Läkemedelsmissbruk - Svenska Narkotikapolisföreningen

SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Läkemedelsmissbruk
Det dolda missbruket
Läkemedelsdroger – ett omfattande begrepp
Överförskrivning av begärliga läkemedel
Lagligt drograttfylleri stör trafikutredare
Vad har polisen i vårddebatten att göra?
Nr X/2011
INNEHÅLL
Det dolda missbruket
A
Ledaren...................................................................... 2
Redaktörens spalt med läsarinformation................... 3
Tablettmissbruket på väg att ta över......................... 6
Det dolda missbruket................................................. 7
Läkemedelsdroger – ett omfattande begrepp......... 10
Tablettmissbruket på väg att ta över
Subutex – från behandling till beroende.................. 18
Legalt tillverkade narkotiska preparat
En mycket stor mängd av dessa legalt tillverkade preparat hanteras av olika yrkesgrupper i samhället på
vägen från tillverkare till patient och risken/möjligheten för avledning och missbruk är uppenbar.
Missbruk av narkotikaklassade läkemedel är troligen det drogmissbruk som ökar mest och
tillsammans med den omfattande illegala framställningen och den internationella handeln
med läkemedelsdroger, är det på väg att bli ett av de största problem för drogbekämpare.
Detta skrev vi också om i vår medlemstidning för ett
par år sedan. Läkemedelsmissbruket har idag befäst sin
ställning ytterligare och är nu mera utbrett än någonsin. Bland de preparat som polisen beslagtar i olika
sammanhang ligget narkotikaklassade läkemedel på en
klar andraplats i statistiken, där cannabis ligger i topp
och amfetamin/metamfetamin som tredje mest beslagtagna drogkategori.
Den statliga Missbruksutredningen, som lämnade
sin rapport i våras (SOU 2011:35), har funnit att
65 000 personer i Sverige är läkemedelsmissbrukare
som har ett beroende och måste ha drogerna dagligen.
Det kan jämföras med 29 500 personer som bedöms
ha ett tungt missbruk av illegala droger som heroin,
kokain, cannabis med flera.
Den stora skillnaden mellan missbruk av illegala
droger och missbruk av läkemedelsdroger är att läkemedelsmissbruk kan vara både legalt och illegalt. De
illegala missbrukarna köper sina preparat på internet
eller ”på gatan”, medan de som får sina droger via ett
recept eller på en beroendemottagning inte bryter mot
lagen, så länge de använder läkemedlen för egen del
och inte läcker till gatumarknaden.
Det är svårt att avgöra vilket som är störst, det
legala eller det illegala läkemedelsmissbruket.
FN:s narkotikakontrollorgan INCB i Wien varnade
redan 2006 för läkemedelsdrogernas utbredning världen över och man skrev i sin årsrapport att beroende-
6
Förskrivs av läkare som medicin
Läkare utbildas bara om den medicinska användningen av beroendeframkallande läkemedel.
Den parallella värld som kallas missbruksmarknaden, där också en stor mängd läkemedel missbrukas,
är de flesta läkare inte tillräckligt informerade om.
framkallande läkemedel är näst vanligast efter cannabis i många länder.
I USA informerade DEA för ett par år sedan att
missbruket av läkemedelsdroger ökat med 80 procent
på sex år. Antalet läkemedelsmissbrukare var då fler än
det sammanlagda antalet missbrukare av illegala droger och 2010 rapporterades om fler dödliga överdoser
av läkemedelsnarkotika än av heroin- och kokainöverdoser tillsammans. Det beror framförallt på det morfinliknande preparatet OxyContin som under några år
haft en lavinartad spridning bland missbrukare i USA.
I Sverige har läkemedelsmissbruket länge dominerats av bensodiazepiner, dvs. sömnmedel och lugnande
medel. Sedan några år har missbruket av smärtstillande opiater som Subutex, Tramadol, Dolcontin,
OxyContin, Fentanyl med flera, ökat märkbart och
orsakar varje år flera dödsfall genom överdoser.
Mörkertalet kan vara stort eftersom missbruk av opiatläkemedel blivit vanligare än heroin i vissa län.
En ny trend är också en ökad illegal marknad av de
amfetaminliknande läkemedlen Ritalin, Concerta och
Metamina i takt med den ökande förskrivningen.
Läkemedelsmissbruk är till stor del ett dolt missbruk
eftersom samhällets egna lagar och regler bidrar till att
försvåra upptäckt. Det bör alla vara medvetna om och
införstådda med.
Vår ambition är att med denna tidning ge en viss
inblick i de lagliga drogernas olagliga värld.
Q
Större acceptans i samhället
Den ökande medikaliseringen i samhället i gör att narkotiska läkemedel accepteras på ett annat sätt än de
illegala drogerna. Det är ofta enklare att ta en tablett
mot ångest, oro eller smärta än att göra något för att
påverka orsaken till problemet.
”Mindre farliga” preparat
Många, särskilt ungdomar, lever i den villfarelsen
att narkotikapreparat som tillverkas som medicin av
läkemedelsindustrin och säljs på apotek och kanske
finns i föräldrarnas badrumsskåp, är mindre farliga än
illegala droger.
Lägre prioritet än illegal narkotika
Lägre straffsatser och bristande kunskap om läkemedelsdroger hos brottsbekämpande personal har också
bidragit till nedprioritering gentemot illegala droger.
Läkemedelsnarkotika betraktas av många inte som
”riktig narkotika”.
:=,5:2(5(926;02(7630:-k9,505.,5
Fentanylplåster och andra
opiatläkemedel skördar liv
Halland och Norrbotten är två drabbade län
TEXT: GUNNAR HERMANSSON. FOTO: POLISEN HALLAND
22-23
De narkotikaklassade läkemedlen fentanyl, oxikodon och morfin har på senare tid alltmer
ersatt heroin som dödsbringande droger på flera håll i landet. Fem män i Halland misstänks
ha dött av överdoser efter missbruk av fentanylplåster och i Norrbotten är dödsfallen i år
ännu fler bland unga personer som injicerat opiatläkemedlen Dolcontin och OxyContin.
6-7
Lätt att få tag på preparaten via läkare och internet
Ett okänt antal läkare skriver av olika skäl ut narkotika till missbrukare eller till personer som säljer vidare
till missbrukare. Internet har blivit ett gigantiskt apotek som tillhandahåller alla typer av läkemedel.
Missbrukare behandlas med läkemedelsnarkotika
Starka opiater som Metadon och Subutex/Subuxone
används alltmer vid behandling av opiatmissbrukare.
Narkotikamissbruk klassas som sjukdom, men de
starkaste krafterna strävar idag inte efter att bota sjukdomen utan att sätta in en icke tidsbestämd behandling
med ett annat narkotiskt preparat.
Fler diagnoser till fler människor
Sedan 1980-talet har diagnoser för olika lättare psykiatriska sjukdomar ökat mångdubbelt i takt med att
läkemedelsföretagen tar fram nya designade preparat.
Till exempel har ett stort antal varianter på ångest och
depression tillkommit.
ADHD-diagnoser har på senare år ökat rekordartat
bland både barn och vuxna. Medicinering med amfetaminlika preparat har som en följd av detta ökat och
också börjat omsättas på den illegala marknaden.
Läkemedelsdroger tillåts i trafiken
Sedan den 1 juli 1999 är det förbjudet att framföra
motorfordon med ett narkotikaklassat ämne i blodet.
Detta gäller naturligtvis också för narkotikaklassade
läkemedel.
Men här görs också undantag från nollgränsen för
de förare som använder narkotikaklassade läkemedel,
t.ex. opiater eller sömn- och lugnande medel, om preparaten har skrivits ut av läkare och använts enligt
dennes rekommendationer.
Undantag från narkotikaklassning för vissa läkemedel
Tramadol är en narkotikaklassad substans i Sverige
sedan 2007, men som läkemedel i tablettform är substansen undantagen narkotikaklassning och behandlas
som receptbelagt läkemedel. Det innebär att läkare
som inte har rätt att förskriva narkotika på grund av
tidigare överförskrivning ändå kan fortsätta att förskriva tramadol till patienter som vill ha preparatet.
Samma undantag har under många år och fram till
den 1 oktober 2011 gällt för kodeintabletter.
Q
Gunnar Hermansson
:=,5:2(5(926;02(7630:-k9,505.,5
Operation Pangea
– samordnad internationell insats............................ 14
lla drogmissbrukare försöker naturligtvis att dölja
sitt missbruk av olika anledningar. Kokainisten
riskerar att dömas till straff för sin droghantering.
Detsamma gäller den som röker marijuana, injicerar
heroin eller dricker GHB, för att ta ytterligare några
exempel.
Men den som missbrukar läkemedelsdroger behöver
inte alltid dölja detta, eftersom preparaten kanske tillhandahålls av legitimerade läkare och ofta på samhällets bekostnad. Missbruket och innehavet blir därför
inte olagligt och därmed svårare att upptäcka.
Narkotikaklassade läkemedel har många beskyddare och här följer ett antal omständigheter som gör att
läkemedelsmissbruk kan ses som ett dolt missbruk.
7
Rökning av fentanylplåster
Fentanyl röks ungefär som brunt heroin genom upphettning och missbrukaren andas in de rökgaser som
bildas. Polisen i Halland har träffat på glasbongar som
använts vid rökning av fentanyl. Bongarna tillverkas
av glaskupor från vanliga glödlampor. I glaskupan
läggs några små bitar som klippts ur ett fentanylplåster. Missbrukaren kan också lägga i lite hasch innan
glaskupan täpps till och värms upp med en låga.
Rökgaserna som bildas inne i kupan andas in genom
ett par rör som är nerstuckna i kupans tätning.
Fentanyl kan naturligtvis rökas på liknande sätt med
andra typer av bongar eller rent av på folie. Eftersom
fentanyl är en oerhört potent drog, är det vanskligt att
beräkna dosen vid inhalering, särskilt om fentanyl röks
tillsammans med andra droger som t.ex. hasch eller
bensodiazepiner.
En
läkare
hade förskrivit 16 x 6
fentanylplåster av
starkaste sorten som en
patient kunde hämta ut vid
ett och samma tillfälle.
Omständigheterna var sådana att kvinnan misstänktes för langning och även den pensionerade läkaren polisanmäldes. Han är nu också under utredning
av Socialstyrelsen, som redan ett par gånger tidigare
kritiserat honom för hans förskrivningsmönster av
narkotikaklassade läkemedel.
De 96 plåster som kvinnan ordinerades har ett
apoteksvärde av 17 358 kronor, drygt 180 kronor per
plåster. På missbruksmarknaden säljs fentanylplåster
100 mikrog/timme för 700 – 1000 kronor styck, enligt
polisen i Halland.
De gula receptblanketter som överförskrivande läkare ofta använder, kan bidra till att försvåra att uttaget
kan spåras i efterhand. Om patienten inte lämnar
sitt samtycke registreras nämligen inte uttag på gula
receptblanketter i vederbörandes receptdepå som förs
centralt av apoteken i Sverige. Här finns en persons
samtliga uttag av läkemedel registrerade och patienten
kan själv på vilket apotek som helst begära ett utdrag.
Med patientens samtycke kan även andra intressenter,
t.ex. Försäkringskassan, få se utdrag över uthämtade läkemedel. Om då uttag av fentanyl eller annan
narkotika gjorts med gula receptblanketter, behöver
alltså inte uttaget framgå om patienten motsatt sig
registrering. Så var det i det aktuella fallet med den
40-åriga kvinnan. Registrering av alla recept sker dock
i Apotekens Service AB:s centrala receptregister, vilket
Socialstyrelsen i sina utredningar har tillgång till. Man
söker då på en viss läkares förskrivningar och får då
uppgift om alla recept som just den läkaren förskrivit
till sina patienter.
HALLAND
Polisen i Halland har sett att heroin inte förekommer
lika ofta som tidigare. Det säger polisassistent Henrik
Karlsson på underrättelseroteln i Halland och han tillägger att det illegala missbruket av opiattabletterna
OxyContin och Oxynorm istället har ökat. Ännu allvarligare är det att fentanylplåster har blivit tillgängliga
bland missbrukare. Fentanyl är till skillnad mot övriga
opiater ett ämne som är verksamt i mikrogramdoser
och därför lätt kan orsaka dödliga överdoser.
Enligt Henrik Karlsson har hittills under 2011 fem
män dött till följd av överdos av fentanyl. Fyra av de
fem männen var kända missbrukare mellan 25 och 31
år. Åtminstone tre av dem tycks ha fått i sig fentanyl
genom rökning av plåsterbitar. Den femte avlidne, en
37-åring, förekom inte alls i polisens register. Där han
anträffades fann man också fentanylplåster och narkotikaklassade tabletter.
Fentanylplåster och andra
opiatläkemedel skördar liv....................................... 22
Korrupta läkare måste stoppas................................ 26
Fentanylplåster
Fentanyl är en syntetisk opiat som enligt FASS skall
användas vid behandling av stark smärta hos cancerpatienter. Fentanyl kan ges som injektion inom sjukvården eller genom depotplåster som sätts på huden.
Utbudet av fentanylplåster har ökat och idag finns
sex olika fabrikat registrerade i Sverige. Durogesic är
det depotplåster som funnits under flera år och numera
säljs även Fentanyl Actavis, Fentanyl Hexal, Matrifen,
Fentanyl ratiopharm och Fentanyl Sandoz på apotek.
Depotplåster avger konstant en liten mängd fentanyl
som tas upp i kroppen genom huden. Doserna kan
variera mellan 12 mikrogram/timme till 100 mikrog/
timme. Enligt FASS ska ett fentanylplåster bytas ut
efter 72 timmar. Förbrukade plåster ska lämnas in
på apotek, eftersom de fortfarande innehåller en stor
mängd fentanyl efter tre dygns användning.
Operation Dödlig förskrivning.................................. 30
Överförskrivning av begärliga läkemedel................. 33
Brun, smal & kåt....................................................... 38
Lagligt drograttfylleri stör trafikutredare................... 42
Legalförskrivningsprojektet som förtegs.................. 46
Notiser
Världen runt........................................................ 50
Landet runt......................................................... 51
Vad har polisen i vårddebatten att göra?................ 54
22
Lyrica – ett dyrbart läkemedel med
Glaset till en vanlig glödlampa kan göras om till en bong, en
pipa för rökning av t.ex. fentanylplåster.
Nya arbetsmetoder krävs
Andrahandsmarknad
Ett depotplåster med styrkan 100 mikrog/timme innehåller totalt 16,8 milligram (16800 mikrogram) fentanyl. Rent matematiskt har endast 7,2 milligram förbrukats när plåstret byts ut efter 72 timmar. 9,6 milligram
fentanyl finns alltså kvar i plåstret. För missbrukare
är detta en ansenlig mängd som kan tas tillvara, vilket
också sker. Polisen i Halland har information om en
andrahandsmarknad där personer som fått fentanylplåster förskrivna, säljer sina använda plåster till missbrukare för ett rabatterat pris.
Den situation som polisen i Halland nu ställts inför,
med ett påtagligt ökat missbruk av narkotikaklassade
opiatläkemedel, är inte unik i landet. Ny kunskap
måste nu hämtas in och nya kontakter skapas för att
komma tillrätta med den illegala handeln.
I många fall smugglas narkotikaklassade läkemedel
in i landet, oftast är det bensodiazepiner, men i de
flesta län finns en eller flera läkare som svarar för en
stor del av tillförseln av preparaten via recept. I sådana
ärenden måste polisen samverka med Socialstyrelsens
regionala tillsynsenheter, med apotekspersonal och
andra aktörer för att få stopp på spridning av läkemedelsnarkotika.
Í
Överförskrivning och langning
En kvinna i 40-årsåldern stoppades av polisen i
Halland misstänkt för drograttfylleri. Man fann skäl
att göra husrannsakan i både bilen och i kvinnans
bostad och polisen fann då 40 fentanylplåster av fabrikatet Durogesic, 100 mikrog/timme. Kvinnan hade fått
plåstren för lindring av smärta efter en trafikolycka.
Hon hade ett recept som visade att en läkare förskrivit
16 x 6 fentanylplåster 100 mikrog/timme av märket
Durogesic som hon kunde hämta ut vid ett tillfälle.
Enligt läkarens ordination skulle plåstren bytas varannan dag, alltså redan efter 48 timmar.
:=,5:2(5(926;02(7630:-k9,505.,5
:=,5:2(5(926;02(7630:-k9,505.,5
23
Brun, smal & kåt!
TEXT: CHRISTOFFER BOHMAN
(IWHUIUnJDQSnOlNHPHGHO|NDURFKVnlYHQWLOOJlQJOLJKHWHQ3nGHQOHJDODPDUNQDGHQ
|NDUDSRWHNHQHIWHUSULYDWLVHULQJHQRFKSnGHQLOOHJDODPDUNQDGHQ|NDUDQWDOHWLQWHU
QHWVLGRUVDPWSULYDWSHUVRQHUVRPlJQDUVLJnWDWWVlOMDOlNHPHGHO'LVNXVVLRQHUQDSn
)ODVKEDFNJnUYDUPDRFKDQWDOHWWUnGDURPOlNHPHGHOlUPnQJD6HQDVWHWUHQGHQKRV
PnQJDlUXQJDlUDWWDQYlQGDSUHSDUDWHW0HODQRWDQVRPVNDOOJ|UDGLJEUXQPLQGUH
KXQJULJRFKNnW'HQVnNDOODGH´%DUELHGURJHQ´0nQJDOHWDUHIWHUHQTXLFNIL[
N
är det handlar om läkemedel så måste vi särskilja
dem in i tre grupper. Dels finns det läkemedel
som är klassade som narkotika och återfinns i förordningen om kontroll av narkotika. Dessa utreds precis
som vanligt utifrån narkotikastrafflagen då personer
saknar recept eller tillstånd enligt lagen om kontroll
av narkotika. Sen finns det läkemedel som behandlas
i Läkemedelslagen och Lag om handel med läkemedel. Exempel på dessa är potenshöjare så som Viagra,
antidepressiva som Zoloft och Cipramil, eftertraktade
bantningsmedel och Lyrica. 2010 var det ca 700 000
svenskar som fick oklassade antidepressiva läkemedel utskrivna så som de tidigare nämnda Zoloft och
Cipramil. Den tredje gruppen är läkemedel som kopplas till dopningslagstiftningen, t.ex. anabola steroider
och tillväxthormon.
Många operativa poliser har vittnat om svårigheten
i att utreda ärenden som innefattar läkemedel som inte
är narkotikaklassade. Förenklat kan man säga att personer som illegalt handhar läkemedel som innefattas
av Läkemedelslagen och lag om handel med läkemedel
begår brott då de säljer dem eller uppenbart har dem i
överlåtelsesyfte. Bryter man mot detta kan man dömas
till fängelse i högst 2 år (ej inräknat eventuella smugglingsförfaranden). Att köpa sådana läkemedel illegalt
för eget bruk, att inneha läkemedel för eget bruk eller
att använda dessa är inte brottsligt.
Ska vi inom polisen lägga ner någon tid
och energi på dessa ärenden?
Att arbeta med ärenden som innefattar narkotika ger
ofta stora effekter då de som döms ofta får mycket
kännbara straff. Så är det inte med dem som säljer
läkemedel som inte är narkotikaklassade. Självklart
går dessa två grupper inte att jämföra ur ett farighetsperspektiv och straffsatserna skall skilja dem åt.
Efedrin är inte i närheten så farligt som t.ex. morfin.
38
38-39
Subutex är ett av de narkotikaklassade preparat som samhället tillhandahåller till ett ökat antal missbrukare.
Melanotan II - även kallad ”barbiedrogen” - är ett hormonpreparat som de senaste åren sålts via internet. Produkten
uppges ge solbränna, viktminskning och ökad sexlust.
Läkemedelsverket har klassificerat produkten som ett läkemedel, men produkten är inte godkänd för försäljning
någonstans i EU. Det finns idag begränsad och ofullständig
dokumentation av hur produkten fungerar, hur/om den prövats och vilka risker som användare kan utsättas för.
Läkemedelsverket klassificerar produkten Melanotan II som
ett läkemedel eftersom det är ett injektionsmedel som inte är
en medicinteknisk produkt. Därmed omfattas produkten av
läkemedelslagen enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS
1995:9) om tillämpning av läkemedelslagen (1992:859)
på vissa varor, ändrad genom LVFS 2005:8. Eftersom
Melanotan II inte godkänts som läkemedel, varken i Sverige
eller centralt i EU, är all försäljning av produkten i Sverige
olaglig.
Melanotan II uppges vara ett injektionspreparat som säljs
som pulver som ska blandas, doseras och injiceras under
huden. Att utan tillräckliga kunskaper bereda och injicera
läkemedel i kroppen ökar risken för till exempel feldosering
och infektioner orsakade av bakterier som kan leda till blodförgiftning.
Källa: Läkemedelsverket.se
Problemet är att denna verksamhet genererar ofattbara
summor och är ofta kopplade till just narkotikaförsäljning och andra brottsliga verksamheter. De flesta av
de webbsidor som säljer oklassade läkemedel har även
narkotika till försäljning. Dessa sidor är ofta mycket
proffsigt uppbyggda och har inte sällan kopierat en
sjukhuslogga och har personer som poserar i läkarrockar på hemsidan. Allt för att få det att se så legitimt
ut som möjligt.
Förverka brottsvinster
Vi inom polisen har ofta svårt att komma åt den ekonomiska vinningen, då vi i de flesta fall inte kan använda oss av brottsbalken 36:1b om utvidgat förverkande
eftersom rekvisitet är att det skall antingen finnas 6 år
i straffskalan eller vara ett förverkandeutlösande brott
så som människohandel, människosmuggling, dobbleri, narkotikabrott, narkotikasmuggling och dopingbrott, om det förväntas ge mer än 1 års fängelse i det
enskilda fallet. Det går således inte att förverka den
brottsvinst som genereras vid brott mot läkemedelslagen, om det inte handlar om extrema mängder och
att det även går att maximera smugglingslagen. Med
tanke på den ökning som vi ser på området läkemedel
och de problem som finns i samhället kopplat till de så
vore det intressant med en lagändring eller i alla fall ett
tillägg i brottsbalkens 36:1b så brott mot handel med
läkemedel kan bli förverkandeutlösande.
Eftersöker utbildning
Jag känner att vi inom polisen inte riktigt hänger med i
utvecklingen på detta område. Vi har till exempel inga
utbildningar på området. Dessa utbildningar skulle
framförallt riktas mot utredare anser jag. Jag saknar
även specifika narkotikautbildningar för utredare. De
få utbildningar som finns att tillgå för poliser i Sverige
på området narkotika är uteslutande för operativa
Tullen gör ibland stora beslag av insmugglade potensmedel
och andra livsstilsmediciner.
:=,5:2(5(926;02(7630:-k9,505.,5
poliser i gatulangningsmiljöer. Med tanke på de senaste
domarna i högsta domstolen så kommer det att åligga
utredare som har grova narkotikabrott att i framtiden
att lägga mycket mer energi i ärendena, då domstolarna kommer kräva mycket mer dokumentation
om de misstänktas uppsåt i rekvisiten yrkesmässigt,
omfattning, led i verksamhet och av särskilt farlig eller
hänsynslös art för att domstolarna skall kunna döma
till grovt brott. Domstolarna kommer att ta mycket
mindre hänsyn till rena mängdresonemang. Även på
området utvidgat förverkande saknar jag nationell
styrning. Utredare får i de flesta fall lära sig själva på
detta område och så skall det inte vara. Vi skall ju i
större utsträckning gå för de kriminellas pengar men
var är våra verktyg till att göra det?
Missbruksutredningen
Just nu räknar man med att det finns runt 65 000 personer i Sverige som är läkemedelsberoende och måste
ha sina droger dagligen. Detta att jämföra med de 30
000 tunga narkotikamissbrukarna. Jag tror inte vi sett
slutet på denna ökning gällande användandet av läkemedel, tvärtom. Läser man den missbruksutredning
som behandlas av Gerhard Larsson kan man se att han
är för en ökad medikalisering i samhället. Historiskt
så har svensk narkotikapolitik svängt mellan att se
narkomani och missbruk ur ett medicinskt synsätt och
ur ett psykosocialt synsätt. Vi är nu i svängningarna
mot ett medicinskt synsätt igen som jag tror kommer
att generera mer jobb åt oss framöver. Har personligen
träffat flera personer som blandmissbrukar narkotiska preparat som de fått utskriva från staten. Senaste
exemplet hade Ritalin mot sin ADHD, Subutex mot
sitt heroinberoende och bensodiazepiner för sin ångest. Fler metadon- och subutexprogram kommer att
komma, fler förskrivningar av ångestmedicin så som
flunitrazepam kommer att skrivas ut. En kvalificerad
gissning är att vi kommer att ha fler utredningar som
behandlar läkare som misskött sin förskrivningsrätt i
framtiden.
Q
:=,5:2(5(926;02(7630:-k9,505.,5
Lagligt drograttfylleri
stör trafikutredare
När frestelsen blir för stor........................................ 58
Pillret av Ingrid Carlberg........................................... 59
Fentanyl Actavis är ett av de fentanylplåster som är registrerade som läkemedel i Sverige.
42-43
39
stagning innan han överlämnades till psykakuten för
vård på grund av sitt förvirrade tillstånd. Mannens
körkort omhändertogs och Transportstyrelsen återkallade detta tills vidare.
Analysen visade spår av fyra narkotikaklassade
ämnen, bland annat ett sömnmedel och ett lugnande
och ångestdämpande medel, så kallade bensodiazepiner med centraldepressiv effekt liksom alkohol.
Den drogade bilföraren hade först inget minne av
färden, men han kunde så småningom berätta att han
fått två av läkemedlen utskrivna av läkare dagen före.
Han hade tagit en sömntablett till kvällen och en lugnande tablett på morgonen innan bilfärden, helt enligt
läkarens instruktion. De två andra medlen hade han
redan använt en tid. Läkaren hade dock inte förklarat
att tabletter och bilkörning kunde vara en olämplig
kombination.
Mannen var inte van vid de nya preparaten och kanske var det därför han blev så påverkad att han efteråt
inte hade något minne av bilkörningen.
Den slutliga laboratorieanalysen bekräftade att de
uppmätta substansmängderna från tabletterna var så
låga att mannen med all sannolikhet endast tagit tabletterna enligt läkarens ordination.
Svårigheter att åtala för kliniskt rattfylleri
stor missbrukspotential............................................ 59
”Det ska inte vara så att man ska kunna
använda narkotika och tillåtas köra bil”
Steroidmissbruk döljer omfattande
Inspektör Roger Löfstedt, trafikutredare
A
tt framföra motorfordon med narkotika i kroppen
tolereras inte av samhället och är straffbart, såvida
inte en läkare har skrivit ut narkotikan på recept och
att patienten följt den ordinerade dosen. Då är det inte
olagligt enligt Trafikbrottslagen.
Inspektör Roger Löfstedt, som är trafikutredare vid
polisen i Halmstad, har svårt att förstå logiken i detta.
I början av 2010 skrev han därför en insändare till tidningen Svensk Polis apropå drograttfylleri och undantaget från straff när narkotikan intagits i enlighet med
läkares ordination. Roger Löfstedt skrev bland annat:
”Det ska inte vara så att man ska kunna använda narkotika och köra bil. Det ska inte vara någon skillnad
från person till person hur man intagit denna narkotika. Själva intaget när man fått sin narkotiska medicin
är okej, men att samtidigt få köra bil är helt befängt
tycker jag.”
blandmissbruk.......................................................... 63
42
Narkotikapolisföreningens
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson (GH)
ADRESS:
Roger Löfstedt har lång erfarenhet som trafikpolis.
Han har valt att lämna yttre tjänst och utreder numera
trafikbrott. Det var ett s.k. kliniskt drograttfylleriärende som fick honom att skriva insändaren.
En man i dryga trettioårsåldern sågs en eftermiddag
vingla fram till sin bil i centrala Halmstad. Han åkte
iväg och krockade ett par parkerade bilar. Ett vittne
som såg detta ringde polisen. Bilföraren hade fortsatt
sin färd men snart kolliderat med en belysningsstolpe,
där han stod kvar när polisen kom.
Mannen var kraftigt berusad, men inte av alkohol
utan av läkemedel. Han försökte förklara för polismännen att det var halkan som orsakade kollisionen
med stolpen, trots att det var i mitten av september.
Poliserna tog med mannen till sjukhus för blodprov-
Roger Löfstedt, trafikpolis med lång erfarenhet, vill ha en
ändring i Trafikbrottslagen så att reglerna för drograttfylleri
gäller lika för alla.
År 2008 gjordes en översyn av lagen och man
konstaterade då att många av de som följde läkares
ordination vid intag av narkotiska substanser, gör det
i så låga doser att de inte blir påverkade på ett trafikfarligt sätt. Ett generellt förbud skulle därför komma
att omfatta beteenden som inte är straffvärda och
Regeringen beslöt att behålla undantaget.
Den som tar en narkotikaklassad tablett enligt läkarens
ordination bedöms alltså inte bli trafikfarlig och är
därför inte straffvärd, medan den som tar motsvarande
tablett på eget bevåg riskerar att bestraffas. Logiken
är inte lätt att begripa och man kan bara uppmuntra
Roger Löfstedt att fortsätta driva frågan.
Undantaget i lagen behålls
Tiden gick, men Roger Löfstedt kunde inte släppa tanken och heller inte förstå att bilkörning med narkotika
i blodet skulle vara tillåtet i vissa fall. Han fick heller
ingen reaktion på sin insändare i Svensk Polis och började därför tro att han kanske hade fel.
Så småningom skrev Roger Löfstedt till Justitiedepartementet och med det ovan relaterade ärendet
som grund framförde han sin önskan om en ändring i
Trafikbrottslagen beträffande rattfylleri.
I svaret från Justitiedepartementet förklarades att
bestämmelsen om kliniskt rattfylleri är menad att täcka
ett sådant fall som Löfstedt beskrivit.
Gunnar Hermansson
:=,5:2(5(926;02(7630:-k9,505.,5
:=,5:2(5(926;02(7630:-k9,505.,5
43
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
OMSLAGET:
Är läkemedelsmissbruket på väg att ta över människan?
PRODUKTION OCH TRYCK:
SNPF:s hemsida: www.snpf.org
X/11 Årgång 24
ÅKESSON
YCKERI
TR
ISSN 1101-6817
KT
MILJÖMÄ
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon: 0471-482 50
S
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Fax: 031-739 24 17
R
Svenska
Läkemedelspåverkad bilförare slapp straff
Enligt Trafikbrottslagen var det således inte frågan om
drograttfylleri i egentlig mening. Men lagen tar också
upp ”kliniskt rattfylleri” som en straffbar variant när
en person på grund av trötthet, sjukdom eller intag av
narkotikaklassade läkemedel eller andra mediciner är
så påverkas att han/hon inte kan framföra sitt fordon
säkert. Bestämmelsen gäller även för den som blir
kraftigt påverkad trots att vederbörande intagit sina
preparat i enlighet med läkarens ordination, som i det
här fallet. Var och en har det yttersta ansvaret för att
bedöma sin lämplighet som bilförare.
Roger Löfstedt diskuterade med åklagaren om att
driva ärendet som kliniskt rattfylleri, men åklagaren
såg med sin erfarenhet ingen möjlighet att få mannen
dömd ens för kliniskt rattfylleri, eftersom han intagit
sina förskrivna tabletter enligt ordinationen. Det blev
alltså inget åtal. Polisens utredning om vårdslöshet i
trafik skrevs också av och mannen fick tillbaka sitt
körkort från transportstyrelsen.
LIC
3
09
EN
S N U M M E R 3 41
svenska narkotikapolisföreningen
1
Ledaren
anders stolpe
vice ordförande i snpf
Narkotikaproblematiken är en ytterst komplex fråga där mängder av besvärliga och farliga
omständigheter beskrivs. Narkotikan är också en enormt utbredd illegal handelsvara som
färdigställd produkt, men även i förstadierna i handeln med prekursorer, kemikalier för framställning. Det är liv och hälsa som står på spel i mängder av miljöer här hemma och i vår
omvärld. I de värsta scenarierna ett veritabelt hot även mot tryggheten och demokratin.
Vissa samhällen har mer eller mindre inbördeskrig som
en realitet i narkotikans spår. Colombia, Afghanistan
och Mexico har fått narkotikarelaterad död som ett
signum. En gemensam uppfattning bland ledande
säkerhetstjänster är att det inte finns någon idag aktiv
terrorverksamhet som inte hämtar finansiering från
narkotikahanteringen.
Nationellt och internationellt är det tunga brottssyndikat eller organiserade kriminella gäng som sköter
distribution och återförsäljning. Det kan tyckas vara
en väl så övermäktig uppgift att kunna påverka och
förändra vissa saker som omvärlden ser ut. Vi har ändå
alla som mänskliga individer ett gemensamt ansvar att
efter bästa förmåga bidra med det som kan vända eller
påverka denna negativa spiral.
Det kostar på mänskligt att följa den ungdom
som rekryterats in i ett narkotikamissbruk. Alltid en
familjetragedi med mängder av negativa känslomässiga konsekvenser för vederbörande och de närmaste.
Ett ekonomiskt pris blir det också. Det priset delas av
familjen, arbetsgivare, skattebetalarna, försäkringstagarna med flera. Priset i reda pengar ligger på den
nivån att skulle en polisman rädda en ung människa
undan ett narkotikamissbruk så är denne tjänstemans
livslön därmed betald ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Alla när vi önskningar och förhoppningar att kommande generationer av barn och barnbarn inte skall
behöva komma narkotikan eller dess konsekvenser
nära.
I Sverige råder en folkligt förankrad enighet om att
illegal narkotika skall bekämpas, tillgång försvåras och
färre skall missbruka. För att klara det krävs massor
av fotarbete i samhället i stort. Polis och rättsväsende
har sitt att åtgärda, men klarar inte ensamt att nå de
önskade effekterna. Det krävs även motåtgärder i hela
samhället som skapar den context som skall utgöra
2
svenska narkotikapolisföreningen
motkraften. En viktig del i detta är kunskapsinhämtning och kunskapsspridning.
Svenska Narkotikapolisföreningen har under 25 år
verkat tillsammans med andra aktörer för att möjliggöra att utbildnings och informationsinsatser kommer flera segment i samhället tillgodo. På årlig basis
genomför föreningen utbildningar för fler än 1000
personer inom rättsväsendet. Det pågår en ständig tillförsel av kunskap inom de egna verksamhetsleden men
också från flera internationella miljöer där vi har vårt
nätverk. Ett särskilt kännemärke för föreningen är att
det oftast är genom våra kontakter som nyheter kring
preparat, företeelser och trender kommer oss tillhanda
från andra länder så att vi kan vara förberedda när
aktuellt elände så småningom når vår miljö. Vi kan då
också vara pålästa för att snabbt gå i svaromål mot
dem som alltid finns där för att förvilla de unga och
förhärliga bruk av nya missbrukspreparat.
Det är viktigt för bekämpningen i stort i vårt land
att kunskapen kommer ut till andra sektorer som
har ett särskilt ansvar om narkotika men även till
näringslivets olika arbetsplatser och kanske viktigast
av allt de föräldrar som har barn och barnbarn i
riskålder för att hamna i narkotikamissbruk. Svenska
Narkotikapolisföreningen är för närvarande den aktör
som kontinuerligt bedriver den mest omfattande verksamheten i landet när det gäller utbildning på narkotikaområdet. För att lyckas med en fortsatt hög ambition
behöver vi samverka med andra för att nå målgrupper
och finna finansiering för aktiviteterna. Vår verksamhet är helt och hållet baserad på frivilliga insatser och
unikt är att medlemskapet på över 3000 ständigt ställer upp på sin fritid för att förkovra sig inom sin egen
profession. Vi är både stolta och tacksamma att vi kan
ge ut denna specialutgåva av vår tidning som också kan
dedikeras till en annan viktig aktör, läkemedelsbranschen, som står för de legala preparaten. n
gunnar hermansson
chefredaktör
Svenska Narkotikapolisföreningens 3200 medlemmar
är anställda inom rättsväsendet och är yrkesmässigt
engagerade i drogförebyggande arbete. För dig som
inte tillhör rättsväsendet men ändå är engagerad i
arbetet mot droger och våld och vill ta del av våra
utbildningar och annan information, är vår nya förening Stöttepelare en möjlighet. Vi arbetar aktivt med
föreläsningar/utbildningar i hela landet och vår tidskrift kommer ut med fyra ordinarie nummer per år
plus detta extra temanummer.
Som deltagande Stöttepelare erhåller ni information
och inbjudan till utbildningsaktiviteter, årsprenumeration på SNPF:s tidskrift, elektroniskt nyhetsbrev två
gånger per år med fakta och information om dagsläget
i olika delar av Sverige, en numrerad och signerad
illustration av Peter Engberg, tackdiplom från SNPF
med mera.
För mer information besök www.snpf.org eller kontakta Petra Bullarsjö – [email protected], eller
Theresa Grimwade – [email protected]
I den första utgåvan av Narkotikahandbok för polismän, som gavs ut 1967 – samma år som jag började
Polisskolan – skrev polisintendent Hjalmar Friberg
i förordet att det svenska missbruket lämpligen kan
rubriceras som ett läkemedelsmissbruk.
Visserligen hade cannabis börjat spridas på den illegala marknaden i mitten av 1960-talet, men de centralstimulerande läkemedlen Preludin och Ritalina var de
mest missbrukade preparaten. Det var relativt lätt att
komma över tabletterna genom läkares förskrivningar.
I samband med apoteksinbrott och receptförfalskningar blev polisen inkopplad, liksom även tullen vid
den omfattande insmugglingen av tabletterna, vilka
ofta kunde köpas receptfritt utomlands. Polisintendent
Friberg var orolig eftersom missbrukarna nu börjat
lösa upp och injicera de centralstimulerande medlen.
Efter några årtionden då bl.a. amfetamin och heroin
dominerat marknaden, är vi nu åter i en period då
läkemedelsdrogerna börjar bli ett av de största hoten
på den illegala missbruksmarknaden.
Gunnar Hermansson
070-751 53 71
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
Upplaga 10.1
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
det aktuella svenska missbrukspanoramat.
För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras
sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt
beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder
för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer
och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger
upplysningar om centrala juridiska och medicinska
termer.
Skriften har fått omfattande användning i utbildning,
upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora
grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem.
Anabola Androgena Steroider 2.1
Anabola
Androgena
Steroider
ANABOLA
ANDROGENA
STEROIDER
Den globala marknaden
för anabola androgena
steroider, AAS, är mycket
omfattande och lukrativ. Missbruket av AASpreparat är etablerat och
den illegala hanteringen
belastar rättsväsendet och
sjukvården alltmer.
I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den
aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och
bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag,
internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets
åtgärder.
Anabola Androgena Steroider lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande
kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem.
Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
svenska narkotikapolisföreningen
3
Tablettmissbruket på väg att ta över
Missbruk av narkotikaklassade läkemedel är troligen det drogmissbruk som ökar mest och
tillsammans med den omfattande illegala framställningen och den internationella handeln
med läkemedelsdroger, är det på väg att bli ett av de största problem för drogbekämpare.
Detta skrev vi också om i vår medlemstidning för ett
par år sedan. Läkemedelsmissbruket har idag befäst sin
ställning ytterligare och är nu mera utbrett än någonsin. Bland de preparat som polisen beslagtar i olika
sammanhang ligget narkotikaklassade läkemedel på en
klar andraplats i statistiken, där cannabis ligger i topp
och amfetamin/metamfetamin som tredje mest beslagtagna drogkategori.
Den statliga Missbruksutredningen, som lämnade
sin rapport i våras (SOU 2011:35), har funnit att
65 000 personer i Sverige är läkemedelsmissbrukare
som har ett beroende och måste ha drogerna dagligen.
Det kan jämföras med 29 500 personer som bedöms
ha ett tungt missbruk av illegala droger som heroin,
kokain, cannabis med flera.
Den stora skillnaden mellan missbruk av illegala
droger och missbruk av läkemedelsdroger är att läkemedelsmissbruk kan vara både legalt och illegalt. De
illegala missbrukarna köper sina preparat på internet
eller ”på gatan”, medan de som får sina droger via ett
recept eller på en beroendemottagning inte bryter mot
lagen, så länge de använder läkemedlen för egen del
och inte läcker till gatumarknaden.
Det är svårt att avgöra vilket som är störst, det
legala eller det illegala läkemedelsmissbruket.
FN:s narkotikakontrollorgan INCB i Wien varnade
redan 2006 för läkemedelsdrogernas utbredning världen över och man skrev i sin årsrapport att beroende-
6
svenska narkotikapolisföreningen
framkallande läkemedel är näst vanligast efter cannabis i många länder.
I USA informerade DEA för ett par år sedan att
missbruket av läkemedelsdroger ökat med 80 procent
på sex år. Antalet läkemedelsmissbrukare var då fler än
det sammanlagda antalet missbrukare av illegala droger och 2010 rapporterades om fler dödliga överdoser
av läkemedelsnarkotika än av heroin- och kokainöverdoser tillsammans. Det beror framförallt på det morfinliknande preparatet OxyContin som under några år
haft en lavinartad spridning bland missbrukare i USA.
I Sverige har läkemedelsmissbruket länge dominerats av bensodiazepiner, dvs. sömnmedel och lugnande
medel. Sedan några år har missbruket av smärtstillande opiater som Subutex, Tramadol, Dolcontin,
OxyContin, Fentanyl med flera, ökat märkbart och
orsakar varje år flera dödsfall genom överdoser.
Mörkertalet kan vara stort eftersom missbruk av opiatläkemedel blivit vanligare än heroin i vissa län.
En ny trend är också en ökad illegal marknad av de
amfetaminliknande läkemedlen Ritalin, Concerta och
Metamina i takt med den ökande förskrivningen.
Läkemedelsmissbruk är till stor del ett dolt missbruk
eftersom samhällets egna lagar och regler bidrar till att
försvåra upptäckt. Det bör alla vara medvetna om och
införstådda med.
Vår ambition är att med denna tidning ge en viss
inblick i de lagliga drogernas olagliga värld.
n
Det dolda missbruket
A
lla drogmissbrukare försöker naturligtvis att dölja
sitt missbruk av olika anledningar. Kokainisten
riskerar att dömas till straff för sin droghantering.
Detsamma gäller den som röker marijuana, injicerar
heroin eller dricker GHB, för att ta ytterligare några
exempel.
Men den som missbrukar läkemedelsdroger behöver
inte alltid dölja detta, eftersom preparaten kanske tillhandahålls av legitimerade läkare och ofta på samhällets bekostnad. Missbruket och innehavet blir därför
inte olagligt och därmed svårare att upptäcka.
Narkotikaklassade läkemedel har många beskyddare och här följer ett antal omständigheter som gör att
läkemedelsmissbruk kan ses som ett dolt missbruk.
Legalt tillverkade narkotiska preparat
En mycket stor mängd av dessa legalt tillverkade preparat hanteras av olika yrkesgrupper i samhället på
vägen från tillverkare till patient och risken/möjligheten för avledning och missbruk är uppenbar.
Förskrivs av läkare som medicin
Läkare utbildas bara om den medicinska användningen av beroendeframkallande läkemedel.
Den parallella värld som kallas missbruksmarknaden, där också en stor mängd läkemedel missbrukas,
är de flesta läkare inte tillräckligt informerade om.
Större acceptans i samhället
Den ökande medikaliseringen i samhället i gör att narkotiska läkemedel accepteras på ett annat sätt än de
illegala drogerna. Det är ofta enklare att ta en tablett
mot ångest, oro eller smärta än att göra något för att
påverka orsaken till problemet.
”Mindre farliga” preparat
Många, särskilt ungdomar, lever i den villfarelsen
att narkotikapreparat som tillverkas som medicin av
läkemedelsindustrin och säljs på apotek och kanske
finns i föräldrarnas badrumsskåp, är mindre farliga än
illegala droger.
Lägre prioritet än illegal narkotika
Lägre straffsatser och bristande kunskap om läkemedelsdroger hos brottsbekämpande personal har också
bidragit till nedprioritering gentemot illegala droger.
Läkemedelsnarkotika betraktas av många inte som
”riktig narkotika”.
Lätt att få tag på preparaten via läkare och internet
Ett okänt antal läkare skriver av olika skäl ut narkotika till missbrukare eller till personer som säljer vidare
till missbrukare. Internet har blivit ett gigantiskt apotek som tillhandahåller alla typer av läkemedel.
Missbrukare behandlas med läkemedelsnarkotika
Starka opiater som Metadon och Subutex/Subuxone
används alltmer vid behandling av opiatmissbrukare.
Narkotikamissbruk klassas som sjukdom, men de
starkaste krafterna strävar idag inte efter att bota sjukdomen utan att sätta in en icke tidsbestämd behandling
med ett annat narkotiskt preparat.
Fler diagnoser till fler människor
Sedan 1980-talet har diagnoser för olika lättare psykiatriska sjukdomar ökat mångdubbelt i takt med att
läkemedelsföretagen tar fram nya designade preparat.
Till exempel har ett stort antal varianter på ångest och
depression tillkommit.
ADHD-diagnoser har på senare år ökat rekordartat
bland både barn och vuxna. Medicinering med amfetaminlika preparat har som en följd av detta ökat och
också börjat omsättas på den illegala marknaden.
Läkemedelsdroger tillåts i trafiken
Sedan den 1 juli 1999 är det förbjudet att framföra
motorfordon med ett narkotikaklassat ämne i blodet.
Detta gäller naturligtvis också för narkotikaklassade
läkemedel.
Men här görs också undantag från nollgränsen för
de förare som använder narkotikaklassade läkemedel,
t.ex. opiater eller sömn- och lugnande medel, om preparaten har skrivits ut av läkare och använts enligt
dennes rekommendationer.
Undantag från narkotikaklassning för vissa läkemedel
Tramadol är en narkotikaklassad substans i Sverige
sedan 2007, men som läkemedel i tablettform är substansen undantagen narkotikaklassning och behandlas
som receptbelagt läkemedel. Det innebär att läkare
som inte har rätt att förskriva narkotika på grund av
tidigare överförskrivning ändå kan fortsätta att förskriva tramadol till patienter som vill ha preparatet.
Samma undantag har under många år och fram till
den 1 oktober 2011 gällt för kodeintabletter.
n
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen
7
Läkemedelsdroger
– ett omfattande begrepp
Läkemedelsdroger är ett samlande namn för narkotikaklassade läkemedel, hormonläkemedel (dopningsmedel) och några andra receptbelagda läkemedel som har en potential
för missbruk.
Narkotikaklassade läkemedel
I Läkemedelsverkets narkotikaförteckningar finns ett
40-tal läkemedelssubstanser upptagna. Merparten
utgörs av centraldepressiva preparat med sömn- och
lugnande effekter (s.k. bensodiazepiner) eller opiater
och opioider med smärtstillande effekter. Några centralstimulerande amfetaminliknande läkemedel finns
också på narkotikalistan, samt en substans, ketamin,
som missbrukas för den hallucinogena effekten.
Sömnmedel och lugnande medel
Bensodiazepiner är en grupp centraldepressiva läkemedel som underlättar sömn och verkar lugnande,
ångestdämpande och muskelavslappnande. Effekterna
och ruset är snarlikt effekterna av alkohol – preparaten
har kallats torrsprit - och missbruket av bensodiazepiner är mycket omfattande. Läkemedelsmissbruket på
den illegala marknaden domineras av bensodiazepiner.
Det legala missbruket av sömnmedel och lugnande
medel, då patienter får preparaten förskrivna av läkare,
bedöms också vara mycket utbrett. Bild: Blåvalium
Sedan Valium introducerats på marknaden 1963,
som en av de första bensodiazepinerna och på den
tiden ansett som ett ofarligt preparat, har ett stort antal
benso-substanser utvecklats. Dagens missbrukare föredrar diazepam (Valium, Stesolid), alprazolam (Xanor),
klonazepam (Iktorivil) och flunitrazepam (Rohypnol).
Under 1990-talet lanserades två nya bensodiazepinlika
substanser, zolpidem (Stilnoct) och zopiklon (Imovane).
De nya preparaten skulle vara mindre farliga än vad
bensodiazepinerna visat sig vara, men bland missbrukare är de trots allt högst begärliga.
Bensodiazepiner ingår oftast i ett blandmissbruk
men de kan missbrukas som ensam drog eller för att
förstärka effekter eller lindra abstinens av alkohol och
opiater.
En vanlig missbruksdos är 3-5 tabletter och effekten
blir då en ökad aktivitet, hjärnan blir avhämmad och
spärrar släpper. Detta kan leda till impulsivt våld i
pressade situationer och många beskriver att de blir
mycket bra tjuvar under påverkan av bensodiazepiner.
10
svenska narkotikapolisföreningen
Opiatläkemedel
Opiater har sitt ursprung i opiumvallmo, men läkemedlen som tillverkas idag är halv- och helsyntetiska.
Alla opiatläkemedel framställs för att användas som
smärtstillande medel inom sjukvården, men två av
dem, metadon och buprenorfin (Subutex), används
idag huvudsakligen som substitutionspreparat som
används vid behandling av heroinmissbrukare.
De vanligaste opiatläkemedlen är: Morfintabletter
(Morfin, Dolcontin), fentanyl (i plåster), metadon,
buprenorfin (Subutex), tramadol och kodein.
Centralstimulerande läkemedel
Den amfetaminlika substansen metylfenidat ingick i
läkemedlet Ritalina som skrevs ut som viktminskningsmedel. Ritalina ingick i ett omfattande missbruk av
centralstimulantia under 1950- och 60-talet.
Preparaten togs bort då, men har på senare år
återkommit i form av Concerta och Ritalin med flera.
Metylfenidat förskrivs numera allt oftare till barn och
vuxna som fått diagnosen ADHD. Även dexamfetamin (Metamina) förekommer här som licenspreparat.
Läckaget till den illegala marknaden ökar för varje år.
Metamina innehåller substansen dexamfetamin
som liksom metylfenidat
(Concerta och Ritalin)
används vid behandling
av ADHD. Metamina är
inte godkänt som läkemedel i Sverige, men många
får ändå preparatet förskrivet på licens.
Ketamin
Substansen ketamin ingår i bedövnings- och narkosmedlet Ketalar. Ketamin ger en total smärtblockering
och används därför av veterinärer och av ambulansper-
substanser är kända och ca 25 av dessa förekommer på
den illegala marknaden. Den medicinska användningen
och därmed tillverkningen av AAS har minskat kraftigt,
varför preparaten på den illegala marknaden oftast är
illegalt tillverkade. De aktiva AAS-substanserna i ren
pulverform kan enkelt, men olagligt, beställas via internet från leverantörer i Kina. All övrig utrustning och
tillbehör finns att tillgå på den öppna marknaden.
En av de mest missbrukade bensodiazepinerna är diazepam,
en substans som började säljas med varunamnet Valium på
1960-talet. 10 mg diazepamtabletter är idag vanliga på missbruksmarknaden och kallas ”Blå Valium”.
sonal vid akutsituationer då nersövning och syrgastillförsel är ett problem.
Vid missbruk av ketamin i mindre doser framkallas
hallucinationer av olika grad, t.ex. har utanför-kroppen-upplevelser beskrivits. Missbruket av ketamin är
mer utbrett utomlands än i Sverige.
Hormonläkemedel
Sedan 1992 har vi i Sverige lagen (1991:1965) om
förbud mot vissa dopningsmedel. Lagen omfattar hormonläkemedel som anabola androgena steroider/testosteronderivat, (AAS), tillväxthormon samt en grupp
läkemedel som medför en ökning av kroppens egen
produktion eller frisättning av tillväxthormon eller testosteron. Lagen föreskriver nolltolerans för bruk och
all ickemedicinsk hantering av de olika preparaten, på
samma sätt som narkotikastrafflagen, men straffsatserna är något lägre.
Anabola steroider
AAS är syntetiska kopior av det manliga könshormonet testosteron. Preparaten tillverkas som tabletter för
oralt bruk och ampuller för injektion. Ett 40-tal AAS-
Tillväxthormon kan beställas från ett flertal leverantörer i
Kina.
Tillväxthormon
Kroppsegen substans som bildas i hypofysen, till största delen under uppväxtåren. Syntetiskt tillväxthormon
har en stor användning som läkemedel till barn som
har brist på detta hormon.
Detta ganska dyrbara preparat är åtråvärt för många
kroppsbyggare och på internetmarknaden erbjuds ett
flertal fabrikat, ofta från Kina.
Hormonhöjande läkemedel
AAS-missbrukare får ofta problem med att testiklarna
slutar producera testosteron och att en icke önskvärd
mängd östrogen bildas i kroppen på grund av den stora
mängd syntetiskt testosteron som tillförs utifrån.
Testiklarnas funktion stimuleras med hjälp av läkemedlen Humant Choriongonadotropin (HCG) och
Klomifen. Östrogennivåerna balanseras med antiöstrogena läkemedel som tamoxifen (Nolvadex), anastrozol
(Arimidex) och letrozol (Letromina).
Övriga receptbelagda läkemedel
Antidepressiva SSRI-preparat, pregabalin (Lyrica)och
efedrin är läkemedel som ofta nämns när man talar
eller skriver om läkemedelsmissbruk. Medlen är inte
narkotikaklassade, men kan bli föremål för ingripande
enligt Lagen om handel med läkemedel om de säljs på
den illegala marknaden.
n
10 ml glasvialer med injektionsvätska tillverkas numera
enkelt i hemmiljö med hjälp av AAS-substanser och all annan
nödvändig utrustning som finns att beställa via internet.
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen
11
Operation Pangea
Samordnad internationell insats mot
olagliga och förfalskade läkemedel
text: cecilia fant,
Rikskriminalens internetspaningsenhet
Operation Pangea är ett samarbete mellan Polisen, Tullverket och Läkemedelsverk.
Aktionen genomförs under en veckas tid och koordineras av Interpol i samarbete med
engelska läkemedelsverket, MHRA.
I
år gick Pangea IV av stapeln under perioden 20-27
september. Sverige har medverkat i tre år. Denna
aktion växer från år till år med fler länder som deltar.
Försäljning av illegala receptbelagda läkemedel på
nätet är ett ökande problem som finns i alla länder.
Under denna vecka fokuserar länderna på att gripa
gärningsmän som säljer läkemedel på webbsidor,
beslagta läkemedel samt försöka få så stor mediafokusering som möjligt. Från polisens sida kan man säga
att det finns tre faser; Fas 1 underrättelseinsamling då
vi identifierar gärningsmän och intressanta webbsidor,
Fas 2 som är den operativa delen med gripande och
husrannsakan samt beslag och Fas 3 då vi använder oss
av media för att informera om vad vi gjort i syfte att
informera allmänheten om farorna om att köpa illegala
läkemedel på nätet.
Stora mängder potensmedel togs i beslag i Sverige och i andra
länder under Operation Pangea. Foto: Läkemedelsverket
14
svenska narkotikapolisföreningen
Stora förtjänster och fortfarande
ganska låga straff
Ett exempel på ett läkemedelsärende är Medicinshoppen
där tre bröder drev en webbsida som sålde bl.a. penicillin, potensmedel och bantningsmedel. De hade olika
roller med olika mycket inblandning. De beställde läkemedel från Indien och Pakistan i deras morfars namn.
Han hade för många år sedan återvänt till Iran, men
hans barnbarn använde hans namn och bankkonto
för verksamheten. En av bröderna var inte hemma vid
tillslaget och försökte gömma sig i Thailand. Åklagare
Chatrine Rudström beslutade dock om indragning av
dennes pass. Han fick då inte längre vistas i Thailand,
utan fick återvända hem där han greps. Vid rättegången kunde det bevisas att de tjänat 5 miljoner på 3
år. De dömdes att betala tillbaka 4,5 miljon samt fick
1 års fängelse. Ärendet utreddes av Söderortspolisen,
specialroteln som gjorde ett mycket bra jobb.
Trender som kan märkas på dessa tre åren som vi
varit med är att man är försiktig med att sälja narkotikaklassade mediciner eftersom då kan de få polisens
och tullens uppmärksamhet på sig och kännbara straff
väntar. Pengarna kan de lika gärna tjäna på receptbelagda läkemedel.
Webbsidor/servrar flyttas utomlands för att undvika upptäckt, pengarna förs över till bankkonton på
svåråtkomliga ställen där länderna har ingen eller ringa
utlämning av bankkontouppgifter gällande kunder i
banker.
Större anonymitet på webbsidorna, svårt att identifiera de som säljer, eftersom de gömmer sig i länder
där läkemedelsförsäljning inte är straffbart. Många led
fram till den som verkligen säljer.
I de länderna där lagstiftningen har hängt med och
där långa fängelsestraff väntar säljarna, är det också
uppmärksammat av polisen, till exempel i Tyskland.
I Storbritannien har läkemedelsverket en stor operativ
Medicinshopen.com är exempel på en hemsida där läkemedel såldes olagligt. Personerna bakom fanns i Sverige och är nu dömda
till fängelsestraff och dryga skadestånd.
roll med egen underrättelseavdelning som arbetar med
ärenden och driver egna undersökningar.
Hur jobbar vi?
Underrättelseinsamling vid Rikskriminalpolisens internetspaningsenhet, tillslag mot de aktuella personerna
och jag finns i en majoritet av ärenden med vid husrannsakan. Anledningen till detta är att polisen är
ovan vid denna typ av ärenden. När jag är med blir det
utbildning och en extra polis vid husrannsakan. Det
upplevs alltid positivt. Att det dessutom är roligt att
träffa kollegor och arbeta ”ute” är självklart ett plus.
Alla initiala beslut är också tagna av en gemensam
åklagare för att underlätta. Ärendena utreds sedan
lokalt.
Tydligt är att även åklagarmyndigheten behöver
utbildas i brott mot läkemedelslagstiftningen. Vissa
har mer eller mindre ifrågasatt om detta är brottsligt
utan att ha haft någon som helst aning om att det är
kriminell verksamhet som omsätter enorma pengar och
i vissa fall är organiserat samt en fara för folkhälsan.
Polisen ska arbeta för att vid brott kunna beslagta
pengar eller andra tillgångar och samarbeta med
andra myndigheter som t.ex. Skatteverket. Då är
brott mot läkemedelslagen ett exempel där mycket
pengar omsätts, ofta utan att någon skatt har betalats.
Straffsatsen är upp till 1 år i straffskalan, men när alla
ekonomiska tillgångar beslagtas blir detta ”straffet” än
mer kännbart. Viktigt att tänka på är att inkomsten på
försäljningen självklart kan omsättas i en rent straffmässigt allvarligare kriminell verksamhet.
Brott mot handel med läkemedel kan ge upp till 2
års fängelse. I vissa fall kan vi använda smugglingsbrott
om vi kan bevisa att läkemedlen kommer utanför EU.
Då är det upp till 4 år. Oftast har de kriminella dock
skeppat in preparaten via t.ex. Storbritannien innan de
kommer till Sverige. Då är godset redan inne i EU och
svårare att bevisa smugglingsbrott i tidigare led.
I år fokuserade vi på bantningsmedel under insatsen,
då det framför allt är unga tjejer som efterfrågar olika
”kvickfix” på nätet. Dessa medel marknadsförs som
”helt naturliga örtmediciner” som ”använts i generationer”, när de i själva verket innehåller läkemedelssubstanser som ger effekten. Sibutramin fanns i de
bantningsmedel vi beslagtog. Det har tidigare använts i
bantningsmedel, men då det gett så mycket biverkningar även under läkares tillsyn har det blivit förbjudet att
sälja. Det är lätt att förställa sig att en person som köpt
”naturligt medel” som ska göra att man kan gå ner ”5
kg på 2 veckor” tänker, ”men jag vill ju gå ner 10 kg”
och sedan överdoserar…
Resultat av Pangea IV
Sammanlagt togs 42 000 tabletter i beslag i Sverige
under operationen, huvudsakligen olika slags dopningsmedel, potensmedel och narkotikaklassade läkemedel.
Sju personer greps och husrannsakningar genomfördes
på fyra platser i landet
Tullverket stoppade 346 brev- och paketförsändelser
med olagliga läkemedel. Av dessa har 89 tagits i beslag
och resten har skickats tillbaka till avsändarlandet. En
privatperson får inte föra in läkemedel med posten från
ett land utanför EES.
Totalt sett deltog ett 80-tal länder i operationen,
runt 50 personer greps och ca 2,4 miljoner tabletter
togs i beslag. Många av de beslagtagna läkemedlen är
enligt tidigare erfarenheter antingen förfalskade, helt
verkningslösa eller innehåller otillåtna och skadliga
substanser.
n
svenska narkotikapolisföreningen
15
Subutex
– från behandling till beroende
text och foto: lennart karlsson,
Narkotikaansvarig vid Citypolisen i Stockholm
Missbrukare av heroin behandlas i allt större utsträckning med Metadon samt de buprenorifinbaserade preparaten Subutex och Suboxone. Behandlingarna förespråkas av en del
och förkastas av andra. Frågan har diskuterats flitigt i massmedia den senaste tiden.
D
ebatten om substitutionsbehandling har tenderat
att bli väldigt svart eller vit. Är syntetiska opiater
allt igenom dåligt som behandlingsform? Är det etiskt
försvarbart att dela ut narkotika till narkomaner?
Frågorna är många men åsikterna går isär. Denna artikel är ett försök att beskriva några av de problem som
finns med den så kallade underhållsbehandlingen och
användandet av syntetiska opiater.
Metadonet först ut
Metadon syntetiserades 1939 av två tyska kemister.
Det togs från början fram som ett smärtstillande läkemedel avsett att användas vid operationer. På 1960talet började man använda metadon som ett läkemedel
för avgiftning av heroinister. 1966 startade det första
metadonprogrammet på Ulleråkers sjukhus. Ganska
snabbt väcktes frågan om man verkligen kan behandla
en drog med en annan drog. Frågan diskuterades fram
och tillbaka. 1983 fattade dock riksdagen beslut om att
man kunde godkänna metadonbehandling som vårdform för heroinmissbrukare. Sedan dess har metadonet
tagit en allt större plats och är idag ett inte särskilt
ifrågasatt hjälpmedel för behandling.
Men ganska snabbt upptäcktes att Subutex var kraftigt beroendeframkallande. Än värre var att Subutex
tycktes tilltala en helt ny grupp av missbrukare.
Missbrukare som gick direkt på Subutex som huvuddrog. Detta resulterade i att Socialstyrelsen 2005 utfärdade restriktioner på förskrivningsrätten av Subutex.
Tidigare hade alla läkare kunna skriva ut preparatet.
Nu inskränktes detta till ett fåtal läkare inom psykiatri
och beroendevård.
Sist ut är Suboxone
Ingen hade riktigt räknat med det som alla narkotikapoliser känner till som en självklarhet. Missbrukaren
är en påhittig person. En driven missbrukare är många
gånger effektivare än ett medicinskt testlaboratorium
på stora läkemedelsföretag. De använder sig själva som
försökskaniner. Subutex ansågs särskilt lämpligt eftersom det inte, rätt doserat, ger en kick på samma sätt
som heroin. Missbrukarna kom dock ganska snabbt på
att Subutex kunde lösas i vatten och injiceras. Sniffas
Sen kom Subutex
I början av 1990-talet lanserades det som kom att beskrivas som den nya mirakelmedicinen. Buprenorfin
som är den aktiva beståndsdelen i läkemedlet Subutex
framställs genom att extrahera ämnet tebain ur opiumvallmon. Tebain används även som bas för framställning av kodein och morfin. I Sverige blev läkemedlet
godkänt 1999.
I början ansågs Subutex som ett bättre alternativ för
behandling än Metadon. Tilltron till det nya var stor.
Det ansågs allmänt att Subutex var ett bättre alternativ
för att avbryta ett tidigt upptäckt missbruk av heroin.
Metadon ansågs vara reserverat för äldre och mer nedgångna missbrukare. Att behandla yngre heroinister
med metadon ansågs vara stigmatiserande.
18
svenska narkotikapolisföreningen
Ren urin som förvaras i Metadonflaska. Används för att
dölja förekomst av andra droger i samband med urinprov.
Den illegala handeln med Subutex och andra narkotiska läkemedel omsätter stora pengar på drogmarknaden.
genom näsan eller rökas på foliepapper. Effekten blev
helt plötsligt mycket kraftfullare. Sent ska syndaren
vakna.
Läkemedelsindustrins svar på detta blev det nya
läkemedlet Suboxone. Läkemedlet är en blandning av
Buprenorfin och Naloxone. Naloxonet är tillsatt för
att förhindra att medicinen tas intravenöst. Känner
jag missbrukarna rätt så är det dock bara en tidsfråga
innan man knäcker den koden också.
Från legal till illegal
Hur ser den svarta marknaden ut för syntetiska opiater? Svaret är olika beroende på var i landet man befinner sig. En god fingervisning får man dock om man
beger sig till Sveriges främsta öppna drogmarknad,
Sergels Torg i Stockholm. Här pågår dagligen handel
med olika typer av narkotika. Här kan man konstatera
följande: Handel med Metadon är ovanlig. Metadon
delas främst mellan en person i behandling till en vän i
nöd. Suboxonetabletter säljs för 50 kronor styck men
är inte särskilt populära. Subutextabletter är dock
högvilt. En Subutextablett kostar upp till 200 kronor.
När det gäller små försäljningar är det så gott som
alltid resultatet av läckage från den legala marknaden.
När tabletterna säljs i större kvantiteter så är det ofta
insmugglade tabletter. Att döma av snacket på gatan så
är det till Frankrike man åker för att köpa och smuggla
in större partier till Sverige.
Subutex skapar beroende
Att Subutex har skapat en helt ny marknad för illegala
droger är ställt utom allt tvivel. Lokalt i Stockholm har
Subutex slagit igenom så stort att priserna på heroin
har pressats ned till rekordlåga nivåer. Samma utveckling har skett bland annat i Finland. Heroinsäljare har
tvingats att anpassa sig och är numera mycket aggressiva i sin marknadsföring. Bland annat delas gratis
varuprover ut för att visa att man har varor av hög
kvalité. Missbrukare berättar också om att Subutex
ger ett tyngre beroende samt en svårare och längre
avtändning än heroin. En del Subutexmissbrukare har
vittnat om att de går från Subutex över till heroin för
att enklare kunna tända av.
Kontroll eller kaos?
I en nyligen utgiven statlig offentlig utredning (SOU
2011:35) föreslås bland annat en utökad möjlighet till
behandling med syntetiska opiater. Förslaget har mött
stor skepsis bland tidigare missbrukare, kriminalvård
och polis. Anledningen är väldigt enkel. Den offentliga utredningen menar att läckaget från den legala
förskrivningen är försumbar. Skeptikerna tycks vara
av en helt annan uppfattning. Man kan naturligtvis
debattera i all oändlighet om hur många tabletter eller
doser som läcker ut. Att det dock finns ett läckage
tvivlar nog ingen på.
Men frågan är om det är detta diskussionen bör
handla om. Borde det inte snarare handla om vad som
krävs för att verkligen bli fri från droger. Är svaret
mer droger? Föreningen KRIS(Kriminellas revansch i
samhället) kampanjade nyligen framgångsrikt på temat
”Statligt knark är också knark”. Man måste onekligen
se att de har en poäng i sitt resonemang.
Frågan om opiatmissbruk tycks också skilja sig från
andra typer av missbruk. Ingen skulle väl till exempel
komma på tanken att försöka bota alkoholister med
alkohol.
n
svenska narkotikapolisföreningen
19
Fentanylplåster och andra
opiatläkemedel skördar liv
Halland och Norrbotten är två drabbade län
text: gunnar hermansson. foto: polisen halland
De narkotikaklassade läkemedlen fentanyl, oxikodon och morfin har på senare tid alltmer
ersatt heroin som dödsbringande droger på flera håll i landet. Fem män i Halland misstänks
ha dött av överdoser efter missbruk av fentanylplåster och i Norrbotten är dödsfallen i år
ännu fler bland unga personer som injicerat opiatläkemedlen Dolcontin och OxyContin.
HALLAND
Polisen i Halland har sett att heroin inte förekommer
lika ofta som tidigare. Det säger polisassistent Henrik
Karlsson på underrättelseroteln i Halland och han tillägger att det illegala missbruket av opiattabletterna
OxyContin och Oxynorm istället har ökat. Ännu allvarligare är det att fentanylplåster har blivit tillgängliga
bland missbrukare. Fentanyl är till skillnad mot övriga
opiater ett ämne som är verksamt i mikrogramdoser
och därför lätt kan orsaka dödliga överdoser.
Enligt Henrik Karlsson har hittills under 2011 fem
män dött till följd av överdos av fentanyl. Fyra av de
fem männen var kända missbrukare mellan 25 och 31
år. Åtminstone tre av dem tycks ha fått i sig fentanyl
genom rökning av plåsterbitar. Den femte avlidne, en
37-åring, förekom inte alls i polisens register. Där han
anträffades fann man också fentanylplåster och narkotikaklassade tabletter.
Fentanylplåster
Fentanyl är en syntetisk opiat som enligt FASS skall
användas vid behandling av stark smärta hos cancerpatienter. Fentanyl kan ges som injektion inom sjukvården eller genom depotplåster som sätts på huden.
Utbudet av fentanylplåster har ökat och idag finns
sex olika fabrikat registrerade i Sverige. Durogesic är
det depotplåster som funnits under flera år och numera
säljs även Fentanyl Actavis, Fentanyl Hexal, Matrifen,
Fentanyl ratiopharm och Fentanyl Sandoz på apotek.
Depotplåster avger konstant en liten mängd fentanyl
som tas upp i kroppen genom huden. Doserna kan
variera mellan 12 mikrogram/timme till 100 mikrog/
timme. Enligt FASS ska ett fentanylplåster bytas ut
efter 72 timmar. Förbrukade plåster ska lämnas in
på apotek, eftersom de fortfarande innehåller en stor
mängd fentanyl efter tre dygns användning.
22
svenska narkotikapolisföreningen
Fentanyl Actavis är ett av de fentanylplåster som är registrerade som läkemedel i Sverige.
Andrahandsmarknad
Ett depotplåster med styrkan 100 mikrog/timme innehåller totalt 16,8 milligram (16800 mikrogram) fentanyl. Rent matematiskt har endast 7,2 milligram förbrukats när plåstret byts ut efter 72 timmar. 9,6 milligram
fentanyl finns alltså kvar i plåstret. För missbrukare
är detta en ansenlig mängd som kan tas tillvara, vilket
också sker. Polisen i Halland har information om en
andrahandsmarknad där personer som fått fentanylplåster förskrivna, säljer sina använda plåster till missbrukare för ett rabatterat pris.
Rökning av fentanylplåster
Fentanyl röks ungefär som brunt heroin genom upphettning och missbrukaren andas in de rökgaser som
bildas. Polisen i Halland har träffat på glasbongar som
använts vid rökning av fentanyl. Bongarna tillverkas
av glaskupor från vanliga glödlampor. I glaskupan
läggs några små bitar som klippts ur ett fentanylplåster. Missbrukaren kan också lägga i lite hasch innan
glaskupan täpps till och värms upp med en låga.
Rökgaserna som bildas inne i kupan andas in genom
ett par rör som är nerstuckna i kupans tätning.
Fentanyl kan naturligtvis rökas på liknande sätt med
andra typer av bongar eller rent av på folie. Eftersom
fentanyl är en oerhört potent drog, är det vanskligt att
beräkna dosen vid inhalering, särskilt om fentanyl röks
tillsammans med andra droger som t.ex. hasch eller
bensodiazepiner.
Glaset till en vanlig glödlampa kan göras om till en bong, en
pipa för rökning av t.ex. fentanylplåster.
En
läkare
hade förskrivit 16 x 6
fentanylplåster av
starkaste sorten som en
patient kunde hämta ut vid
ett och samma tillfälle.
Omständigheterna var sådana att kvinnan misstänktes för langning och även den pensionerade läkaren polisanmäldes. Han är nu också under utredning
av Socialstyrelsen, som redan ett par gånger tidigare
kritiserat honom för hans förskrivningsmönster av
narkotikaklassade läkemedel.
De 96 plåster som kvinnan ordinerades har ett
apoteksvärde av 17 358 kronor, drygt 180 kronor per
plåster. På missbruksmarknaden säljs fentanylplåster
100 mikrog/timme för 700 – 1000 kronor styck, enligt
polisen i Halland.
De gula receptblanketter som överförskrivande läkare ofta använder, kan bidra till att försvåra att uttaget
kan spåras i efterhand. Om patienten inte lämnar
sitt samtycke registreras nämligen inte uttag på gula
receptblanketter i vederbörandes receptdepå som förs
centralt av apoteken i Sverige. Här finns en persons
samtliga uttag av läkemedel registrerade och patienten
kan själv på vilket apotek som helst begära ett utdrag.
Med patientens samtycke kan även andra intressenter,
t.ex. Försäkringskassan, få se utdrag över uthämtade läkemedel. Om då uttag av fentanyl eller annan
narkotika gjorts med gula receptblanketter, behöver
alltså inte uttaget framgå om patienten motsatt sig
registrering. Så var det i det aktuella fallet med den
40-åriga kvinnan. Registrering av alla recept sker dock
i Apotekens Service AB:s centrala receptregister, vilket
Socialstyrelsen i sina utredningar har tillgång till. Man
söker då på en viss läkares förskrivningar och får då
uppgift om alla recept som just den läkaren förskrivit
till sina patienter.
Nya arbetsmetoder krävs
Överförskrivning och langning
En kvinna i 40-årsåldern stoppades av polisen i
Halland misstänkt för drograttfylleri. Man fann skäl
att göra husrannsakan i både bilen och i kvinnans
bostad och polisen fann då 40 fentanylplåster av fabrikatet Durogesic, 100 mikrog/timme. Kvinnan hade fått
plåstren för lindring av smärta efter en trafikolycka.
Hon hade ett recept som visade att en läkare förskrivit
16 x 6 fentanylplåster 100 mikrog/timme av märket
Durogesic som hon kunde hämta ut vid ett tillfälle.
Enligt läkarens ordination skulle plåstren bytas varannan dag, alltså redan efter 48 timmar.
Den situation som polisen i Halland nu ställts inför,
med ett påtagligt ökat missbruk av narkotikaklassade
opiatläkemedel, är inte unik i landet. Ny kunskap
måste nu hämtas in och nya kontakter skapas för att
komma tillrätta med den illegala handeln.
I många fall smugglas narkotikaklassade läkemedel
in i landet, oftast är det bensodiazepiner, men i de
flesta län finns en eller flera läkare som svarar för en
stor del av tillförseln av preparaten via recept. I sådana
ärenden måste polisen samverka med Socialstyrelsens
regionala tillsynsenheter, med apotekspersonal och
andra aktörer för att få stopp på spridning av läkemedelsnarkotika.
ç
svenska narkotikapolisföreningen
23
NORRBOTTEN
Stora mängder narkotikaklassade läkemedel florerar i Norrbotten. En hel del av läkemedlen har förskrivits av läkare innan de hamnar ”på gatan”.
I Piteå
uppmärksammades hösten 2010 en ny trend
bland injektionsmissbrukare. Det var inte längre heroin som orsakade hepatit C och överdoser.
Morfinläkemedlet Dolcontin hade blivit allt vanligare
bland missbrukare som löste upp tabletter och injicerade.
Åtminstone två dödsfall under hösten och ett i maj
2011 kunde kopplas till överdos av Dolcontin.
Piteå blev också känd som staden med flest hepatit C-smittade. Chefen för missbruksenheten i Piteå,
Greger Pettersson, förklarade i medierna att hepatitfallen tydde på att många injicerade droger.
Polisen hade ingen uppgift om varifrån läkemedelsdrogerna kom, men misstankar fanns om att en
del var utskrivna av läkare. Missbrukare i andra eller
tredje led skyddar oftast sin eller sina källor genom att
avlägsna etiketter på tablettförpackningar.
Även i Boden
har tre missbrukare dött sedan 2010
efter att ha överdoserat narkotikaklassade läkemedel.
De två som dog 2010 hade använt fentanylplåster som
de lagt bitar av och lagt under tungan. Fentanyl är väldigt svårdoserat och ökar risken för missbruk.
Enligt polisen i Boden är det en allmän uppfattning
att kända missbrukare ofta har narkotiska preparat
utskrivna på recept. I mitten av maj i år anmälde polisen en läkare vid en vårdcentral i Boden för att denne
hade skrivit ut narkotiska läkemedel till en ung kvinna
med missbruksproblem. Det upptäcktes när polisen
larmats till kvinnans bostad i anledning av en misstänkt överdos.
Tidigare i år fick polisen i Boden in en anmälan från
en kvinna som anmälde en läkare på en vårdcentral
för att ha skrivit ut en större mängd narkotikaklassade
läkemedel till hennes son. Han hade sökt hjälp för
ryggproblem och fick Tramadol, Xanor, Flunitrazepam
och Panocod och hamnade i missbruk. Efterhand som
missbruket fortgick fick han nya tabletter utskrivna.
Enligt en psykiater på missbruksenheten har preparat
som Dolcontin, OxyContin och Tramadol blivit överrepresenterade bland opiatmissbrukare i Norrbotten,
där heroin sällan påträffas numera. Det är främst unga
människor runt 20 år som injicerar opiatläkemedlen.
Om det sker tillsammans med intag av med alkohol
och bensodiazepiner kan det få livshotande följder.
Enligt Åsa Dahlberg vid Narkotikaenheten,
Polismyndigheten i Norrbotten, är överförskrivning av
narkotikaklassade läkemedel ett dolt och relativt stort
problem. Några läkare i länet har kunnat misstänkas
ligga bakom att en del av preparaten hamnat hos personer med missbruksproblem. Efter medias uppföljning av läkemedelsmissbruket och överförskrivning,
har läkarna själva skräddarsytt en utbildning för att
förbättra kunskaperna om missbruk av läkemedel och
hur överförskrivning kan förhindras.
Narkotikaenheten har aktivt arbetat mot problemet
genom att uppmana poliser i yttre tjänst att notera och
skriva underrättelseuppslag då man hittar den utskrivande läkarens namn på utskrivna klassade läkemedel
som påträffas på missbrukare och i missbrukarmiljöer. På så sätt får polisen en kartläggning på vilka
läkare som förskriver mest och kan på så sätt ta tag
i problemet, menar Åsa Dahlberg. Polismyndigheten
i Norrbotten har också ett väl upparbetat samarbete
med säkerhetsansvarig inom landstinget i dessa frågor.
n
Läkemedelsmissbruket i Luleå
under första
halvåret 2011 fick mycket stor uppmärksamhet i
Norrbottens-Kuriren. I en serie artiklar beskrev tidningen under samlingsrubriken Drogdöden att opiatläkemedel skördat liv bland missbrukare i Luleåområdet.
Fyra unga män hade under våren dött av överdoser
där läkemedlen orsakat minst två av dem. Året innan
inträffade fem liknande dödsfall.
24
svenska narkotikapolisföreningen
OxyNorm innehåller liksom OxyContin den narkotikaklassade substansen oxikodon, ett opiatläkemedel som läkare ska förskriva till patienter med
svår smärta. Preparaten har också blivit allt vanligare bland missbrukare över hela landet.
Medicinprofessor:
Korrupta läkare
måste stoppas!
text och foto: jonas hartelius
– Bara i Stockholmsområdet finns ett hundratal korrupta läkare som säljer narkotikarecept
eller läkarintyg. Det säger medicinprofessor Ola Ohlsson, verksam vid Centralsjukhuset i
Kristianstad.
– Korrupta läkare skadar patienterna, sjukvården och
tilltron till läkarkåren. De måste stoppas. Situationen
är liknande i andra storstadsområden.
