HANDLINGSPROGRAM
ANGÅENDE
HEDERSRELATERAT VÅLD 2017
Handlingsprogram
Uppdaterad 2016-11-01
1
Vision
Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter
omfattar alla och där barn, ungdomar och familjer kan leva under trygga
förhållanden utan våld och förtryck. För att förverkliga visionen måste
värderingar som syftar till att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män
genomsyra verksamhet och prägla beslut.
Skellefteå kommuns socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård ser som
sin uppgift att bidra till minskat förtryck genom att aktivt arbeta med
frågan. Den lokala nätverksgruppen ska verka för att sprida dokumentet
och hålla innehållet levande.
Mål / syfte
Arbeta för att mänskliga rättigheter skall gälla alla invånare i
Skellefteå.
Arbeta förebyggande för att motverka hedersrelaterat våld och
förtryck.
Handlingsprogrammet skapades första gången 2006 efter ett omfattande
arbete mellan myndigheter och frivilligorganisationer i Skellefteå.
Handlingsprogrammet strävar efter att åstadkomma ett gemensamt
förhållningssätt angående hedersrelaterat våld inom socialtjänsten,
skolan och hälso- och sjukvården. Den riktar sig också till föreningar och
medborgare som finns i etniska, kulturella och sociala grupper. En annan
målsättning är att genom spridning av detta dokument skapa en
diskussion kring förhållningssätt gentemot hedersrelaterat våld.
Handlingsplanen är riktad till alla som utsätts för hedersrelaterat våld dvs
män, kvinnor, flickor och pojkar. I handlingsplanen nämner vi den utsatta
som flicka. Skälet till detta är att flickor är den största gruppen, samt för
att undvika upprepningar genom dokumentet.
2
Inledning
När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors
och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I
hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och
familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors
faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller
mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av
begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval,
socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och
giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld.
Regeringens handlingsplan
(Skr. 2007/08:39)
Beskrivning av hedersrelaterat våld
I grunden är allt våld mot kvinnorna detsamma sett utifrån mäns
överordning och kvinnors underordning. Det handlar om psykisk, fysisk
och sexuellt våld och hot om våld (se handlingsprogram Kvinnofrid
www.skelleftea.se/kvinnofrid) men det finns också vissa skillnader.
Hedersrelaterade våld förekommer inom olika samhällen och grupper
med starkt patriarkalt familjesystem och med ett gruppcentrerat
skamtänkande. Våldet motiveras utifrån att familjens/släktens heder
ska återupprättas
Hederstänkandet har en avgörande roll. Familjens/släktens namn,
heder och behov är alltid överordnad individens.
Hederskodexen bygger på ett oskrivet normsystem inom kollektivet
som den enskilde inte kan bryta mot, utan att hela släkten förlorar
anseende. Ibland räcker det att ett rykte har uppstått om en
släktmedlem, för att släkten ska/vill återupprätta sin heder.
Våldet ses och uttalas av släkten/kollektivet som en legitim, oundviklig
handling för att straffa olydnad, bevara familjens heder, och värna om
släktens överlevnad. Förövare beskyddas av merparten av
släkten/kollektivet. Våldet är ofta planerat.
Våldet drabbar oftast flickor från det att de är i cirka 12-13 års ålder
och framåt, men även pojkar och män som stödjer, skyddar eller är
tillsammans med en flicka som bryter mot släkten/kollektivets normer.
Våldet kan även drabba homo- bi- och transsexuella personer på
grund av sin sexuella läggning.
För tolkning och definition av hedersrelaterat våld se även socialstyrelsens rapport för nationellt
konsultativt stöd 2005, samt rapporter från Länsstyrelsen i Stockholm och Västra Götaland 2005.
3
Könsstympning
Sverige var det första landet i Europa som lagstiftade mot
könsstympning av flickor och kvinnor. Sedan 1 juli 1982 är
könsstympning av flickor och kvinnor förbjudet enligt lag i Sverige. Lagen
(1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor omfattar alla typer
av könsstympning av flickor och kvinnor enligt WHO:s klassificering
(2008).
Det hör till varje flickas grundläggande rättigheter att slippa utsättas för
könsstympning och dess konsekvenser. Det hör till varje barns självklara
rättigheter att få växa upp under goda förhållanden med trygga vuxna
som ser till att skydda barnet från att utsättas för olika övergrepp. Barn
som riskerar att fara illa ska få det stöd, hjälp och skydd som de behöver.
Barn och tvångsäktenskap
Barn ska inte kunna ingå äktenskap. Utgångspunkten i svensk
äktenskapsrätt har sedan länge varit att den som är under 18 år inte har
nått den mognad som krävs för att självständigt ta ställning i sådana
personliga och ekonomiska frågor som uppkommer i ett äktenskap.
Barn- och tvångsäktenskap kan antingen ske genom tvång eller att den
unge till exempel genom påtryckningar förmås att gifta sig mot sin vilja.
Den 1 juli 2014 trädde lagen mot äktenskapstvång i kraft, vilket innebär
att det utöver att det är straffbart att tvinga någon att gifta sig också är
brottsligt att pressa någon att gifta sig mot sin vilja. Även försök och
förberedelse till äktenskapstvång är kriminaliserat i och med den nya
lagen, samt att lura någon att resa utomlands i syfte att han eller hon ska
giftas bort genom tvång eller utnyttjande (Justitiedepartementet, 2014;
Prop. 2013/14:208).
4
Bemötande
Personer som förtrycks skall känna sig trygga och veta att de blir väl
bemötta och att deras ärende tas på allvar. Information ska handhas
mycket varsamt för att inte skada flickans hemsituation ytterligare.
Rutiner/checklista för att upptäcka hedersrelaterat våld ska finnas hos
varje berörd myndighet och spridas till personal som ett hjälpmedel.
Det är viktigt att se till hela familjens behov av stöd då en aktuell situation
ofta är upprinnelsen till en stor kris i familjen och att syskon kan tvingas
till våldshandlingar gentemot sin syster.
Uppföljning
Handlingsprogrammet ska årligen följas upp. Socialkontoret tar ansvar
för att initiera uppföljningen och konsultationsteamet i hedersfrågor
fungerar som sammankallande.
Konsultationsteam
Finns tillgängligt för personal som i sitt arbete kommer i kontakt med hedersrelaterat
våld.
Socialkontoret
Linda Larsson
Ida Evesäter
Centrum för kvinnofrid
Åsa Lööv Wesslund
tel: 0910-73 50 00
[email protected]
tel: 0910-73 50 00
[email protected]
tel: 020-61 60 60
asa.loovwesslund@skellefteå.se
I akuta ärenden sök:
Socialkontorets dagjour via kundtjänst tel: 0910-73 50 00 efter 17.00 socialberedskap
112.
5
Lokalt nätverk för hedersrelaterade frågor
Konsultationsteam se ovan är sammankallande
Barbro Bjurman
Kurator Balderskolan
Viktoria Holmström
Skolsköterska Balderskolan
Helena Sundin
Skolkurator / Sörböleskolan
Monica Sjödin
Skolkurator / Norrhammarskolan
Helen Marklund
Migrationsverket
Maria Bergman
Barn och ungdomspsykiatrin
Monika Söderström
Ungdomshälsan
Lahcene Chellig
Socialkontoret 18 +
Åsa Andersson
Familjerådgivningen
Sara
Polisen
--------------------------------------------------------------------------------------------------------Bilagor;
1. Checklista Socialkontoret
2. Checklista BUP
3. Checklista Skola
6
