Verksamhetshandbok - Kalmarsunds Gymnasieförbund

Verksamhetshandbok
Kapitel
Avsnitt
Kap.nr:
Sidnr:
Övriga Stödprocesser
Elevhälsa / Gemensamt
19.05.01
1(4)
Dokumentansvarig (namn och funktion)
Fastställd av (namn och funktion)
Fastställd datum
Reviderad datum
Kjerstin Brandt, kurator
Joachim Håkansson, förbundschef
2014-09-22
Dokumentnamn
Enhet
GYF Hedersrelaterat våld och förtryck - Policy
Gemensamt GYF
Hedersrelaterat våld och förtryck - Policy
Syfte
Policyn är avsedd att vara ett stöd för Kalmarsunds gymnasieförbunds skolor i uppdraget att motverka
kränkningar av mänskliga rättigheter samt att ge vägledning i enskilda fall av hedersrelaterat våld och
förtyck. Kunskapsdelen syftar till att ge en allmän kunskapsbas om hederskulturen och dess mekanismer.
Den kompletteras med en rutin (se GYFs VLS 19.05.01) som ger råd och stöd för ett agerande den dag
någon möter en elev som kan befaras befinna sig i riskzonen för hedersförtryck eller som befinner sig i
ett akut läge av hedersförtryck.
Att särskilt belysa det hedersrelaterade våldet innebär inte att påstå att det skulle vara av grövre karaktär
än mäns våld mot kvinnor eller att dess mekanismer totalt skiljer sig från de mekanismer som ligger till
grund för mäns våld mot kvinnor. För att professionellt möta unga flickor och pojkar som utsätts för våld
i hederns namn krävs kunskap för att se deras specifika behov. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter
är utgångspunkten för mötet med alla ungdomar.
Innehållet i policyn bygger på metodmaterial från länsstyrelsen i Östergötland avseende hedersrelaterat
förtryck och Skolverkets stödmaterial inom samma område, på föreläsningar av sakkunniga inom
området som Zubeyde Demirörs från Fryshuset och Sara Mohammad från riksorganisationen GAPF
samt på utdrag ur lagar och förordningar.
Kunskapsdel
Definition av begreppet heder och hedersförtryckets uttryck
Där hederskulturen är stark är individen helt beroende av familj och släkt. De är den sociala och
ekonomiska tryggheten om familjemedlemmen följer familjens, släktens, klanens, samhällets normer.
Länder med starkt utvecklad hederskultur har svaga demokratiska styrelseskick eller ingen demokrati.
Hederskultur råder bland såväl kristna som muslimer och genomsyrar allt i familjelivet med mycket
starka normer. Släkter och klaner har ofta sina egna rättsskipningssystem. Yttringarna av hedersrelaterat
förtryck kan skilja sig från familj till familj och de kulturella normerna kan skilja sig från stad till
landsbygd och från område till område.
Kollektivet är totalt avgörande som social och ekonomisk försäkring. Familjebegreppet är i
hederskulturer klart utvidgat. En äldre manlig släkting kan ha en uttalad kontroll över en familj i Sverige
även om han är bosatt i ett annat land. Många familjers liv styrs av klanledare som befinner sig
hundratals mil bort. Eftersom familjen är den avgränsade enhet som ansvarar för medlemmarnas sociala
och ekonomiska trygghet blir mycket få saker en familjemedlems enskilda angelägenhet.
Familjestrukturer och normer är starkt kopplade till social trygghet och ekonomi. Giftermål har ett
kraftigt ekonomiskt inslag och är en uppgörelse familjer emellan och kan ske när barnen är små.
I starka patriarkala samhällen är heder och skam centrala värden och den enskilda familjens status är till
största del beroende av familjens heder.
Mannens värde och status bedöms utifrån familjens tillhörighet och anseende, och mannens heder är i sin
tur beroende av familjemedlemmarnas uppförande. Särskilt viktig för familjens heder är de kvinnliga
familjemedlemmarnas sexualitet. Kvinnornas kyskhet utgör gränsen mellan heder och skam. Kontroll av
kvinnans sexualitet betraktas som nödvändig för att inte skada familjens heder och för att en dotter ska
kunna bli bortgift. Kontrollen utövas av både männen och kvinnorna. Modern bär ansvaret för barnens
2(4)
fostran och hålls som ansvarig om dottern kränker familjens heder. Kvinnorna är med andra ord bärare
av männens och familjens heder. Kvinnan är den som kan orsaka skammen, även om det grundar sig på
ryktesspridning. Om en dotter orsakat familjen skam kan hedern bli återupprättad genom att dottern
straffas fysiskt eller socialt. Pengar och guld kan också bidra till att återupprätta hedern.
Hedersrelaterat våld eller hot om våld definieras ofta som våld mot en kvinna och som utförs av hennes
make eller en manlig släkting. Det kännetecknas av att det både planeras och utförs av släktingar till den
drabbade, med motivet att kvinnan har fläckat familjens heder. Ett annat sätt att straffa den som bryter
gränser är att bli helt utstött från familjen. Att bli utesluten från sin familj upplevs ofta som det allra
värsta straff man kan få, den unga människan blir ”ingen”, förlorar hela kollektivet. I Sverige började
hedersvåldet uppmärksammas i samband med morden på Pela år 1999 och Fadime år 2002.
Hedersrelaterat våld, hot om våld eller hot om att bli utesluten från familjen drabbar också söner – bröder
som inte vill ställa upp på att bevaka sina systrar eller som själva vill välja sin partner. Den mest
omtalade våldshändelsen i Sverige när det gäller unga män är Högsbymordet på Abbas 2005.
Homosexualitet betraktas som det yttersta av dekadens och är belagt med dödsstraff i flera länder med
hederskultur. Homosexuella personer ”finns inte” och på en hierarkisk skala ses de som allra lägst
stående, under döttrar och personer med funktionsnedsättning.
Hedersrelaterat förtryck yttrar sig i sin mildare form genom att personen inte själv får bestämma hur den
ska klä sig eller vilka den ska umgås med eller att personen inte råder över sin egen fritid. I sin mest
extrema form utsätts personen för fysiskt våld, att man förlorar sin familj och kan få dödlig utgång.
Anledningen till att familjen känner sig vanhedrad är ofta att kvinnan haft en påstådd eller verklig sexuell
relation innan hon ingått äktenskap, eller utanför äktenskapet. För att påvisa att en brud är oskuld visas
lakanet från bröllopssängen upp för släkten. En son kan vanhedra sin familj genom att vägra giftermål
med den flicka som familjen utsett.
Hederskulturen i Sverige
Hederskulturen i vårt land förstärks av fyra omständigheter:
 Vi har en långtgående boendesegregation.
 Vuxna invandrarmän kommer inte in i samhället på grund av arbetslöshet, språk- och
boendesegregation. Man kan då välja att stärka varandra i den egna gruppen vilket kan ge ny
näring åt patriarkalt hederstänkande.
 Hedersdominerade familjer är satta under press från släktingar och vänner i Sverige och
hemlandet.
 ”Mellanförskapet” för ungdomar, vars föräldrar har rötter i hederskulturen. Det sker en
anpassning till svensk kultur och svenska normer. Unga människor står med ett ben i varje kultur
vilket också kan innebära ett svårhanterat dubbelliv för att passa in i familjen och bland
jämnåriga.
Skolans ansvar och uppgifter
I styrdokumenten tydliggörs skolans uppdrag. Sverige har skrivit på FN:s deklaration om mänskliga
rättigheter och Barnkonventionen, den internationella lag som gäller sedan 1990. FN antog 1979
Kvinnokonventionen för att eliminera all diskriminering av kvinnor.
Skollagen
1 kap 5 § ”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar
och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla
former av kränkande behandling.”
4 § ”… Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”
3(4)
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter
Artikel 16
1. Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras, nationalitet
eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Män och kvinnor skall ha samma rättigheter i fråga
om äktenskaps ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning.
2. Äktenskap får endast ingås med de blivande makarnas fria och fulla samtycke.
Generella råd i skolan
 Ta signaler på allvar!
 Skolan/läraren ska vara tydlig gentemot föräldrar att de krav som skolan har av deltagande i
exempelvis sex- och samlevnadsundervisning och idrottslig utövning gäller för alla elever oavsett
familjens kulturella bakgrund.
 Diskutera i förväg med eleven vad som kan tas upp i exempelvis utvecklingssamtal tillsammans
med föräldrar.
 Samtala aldrig med föräldrar om oro för att eleven befinner sig i riskzon.
 Skolkurator och skolsköterska ska informeras när personal får kunskap om att en elev kan befinna
sig riskzon.
 Tänk på att det ibland kan vara olämpligt att lämna ut ett detaljerat schema till vårdnadshavare.
 Uppmuntra inte ledighet under skoltid, såsom tolkning eller att ta hand om syskon.
 Närvaro/frånvaro är ett observandum!
 Uppmärksamma om elev inte återvänder efter lov eller annan ledighet.
Tecken och signaler att vara uppmärksam på
 Önskemål om undantag från viss undervisning t ex musik, gymnastik, sex- och
samlevnadsundervisning.
 Olika kläd- och beteendekoder i och utanför skolan.
 Förändrat klädbeteende såsom mer täckande kläder.
 Återkommande magvärk, huvudvärk och illamående.
