80- talet
Den första halvan av decenniet präglas av ökad spänning i kapprustningstävlingen "kalla
kriget" mellan NATO:s och Warszawapaktens medlemsstater. Den ökade spänningen är ett
resultat av Sovjetunionens militära invasion i Afghanistan i december 1979. I sviterna av
Iranska revolutionen 1979 och Oljekrisen 1979 fortsätter 1970-talets lågkonjunktur i
västvärlden de första åren in på 1980-talet. Den andra halvan, från 1985 då den mer
reformvänlige Michail Gorbatjov väljs till ordförande i Sovjetunionens kommunistparti,
präglas av politisk avspänning mellan stormakterna. Det rustas ned, och 1988 sluts många
fredsavtal efter flera krig runtom i världen. Världsklimatet blir lugnare, och reformerna i
Sovjetunionen leder till kommunistregimernas fall i flera östeuropeiska stater 1989, året då
Berlinmuren rivs. Ekonomiskt svänger konjunkturerna i västvärlden uppåt, och
högkonjunkturen kallas det "glada 1980-talet". I Sydamerika och Östeuropa genomgår dock
många stater under slutet av 1980-talet en ekonomisk kris, med hyperinflation. Slutet av
1980-talet ser även en växande nationalism i Östeuropa. I Jugoslavien blir folkslag, som varit
sams i flera år, alltmer osams, och på 1990-talet slits Jugoslavien sönder av inbördeskrig.
Även AIDS och HIV är fenomen som starkt förknippas med decenniet, eftersom det var då
dessa fenomen blev allmänt kända.
Inom populärmusiken är synthpop och hårdrock två stora strömningar i början av årtiondet.
Mot slutet börjar synthar och trummaskiner användas inom allt fler musikstilar.
Händelser
Augusti 1980 - I Gdansk i Polen startar strejker, ledda av Lech Wałęsa. Strejkerna
riktar sig mot socialistregimen i Polen.
8 december 1980 - John Lennon blir skjuten till döds utanför sin bostad i New York.
27 oktober 1981 - Den sovjetiska u-båten U 137 går på grund utanför Karlskrona i
Sverige.
11 mars 1985 - Den reformvänlige Michail Gorbatjov väljs till ordförande i
Sovjetunionens kommunistparti. En politisk avspänningsera börjar, och kalla kriget
går mot sitt slut.
28 februari 1986 - Sveriges statsminister Olof Palme (s) blir skjuten i Stockholm i
Sverige och avlider på Sabbatsbergs sjukhus dagen därpå i sviterna av skotten.
26 april 1986 - En allvarlig reaktorolycka inträffar i Tjernobyl i dåvarande
Sovjetunionen.
21 juli 1987 - Guns N' Roses släpper sitt debutalbum Appetite for Destruction.
6 december 1988 - PLO-ledaren Yassir Arafat säger genom Stockholmsdeklarationen
att han accepterar staten Israels existens.
4 juni 1989 - Massakern på Himmelska fridens torg i Kina.
9 november 1989 - Berlinmuren öppnas.
Vad var det då för kultur under 1980-talet?
Axelvaddar och neonfärger var som populärast från 1984 till 1994, alltså från mitten av 80 till mitten
av 90-talet. Om man lyssnar på carolas segerbidrag i melodifestivalen 1991, fångad av en stormvind,
så skulle nog de flesta kategorisera den som 1980-tal. Vad kännetecknar 80- tals kulturen?
Inredningen:
1980-tals kulturen var förstås även lite olika beroende på vilket geografiskt område man bodde,
städer eller på landet, i Usa eller i Sverige t ex. Vad gäller poulära inredningsdetaljer var det bl a
svampmålade tapeter i någon pastellfärg, efterlikna stenväggar som då skulle se pampig och dyr ut.
