Konstruktionen av ett världsarv

advertisement
Konstruktionen av ett kulturarv
Kulturproduktionens villkor
Karlstad 10 september 2015
Utgångspunkter
Från industrisamhälle till tjänstesamhälle, till
informationssamhälle, till upplevelsesamhälle….
§ 
§ 
§ 
§ 
Vad styr lokaliseringen av upplevelsetjänster?
Kan konst betraktas som en råvara?
Vad innebär de transformationsprocesser som näringslivet
genomgått för kulturens funktion i samhället?
När kultur blir ekonomi och ekonomi blir kultur, var befinner
sig då den kulturarbetare som vill utöva sitt konstnärskap?
Empiriska exempel
o 
o 
En studie om kvinnor som driver företag inom turistnäringen
på Öland.
”Mitt I - konst och kunskap i Ölands Världsarv”, ett
utvecklingsprojekt som syftar till förbättrade besöksmål med
nya aktiviteter, konstutställningar på hög internationell nivå,
forskarseminarier och möten mellan konst och kunskap för
barn, vuxna, konstnärer och forskare.
Artikelns syfte
Att diskutera på vilket sätt kreativa miljöer utgör en potential för
regional och lokal utveckling i mötet mellan kultur och
ekonomi.
Mitt I – konst och kunskap i Ölands Världsarv
Projektet ger möjlighet att få svar på frågor som :
o  Hur kan kultur/konst leda till lokal utveckling på kort och
lång sikt?
o  Var finns de främsta förespråkarna respektive motståndarna
när det gäller att använda konst som ett medel för att nå
regional utveckling.
o  När nu kultur i högre grad än tidigare anses vara en motor i
den regionala utvecklingen, märker konstutövaren av det?
Mitt I – konst och kunskap i Ölands Världsarv
o 
o 
o 
o 
o 
Ambition att bryta den traditionella bilden av Öland som bad
och sol.
Lyfta fram nya platser för besöksnäringen.
Ölands odlingslandskap blev världsarv år 2000.
Ölands världsarv representerar både gårdagens försörjning
och den nu levande bondekulturen och mat- och
agrartraditionen representerar platsens äkthet och kulturella
traditioner.
Komplement till bundenheten till sommarsäsongen.
Mitt I – konst och kunskap i Ölands Världsarv
Tydliggöra världsarvets kultur- och naturvärden genom att
tillsammans med bybor och andra intressenter utveckla ett
antal platser till att bli mer representativa besöksmål för
världsarvet genom kunskap och konstnärlig gestaltning.
Projektet inbegriper en process av platsskapande eller
platsutveckling, dvs. att utveckla platsen så att nya bilder av
den uppstår och att nya aktiviteter tar form.
Gestaltning och kunskap står i fokus i projektet och löper som en
röd tråd på olika plan och med olika målgrupper.
Mitt I – konst och kunskap i Ölands Världsarv
o 
o 
Seminarier, där kompetens från olika områden – konstnärer,
länsstyrelse, universitet och högskolor, etcetera – diskuterar
konstens och kulturens betydelse i ett lokalt och regionalt
sammanhang.
Möten på lokal nivå på de platser som inbegrips i projektet.
Konstens ekonomisering
Under ett seminarium lyfte flera konstnärer frågor om konstens
ekonomisering till debatt:
o  Gynnas konsten för sina kulturella värden eller för sin
förmåga att främja ekonomisk utveckling?
o  Om nu konst är så viktig för regional utveckling, varför
förväntas då konsten vara gratis?
o  Ska man som konstnär vara egen företagare eller inte?
Gynnas konsten för sina kulturella värden eller för sin
förmåga att främja ekonomisk utveckling?
Frågan handlar om konst är en process, en rörelse i syfte att
beskriva, ifrågasätta och utforska världen, eller om konsten är
en vara som kan beställas med en beskrivning av vilket syftet
med den ska vara? Kan dessa intressen kombineras? Kan
konst fungera som en motor för lokal och regional
utveckling?
Svaret blev:
Ja, men konsten måste vara fri. Då kan den öppna upp för
förändringsbenägenhet och stimulera nytänkande vilket
gynnar lokal utveckling. Konsten kan också hjälpa till att se
en annan sorts intelligens – handens intelligens.
En motsättning mellan kultur och ekonomi
Frågan om konstnärernas ekonomiska situation rymmer en
motsättning mellan kultur och ekonomi. Konstnärerna
upplevde att man vill att konstnärer ska medverka i olika
sammanhang men det finns inte pengar avsatta för det.
Konstnärer betraktas alltså som viktiga för regional ekonomisk
utveckling och anlitas som professionella men det finns sällan
med i beräkningarna att uppdragsgivaren ska betala för
konstnärens kunskap.
Slutsatser
Turismen har stor betydelse för Öland och jordbrukets traditioner
är en viktig del av den vara som säljs. Med andra ord blir den
lokala kulturen en vara, som säljs ut i form av kulturturism.
Så långt är utvecklingen i samklang med den
regionalpolitiska retoriken där konst och kultur ges allt större
betydelse för regional och lokal utveckling.
Slutsatser
Konstnären har getts betydelsen av råvara i en upplevelsebaserad
ekonomi, men de ekonomiska villkoren för konstnären har
inte förändrats utan konstnären betraktas som en offentlig
tillgång. Ekonomiseringen av kulturen har alltså inte fullt ut
nått konstnären. De politiska tongångarna är positivt till
kultur som ekonomisk drivkraft men ekonomiska satsningar
på kultur blir ofta ifrågasatta.
Slutsatser
Det finns en rad svårigheter i att använda kultur som drivkraft för
ekonomisk utveckling.
En är frågan om konsten ska vara en ekonomisk vara eller om
konst är till för dess egen skull.
En annan är svårigheterna att mäta det ekonomiska mervärdet av
kultursatsningar eftersom de ofta uppstår som sekundära
effekter i form av t.ex. sysselsättning inom servicenäringen
eller i form av ett kreativare klimat.
Slutsatser
Konstnärerna är inte en del av den kulturekonomiska diskursen
utan följer snarare den äldre kulturpolitiska diskursen om
konstens tillgänglighet för alla som övergripande mål.
Konstnärerna betonar konstens betydelse för den lokala
utvecklingen, men lokal utveckling behöver inte syfta på
ekonomisk utveckling, utan kan t.ex. också vara en starkare
bygemenskap eller ett friare tänkande som leder till ett mer
”tillåtande” klimat.
Download
Random flashcards
Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards