Aktuella forskningsprojekt:
Centrumsatsning på antidiabetiska
livsmedel vid Lunds universitet
Vinnova, Lunds universitet, Region Skåne och livsmedelsbranschen samverkar i en tvärvetenskaplig satsning på att utveckla ny
kunskap och livsmedelskoncept som ska minska risken för diabetes. Sammanlagt satsar parterna 210 miljoner kr under tio år.
U
nder 2007 etablerades
Antidiabetic Food Centre
(AFC), ett tvärvetenskapligt forskningscentrum
vid Lunds universitet med fokus
på livsmedel som kan bidra till att
minska risken för diabetes. AFC
förväntas förstärka samarbetet mellan forskare inom livsmedelsområdet
och kliniska forskare. AFC förväntas
också bidra till skapandet av en regional plattform för klinisk prövning av livsmedel och spridning av
forskningsresultat rörande livsmedels
preventiva effekter.
210 miljoner
På sikt förväntas denna satsning ge nya
livsmedelsprodukter med dokumenterade hälsomervärden, liksom ett ökat
intresse för matens betydelse i hälsooch sjukvården.
AFC är ett sk VINN Excellence
Center inom ramen för Vinnovas satsning på starka forsknings- och innovationsmiljöer. Satsningen är 10-årig och
har en total budget på ca 210 miljoner
kronor, varav Vinnova och Lunds
universitet bidrar med en tredjedel
vardera.
Forskningen bedrivs i nära samverkan med Region Skåne och livsmedelsindustrin.
Under de första två åren medverkar följande industriparter: Innovationsbron i Syd AB, Aventure AB, Dr
PersFood AB, Axellus AS, Probi AB,
Semper AB, Sveriges Stärkelseproducenters förening samt Umetrics AB.
Från Lunds universitet medverkar ett
30-tal forskargrupper från de tekniska,
medicinska och naturvetenskapliga
fakulteterna. AFC är det enda VINN
Excellence-centrumet med inriktning
på livsmedel.
34 Nordisk Nutrition 1 • 2008
Kostbaserad prevention
Inom AFC bedrivs forskning med
tyngdpunkt på utveckling av nya livsmedelskoncept som minskar risken för
utveckling av fetma, hjärt-kärlsjukdom,
typ 2 diabetes och andra yttringar av
insulinresistenssyndromet (IRS, ofta
benämnt det metabola syndromet).
Ökade kunskaper om effekter
av olika livsmedelsegenskaper och
livsmedelskomponenter på nya och
tidiga riskmarkörer för IRS-sjukdomar
förväntas ge nya möjligheter för ett
aktivt kostbaserat förebyggande arbete
inom hälso- och sjukvården. AFC kommer också att exploatera nya forskningsområden som man tror kan ha
betydelse för IRS. Ett sådant område är
det nya forskningsfältet kring effekter
på ämnesomsättningen förmedlade via
tarmfloran.
Kostportfölj och synbiotika
Ett forskningsområde som kommer att
prioriteras är effekter av en kostportfölj
på IRS-markörer, vilket kommer att
studeras i en interventionsstudie. Genom att kombinera olika livsmedelskoncept förväntas synergistiska effekter
uppnås. Kostportföljen kommer att
inkludera olika livsmedelskoncept, till
exempel livsmedel med lågt glykemiskt
index (GI), prebiotika och antioxidanter, med dokumenterade effekter på
metabola parametrar.
Ett annat prioriterat forskningsområde bygger på synbiotika (det vill säga
en kombination av pro- och prebiotika). Det finns vissa belägg för att
låggradig inflammation har betydelse
för insulinresistens och dess associerade
sjukdomar.
Antagandet att risken för IRS kan
minskas genom att förskjuta tarmfloran
från en proinflammatorisk till en mer
>> text: Maria Johansson och
Inger Björck, Antidiabetic Food
Centre, Lunds universitet
[email protected]
antiinflammatorisk sammansättning
kommer därför att prövas, liksom hur
ett ökat intag av polyfenoler i kombination med probiotika kan påverka
risken för IRS.
Blodglukos och inlärning
Vissa data talar för att återkommande
höga blodglukosnivåer under dagen
ökar risken för hjärt-kärlsjukdom
genom en mekanism som involverar
oxidativ stress och inflammation.
Livsmedelsfaktorer som kan reducera
blodglukossvaret efter en måltid, inte
bara i ett akut perspektiv, utan även
vid nästkommande måltider, kommer att studeras med syfte att minska
risken för IRS-sjukdomar. Projektet
syftar till att utforska och kombinera
olika livsmedelsfaktorer för att uppnå
optimala effekter på blodglukosnivåerna över dagen.
Betydelsen av olika livsmedelkomponenter för kognitiv förmåga
kommer också att studeras. Studierna baseras bland annat på nya data
som visat på ett samband mellan
glukostolerans och kognitiv förmåga.
Även betydelsen av livsmedels antioxidativa och antiinflammatoriska
egenskaper för arbetsminne och
andra kognitiva funktioner kommer
att undersökas.
Resultat från forskning inom
funktionsbaserad livsmedelsdesign
och livsmedelsteknologi ska förhoppningsvis öka möjligheten att utveckla
antidiabetiska livsmedel. Hur man kan
skydda bioaktiva föreningar under livsmedelsprocessning och/eller passage
genom mag-tarmkanalen är en viktig
frågeställning. Liksom hur man kan
kontrollera frisättning av potentiellt
bioaktiva komponenter på rätt plats i
mag-tarmkanalen. ••