Massor av tropiska växter, rosafärgade prylar (rosa och pastellfärger är ofta synonymt med 80-tal)
och vitfärgade rottingmöbler. Dessa kan ha gett en tropisk känsla. Status att resa, framför allt till nya
tropiska platser utanför Europa t ex Karibien, Sydostasien eller Afrika. Marmorbord, skinnsoffor,
guldfärgade delar gav en pampig känsla, tjänstemannamässigt, visa att man tjänade bra, och så
förstås kanske man ville efterlikna de pampiga husen i serien Dynastin. Man skulle ha solfjädrar,
spegelväggar, popcorntak (rappat innertak), mycket vitt framför allt i köken, och så kallad plafond
(vikta papperlikande material) både på taklampor, vägglampor och bordslampor, gärna i en neon
eller pastellfärg, gärna takfläkt och en tidstypisk solariebränna på personen som bodde där. Man kan
se att det skulle se pampigt, tropiskt/exotiskt ut med inslag från 50-talet (neonet och
pastellfärgerna).
Mode:
1980-talet präglades av mycket individualism vad gäller många konstformer, och även inom modet
skulle man skaffa sig lite av en egen stil. Det som var populärt var neonfärger tillsammans med
pastellfärger, vilket populäriserades av männen i actionserien Miami vice, som också populäriserade
så kallade Ray ban wayfarer solglasögon, sportbåtar, sportbilar och skäggstubb. Miami Vice gjorde
också kavajer i vitt eller rosa och vita loafers populära. New Wave punk modet fick också
genomslagskraft liksom sin avkomma New Romantic kulturen. Flashdance populäriserade dansmodet
och benvärmare. Joggingmodet och man skulle se sportig ut, gärna med en sony walkman i fickan.
Och så förstås pudelrocken med uppskurna, blekta jeans och så förstås de stora permanenta
blonderade hockeyfrillorna, även vanlig hockeyfrilla ala Mc Gyver var populär. Mot slutet av 80-talet
var en spretig variant av sidbena populär bland män. 1984 kom axelvaddarna, vilket egentligen var
till för att ge kavajer en snyggare form, men som många kvinnor började använda inom
tjänstemannayrken, och tillslut blev det allmänt, alla hade det, och ju större desto snyggare. 50-talet
visade sin återkomst även här, då Elvisfrillor, skinnjackor och jeans åter blev populärt. Axelvaddar och
neonfärger förblev populära till 1994. Mycket av modet under 1980-talet var androgynt, vilket är att
både män och kvinnor hade liknande moden och samma saker var populära hos båda könen vilket
ibland kunde göra det svårt att avgöra vilket kön en person hade (!). 80-talsmodet har ibland kommit
tillbaks inom vissa områden i modet.
Musik:
Redan i slutet på 70-talet kunde man höra synthar, trummaskiner och Kraftwerk som sjöng om sina
miniräknare. 1981 kom de nya digitala syntharna, som var mindre och billigare, nu kunde alla göra
musik, även de som inte kunde spela något instrument, synthen gjorde musiken åt en. Man behövde
inte längre ha en trummis, en basist och en gitarrist i bandet, synthen och sequencern kunde ersätta
detta. Trummaskinen kunde spela trumkomp som ingen trummis kunde. Synthen blev i början
instrumentet som skapade elektrogénren, och var då mest förknippad med denna, men i mitten och
slutet av 80-talet så hördes synthar i mer eller mindre alla genrer. Synthen lät nytt och fräscht och
det var enkelt, speciellt för de som gillade den gamla discon, behövdes bara kompletteras med gitarr
och sång. Denna elektrodisco blev senare house musiken som i sin tur blev techno.
Discon skapade även hiphopen i New york, och euro/italo discon i europa med artister som Scotch,
Modern talking, Rick Astley och Bad boys blue. Punken tog influenser från synthmusiken, discon och
världsmusiken och utvecklades till New wave, och hårdrocken med sina pudelfrisyrer och shredsolon.