Ola Ohlsson är kritisk till att en del läkare sällan går
till botten med sina patienters totala läkemedelsintag.
Många journaler saknar uppdaterade noteringar om
en patients alla recept. En patient inom åldringsvården
kan ha 20 – 30 läkemedel. Av dem är ofta tre eller
fyra psykofarmaka, t.ex. tricykliska antidepressiva
eller sömnmedel. Många av dessa är dessutom direkt
olämpliga eller kontraindicerade för äldre patienter.
Eftersom patienter har rätt att själva välja läkare
kan det bli svårt att få grepp om patientens medicinering när man inte har en samlad överblick över det
aktuella läkemedelsintaget.
Ola Ohlsson varnar också för förslagna manipulationer för att komma över narkotika:
– Psykopater har en enorm förmåga att charma folk
för att få vad de vill ha. Ohlsson berättar om flera
manipulativa missbrukare som dykt upp som patienter
på akutmottagningen och försökt få missbruksmedel
förskrivna.
läkemedelshantering. Det gäller allt från receptförskrivningen, där det inte finns någon rutin för att
läkare skall få grepp om en patients totala receptbild.
Men dessutom visar det sig att uppemot 30 procent av
alla utskrivna recept aldrig kommer till någon nytta,
då läkemedlet inte hämtas ut, intas på fel sätt, eller
kasseras av patienten. Stora mängder läkemedel spolas
dessutom ut i avloppet av patienter eller anhöriga.
Ola Ohlsson är dessutom kritisk till läkemedel som
okritiskt appliceras som plåster i stället för tabletter.
Plåster används för bl.a. fentanyl och morfin för att ge
jämnare upptag.. Men för att det skall fungera måste
plåsterdosen vara hög. Efter som regel 24 timmar har
koncentrationen gått ner så mycket att tillverkaren
rekommenderar byte. Då kan fortfarande 80 procent
av hela dosen finnas kvar.
– Det har missbrukare lärt sig. Vi har redan sett en
marknad för begagnade fentanylplåster och riskerar nu
en liknande för morfinplåster. Plåster har egentligen
endast sin plats om patienten inte kan svälja tabletter.
Kassationen av begagnade plåster måste bli säkrare och
dessutom mer miljövänlig.
Bättre kontroll behövs
Om jag skulle sammanfatta mina
professionella råd i en enda
mening när det gäller läkares
förskrivning skulle det vara
detta – Utred alltid patientens
totala läkemedelssituation vid
varje kontakt med sjukvården!
– Varje arbetsdag åker en lastbil runt i Region Skåne
mellan apoteken, för att hämta upp kasserade läkemedel. Varje dag handlar det om 500 kilo läkemedel som
har ett apoteksvärde på 600 000 kronor. Lasten körs
till Spillepengen utanför Malmö för att brännas i en
destruktionssanläggning.
Professor Ohlsson använder detta exempel på slöseri
för att visa på den svaga kontrollen av läkemedel inom
och utom sjukvården.
– Vi måste få bättre kontroll av hela kedjan för
26
svenska narkotikapolisföreningen
detta kan bli början till en sanering av patientens totala
intag. Fortfarande gäller dock att patienten skall ge sitt
samtycke till att läkaren går in i registret där alla ordinationer finns samlade.
– Med få undantag ger patienterna sitt samtycke och
förutsätter att doktorn redan har den informationen.
Problemen är som vanligt de som har något att dölja.
Därför vill Ola Ohlsson att man utreder förutsättningarna att göra registerutdrag utan samtycke av alla
recept samt gör det möjligt att hänvisa en patient till
endast en klinik. Denna skulle då få ansvar för patientens hela läkemedelsförskrivning, särskilt i fråga om
narkotika.
En annan faktor som kan göra det svårt för en läkare
att vägra en patient ett omotiverat recept är att läkaren
riskerar att ”tappa patienten” och därmed inkomster
ifall patienten går till en annan läkare.
Långsamma utredningar
Ola Ohlsson är professor emeritus i invärtes medicin. Han
har varit ordförande i Läkemedelsrådet Region Skåne i tio
år och under två år ordförande för samarbetsrådet för alla
Sveriges läkemedelskommittéer ( LOK). Fortfarande är han
konsult i läkemedelsfrågor.
Försäkringsbedrägerier outredda
– I många fall av slarvig förskrivning av narkotika eller
andra läkemedel kan patienten faktiskt göra sig skyldig
till försäkringsbedrägerier. Hon eller han kan lämna en
berättelse som gör gällande att han skulle vara berättigad till rabatterade läkemedel, t.ex. narkotikaklassade
sömnmedel, utan att vara det. Läkares okritiska rutiner
att bara sätta signatur i ruta för rabatt bidrar till onödiga kostnader. Ola Ohlsson nämner att han faktiskt
bidrog till att man tog bort förvalet för läkares signum
vid elektroniska recept. Idag måste en läkare aktivt
sätta ett elektroniskt signum för att det skall komma
med på receptet.
Idag finns enligt Ohlsson inga systematiska rutiner
för att utreda om patienter eller läkare gör sig skyldiga
till försäkringsbedrägerier. Till detta bidrar hindren för
att göra utdrag på en patients samlade recept, liksom
politiskt ointresse. Polisen gör sällan några utredningar, eftersom de inte får några anmälningar.
Den nya Nationella Ordinationsdatabasen (NOD)
har skapats för att ge förskrivare en helhetsbild av
patienters samlade läkemedelshistorik. Ohlsson menar
att den kommer att ge helt nya möjligheter att motverka överförskrivning. Efterhand införs också på
apoteken ett elektroniskt säkerhetssystem (Elektroniskt
expeditionsstöd, EES) som kommer att ge farmaceuten på apoteket en automatisk varning om ett recept
på läkemedel kolliderar med övriga läkemedel, om
det sker dubbelmedicinering, eller om ordinationen
avviker från Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Allt
Sedan den 1 januari 2011 har apoteken skyldighet att
göra anmälan till Socialstyrelsen om de misstänker
överförskrivning.
En flaskhals i ingripandena mot vårdslösa läkare
är att det tar allt för lång tid för Socialstyrelsen att
centralt agera från det att det kommer in en första
utredning.
– Frågan har hamnat för mycket i händerna på
juristerna.
Erfarenheter från andra länder kan ge nya uppslag, anser Ola Ohlsson. En av de myndigheter som
han skulle vilja titta närmare på är den amerikanska federala kontrollmyndigheten Drug Enforcement
Administration (DEA).
– Det ger betydande samordningsfördelar att ha
både administrativa och polisiära befogenheter när
man skall utreda överförskrivning. Jag såg nyligen på
DEA:s hemsida att man utreder en läkare som riskerar
20 års fängelse för överförskrivning av Oxicodon m.m.
Så kraftigt behöver vi inte ta i hos oss i Sverige, men det
viktiga var att man hade en fungerande apparat för att
utreda och stoppa läkaren.
Ohlssons princip
Finns det någon ”Professor Ohlssons princip”, ungefär
som Archimedes princip?
– Om jag skulle sammanfatta mina professionella
råd i en enda mening när det gäller läkares förskrivning
skulle det vara detta – Utred alltid patientens totala
läkemedelssituation vid varje kontakt med sjukvården!
n
Ordförklaringar
Kassation: tagande ur bruk, t.ex. på grund av att giltighetstiden gått ut; även om förstörande.
Kontraindikation: omständighet eller tecken som talar
mot exempelvis en åtgärd; det kan gälla användande
av ett visst läkemedel.
Ordination: läkarens föreskrift (av läkemedel eller
annan behandling).
svenska narkotikapolisföreningen
27
Operation Dödlig förskrivning
Forskare från the Center for Disease Control and Prevention i USA rapporterar att smärtstillande opiatläkemedel som oxikodon (OxyContin, OxyNorm) orsakar fler dödliga överdoser än heroin och kokain tillsammans. Denna typ av läkemedel har en hög missbrukspotential som i stort kan jämföras med heroin. De kan krossas och snortas eller lösas upp
och injiceras för att ge omedelbar effekt.
F
lorida har länge varit USA:s centrum för illegal
försäljning av narkotikaklassade läkemedel, främst
oxikodonpreparat som förskrivits av läkare. När det
var som värst kom så många människor från andra
stater för att köpa sina droger vid de mer än 1000
smärtklinikerna, att Florida fick namnet Oxy Express.
Med hjälp av tuffare lagstiftning och åtskilliga insatser mot klinikerna har trenden brutits och under förra
året stängdes eller stängde mer än 400 smärtkliniker
och närmare 80 läkare miste sina legitimationer.
Sålde mer än 20 miljoner tabletter
I augusti 2011 åtalades 32 personer, varav 13 läkare,
som drev och arbetade i fyra smärtkliniker, s.k. Pill
Mills i Florida. Enligt åtalet har två 30-åriga män,
tvillingar, stått som ägare till smärtklinikerna och
ansvariga för illegal distribution av mer än 20 miljoner
oxikodontabletter till en förtjänst av mer än 40 miljoner US dollar.
DEA har i Operation Dödlig förskrivning gjort upprepade tillslag mot personer som medverkat till den
illegala distributionen av läkemedel från Floridas Pill
Mills till områden över hela USA. De misstänkta personerna var okänsliga och ointresserade av patienternas
liv och hälsa. Förskrivningen av OxyContin och andra
klassade läkemedel skedde utan hänsyn till medicinska behov, utan individuell behandlingsplan och utan
fysisk undersökning. Som alla langare fokuserade de
enbart på att tjäna pengar och att hålla sig ifrån att bli
upptäckta och straffade.
Missbrukare och langare som är ute efter större mängder reser från stater som Tennessee, Ohio,
Kentucky, West Virginia och andra avlägsna platser.
Klinikerna tvingades anlita vakter för att avstyra slagsmål som kunde uppstå mellan patienter när de väntade
på att komma in.
För att kunna genomföra den illegala hanteringen
anlitade klinikägarna olika läkare som medbrottslingar
för att förskriva OxyContin och andra narkotikaklassade läkemedel efter enbart en hastig undersökning av
patienterna.
30
svenska narkotikapolisföreningen
Läkarna förskrev ofta en cocktail av OxyContin,
Xanax (alprazolam) och Soma (karisoprodol) utan
att utforma en individuell behandlingsplan eller att
journalföra varför preparaten förskrevs. Läkarna fick
betalt per patient.
Under 2010 avverkade läkarna på en enda klinik närmare 500 patienter varje dag. Från juni 2008 till mars
2010 förskrevs 66871 recept på den kliniken. Ungefär
96 procent av recepten gällde antingen OxyContin eller
Xanax. 80 procent av förskrivningarna var avsedda för
personer skrivna utanför Florida.
En av de huvudmisstänkta anklagas också ha varit
involverad i illegal försäljning av anabola steroider
genom ett av de företag han ägde. Även här användes
läkare som medbrottslingar för att förskriva tusentals
recept på steroider. Denna verksamhet genererade miljontals dollar i inkomster.
Flera av de inblandade misstänks också för att ha
bedrivit storskalig falsk telemarketingverksamhet samt
ha utsatt konkurrenter och andra misshagliga individer
för diverse olika grova våldsbrott
De som döms för den olagliga läkemedelshanteringen riskerar upp till 20 års fängelse.
Gunnar Hermansson
Överförskrivning av
begärliga läkemedel
De flesta läkare har behörighet att förskriva alla läkemedel, inklusive narkotika med några
få undantag som till exempel Subutex, där speciell behörighet krävs.
En läkares rätt att förskriva narkotika upphör normalt sett inte under läkarens livstid.
I
dagens samhälle med hög stressnivå och stort utbud
av sinnesförändrande läkemedel är det lätt att få en
diagnos och därmed olika mediciner utskrivna, varav
de flesta sannolikt är beroendeframkallande och narkotikaklassade.
Hos vissa patienter skapas ett beroende som läkaren
ofta fortsätter att underhålla. Även narkotikamissbrukare, som tidigare haft illegala droger som heroin
eller amfetamin som huvuddroger, har numera alltmer
övergått till läkemedelsdroger.
Under senare år har också tillväxthormoner blivit
begärlig medicin på recept, eftersom de är mycket
dyrbara preparat som används av kroppsbyggare och
ingår i högkostnadsskyddet.
Alla dessa omständigheter sätter stor press på receptutfärdande läkare för att tillmötesgå de olika kraven
som vissa människor ställer för att få sina preparat,
helst i stora mängder och på samhällets bekostnad.
En del läkare klarar av olika skäl inte att stå emot
kraven från bedjande, manipulerande, mutande eller
hotfulla patienter. Följden blir en alltför frikostig förskrivning som också kallas överförskrivning.
Problemet med överförskrivning är inget nytt fenomen, men det har sannolikt ökat i takt med det ökande
missbruket av läkemedel. Ett förhållandevis litet antal
läkare anses via receptblocken bidra till att en betydande mängd narkotikaklassade skrivs ut till missbrukare
och också tillförs den illegala marknaden.
Även då det gäller förskrivning av anmärkningsvärt
stora mängder narkotika, är sådan förskrivning normalt sett inte ett brott mot narkotikastrafflagen. En
läkare har samhällets bemyndigande att förskriva alla
typer av läkemedel och handlar därför inte olovligen.
Enligt narkotikastrafflagen, NSL, skall någon olovligen
inneha, tillhandahålla etc. för att bryta mot lagen.
Däremot agerar läkaren i strid med vetenskap
och beprövad erfarenhet och blir då ett fall för
Socialstyrelsen, SoS, att utreda och för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, att besluta om återkallande av legitimation, begränsad förskrivningsrätt eller
utdelande av varning till läkaren. 2008 blev fem läkare
fråntagna sin legitimation på grund av överförskrivning av narkotika och sex läkare och en tandläkare
miste sin rätt att förskriva narkotiska läkemedel.
Av Socialstyrelsens sex regionala tillsynsenheter,
RTM, har enheten i Malmö varit den mest drivande
och framgångsrika i överförskrivningsfrågor. År 2001
presenterade man en tillsynsrapport som fick stor
uppmärksamhet. Den följdes 2005 av en nationell
kartläggning av överförskrivning av narkotikaklassade
läkemedel. Det var den dåvarande narkotikapolitiska
samordningsfunktionen Mobilisering mot narkotika,
MOB, som ansvarade för rapporten.
I juni 2011 presenterade RTM i Malmö ännu en
rapport angående överförskrivning av narkotiska läkemedel. Den undersökningen liksom de två tidigare
presenteras här nedan i sammandrag.
Projektrapport
”Överförskrivande läkare” 2001
Projektet leddes och redovisades av avdelningsdirektör
Nils René vid Socialstyrelsens RTM i Malmö. Han
hade också initierat projektet efter att ha fått en mängd
indikationer på att överförskrivning av beroendeframkallande läkemedel var ett ökande fenomen som var
otillräckligt kartlagt.
Utredningen baserades på granskning och analys
av 29 ärenden om överförskrivning som handlagts
vid myndigheten i Malmö under åren 2000 och 2001.
Följande slutsatser noterades av Nils René i rapporten:
Äldre och privatpraktiserande läkare, i såväl storstad som landsbygd, utgör en riskgrupp vad gäller
överförskrivningar.
Sannolikt är det en liten grupp läkare, vars gärningar trots allt kan orsaka svåra konsekvenser för
missbrukare och för samhället.
Vissa missbrukande patienter förekommer hos flera
av de granskande läkarna, vilket tyder på att just de
läkarna är kända för medgörlighet och är lätta att
manipulera och lura.
En översiktlig beräkning visar att minst 240 överförskrivande läkare i hela landet orsakar samhället en
kostnad på cirka 150 miljoner kronor bara i läkemedelskostnader.
Socialstyrelsen måste effektivisera tillsynen bland
annat genom att få tillgång till apotekens databaser
och utöka samarbetet med narkotikapolisen och andra
myndigheter.
svenska narkotikapolisföreningen
33
Sådan rapporteringsskyldighet hade redan varit ett
önskemål under flera år och den blev så småningom
lagstadgad den 1 januari 2011. Av rapportens övriga
förslag har endast ett fåtal blivit genomförda.
