Hedersrelaterat våld och
förtryck ur ett
intersektionellt
perspektiv
Rúna í Baianstovu
Lektor i socialt arbete
Örebro universitet
[email protected]
• I vilken utsträckning förekommer hedersrelaterat våld och
förtryck i Sverige?
• Ökar eller minskar det?
• Sammanhang mellan ökad flyktinginflyttning & minskad
flyktingmottagning och välfärdsstatens förändring sedan 1990-
talet?
Behöver vi skilja mellan våld och våld?
Det är nödvändigt att skilja mellan
•
kulturellt motiverat våld av olika slag och avvikande beteende inom en rigid och
toppstyrd familj eller i en individs galna huvud.
Det är också nödvändigt att skilja mellan
•
patriarkala strukturer i allmänhet : universellt fenomen
•
hedersrelaterat våld och förtryck: partikulärt fenomen
Skam är centralt i hederskulturer,
men …
… det räcker inte att våld och förtyck motiveras med skam för att
det ska vara hedersrelaterat …
eftersom
… skam är en grundläggande mänsklig känsla som uppstår i
många olika sammanhang.
Anpassningsproblem!
Rasism!
Rasism!
Utgångspunkt: Det finns ingen hederskultur, bara patriarkala
könsmaktsrelationer!
Åsikt: Svenskarna förtrycker invandrarna!
Orsak: Rasism och utanförskap!
Åtgärd: Förändra ”svenskarnas” attityder! Skapa jämlikhet i
samhället!
Anpassningsproblem!
• Utgångspunkt: Vi är jämställda! De är förtryckande!
• Åsikt: Invandrarmän med behov av makt förtrycker flickor och
kvinnor!
• Orsak: Felaktiga normer och anpassningsproblem!
• Åtgärd: Kartlägg och informera!
Vi måste förändra deras attityder!
Båda synsätten har något relevant i sig
•
Hederskultur finns som idé och social praktik – dvs.
att det är något som människor låter sig vägledas av,
tycker är rätt och gott och något som de gör;
•
Det finns risk för att hederskultur generaliseras till
alla människor som associeras med en viss typ av
folk/etnicitet/religion;
•
Hvf bör skiljas från våld i nära relationer i allmänhet
men bara med allra största noggrannhet;
•
Hvf bör sättas in i ett intersektionellt
maktperspektiv.
Det finns ingen gemensam definition,
men …
I SOU 2014:49 föreslås att Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens korta och
koncisa, könsneutrala definition ska användas i allt arbete med hedersrelaterade
frågeställningar:
•
Hedersrelaterad brottslighet är brott riktade mot någon– ofta en släkting – som, enligt
gärningsmannens och övriga släktens uppfattning, riskerar att vanära eller har
vanärat gärningsmannens, släktens eller gruppens heder, i syfte att förhindra att
hedern skadas eller förloras alternativt för att reparera eller återställa den skadade
eller förlorade hedern. (SOU 2014:49, sidan 18).
•
Hur tillämpas den i praktiken? ”Mannens önskan om att ha makt över kvinnorna i sin
familj. Glidning från kollektiv till individuell vilja till makt och dominans.
Det sociala arbetets utmaning:
Att förstå hur en mångfald av sociala strukturer samspelar med
varandra i ett intersektionellt interaktionsperspektiv:
Hur samspelar ålder, kön, religion, etnicitet, nationalitet, profession etc.
med varandra i ett maktperspektiv i olika interaktionssituationer?
Risk för diskriminering!
Ett skäl till noggrannhet i bedömningar är undantaget från
informationsskyldigheten vid utredning som rör unga under 18 år.
Inskränkning av grundlagsfästa mänskliga rättigheter?
Diskriminering skapar risk för att…
•
… tilliten till de offentliga systemen och tilliten mellan individer och
grupper i samhället undergrävs, inte bara hos de berörda individerna
utan i hela den sociala gruppen
•
… samhällsintegrationen skadas eller uteblir
För att våld och/eller förtryck ska kunna betraktas som
hedersrelaterat kräver det att brottet sker inom en
social grupp och är sanktionerat av denna grupp.
Det måste finnas en publik!
Men inte vilken publik om helst!