I och med att det var status att resa så blev också världsmusiken populär och flera reggae, calypso
och afrikanska artister lyckades få hittar i nordväst, liksom många artister hade många
världsmusikinfluenser. Popen slog igenom mycket pga Mtv, där man kunde se videos av de mest
kända artisterna, och många musikvideos gjorde under 80-talets anses vara i högsta klass, och var
banbrytande, bla Take on me med Aha. 50-talets återkomst med saxofonsolon, doowop-körer och
walkingbass, alltså då basgången tar en ny ton varje taktslag. 1980-talet brukar också kallas för
reverbets guldålder, reverb är en ljudeffekt som skapar rumsklang, man kan alltså ofta höra att en låt
gjordes på 80-talet genom att det ofta är mycket reverbeffekt på, framförallt på virveltrumman.
Pop: Michael Jackson, Madonna, Prince, Kate Bush, David Bowie, Aha, Alphaville, Roxette,
U2, Boy George, Eurithmics
Folkrock: Bruce Springsteen, Ulf Lundell
Rock: Queen, Iron maiden, Kiss,,Wasp, Scorpions, Def leppard, Metallica, Mötley crüe, Guns
n roses, Twisted sister, Alice Cooper, Europe
Synt: Depeche mode, Pet shop boys, Human league
Punk: Ebba grön
Hiphopkulturen består av 4 huvuddelar: rappande och DJs (bakgrundsmusik genom beat
(Historiskt har dessa beats ofta skapats av att sampla annan musik, ofta funk och
soulmusik.)och scratching). Tillsammans med breakdans, graffiti, utgör dessa de fyra
elementen av hiphopkulturen. Musikstilens genombrott var "Rapper's Delight" (1979) med
The Sugarhill Gang. Andra viktiga pionjärer är Kool DJ Herc och gruppen Grandmaster Flash
& The Furious Five som med sin platta The Message (1982) visade att hip-hop kunde vara
något mer än bara festmusik genom att i texterna ta upp sociala storstadsproblem.
Oldschool breakdance
I mitten på 1980-talet tilltog hiphopens popularitet. Gruppen Run DMC, med DJ:n Jam Master Jay
(mördades i New York,USA 2002) som kreativ motor, släppte 1985 albumet King of Rock som tog
hiphop-musiken till nya nivåer både kommersiellt och konstnärligt. De tidigare artisterna hade i
huvudsak samplat discomusik men Run DMC samplade även rock och gav hiphoppen det hårdare
sound som skulle prägla den långt in på 1990-talet. Deras största hit var en duett med heavymetalgruppen Aerosmith, en nyinspelning av dennes "Walk This Way". Den blev den ditintills största
hiphophitten och spelades även på radiokanaler som annars bara spelade vita artisters musik. Run
DMC deltog som enda hiphop-grupp vid Live Aid-galan 1985.
Breakdans, eller breaking som den kallas av de som dansar, är en streetstil med rötterna i
USA:s sena 1960-tal. Med grunderna ur funk-musiken kom breaking att bli en stor stil i
samband med att DJ:s började scratcha och återspela breakbeatsen i låtarna på två skivspelare.
Med starten i James Browns "Get on the Good Foot" började dansstilen rocking som senare
kom att utvecklas till breaking. Breakingen i sig består av toprocks, uprocks, downrocks och
powermoves. Oftast anser man att den b-boy som gör solon som innehåller alla dessa delar är
den bästa men åsikterna skiljer sig åt och en del anser att den som håller högst klass på en av
dessa är den bästa breakaren.
Konsten:
Den konst som vände sig från modernismens mer formella karaktär var grunden för den
rörelse som mot slutet av 1970-talet och början av 1980-talet kom att kallas för
postmodernismen. Under 1970- och 80-talet framträdde en mängd svenska konstnärer som
främst ägnade sig åt måleri. 1980-talets överhettade konstmarknad resulterade i att ett antal
konstnärer mer eller mindre sålde allt de producerade. Viktiga namn under denna era var
Cecilia Edefalk, Ola Billgren och Max Book.