Överförskrivning av narkotiska läkemedel
– en granskning i tre tillsynsregioner 2011
Granskningen, som initierades av RTM i Malmö,
omfattar Socialstyrelsens tre sydliga tillsynsregioner,
den södra i Malmö, sydvästra i Göteborg och sydöstra i Jönköping. Man har granskat data som samlats
in på två olika sätt. Frågeformulär skickades ut till
de fem största beroendemottagningarna/psykiatriska
klinikerna som behandlar beroendesjukdomar i varje
region. Parallellt granskades myndighetens ärenden
gällande överförskrivningar i de tre regionerna under
åren 2007-2010.
Granskning av egna ärenden omfattade 37 beslut från
region syd i Malmö, som under flera år varit tongivande, samt 10 beslut från region sydväst. Region sydöst i
Jönköping hade inte handlagt några ärenden som gått
till beslut under den aktuella tidsperioden.
Av de 47 ärendena gällde 23 fall allmänpraktiserande läkare och 13 psykiater. De klart flesta var män
som var över 45 år.
Överförskrivning av narkotikaklassade
läkemedel – en rapport från MOB 2005
I mars 2004 arrangerade Mobilisering mot narkotika
en hearing för att få en tydligare bild av problemet med
överförskrivning och missbruk av narkotikaklassade
läkemedel och vad som kan göras åt detta.Hearingen
resulterade i att en rikstäckande kartläggning genomfördes och avrapporterades året efter. Arbetsgruppen
fann bland annat att i Sverige används varje dag lugnande medel och sömnmedel av ca en halv miljoner
individer och ca 200 000 använder narkotikaklassade
smärtstillande läkemedel dagligen. Detta var en överraskande hög konsumtion.
Försäljningen av bensodiazepiner visade på stora
geografiska skillnader över landet och även lokala
skillnader som antogs bero på olika attityder och vanor
hos förskrivande läkare.
I MOB-rapporten lämnades en mängd förslag på
förbättringar och förändringar av rutiner i samband
med journalföring och recepthantering. Sådana förändringar och utökad utbildning är naturligtvis till gagn
för att öka säkerheten i systemet, men de bidrar inte
till att avhålla den grupp läkare som utgör de verkliga
överförskrivarna. Rapporten nämner att dessa läkare
finns, men bara ett av alla förslag var ägnat att fästa
blicken på notoriska överförskrivare, nämligen en rapporteringsskyldighet för apotekspersonal att rapportera misstankar om överförskrivning.
34
svenska narkotikapolisföreningen
Exempel från beslut:
81-årig läkare med privat mottagning i sitt hem, överförskrev stora mängder av framförallt Flunitrazepam
och Xanor till kända missbrukare. I en anmälan från
polismyndigheten fanns uppgifter om att patienterna
sålde vidare de läkemedel som förskrevs. Socialstyrelsen
fick även information från en beroendemottagning där
det framkom att läkaren förskrivit narkotiska preparat
i stora mängder till en patient med känd missbruksanamnes, i utbyte mot att patienten hjälpte honom
med en tjänst. De läkemedel som förskrevs till denna
patient var 100 Iktorivil, 100 Sobril, 20 Spasmofen,
100 Stesolid, 200 Fluscand och 100 Xanor. Patienten
tog allt detta under 10 dagar varefter hallucinationer
och kramper uppstod och patienten kontaktade sjukvården. Läkaren kallades till samtal på Socialstyrelsen,
men han uppgav att han pga. ålderskrämpor inte kunde
infinna sig. Socialstyrelsen anmälde läkaren till HSAN
som beslutade att återkalla läkarens legitimation på
läkarens egen begäran.
De preparat som oftast förekom i de 47 granskade
ärendena var ångestdämpande, sömnmedel och opiater
i den ordningen.
28 beslut gällde överförskrivning till patienter och i
19 beslut förekom egenförskrivning.
Exempel från beslut:
I oktober 2010 fick en läkare sin förskrivningsrätt
indragen samt en prövotid på tre årefter att han till
sig själv förskrivit opiater som han sedan injicerat.
Det framkom av HSAN:s beslut att han tidigare
varit föremål för en rad disciplinära åtgärder såsom
indragen legitimation och indragen förskrivningsrätt.
Problematiken kan spåras så långt tillbaka i tiden som
1980-talet. Efter att ha haft begränsad behörighet i ett
par år återfick läkaren i mitten på 2000-talet full behörighet att förskriva narkotiska läkemedel.
Enkätsvaren gav Socialstyrelsen delvis ny information
om överförskrivningarna. Den största skillnaden mellan enkätsvaren och resultaten av beslutsgranskningen
var att i enkätsvaren angavs att läkare inom ortopedi
oftare var involverade i överförskrivningar och att opiater förskrevs i lika hög grad som bensodiazepiner.
En annan uppgift som förvånade Socialstyrelsens
utredare var att i genomsnitt en tredjedel av patienterna på sex av beroendemottagningarna sökte hjälp
på grund av överförskrivning.
Sammanfattningsvis konstaterade Socialstyrelsen att
överförskrivning medför patientsäkerhetsrisken och
kostar landstingen stora summor pengar. SoS kommer
att prioritera överförskrivningsärenden.
Socialstyrelsen anser också att det bör övervägas om
förskrivningsrätten ska vara obegränsad livet ut, samt
om egenförskrivning av narkotiska läkemedel ska vara
tillåten. Dessa rättigheter för läkare framstår för de
flesta av oss andra som orimliga.
n
Nils René (t v) genomförde år 2001 en utredning av överförskrivande läkare och Jonas Rönnqvist var en av de ansvariga för en liknande undersökning 2011. Båda tjänstgör på
Socialstyrelsens regionala tillsynsmyndighet i Malmö.
Gunnar Hermansson
Läkare erbjöd droger mot sex
En läkare, anställd vid en vårdcentral i Norrbotten, avslöjades med att skriva ut stora
mängder narkotikaklassade tabletter till missbrukare.
I
samband med att Norrbottens-Kuriren publicerade
en omfattande artikelserie om läkemedelsmissbruket
i länet, fick man också fram ett flertal graverande uppgifter om läkarens handlande.
Han hade bland annat skickar sms och mms till
kvinnor med missbruksproblem och erbjudit dem
diverse narkotikaklassade läkemedel i utbyte mot sexuella tjänster.
Ett exempel: Sugen på lite Tram? Tänkte höra om
du eller en väninna till dig är sugen på lite Tramadol,
Treo-Comp, Xanor Oxascand, Sobril eller annat?
Ett annat exempel: Omoraliskt erbjudande! Väldigt
omoraliskt faktiskt men är frestad att erbjuda dig det.
Om du inte vill det … helt OK … men då blir det inga
smärtstillande heller.
Läkaren hade också pornografiskt material i sin
tjänstedator. Han anmäldes till Socialstyrelsen som
utredde ärendet i ett och ett halvt år utan att komma
till annat resultat än at ge läkaren en prövotid på tre
år.
Läkaren hade då fått anställning via ett bemanningsföretag på en vårdcentral i Västerbotten. I samband
med Kurirens tidigare avslöjanden av läkarens förehavanden, togs han i försvar av sin arbetsgivare på vårdcentralen i Västerbotten. Men när tidningen på nytt tog
upp fallet i oktober 2011 och publicerade läkarens sms
till kvinnorna, ändrade sig arbetsgivaren och sade upp
läkaren med omedelbar verkan.
n
GH
svenska narkotikapolisföreningen
35
Brun, smal & kåt!
text: christoffer bohman
Efterfrågan på läkemedel ökar och så även tillgängligheten. På den legala marknaden
ökar apoteken efter privatiseringen och på den illegala marknaden ökar antalet internetsidor samt privatpersoner som ägnar sig åt att sälja läkemedel. Diskussionerna på
Flashback går varma och antalet trådar om läkemedel är många. Senaste trenden hos
många är unga är att använda preparatet Melanotan som skall göra dig brun, mindre
hungrig och kåt. Den så kallade ”Barbiedrogen”. Många letar efter en quick fix!
N
är det handlar om läkemedel så måste vi särskilja
dem in i tre grupper. Dels finns det läkemedel
som är klassade som narkotika och återfinns i förordningen om kontroll av narkotika. Dessa utreds precis
som vanligt utifrån narkotikastrafflagen då personer
saknar recept eller tillstånd enligt lagen om kontroll
av narkotika. Sen finns det läkemedel som behandlas
i Läkemedelslagen och Lag om handel med läkemedel. Exempel på dessa är potenshöjare så som Viagra,
antidepressiva som Zoloft och Cipramil, eftertraktade
bantningsmedel och Lyrica. 2010 var det ca 700 000
svenskar som fick oklassade antidepressiva läkemedel utskrivna så som de tidigare nämnda Zoloft och
Cipramil. Den tredje gruppen är läkemedel som kopplas till dopningslagstiftningen, t.ex. anabola steroider
och tillväxthormon.
Många operativa poliser har vittnat om svårigheten
i att utreda ärenden som innefattar läkemedel som inte
är narkotikaklassade. Förenklat kan man säga att personer som illegalt handhar läkemedel som innefattas
av Läkemedelslagen och lag om handel med läkemedel
begår brott då de säljer dem eller uppenbart har dem i
överlåtelsesyfte. Bryter man mot detta kan man dömas
till fängelse i högst 2 år (ej inräknat eventuella smugglingsförfaranden). Att köpa sådana läkemedel illegalt
för eget bruk, att inneha läkemedel för eget bruk eller
att använda dessa är inte brottsligt.
Ska vi inom polisen lägga ner någon tid
och energi på dessa ärenden?
Att arbeta med ärenden som innefattar narkotika ger
ofta stora effekter då de som döms ofta får mycket
kännbara straff. Så är det inte med dem som säljer
läkemedel som inte är narkotikaklassade. Självklart
går dessa två grupper inte att jämföra ur ett farighetsperspektiv och straffsatserna skall skilja dem åt.
Efedrin är inte i närheten så farligt som t.ex. morfin.
38
svenska narkotikapolisföreningen
Problemet är att denna verksamhet genererar ofattbara
summor och är ofta kopplade till just narkotikaförsäljning och andra brottsliga verksamheter. De flesta av
de webbsidor som säljer oklassade läkemedel har även
narkotika till försäljning. Dessa sidor är ofta mycket
proffsigt uppbyggda och har inte sällan kopierat en
sjukhuslogga och har personer som poserar i läkarrockar på hemsidan. Allt för att få det att se så legitimt
ut som möjligt.
Förverka brottsvinster
Vi inom polisen har ofta svårt att komma åt den ekonomiska vinningen, då vi i de flesta fall inte kan använda oss av brottsbalken 36:1b om utvidgat förverkande
eftersom rekvisitet är att det skall antingen finnas 6 år
i straffskalan eller vara ett förverkandeutlösande brott
så som människohandel, människosmuggling, dobbleri, narkotikabrott, narkotikasmuggling och dopingbrott, om det förväntas ge mer än 1 års fängelse i det
enskilda fallet. Det går således inte att förverka den
brottsvinst som genereras vid brott mot läkemedelslagen, om det inte handlar om extrema mängder och
att det även går att maximera smugglingslagen. Med
tanke på den ökning som vi ser på området läkemedel
och de problem som finns i samhället kopplat till de så
vore det intressant med en lagändring eller i alla fall ett
tillägg i brottsbalkens 36:1b så brott mot handel med
läkemedel kan bli förverkandeutlösande.
Eftersöker utbildning
Jag känner att vi inom polisen inte riktigt hänger med i
utvecklingen på detta område. Vi har till exempel inga
utbildningar på området. Dessa utbildningar skulle
framförallt riktas mot utredare anser jag. Jag saknar
även specifika narkotikautbildningar för utredare. De
få utbildningar som finns att tillgå för poliser i Sverige
på området narkotika är uteslutande för operativa
Subutex är ett av de narkotikaklassade preparat som samhället tillhandahåller till ett ökat antal missbrukare.
Melanotan II - även kallad ”barbiedrogen” - är ett hormonpreparat som de senaste åren sålts via internet. Produkten
uppges ge solbränna, viktminskning och ökad sexlust.
Läkemedelsverket har klassificerat produkten som ett läkemedel, men produkten är inte godkänd för försäljning
någonstans i EU. Det finns idag begränsad och ofullständig
dokumentation av hur produkten fungerar, hur/om den prövats och vilka risker som användare kan utsättas för.
Läkemedelsverket klassificerar produkten Melanotan II som
ett läkemedel eftersom det är ett injektionsmedel som inte är
en medicinteknisk produkt. Därmed omfattas produkten av
läkemedelslagen enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS
1995:9) om tillämpning av läkemedelslagen (1992:859)
på vissa varor, ändrad genom LVFS 2005:8. Eftersom
Melanotan II inte godkänts som läkemedel, varken i Sverige
eller centralt i EU, är all försäljning av produkten i Sverige
olaglig.
Melanotan II uppges vara ett injektionspreparat som säljs
som pulver som ska blandas, doseras och injiceras under
huden. Att utan tillräckliga kunskaper bereda och injicera
läkemedel i kroppen ökar risken för till exempel feldosering
och infektioner orsakade av bakterier som kan leda till blodförgiftning.
Källa: Läkemedelsverket.se
Tullen gör ibland stora beslag av insmugglade potensmedel
och andra livsstilsmediciner.
poliser i gatulangningsmiljöer. Med tanke på de senaste
domarna i högsta domstolen så kommer det att åligga
utredare som har grova narkotikabrott att i framtiden
att lägga mycket mer energi i ärendena, då domstolarna kommer kräva mycket mer dokumentation
om de misstänktas uppsåt i rekvisiten yrkesmässigt,
omfattning, led i verksamhet och av särskilt farlig eller
hänsynslös art för att domstolarna skall kunna döma
till grovt brott. Domstolarna kommer att ta mycket
mindre hänsyn till rena mängdresonemang. Även på
området utvidgat förverkande saknar jag nationell
styrning. Utredare får i de flesta fall lära sig själva på
detta område och så skall det inte vara. Vi skall ju i
större utsträckning gå för de kriminellas pengar men
var är våra verktyg till att göra det?
Missbruksutredningen
Just nu räknar man med att det finns runt 65 000 personer i Sverige som är läkemedelsberoende och måste
ha sina droger dagligen. Detta att jämföra med de 30
000 tunga narkotikamissbrukarna. Jag tror inte vi sett
slutet på denna ökning gällande användandet av läkemedel, tvärtom. Läser man den missbruksutredning
som behandlas av Gerhard Larsson kan man se att han
är för en ökad medikalisering i samhället. Historiskt
så har svensk narkotikapolitik svängt mellan att se
narkomani och missbruk ur ett medicinskt synsätt och
ur ett psykosocialt synsätt. Vi är nu i svängningarna
mot ett medicinskt synsätt igen som jag tror kommer
att generera mer jobb åt oss framöver. Har personligen
träffat flera personer som blandmissbrukar narkotiska preparat som de fått utskriva från staten. Senaste
exemplet hade Ritalin mot sin ADHD, Subutex mot
sitt heroinberoende och bensodiazepiner för sin ångest. Fler metadon- och subutexprogram kommer att
komma, fler förskrivningar av ångestmedicin så som
flunitrazepam kommer att skrivas ut. En kvalificerad
gissning är att vi kommer att ha fler utredningar som
behandlar läkare som misskött sin förskrivningsrätt i
framtiden. n
svenska narkotikapolisföreningen
39
Lagligt drograttfylleri
stör trafikutredare
”Det ska inte vara så att man ska kunna
använda narkotika och tillåtas köra bil”
Inspektör Roger Löfstedt, trafikutredare
A
tt framföra motorfordon med narkotika i kroppen
tolereras inte av samhället och är straffbart, såvida
inte en läkare har skrivit ut narkotikan på recept och
att patienten följt den ordinerade dosen. Då är det inte
olagligt enligt Trafikbrottslagen.
Inspektör Roger Löfstedt, som är trafikutredare vid
polisen i Halmstad, har svårt att förstå logiken i detta.