Hedersrelaterat våld och förtryck sker inom
en social grupp som är ett …
•
•
•
•
ekonomiskt system
socialt system
rättssystem
”välfärdssystem”
Ett ekonomiskt system
• Bygger på släktskap och klansystem
• Stark intern sammanhållning och liten interaktion med
andra grupper
• Inbördes beroende av ekonomiskt utbyte mellan manliga
gruppmedlemmar
• Finns där staten är svag eller obefintlig
Ett socialt system
• Patriarkalt och hierarkiskt i alla led
• Rättigheter och skyldigheter fördelas enligt strikta
roller som ordnas av kön och ålder
• Könad åtskillnad mellan privat och offentligt
• Mannens behov i centrum! Det patriarkala
perspektivet konkurrerar ut alla andra perspektiv
såsom barnperspektiv och feministiska perspektiv
Ett rättssystem
•
Familjer och klaner tar sig an sina egna familjeangelägenheter
•
Offer och förövare har motsatta positioner jämfört med svensk rättsuppfattning.
•
Blodsoffer, ”Försoning, vad är det?”
•
Ryktet är ett kraftfullt redskap i rättsystemet: ”Vad ska folk säga!”
•
Du är skyldig även om motsatsen kan bevisas.
Ett välfärdssystem
Nav:
Heder
Ekrar:
Rykte
Ring:
Social status
inför andra
familjer,
släkter och
klaner.
Vi måste göra allt som står i vår makt för
att …
• … ständigt söka möjligheter för att bidra
till att människor kan skapa sociala band
över sociala, etniska, nationella och
religiösa gränser.
• … arbeta för en känsla av solidaritet
mellan alla människor - oberoende av var
eller av vem man är född, vilken hudfärg
man har eller vilken religion man bekänner
sig till.
Tack för idag!
[email protected]
Lästips
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Baianstovu, Rúna í (2012): Mångfald som demokratins utmaning. En studie av hur socialtjänsten som
välfärdsbyråkrati och moralisk samhällsinstitution förstår och hanterar kulturell mångfald. Avhandling, Örebro
universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete (JPS), Socialt arbete
Bates, Daniel G. & Rassam, Amal (1983/2001): Peoples and Cultures of the Middle East. Second edition. New Jersey:
Prentice Hall
Eldén, Åsa (2003): Heder på liv och död. Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder. Uppsala universitet:
Uppsala dissertations.
Korteweg, Anna C. & Gökce, Yurdakul (2010): Religion, Culture and the Politization of Honour-Related Violence.
United Nations Research Institute for Social Development: Gender and Development Programme Paper Number 12,
October 2010.
Mernissi, Fatima (2002): Shaharazad reser västerut. Stockholm: Ordfront.
Mårald, Gunilla & Ghazinour, Mehdi & Hanberger, Anders (2008): Nationella, länsövergripande och nationella
insatser mot hedersrelaterat våld 2003-2007. UCER, Umeå Centre for Evaluation Research
Perez, Enrique (2014): Vad vet vi om de insatser socialtjänsten gör i hedersrelaterade konflikter inom familjen? Malmö
högskola. Hälsa och samhälle.
Pope, Nicole (2012): Honour Killings in the Twenty-first Century. USA, NY: Palgrave Macmillan.
Reyes, Paulina de los (2003): Patriarkala enklaver eller ingemansland? Våld, hot och kontroll mot unga kvinnor i
Sverige. Integrationsverkets skriftserie IV
Reyes, Paulina de los &Molina, Irene &Mulinari, Diana (2002): Maktens (o)lika förklädnader i de los Reyes, Paulina
&Molina, Irene & Mulinari, Diana (red. ), Introduktion, iMaktens (o)lika förklädnader: kön, klass och etnicitet i det
postkoloniala Sverige. Stockholm: Atlas.
Rexvid, Devin (2012): Heroes, hymen and honour: a study of the character of attitude change among male youth with
their roots in an honour-based con-text. Review of European Studies, ISSN 1918-7173, Vol. 4, nr 2, 22-32 s. Wikan
Unni (2003): En fråga om heder. Stockholm: Ordfront.
Wikan, Unni (2009): Om heder. Göteborg: Daidalos.
Wilkinsson, Richard & Pickett, Kate (2011) Jämlikhetsanden. Därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre
samhällen. Adlibris.
Wikström, Eva & Ghazinour, Mehdi (2010): Swedish experience of sheltered housing and conflicting theories in use
with special regards to honour related violence (HRV). European Journal of Social Work, Vol. 13, nr 2, 245-259 s.
