utforma gemensamma lokaler som är flexibla och passar till olika sorters aktiviteter och
inlärningsstilar?
Johan Öhman, Kvalitet i fritidshem 15p, Umeå universitet 2009
7
2. Kan vi hitta mer tid för pedagogiska samtal och samplanering framöver?
3. Kan vi utveckla vår samverkan så att vi bättre tar vara på våra kompetenser, både yrkesmässiga
men även våra ”privata” kompetenser, under hela arbetsdagen?
Kan vi hitta svaren på dessa frågor kommer vi att ha tagit ett stort steg mot en mer effektiv och
givande samverkansform som kommer att gynna såväl barnen som oss vuxna.
Johan Öhman, Kvalitet i fritidshem 15p, Umeå universitet 2009
8
Litteratur
Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem, skolverket 2007
Berg, Gunnar; Scherp, Hans-Åke : Skolutvecklingens många ansikten
Stockholm : Myndigheten för skolutveckling : b Liber distribution, 2003
Calander, Finn : Från fritidens pedagog till hjälplärare,. Fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i
integrerade arbetslag, Uppsala universitet 1999
Calander, Finn: Lärarna, fritidspedagogerna och kampen om den vita tavlan, Pedagogisk forskning i
Sverige nr.2 1997, s. 105-118, ISSN 1401-6788
Fritidspedagogerna och skolans utveckling, Lärarförbundet 2001
Karlsson, Ove : Perspektiv på fritidspedagogik - en granskning av verksamhetens filosofiska
begrepp och ideologier : Paper presenterat vid konferens med ENSAC - European Network for
Schoolage Childcare Stockholm, 2002
Lärarförbundet, : När intresse blir kunskap. Fritidspedagogikens mål och medel.
www.lararforbundet.se Nordisk Bokindustri Försäljnings AB, 2005
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94 ,
skolverket 2006
Hansen, Monica (1999): Yrkeskulturer i möte : läraren, fritidspedagogen och samverkan, Göteborg :
Acta Universitatis Gothoburgensis, 1999
Olson, Göran; Ros, Kim : Pedagogers syn på samverkan, 15 p examensarbete, lärarutbildningen,
Malmö universitet
Johan Öhman, Kvalitet i fritidshem 15p, Umeå universitet 2009
9
Bilagor
Bilaga 1
Frågeformulär till diskussionsunderlag
Vad tycker du är ditt uppdrag som lärare/fritidspedagog?
Finns det saker du gör i ditt arbete som du anser inte ingår i din yrkesroll?
Hur lär sig barn bäst i din verksamhet? Vilka förutsättningar behövs för en bra lärmiljö i din
verksamhet?
Vad är din vision av samverkan? Hur kan fritidspedagoger/lärare bidra i din verksamhet? Vad kan
du bidra med i deras verksamhet?
Johan Öhman, Kvalitet i fritidshem 15p, Umeå universitet 2009
10
Bilaga 2
Olika tankar om yrkesroller
Dessa tankar och begrepp kanske kan vara till hjälp och inspiration när ni svarar på
enkäten.
Finn Calander delar upp yrkesrollen i tre delar som naturligtvis hänger ihop, men som man kan
skilja på när man analyserar:
A) Yrkesposition, dvs. den av samhället bestämda yrkesrollen som bl a regleras av lagstiftning
och styrdokument.
B) Yrkesfunktion, den del av yrkesrollen som skapas i samspel med kollegor och lokal
skolorganisation.
C) Yrkesidentitet, den subjektiva upplevelsen av yrkesrollen som varje enskild individ har.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------Kjell Granström (Berg & Scherp, 2003) behandlar tre sorters rollbegrepp som existerar inom
skolans väggar. De Strukturella rollerna, dvs de vi är tilldelade av samhället. Lärare förväntas i
sin roll lära ut, elever förväntas lära in osv.
I samspelet med varandra utvecklar vi också Interaktionistiska roller, dvs roller som uppstår
när en grupp bildas. Dessa roller är inte förutbestämda utan ”förhandlas fram” mellan de individer
som samspelar. Ett exempel på detta är hur olika arbetslag på en skola kan ha otroligt olika
rollfördelningar trots att skolans strukturella rollfördelningar är lika.
En tredje slags roll vi tilldelas är de Systemiska rollerna. Dessa är roller som delas ut för att få
verksamheten att fungera, vem gör vad helt enkelt. Om man tilldelas en roll som man inte trivs med
kan man här få konflikter. Ett exempel kan hittas inom samverkan, om en fritidspedagog arbetar i
klassrummet med saker han inte känner ingår i sin strukturella roll som fritidspedagog t ex att vara
specialpedagog.
Johan Öhman, Kvalitet i fritidshem 15p, Umeå universitet 2009
11
Johan Öhman, Kvalitet i fritidshem 15p, Umeå universitet 2009
12
