Sverige
BNP per person: $39 000 (nr. 23 av 216 länder)
Näringsintäkter: 72.2% tjänster, 26.1% industri, 1.7%
jordbruk
Energianvändning: Kärnkraft 34,5 %, vattenkraft 11,2%,
biomassa 14,8% och icke förnybara källor 39,5 % (varav
olja utgör 85%, kol 11,5% och gas 3,5%.
Värt att veta om Sverige:
Rikt industriland med hög levnadsstandard. Sverige har ett välutvecklat välfärdssystem.
Är nr. 59 av 216 länder avseende totalt utsläpp (släpper ut 49 248 tusen ton CO2 per år)
Är nr. 73 av 216 länder avseende utsläpp per invånare (5,3 ton CO2 per invånare och år)
Sverige har minskat sina CO2 utsläpp med 6.7% mellan 1990 och 2008 och har infört ett
nationellt klimatmål, om reduktion av CO2 utsläppen med 40%, fram till 2020.
Sverige avsätter drygt 1% av BNP i officiell utvecklingshjälp.
Källor cia.gov, wikimedia commons, UN Statistics Division, CDIAC/UN, scb.se, IEA.org
Förhandlingstips:
Att ålägga länder att skära ned sina utsläpp kommer att leda till ökade utgifter för användning av
fossila bränslen. Om några länder åläggs att skära ned sina utsläpp medan andra inte behöver skära
ned så kan konsekvensen bli att industri och arbetsplatser flyttar till länder utan krav på
utsläppsminskning. Detta kallas koldioxidläckage. För att undvika ett sådant läckage är det viktigt att
alla länder åtar sig en begränsning av utsläppen.
En del av Sveriges minskning av utsläpp av växthusgaser kommer att ske i form av
utsläppsminskande åtgärder i andra länder, t.ex. genom investeringar i utvecklingsländer eller
insatser i andra EU-länder. För att detta skall fungera, utan risk för stora koldioxidläckage, är det
viktigt att utveckla metoder för säkrare bokföring av utsläpp.
De rika länderna bör satsa på pilotprojekt i samarbete med villiga industriorganisationer för utveckling
och spridning av ny teknik.
Tänk igenom era bakgrundskunskaper. Alla länder behöver energi. Undersök vilka energiformer som
leder till minst koldioxidutsläpp, och vilka fördelar och nackdelar olika energiformer har, som t.ex.
solceller, solfångare, geotermisk energi, kol, olja, biobränsle, vätgas, vattenkraft eller kärnkraft?
Tänk igenom vilka strategier ett samhälle kan följa för att minimera utsläpp av koldioxid.
Teknologirådet (N), UNI-C (DK), NRCF (S)
Med stöd av Nordiska ministerrådet – www.norden.org
www.klimamøte.no
KLIMATTOPPMÖTE I SKOLAN
Huvudstad: Stockholm
Språk: Svenska
Invånare: 9.4 miljoner (förväntad livslängd: 81 år)
FÖRBEREDELSER för klimattoppmötet
Lös uppgifterna som en del av förberedelserna för klimattoppmötet.
A. Välj ett namn
I rutan på faktabladet finns en lista med typiska namn från ditt land. Alla medlemmar av
delegationen skall välja varsitt namn och använda det under förhandlingarna.
Exempel på namn i SVERIGE:
Erik Berg
Anna Young
Mona Hallén
Linus Jonson
Christoffer Blom
Petra Jansdotter
B. Tag ställning till de fyra förhandlingsfrågorna
Tag ställning till de fyra förhandlingsfrågorna på nästa sida och formulera argument som ni kan
presentera under förhandlingarna.
C. Förbered en appell
Förbered en appell med utgångspunkt från fråga 4. En appell är ett kort tal där du berättar för
de andra medlemsländerna vad som är viktigt för ditt land/din organisation. Appellen kan vara
på max 2 minuter och skall svara på frågarna:
Vilket av alternativen tycker ditt land/din organisation är viktigast?
Varför? Presentera tre argument för att de övriga länderna bör rösta på det alternativ ni
tycker är bäst.
D. Bilaterala förhandlingar med Brasilien
Som en del av förberedelsen för klimattoppmötet har ni kommit överens om att träffa en
delegation från Brasilien. På mötet ska ni diskutera klimattoppmötets fråga 4.
