Handlingsplan för våld i nära relationer

Gemensamt handlingsprogram
för personalgrupper i Lindesbergs
kommun som möter våldsutsatta
kvinnor eller män och barn som
bevittnat våld i nära relation
samt
Handlingsplan mot
hedersrelaterat våld och förtryck
(HRV)
Strategi
›› Plan/program
Riktlinje
Regler och instruktioner
Fastställt av: Kommunfullmäktige 2014-02-25
Datum: Reviderad december år 2013
För revidering ansvarar: Socialförvaltningen, Barn och Utbildningsförvaltningen
För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Socialnämnden
Dokumentet gäller för: Socialnämnden, Barn- och utbildningsnämnden
Dokumentet gäller till och med: 2015-12-30
2
INNEHÅLL
1. Inledning................................................................................................................................. 4
2. Socialtjänsten ......................................................................................................................... 5
2.1 Bemötande och omhändertagande ................................................................................... 5
2.2 Den akuta situationen ....................................................................................................... 5
2.3 Långsiktigt ........................................................................................................................ 5
2.3.1 Gör en bedömning av behoven .................................................................................. 6
2.3.2 Tänk på ...................................................................................................................... 6
2.4 Hedersrelaterat våld och förtryck ..................................................................................... 7
2.4.1 Identifiera hedersrelaterat våld .................................................................................. 7
2.4.2 Tänk på ...................................................................................................................... 7
2.4.3 Bemötande ................................................................................................................. 7
2.4.4 Tänk på ...................................................................................................................... 8
2.4.5 Externa resurser ......................................................................................................... 8
3. Polisen .................................................................................................................................... 9
Polisens roll och vad polisen kan erbjuda misshandlade kvinnor. ......................................... 9
4. Hälso- och sjukvården ............................................................................................................ 9
4.1 Hälso- och sjukvårdens ansvar ..................................................................................... 9
4.2 Bemötande och omhändertagande ............................................................................... 9
5. Brottsofferjouren .................................................................................................................. 10
6. Gymnasiet på Lindeskolan ................................................................................................... 11
6.1 Bemötande och omhändertagande ............................................................................. 11
7. Informationsmaterial ............................................................................................................ 11
3
Bakgrund
Varje år misshandlas tusentals kvinnor i Sverige. En kvinna dör var tionde dag till följd av
misshandel. Mörkertalen är stora och de polisanmälda fallen utgör endast toppen på ett
isberg.
Från att ha varit en enskild angelägenhet har mäns våld mot kvinnor nu synliggjorts som det
samhällsproblem det faktiskt är. Men trots att en rad insatser och åtgärder vidtagits för att
komma tillrätta med våldet finns det fortfarande mycket vi kan göra för att förbättra vårt
omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Därför bildades Nätverk för Kvinnofrid i
Bergslagen 2002. Nätverket är fortfarande aktivt och består av representanter från
polismyndigheten, socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt brottsofferjouren (BOJ).
Nätverket träffas två gånger per år, men kontakter tas vid behov däremellan. Även
representant från Barn och utbildningsförvaltningen kommer att delta i nätverket framöver.
1. Inledning
Våld i nära relation kan användas som ett paraplybegrepp under vilket våld mot kvinnor, män,
barn som bevittnat våld och hedersrelaterat våld ingår. I Lindesbergs kommun har ett
gemensamt handlingsprogram avseende våld i nära relationer våld arbetats fram.
Många barn bevittnar våld i nära relation, vilket kan betraktas som en form av psykisk
barnmisshandel. Barnens situation behöver utredas och rätt insatser ges till dem, lika väl som
att rätt insatser ges till den våldsutsatta föräldern, som oftast är deras mamma.
Hedersrelaterat våld och förtryck är brott riktade mot någon – ofta en släkting – som, enligt
gärningsmannens och övriga släktens uppfattning, riskerar att vanära släktens eller gruppens
heder. Det är oftast flickor och unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld, men även
pojkar och män kan utsättas och särskilt om de är tillsammans med, stödjer eller skyddar en
flicka/kvinna som bryter mot familjens normer. Våldet kan också drabba homo-, bi- och
transsexuella personer på grund av deras sexuella läggning.
I vårt möte med misshandlade och hotade kvinnor eller män och barn som bevittnat våld och i
fall med hedersrelaterat våld, har vi olika roller och ansvar. För att på bästa sätt kunna möta
dessas behov av hjälp och stöd är det viktigt att vi har god kännedom om respektive
myndighets/organisations roll och uppgift. Att vi vet hur olika aktörer arbetar och vad vi kan
förvänta oss av varandra. Det är också nödvändigt att vi har ett gemensamt syn- och
förhållningssätt för att de som behöver vår hjälp ska garanteras samma professionella
omhändertagande oberoende av vart och till vem de vänder sig för att få hjälpen hjälp. En
viktig uppgift för nätverket har varit att sammanfatta vilken rollfördelning vi har och vilka
insatser som kan ges i handlingsprogrammet.
4
2. Socialtjänsten
2.1 Bemötande och omhändertagande
När socialtjänsten får kännedom om att en kvinna eller man blivit misshandlad blir denne
tilldelad någon av de handläggare som ingår i vår grupp som arbetar med ”våld i nära
relationer”. Målsättningen är att vi skall kunna erbjuda en kontakt senast inom 24 timmar.
Utom kontorstid kontaktas socialjouren i Örebro.
I den akuta situationen har den som utsatts för våld behov av ordentligt med tid. Hon/han
behöver berätta om sin situation utan ifrågasättande. Ta reda på vad den utsatte är mest rädd
för just nu och vad hon / han är rädd ska hända fortsättningsvis. Gå genom de omedelbara
praktiska behoven.
Räkna med att situationen är kaotisk. Den våldsutsatte behöver mycket hjälp med att få
bekräfta sin egen verklighet, p.g.a. att hon /han troligen under lång tid fått sin verklighet
definierad genom sin partner. Ta alltid reda på om det finns barn inblandade och tänk på att
barnen blir mycket känslomässigt utsatta när deras mor förälder blir misshandlad.
2.2 Den akuta situationen
Vilka insatser behövs?
 samtal
 ekonomiskt bistånd
 jourboende
 hjälp med barnen
 akut skydd för den våldsutsatte och barnen
 vid behov meddela förskola/skola
 förmedla kontakt med polisen
 förmedla kontakt med sjukhus
 förmedla kontakt med brottsofferjouren.
Tänk på att fysiska och psykiska skador behöver dokumenteras av läkare även om kvinnan
/mannen inte vill anmäla den här gången. Initiativet till fortsatt kontakt med den som utsatts
för våld ligger på socialsekreteraren.
2.3 Långsiktigt
Vilken hjälp behöver kvinnan /mannen för att på lång sikt kunna klara sin situation, så att hon
/ han inte upplever att den enda möjligheten är att fortsätta leva med partnern. Vilka personer
har kvinnan /mannen i sin familj eller bekantskapskrets som kan hjälpa och stödja? Går det att
återknyta kontakter som den enskilde kan ha förlorat p.g.a. sin isolering.
5
2.3.1 Gör en bedömning av behoven
 stödjande samtal
 barnens behov
 Trappansamtal erbjuds barnen
 ekonomiskt bistånd
 hjälp med bostad
 kontaktperson (brottsoffer jouren)
 möjligheter till skydd för den utsatte och barnen.
 förmedla kontakt med kvinnojour m.m.
 familjeteamet
 vid behov ordna tid hos familjerättssekreterare
2.3.2 Tänk på
 Tänk på att den utsatte med största sannolikhet varit utsatt för fysiskt och psykiskt
våld många gånger innan hon /han berättar och att hon den enskilde bara berättar om
en bråkdel av våldet.
 Tänk på att sannolikheten är stor för att den som utsatts för våld förnekar våldet,
speciellt om hon /han fortsätter att leva samman med partnern.
 Tänk på att sannolikheten är stor att även barnen bevittnat och varit utsatt för våld.
Ställ frågor som gäller barnens situation.
Barn och ungdomar som upplever våld är utsatta för trauma. Nedan beskrivs några exempel
på vanliga reaktioner på våld:









fysiska symtom som ex. magont, huvudvärk
koncentrationssvårigheter
mardrömmar, sömnstörningar
aggressionsutbrott
gråtattacker
överdriven rädsla vid plötsliga ljud
barnet drar sig undan från kamrater och slutar att leka
förskolebarn kan genom lek visa upplevelser av våld
äldre barn kan visa det genom självskadebeteende, utagerande beteende eller
depression
Barnens situation ska alltid utredas enligt 11 kapitlet 1 § SoL och lämpliga insatser ska sättas
in. Var medveten om att förhållandet till partnern som misshandlar är präglat av att förhålla
sig till våld och rädslan för våld. När partnern finns med handlar och talar den våldsutsatte på
ett sätt som är ägnat att minska risken för nytt våld. Samtala därför med parterna var för sig.
6
2.4 Hedersrelaterat våld och förtryck
I arbetet mot hedersrelaterat våld är det viktigt att ha kunskap om den familjestruktur som
ligger till grund för hedersproblematiken. I starkt patriarkala samhällen, där kyskhet och
oskuld är centrala begrepp, får värden som heder och skam stort utrymme. Familjestrukturen
kan förstås i formen som en pyramid, där pappan eller andra äldre släktingar (t.e.x. farfar,
farbror, äldste sonen) är överhuvud i familjen. Flickor befinner sig längst ner i
familjehierarkin. Familjepyramiden är en del av en större utvidgad släktpyramid. I den här
typen av utvidgad familjestruktur står det kollektiva tänkandet i centrum och en person är i
första hand familjemedlem och i andra hand en enskild individ. Man hjälper varandra inom
gruppen och tar inte gärna hjälp utifrån.
2.4.1 Identifiera hedersrelaterat våld
Två användbara frågor som ger tydliga signaler om begränsningar i personens liv är:


vad vill du göra som du inte får?
Vad måste du göra som du inte vill?
2.4.2 Tänk på
Tala inte med personen i termer av att hon/han är utsatt för hedersrelaterat förtryck. I
hederskulturen anses den utsatta bära skulden till att ha brutit mot hederskoderna. Att tala om
hedersrelaterat förtryck kan ge upphov till skuldkänslor och en känsla av ”det är mitt fel”. Det
kan göra personen osäker på sin rätt till hjälp. Få i stället personen att berätta om sin situation.
Om berättelsen tas tillbaka kan det finnas olika skäl till detta, bland annat är hot och
påtryckningar från familj och släkt vanligt. Bemöt flickan/pojken med respekt och lyssna till
förklaringen, men ifrågasätt också varför detta händer nu. Har det hänt något som gör att
hon/han ändrar sin berättelse? Bekräfta att du tror på det som har berättats tidigare och att det
alltid är möjligt att kontakta socialkontoret igen för att få stöd.
2.4.3 Bemötande
I samband med förhandsbedömning gällande barn och ungdomar, tänk på:

välj en neutral plats för möten med flickan/pojken, gärna i skolan. Tänk på att
personen kan vara bevakad av bröder eller kusiner.

Ta hänsyn till vilken tid som passar ungdomen, särskilt flickor kan ha större krav på
sig att vara hemma en viss tid.

Uppmana ungdomen att ta med sig en stödperson vid möten, en vuxen som man litar
på exempelvis ur skolpersonalen.