Konsten under 80-talet hade gått från att vara societetens sätt att visa sin förmögenhet till en
"inne-grej" för "vanligt" folk. De rika hade tröttnat på att sponsra museer så konstföremål
köptes upp av privatägare för att senare säljas dyrare. Att köpa konst blev som att köpa aktier.
Det blev helt plötsligt "chic" att röra sig på rätt utställningar och att vara uppdaterad konstant.
I rädslan för att finna sig själv ett steg efter andra konstsamlare började folk att köpa upp så
mycket konst de kunde vilket ledde till en absurd situation. Konstsamlare stod på väntelistor
för att köpa konstverk. Detta ledde i sin tur till att konstnärer producerade konst efter tillgång
och efterfrågan. Folk började förstå att man kunde tjäna pengar på konstnärer.
Eftersom konstnärer inte tjänade så bra såg de ett sätt att också själva tjäna pengar genom att
agera manager som skulle hjälpa konstnärerna att komma in på de rätta utställningarna och
möta de rätta personerna. Basquiat var en av dem som avskydde detta sätt att behandla
konstnärer på. Det ställdes krav på konstnärer och de behandlades som hundar i en kennel.
Konst hade blivit en kravfylld fluga och inte ett sätt att uttrycka sig fritt.
Non- violenceskulptur: Carl Fredrik Reuterswärd
Olle Bærtling (1911-1981) är en unik konstnär inom svenskt konstliv. Hans konstnärskap
betraktas som ett av Sveriges största i efterkrigstiden, och är ett av få med internationell
genomslagskraft, bland annat med 17 utställningar i USA. 1981 presenterades han stort på
Malmö Konsthall och Moderna Museet. Sedan dess har en ny generation konstnärer vuxit
fram som intresserat sig för djärv form och färgexperiment.
Han inspirerades av den icke föreställande konst som växte fram i Paris under 40-50 talet.
Utifrån den utvecklade han sedan sin egen stil, en stil med öppna, triangelliknande former. De
framstår att fortsätta utanför målardukarna och ut i rymden. De väcker även assossiationer till
den amerikanska minimalismen.
“Vårt samhällsklimat präglas av defensiv hållning. Vi försvarar oss mot allt, höjd ränta,
sjukdomar och anklagelser. “Kränkt” är ordet på modet. Olle Bærtlings konst ger oss istället
hopp, livsgnista och framtidstro.
I början av 80-talets lågkonjunktur behövdes konst såsom Bærtlings, med öppna, färgglada,
raka kubismiska former som gav tittaren hopp, livsgnista och framtidstro. Så var det nog med
modet också. Färgerna i kläderna gav hopp, livsgnista och framtidstro.
Jean-Michel Basquiat, född 22 december 1960 i Brooklyn, New York, död 12 augusti 1988 i
New York City, New York, var en amerikansk konstnär. Basquiat var och är känd inom
graffiti och nyexpressionism.
Basquiat, som på fädernet härstammade från Haiti, var en av de första afroamerikanska
konstnärerna som blev accepterade och kända i amerikanskt konstliv. Han fann inspiration i
den afroamerikanska kulturen och utförde energiska och utmanande verk. Han flydde
hemifrån i tonåren och levde på gatorna i New York. Han livnärde sig på att sälja vykort och
diverse som han själv målade.
Basquiat började sitt konstnärskap med graffiti. Tillsammans med Al Diaz började han måla väggar
utomhus under pseudonymen "SAMO" som stod för: "SAMe Old Shit". Med hjälp av "SAMO" gick de
emot och kritiserade konsten och annat de ansåg hindrande eller förstörande.
Konstnärer
Peter Dahl
Keith Haring
Jean Michel Basquiat
Patrick Nagel
Cecilia Edefalk
Ola Billgren
Max Falk
Lena Cronqvist