 Sömnsvårigheter.
 Förändrat beteende.
 Koncentrationssvårigheter och försämrade studieresultat.
 Oförklarligt rädd för någon/något.
 Synliga skador av våld.
 Depression och självmordstankar.
 Utåtagerande beteende för att få uppmärksamhet.
 Få eller inga kamratkontakter utanför skolan.
 Kvardröjande i skolan efter sista lektionen.
 Rigid kontroll av fritiden, får t ex inte delta i aktiviteter utanför skolan.
 Föräldrar som drar sig undan kontakt med skolan och som motsätter sig stödinsatser från skolans
sida.
 Avsaknad av vuxna stödpersoner utanför skolan.
 Oro över att föras ut ur landet under sommarlov eller utlandssemester för att bli bortgift.
 Oro över att familjen ska få veta att man är homosexuell, bisexuell eller transperson.
 Önskan om att få ”återställa” sin mödomshinna eller slidkrans eller andra närliggande
frågeställningar.
 Önskemål om att inte gå i samma klass som syskon eller kusiner.
 Eleven rymmer hemifrån.
 Pojke/flicka som måste ljuga om flick- pojkvän.
 Pojke som måste bevaka syster eller kusin på skolan.
 ”Taxi-pappa” eller annan släkting som alltid väntar med bil vid dörren.
 Pojke/flicka som inte får studera vidare.
4(4)
Förslag på frågor som kan ställas av kurator, skolsköterska, rektor eller av rektor utsedd person i
samtal med elever som kan vara i riskzon

















Vad är det som du vill göra som Du inte får göra?
Vad är det du måste göra som Du inte vill göra?
Hur skulle du vilja att ditt nuvarande liv såg ut?
Var finns föräldrar, farbröder, systrar, bröder?
Vem styr din släkt? Var finns den personen?
Har alla barn i familjen samma regler?
Finns det någon i familjen som du kan lita på?
Vilka kontakter har din familj med andra familjer?
Är du utsatt för hot och om så är fallet, på vilket sätt?
Finns det andra i familjen – släkten som gått emot familjens/släktens vilja på något sätt?
Skiljer sig dina föräldrars syn vad du får göra mot släktens?
Hur ser familjen på dina studier?
Har du möjlighet att studera vidare?
Har du haft tankar på att lämna din familj? Hur ser de tankarna ut i så fall?
Brukar/kan dina föräldrar åka till hemlandet?
Vad är det värsta som du tror skulle kunna hända dig?
Hur ser dina föräldrar på det svenska samhällets normer?
Litteraturtips, filmer och hemsidor
Skolverket. (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck. Skolans ansvar och möjligheter. Stockholm:
Fritzes.
Länstyrelsen Östergötland. (u.d.). Metodmaterial. Finns på Hedersrelaterat våld och förtryck:
www.hedersfortryck.se den 27 06 2014
Länstyrelsen Östergötaland. (u.d.). Nationellt kompetensteam - konsultativt stöd. Finns på Hedersrelaterat
våld och förtryck: http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/hedersfortryck/Sv/kompetensteamkonsultativt-stod/Pages/default.aspx den 27 06 2014
Arbabi, F. (2002). Överlevnadshandbok för flickor om frihet och heder. Stockholm: Rädda Barnen förlag.
Asaad, A. (2012). Stjärnlösa nätter: en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt liv. Stockholm:
Norstedts.
Baladiz, D. (2009). I hederns skugga: de unga männens perspektiv. Stockholm: Gothia.
Delir, M. (2009). Vilsen längtan hem: en sann berättelse om hedersrelaterad maktutövning. Borås:
Recito.
Delir, M. (2010). Tack för att du finns! Borås: Recito.
Edsenius, S. (2013). Abbas hjärta : berättelsen om pojken som blev hedersmördad. Malmö: Arx förlag.
Güngör, E., & Dervish, N. (2009). Varför mördar man sin dotter? Stockholm: Norstedts.
Loberg, F. (2009). Älskade Abbas. Visby: Nomen förlag - books-on-demand.
Svensson, M. (2009). Din heder. Stockholm: Lind & Co.
Hussain, K. (Regissör). (2005). Import - Eksport (tillgänglig på YouTube) [Film].
Deeyah (Regissör). (2013). Banaz A Love Story © Fuuse Films (tillgänglig på YouTube) [Film].
Rädda Barnen. (u.d.). Dina Rättigheter. Finns på http://dinarattigheter.se/ den 27 06 2014
Stockholms läns landsting. (u.d.). UMO. Hämtat från Din ungdomsmottagning på nätet:
http://www.umo.se/ den 27 06 2014
Revidering
Policyn revideras årligen.