Ta reda på om det finns behov av att använda tolk, som är neutral, i första hand
telefontolk
7
2.4.4 Tänk på
En riskbedömning ska alltid göras, för att undersöka skyddsbehovet och göra en bedömning
av konsekvenser av olika alternativ. När riskbedömning är gjord, ta ställning till
skyddsbehovet för flickan/pojken. Informera tydligt om vilken hjälp socialkontoret kan ge.
Om ungdomen behöver placeras utanför hemmet, så görs det antingen enligt socialtjänstlagen
(SoL) eller lagen om vård av unga (LVU). Föräldrar kan samtycka till placering, men trycket
från andra släktingar kan vara så stort att en ansökan om LVU ändå krävs.
2.4.5 Externa resurser
Nätverket för Kvinnofrid i Lindesberg
Barnahuset i Örebro län, Rättscentrum i Örebro, www.orebro.se/barnahus, tel. till
samordnarna 019-21 44 91 eller 019-21 44 92
Resursgruppen i Örebro län (Stöd till utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck) se bilaga
Kvinnohuset i Örebro, tel. 019-14 41 99
Kvinnohuset i Karlskoga, tel. 0586-395 00
Kvinnohuset i Filipstad, tel. 0590-122 21
Akutsjukvården Lindesbergs lasarett
Akutsjukvården Universitetssjukhuset i Örebro
Diakoner/Svenska kyrkan
Familjerådgivningen
8
3. Polisen
Polisens roll och vad polisen kan erbjuda misshandlade kvinnor.
Polisens roll är att sköta förundersökningen, d.v.s. färdigställa det material som ska ligga till
grund för åklagarens beslut i åtalsfrågan. Enligt lag ska förundersökning bedrivas sakligt och
opartiskt och på ett sådant sätt att den enskildes rättssäkerhet tas tillvara.
En utsatt kvinna kan dygnet runt komma i kontakt med polisen for att anmäla brott.
I ett "akut" läge kommer omedelbara insatser att ske, exempelvis transport till läkare och/eller
kvinnohus. Brott mot kvinnor och barn är prioriterade brott och manualer för åtgärder finns,
likväl som tidsgränser för färdigställande av förundersökningen.
I samband med anmälan eller senare under förundersökningen kommer kvinnan att informeras
om reglerna for besöksförbud och möjligheten till målsägarbiträde.
Hos utredande personal finns kunskaper om vilka andra samhällsorgan som kan erbjuda hjälp
med sådana saker som faller utanför polisens ansvarsområde.
Telefon till närpolisområde Lindesberg (ej bemannat dygnet runt) 0581-875 00.
Telefon till polisen Örebro (bemannat dygnet runt) ring 114 14
4. Hälso- och sjukvården
4.1 Hälso- och sjukvårdens ansvar
Hälso- och sjukvården möter dagligen kvinnor som sina patienter och är därför en
viktig aktör när det gäller att upptäcka kvinnor som utsatts för våld. Många
kvinnor vänder sig till vården med de konsekvenser som våldet fört med sig även
om man uppger en annan orsak till sitt besök.
Hälso-och sjukvården har därför inte bara ett stort ansvarar för ett medicinskt
och psykosocialt omhändertagande i det akuta skedet, utan även för att upptäcka
bakomliggande orsaker när våldet inte är den direkta orsaken till besöket.
Våldsutsatta kvinnor är utsatta för ett multitrauma. De är såväl psykiskt och fysiskt som
rättsligt och socialt skadade.
4.2 Bemötande och omhändertagande
Kvinnan kan få akut hjälp dygnet runt på sjukhusets akutmottagning, på dagtid även på
vårdcentral eller kvinnoklinikens mottagning. Det görs medicinsk bedömning och
undersökning av en läkare, skadorna dokumenteras och vid behov finns det möjlighet att
stanna kvar på sjukhuset. Sjukvården kan vara behjälplig i kontakten med socialtjänst, polis,
kvinno- och brottsofferjour. Kvinnans identitet skyddas under vårdtiden.
9
Remittering till kurator för en eventuell vidare samtalskontakt görs. Kuratorn kan erbjuda
kris-, stöd- och terapisamtal samt informera om samhällets resurser och förmedla kontakt med
myndigheter och samhällsorgan.
Hälso- och sjukvården har även ansvar för att på begäran utfärda rättsintyg.
Landstinget i Örebro län har tagit fram ” ”Riktlinje vid våld i nära relation”, där det finns
stegvisa instruktioner, mallar och lathundar för hur vi går till väga i mötet med våldsutsatta
kvinnor. Detta finns även på ÖLL:s intranät så att alla som behöver kan skriva ut materialet.
På Lindesbergs lasarett finns ett nätverk för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor.
Telefon dagtid till kommunens Vårdcentraler:
Lindesbergs VC
0581 – 85 518 vid akut behov, annars 85 100
Storå VC
0581 – 84 850
Frövi/Fellingsbro VC
0581 – 84 901 vid akut behov, annars 85900
5. Brottsofferjouren
Att bli offer för ett brott är för de allra flesta en både skrämmande och kränkande upplevelse.
Känslan av otrygghet blir ofta mycket stark och kan i vissa fall leda till en personlig kris.
Då betyder det oerhört mycket att få en medmänniska att tala med, någon som har förståelse
för den drabbades situation, som kan visa omtanke och inte minst hjälpa till med det
praktiska. Hjälpen är kostnadsfri.
Det är då brottsofferjouren behövs. Så snart Du meddelar att Du vill ha stöd så kontaktas Du
av någon från BOJ. Vi som arbetar på BOJ har tysthetslöfte.

Du kan få hjälp med samtal och stöd och tröst för att orka gå vidare. Du avgör själv
hur mycket och hur länge Du behöver vår hjälp.

Du kan få hjälp när Du behöver annat stöd, t.ex. av juridisk, social, ekonomisk,
psykologisk eller medicinsk art genom hänvisning till rätt instans.

Du kan få stöd och information inför eventuell rättegång.
10
6. Gymnasiet på Lindeskolan
6.1 Bemötande och omhändertagande
När vi på Lindeskolan får kännedom om att en elev är utsatt för hedersrelaterat våld/förtryck
ska kontakt tas med elevhälsan, företrädesvis kurator eller skolsköterska. Vi behöver lyssna
och ge eleven tid att berätta om sin situation. För att kunna bedöma om det är ett akut läge och
om skyddsbehov finns. Därefter görs en konsultation med socialtjänsten för eventuell
anmälan. Är eleven över 18 år handlar det om att motivera/initiera en kontakt med
socialtjänsten.
Skolans uppgift är att informera eleven om de rättigheter alla människor i Sverige har. Visa på
FN:s Barnkonvention och mänskliga rättigheter, förmedla information/kontakt med
organisationer som arbetar med HRV frågor. Viktigt att eleven får ett fortsatt och
kontinuerligt stöd i sin situation och i vardagen i skolan.
Kontinuerligt värdegrundsarbete ska ske på skolan där dessa frågor ingår.
Ovanstående bedöms i huvudsak gälla även för grundkolans elever.
7. Informationsmaterial
Till denna plan finns en liten broschyr med information som du kan lämna till den våldsutsatta
kvinnan så att hon vet vart hon kan vända sig och vad hon kan få hjälp med.
Om du vill beställa broschyren kan du vända dig till någon i Nätverket för kvinnofrid. Lista
med telefonnummer till dem som ingår i nätverket bifogas.
Bilaga:
Adresslista 2012-2013
11