Det är möjligt att Brasilien vill uppmana Sverige att rösta för ett klimatavtal som kräver
betydande ekonomiskt stöd till tekniköverföring till utvecklings- och övergångsländer eller gratis
överföring av grön teknologi.
Det är viktigt att globala CO2-utsläpp minimeras så mycket som möjligt, men det är också viktigt
att vara på det klara med att en stådan teknologiöverföring , eller pengar för att köpa teknologin,
kan ha konsekvenser för landets sysselsättning och ekonomi. Industrin är speciellt utsatt, t.ex.
företag som arbetar inom energi, energiteknik och forskning om och gröna teknologier.
Vilka fördelar och nackdelar kan det finnas med att ge bort/överföra kunskap och teknologi till
utvecklings- och övergångsländer?
Vilka skäl skulle det kunna finnas att inte bara ge bort kunskap och teknologi?
Vilka energiformer lämpar sig bäst att dela med sig av och varför?
Känn din motpart:
Hur bidrar Brasilien till de globala CO2 utsläppen?
Undersök om Brasilien har särintressen kring några energislag.
Har Sverige och Brasilien gemensamma intressen? T.ex. industrier eller företag?
Har ni ändrat inställning till förhandlingsfrågorna efter de bilaterala förhandlingarna? I så fall har
er delegation möjlighet att ändra hur ni vill rösta och argumentera.
Teknologirådet (N), UNI-C (DK), NRCF (S)
Med stöd av Nordiska ministerrådet – www.norden.org
www.klimamøte.no
Förhandlingar
1) Industriländer bör, enligt FN, skära ned sina utsläpp med 25-40 % före år 2020 för att
begränsa temperaturökningen till högst 2°C. Hur mycket tycker ni att industriländerna bör skära
ned fram till år 2020?
Mer än 40 % av sina utsläpp
25-40 % av sina utsläpp
Mindre än 25 % av sina utsläpp
Bör inte ha några krav på nedskärningar av utsläpp
25-40 Oljeindustrin och Maldiverna inleder förhandlingarna med varsin kort appell. Frågan
debatteras sedan sedan gemensamt.
2) Övergångsländer har mycket lägre utsläpp än industriländerna per invånare. Eftersom
länderna är så stora är utsläppen ändå väsentliga och står för en stor del av ökningen av de
globala utsläppen. Vilka krav bör gälla för dessa länder?
Bör skära ned utsläppen med samma procentsats som i-länder
Bör ha gränser för utsläpp på samma sätt som i-land, men inte lika hårda
Bör inte ha några krav på nedskärningar av utsläpp
USA och Kina inleder förhandlingarna med varsin kort appell. Frågan debatteras sedan
gemensamt.
3) Utvecklingsländer har låga utsläpp av växthusgaser. De flesta utvecklingsländer önskar
ökad ekonomisk tillväxt. Detta kräver användning av energi, vilket ofta leder till ökade utsläpp.
Hur skall dessa länder bidra till målet om globalt minskade utsläpp?
Bör ha gränser för utsläpp, men inte lika hårda som för industri- och övergångsländer
Bör ha gränser för utsläpp, men bara om de rika länderna bidrar ekonomiskt för att
begränsa utsläppen
Bör inte ha några krav på nedskärningar av utsläpp
Moçambique och Greenpeace inleder förhandlingarna med varsin kort appell. Frågan
debatteras sedan gemensamt.
4) Teknologi för att producera förnybar energi eller för att rena utsläpp från
energiproduktionen är viktigt för att reducera utsläppen av växthusgaser. Sådan teknologi
kallas ofta ”grön” teknologi och utvecklas först och främst i industriländer. Fattiga länder har
ofte inte råd att utveckla eller köpa grön teknologi. Hur kan vi verka för att fattiga länder ska få
tillgång till grön teknologi?
Alla länder måste själva skaffa grön teknologi – det finns därför inte något behov av att
inkludera detta i klimatavtalet
Industriländerna bör dela med sig och/eller finansiera grön teknologi i övergångs- och
utvecklingsländer
Industriländer bör dela med sig och/eller finansiera grön teknologi i utvecklingsländer
Brasilien och Sverige inleder förhandlingarna med varsin kort appell. Frågan debatteras sedan
gemensamt.
Teknologirådet (N), UNI-C (DK), NRCF (S)
Med stöd av Nordiska ministerrådet – www.norden.org
www.klimamøte.no
