Barnreumatism – Hur påverkar nutrition, tarmflora och miljö

Barnreumatism –
Forskningsseminarium med
Erik Kindgren
2014-03-14
Hur påverkar nutrition, tarmflora och miljö insjuknandet och
sjukdomsförloppet vid Juvenil Idiopatisk Artrit?
Jag erhöll läkarexamen 2005, och är sedan 2012 specialist i Barn- och ungdomsmedicin. En av mina
subspecialiteter på kliniken är barnreumatologi, vilket jag arbetat med i 3-4 år. Under
specialisttjänstgöringen (ST) påbörjade jag ett forskningsprojekt för att titta på eventuella samband
mellan Barnreumatism och tidig uppväxtmiljö såsom förlossningssätt, amning och tidig nutrition. Sedan
2013 innehar jag en överläkartjänst på Barn- och ungdomskliniken i Västervik och blev i mars 2014
antagen som doktorand vid institutionen för klinisk och experimentell medicin, avdelningen för
Pediatrik, Linköpings universitet. Under seminariet tänkte jag presentera lite preliminär resultat från
första delstudien samt diskutera min forskningsplan.
Juvenil idiopatisk artrit (JIA), är den vanligaste reumatiska sjukdomen hos barn- och ungdomar. Barn
med reumatism skattar sin egen livskvalitet lägre än barn med diabetes och på samma nivå som
cancersjuka barn som nyligen avslutat sin behandling.
Tarmen är kroppens största immunologiska organ. På varje cell i människokroppen går det tio
tarmbakterieceller, tillsammans bildar de ett inre ekosystem, tarmfloran (mikrobiotan). Tarmfloran utgör
ett relativt outforskat område, men man vet att mag- tarmkanalens triljoner bakterier (vilka väger 1-2 kg)
hjälper till med nedbrytning av födoämnen, produktion av vitaminer och mognaden av kroppens
immunförsvar. Det är avgörande för immunsystemet att hålla balans mellan elimination av invaderande
mikroorganismer och att samtidigt undvika att kroppen reagerar mot sig själv (autoimmunitet). En störd
tarmflora misstänks kunna ha betydelsefull för uppkomsten av bl.a. vid allergier, Typ 2 diabetes och
fetma.
Ett spädbarn föds med steril tarm och tarmfloran byggs bl.a. upp via bakterier från förlossningskanalen
samt kosten. Studier har påvisat skillnader i tarmflora hos spädbarn beroende på förlossningssätt, barn
födda med kejsarsnitt har lägra diversitet i sin flora. Det finns en stor grad av succession av bakterier
mellan mor och barn i nyföddhetsperioden och tarmfloran påverkas av om barnet ammas eller erhåller
modersmjölksersättning. I flera studier har amning visat sig ge ett skydd mot autoimmuna sjukdomar,
bl.a. Typ 1 diabetes, och även mot (icke atopisk)astma samt atopisk dermatit. En tidigare studie har visat
att amning skyddar mot insjuknande i JIA, men detta har inte kunnat bekräftas i efterföljande studie.
Samtliga tre studier är retrospektiva, och prospektiv studier i detta ämne saknas.
Vi planerar därför att titta på vilka faktorer under uppväxten som associerade med ökad risk att insjukna i
JIA. Hypotesen är att tarmfloran innehar en central roll, och kanske kan vara den gemensamma
nämnaren bland riskfaktorerna. Även en interventionsstudie planeras, där barnreumapatienter med
aktiva skov skall behandlas för att optimera tarmfloran.
Forskningsseminarium 14 mars 2014, kl. 13:00 - 14.00
konferensrummet vid FoU-enheten/KTC, Länssjukhuset i Kalmar