I början av 2010 skrev han därför en insändare till tidningen Svensk Polis apropå drograttfylleri och undantaget från straff när narkotikan intagits i enlighet med
läkares ordination. Roger Löfstedt skrev bland annat:
”Det ska inte vara så att man ska kunna använda narkotika och köra bil. Det ska inte vara någon skillnad
från person till person hur man intagit denna narkotika. Själva intaget när man fått sin narkotiska medicin
är okej, men att samtidigt få köra bil är helt befängt
tycker jag.”
42
svenska narkotikapolisföreningen
Läkemedelspåverkad bilförare slapp straff
Roger Löfstedt har lång erfarenhet som trafikpolis.
Han har valt att lämna yttre tjänst och utreder numera
trafikbrott. Det var ett s.k. kliniskt drograttfylleriärende som fick honom att skriva insändaren.
En man i dryga trettioårsåldern sågs en eftermiddag
vingla fram till sin bil i centrala Halmstad. Han åkte
iväg och krockade ett par parkerade bilar. Ett vittne
som såg detta ringde polisen. Bilföraren hade fortsatt
sin färd men snart kolliderat med en belysningsstolpe,
där han stod kvar när polisen kom.
Mannen var kraftigt berusad, men inte av alkohol
utan av läkemedel. Han försökte förklara för polismännen att det var halkan som orsakade kollisionen
med stolpen, trots att det var i mitten av september.
Poliserna tog med mannen till sjukhus för blodprov-
stagning innan han överlämnades till psykakuten för
vård på grund av sitt förvirrade tillstånd. Mannens
körkort omhändertogs och Transportstyrelsen återkallade detta tills vidare.
Analysen visade spår av fyra narkotikaklassade
ämnen, bland annat ett sömnmedel och ett lugnande
och ångestdämpande medel, så kallade bensodiazepiner med centraldepressiv effekt liksom alkohol.
Den drogade bilföraren hade först inget minne av
färden, men han kunde så småningom berätta att han
fått två av läkemedlen utskrivna av läkare dagen före.
Han hade tagit en sömntablett till kvällen och en lugnande tablett på morgonen innan bilfärden, helt enligt
läkarens instruktion. De två andra medlen hade han
redan använt en tid. Läkaren hade dock inte förklarat
att tabletter och bilkörning kunde vara en olämplig
kombination.
Mannen var inte van vid de nya preparaten och kanske var det därför han blev så påverkad att han efteråt
inte hade något minne av bilkörningen.
Den slutliga laboratorieanalysen bekräftade att de
uppmätta substansmängderna från tabletterna var så
låga att mannen med all sannolikhet endast tagit tabletterna enligt läkarens ordination.
Svårigheter att åtala för kliniskt rattfylleri
Enligt Trafikbrottslagen var det således inte frågan om
drograttfylleri i egentlig mening. Men lagen tar också
upp ”kliniskt rattfylleri” som en straffbar variant när
en person på grund av trötthet, sjukdom eller intag av
narkotikaklassade läkemedel eller andra mediciner är
så påverkas att han/hon inte kan framföra sitt fordon
säkert. Bestämmelsen gäller även för den som blir
kraftigt påverkad trots att vederbörande intagit sina
preparat i enlighet med läkarens ordination, som i det
här fallet. Var och en har det yttersta ansvaret för att
bedöma sin lämplighet som bilförare.
Roger Löfstedt diskuterade med åklagaren om att
driva ärendet som kliniskt rattfylleri, men åklagaren
såg med sin erfarenhet ingen möjlighet att få mannen
dömd ens för kliniskt rattfylleri, eftersom han intagit
sina förskrivna tabletter enligt ordinationen. Det blev
alltså inget åtal. Polisens utredning om vårdslöshet i
trafik skrevs också av och mannen fick tillbaka sitt
körkort från transportstyrelsen.
Undantaget i lagen behålls
Tiden gick, men Roger Löfstedt kunde inte släppa tanken och heller inte förstå att bilkörning med narkotika
i blodet skulle vara tillåtet i vissa fall. Han fick heller
ingen reaktion på sin insändare i Svensk Polis och började därför tro att han kanske hade fel.
Så småningom skrev Roger Löfstedt till Justitiedepartementet och med det ovan relaterade ärendet
som grund framförde han sin önskan om en ändring i
Trafikbrottslagen beträffande rattfylleri.
I svaret från Justitiedepartementet förklarades att
bestämmelsen om kliniskt rattfylleri är menad att täcka
ett sådant fall som Löfstedt beskrivit.
Roger Löfstedt, trafikpolis med lång erfarenhet, vill ha en
ändring i Trafikbrottslagen så att reglerna för drograttfylleri
gäller lika för alla.
År 2008 gjordes en översyn av lagen och man
konstaterade då att många av de som följde läkares
ordination vid intag av narkotiska substanser, gör det
i så låga doser att de inte blir påverkade på ett trafikfarligt sätt. Ett generellt förbud skulle därför komma
att omfatta beteenden som inte är straffvärda och
Regeringen beslöt att behålla undantaget.
Den som tar en narkotikaklassad tablett enligt läkarens
ordination bedöms alltså inte bli trafikfarlig och är
därför inte straffvärd, medan den som tar motsvarande
tablett på eget bevåg riskerar att bestraffas. Logiken
är inte lätt att begripa och man kan bara uppmuntra
Roger Löfstedt att fortsätta driva frågan.
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen
43
Legalförskrivningsexperimentet som förtegs
Tanken på att dela ut ”laglig” narkotika till narkomaner har prövats i 100 år utan att ha löst
några problem.
I
USA öppnade en rad narkotikadispensärer 1914 för
att dela ut heroin till kroniska missbrukare, men de
stängdes redan 1923 på uppmaning av Amerikanska
läkarförbundet (AMA). Ett försök med heroinförskrivning i England inleddes 1959 men avbröts 1964
efter snabb spridning av missbruket. Under de senaste
15 – 20 åren har försök gjorts i bl.a. Schweiz och
Tyskland.
Åhströms verksamhet
Tidigt 1965 började en mediekampanj för legalförskrivning i Sverige. De nya, radikala idéerna fick nästan total uppslutning. Medicinalstyrelsen gav under
hand tillstånd åt några läkare att bedriva försöksverksamhet.
Den ansvarige läkaren i Stockholm, psykiatern S-E
Åhström, hade en teori om att missbrukare om de fick
tillräckligt mycket narkotika skulle kunna mogna ut ur
missbruket.
Efterhand framkom kritik från bl.a. polisen att
åtskillig narkotika från projektet hamnade på den illegala marknaden. Experimentet stoppades 1967 efter
några dödsfall.
Totalt hade Åhström under perioden maj 1965 –
juni 1967 skrivit ut 3,4 miljoner doser centralstimulantia och 600 000 doser opiater till 110 patienter. På
basen av sin stickmärkesundersökning kunde polisläkaren Nils Bejerot visa att det bland de s.k. legala
narkomanerna förekom en betydande kriminalitet. De
var i allmänhet mer nergångna än andra av polisen
omhändertagna narkomaner utan legal tilldelning. Ett
betydande antal hade utvecklat preludin- eller amfetaminpsykoser.
Åhström dömdes bl.a. för brott mot allmänna
läkarinstruktionen, vållande till annans död och en del
annat till villkorlig dom samt 120 dagsböter.
Utöver dödsfallen hade legalförskrivningsexperimentet även orsakat en omfattande spridning av injektionsmissbruket i Stockholm.
Det svenska experimentet blev, p.g.a. åklagarutredningen mot Åhström, Bejerots studier och andra undersökningar, världshistoriens bästa kartlagda.
Förbiseenden
Vad är det då som gör att en idé som legalförskrivning
återkommer i narkotikadebatten trots 100 års erfarenhet att sådan verksamhet aldrig löst något lands narkotikaproblem? Förespråkarna gör ofta en rad allvarliga
förbiseenden:
46
svenska narkotikapolisföreningen
Under legalförskrivningsexperimentet 1965 – 1967 i
Stockholm förskrev en läkare stora doser centralstimulantia
och opiater till kroniska missbrukare. Verksamheten gick
snabbt överstyr. Bilden visar en väska med legalförskriven
narkotika hos ett par som överdoserade en 17-årig flicka så
att hon dog. Foto: Stockholmspolisen.
1. Man har inte studerat tidigare erfarenheter av
legalförskrivningsprojekt i andra länder och under
andra perioder.
2. Legalförskrivningsexperimenten har under de
senaste årtiondena ofta lanserats genom mediekampanjer med stor genomslagskraft och sedan lika effektivt förtigits när resultaten uteblivit eller blivit negativa.
Det svenska legalförskrivningsexperimentet var under
25 år en ”icke-händelse” i svensk narkotikadebatt.
3. Man har sällan undersökt exempelvis dödlighet,
sjuklighet eller försörjningsgrad hos patienterna i legalförskrivningsprojekten.
4. Man har sällan undersökt spridning (”avdrift”)
av legalförskriven narkotika till den grå eller svarta
marknaden. På en del håll är exempelvis metadon eller
subutex ett viktigare missbruksmedel på svarta marknaden än det heroin de skulle ersätta.
5. Man har sällan undersökt om det kommer induktion i missbruk hos nybörjare från patienter i legalförskrivningsprojekt. Bejerot visade att det var en allvarlig
konsekvens av Åhströms verksamhet.
6. Man diskuterar sällan vad ett legalförskrivningsprojekt betyder för motivationen hos missbrukare att
söka drogfri behandling.
7. Man bortser från att en rad narkotika, bl.a. amfetamin och flunitrazepam, kan öka brottsbenägenheten
hos missbrukare i påverkat tillstånd.
n
Jonas Hartelius
Världen runt
Illegal pillerhandel upprör i
Helsingfors
Sedan en läkare i norra Finland för mer än
tio år sedan organiserat smuggling av Subutex
från Frankrike till Finland, har det illegala
Subutexmissbruket legat på en hög nivå i hela
landet.
Storskalig smuggling av Subutex från
Frankrike har fortsatt och nyligen avslöjade
Centralkriminalpolisen en liga och grep 14 personer, ester och ryssar, som smugglat in 20 000
tabletter. Merparten hade hamnat i gatuhandeln
innan polisen hann ingripa.
Subutex läcker också ut från missbrukare som
får tilldelning av tabletter från behandlingskliniker.
Ett sådant ställe är en diakonissanstalt i
Helsingfors. Grannarna är trötta på den droghandel som pågår nära diakonissanstalten, enligt
YLE.
En heroinist som reportern talat med säger: ”Vi
är bara en handfull som egentligen skulle behöva
substitutionsmedicin, de flesta kommer efter gratis
knark.”
Källa: Svenska YLE.fi
Illegal läkemedelshantering på
Boeing-fabrik
Agenter från DEA och FBI grep nyligen fler än
20 anställda på en av Boeings fabriker för flygplanstillverkning i Philadelphia. De misstänktes
för olaga distribution av läkemedelsdroger till
anställda på fabriken.
De preparat som langades var bland annat fentanylplåster samt tabletterna OxyContin, Xanax
och Subuxone.
De gripna avslöjades i olika undercover-operationer där de antingen sålde ett klassat preparat
till en FBI-agent, eller köpte vad de trodde var ett
narkotiskt läkemedel men som i de fallen i själva
verket var placebo.
Utredningen och åtalet var inte enbart inriktat
på dem som sålde preparaten, utan även på missbrukare som arbetade med den känsliga tillverkningen av militära flygplan. Läkemedelsmissbruk
har ökat i vårt samhälle och detta är bara ett
exempel på hur genomträngande problemet är,
enligt en åklagare som arbetade med ärendet.
Källa: Drug Enforcement Administration, DEA
Pillerknarket dödar fler
än trafiken i USA
En ny undersökning i USA visar att fler personer
dör av drogöverdoser än i trafiken. Det beror på
ett kraftigt ökat missbruk av narkotiska läkemedel
samtidigt som dödsolyckor i trafiken minskar.
De läkemedel som är oftast missbrukas är smärtstillande och ångestdämpande läkemedel som är
kraftigt beroendeframkallande och speciellt farliga
i kombination med alkohol och andra droger. De
vanligaste preparaten är tabletterna OxyContin,
Vicodin och Xanax samt fentanylplåster.
Läkemedel som är tänkta att minska smärta
säljer som smör på svarta marknaden, ofta tillsammans med heroin, marijuana och crack. Det
är också ett kostsamt missbruk, enligt LA Times.
Ett tungt missbruk av exempelvis OxyContin kan
kosta dubbelt så mycket som ett heroinberoende.
Överdoserande offer finns i alla åldrar.
Tonåringar tar piller för att bli höga, medan medelålders män och kvinnor tar receptbelagda mediciner mot sveda och värk. Oavsett anledning så blir
många kraftigt berusade.
– Vad som är riktigt skrämmande är att vi inte
vet så mycket om hur vi ska kunna bekämpa den
här typen av dödsfall, säger Amy S. B. Bohnert,
forskare på University of Michigan, till LA Times.
– Det är ett fantastiskt medicinskt framsteg att vi
kan behandla smärta, men tyvärr har vi ännu inte
funderat ut något säkerhetsbälte.
Exempel från det gigantiska Internetapoteket.
50
svenska narkotikapolisföreningen
Källa: Nyheter24.se och LA Times
Landet runt
Treo Comp är nu narkotika
Läkemedelsverket upptäckte misstaget för tre år
sedan och har alltså nu ändrat i författningstexten.
För tramadoltabletter med en halt av högst 400
mg gäller fortfarande undantag från narkotikaklassning, trots att substansen är narkotikaklassad
i Sverige sedan december 2007. Läkemedelsverket
arbetar på att även tramadoltabletter ska omfattas
av narkotikalagstiftningen.
Källa: Läkemedelsverket
ADHD-medicin som ungdomsdrog
det är enligt Karin Ahlund relativt vanligt att man
experimenterar av nyfikenhet. Man får eller köper
Concerta och Ritalin av kompisar som har recept på
läkemedlen.
Hon anser att bruket är obehagligt i dubbel
bemärkelse eftersom det dels finns människor som
äter en medicin som de absolut inte behöver, dels att
det finns killar och tjejer som går omkring omedicinerade.
Källa: MVT.se
Alla läkemedel som innehåller kodein och som i
tidigare föreskrifter var undantagna narkotikaklassning, är fr.o.m. den 1 oktober narkotikaklassade
läkemedel. Detta meddelar Läkemedelsverket i den
nya föreskriften om kontroll av narkotika (LVFS
2011:9). Även föreskriften om narkotikaförteckningar (LVFS 2011:10) är nyskriven och delvis
omarbetad.
När FN för många år sedan klassade ämnet
kodein som narkotika, gjorde medlemsländerna det
också. Kodein klassades i Sverige i narkotikaförteckning III, vilket medger vissa undantag och lättnader i
hanteringen av läkemedelsberedningar som innehåller substansen.
Läkemedelsverket gjorde dock en felaktig tolkning
av FN:s narkotikakonvention. I Sverige blev läkemedelsberedningar, dvs. tabletter, med en kodeinhalt
av högst 100 mg kodein undantagna från narkotikaklassning. Undantaget innebär att alla kodeintabletter, Treo Comp, Citodon med flera, inte har ansetts
vara narkotika i Sverige förrän nu.
I Motala anmäldes tidigare i år en 14-årig kille misstänkt för att ha gett bort sin Concerta till kompisar.
Personalen på en fritidsgård gjorde anmälan sedan
de fått vetskap om att 14-åringen lämnat läkemedel
till tre kompisar.
Karin Ahlund, behandlingssekreterare på ungdomsboendet Exodus i Linköping säger till
Motala&Vadstena Tidning att adhd-medicinerna
Concerta och Ritalin används i berusningssyfte av
ungdomar. Normalt är de i 13-17-årsåldern och
Cannabismedicin snart i Sverige
Det cannabisbaserade läkemedlet Sativex kan snart
skrivas ut på recept i Sverige.
– Vi väntar bara på några uppgifter från tillverkaren, men räknar med att snart kunna godkänna
medicinen, uppgav Hans Sjögren, klinisk utredare
och specialläkare, till Drugnews i mitten av augusti
i år.
Läkemedlet ska lindra obehag för MS-patienter
som fått problem med stelhet och muskelkramp. Det
är alltså ingen underdrog som botar MS-sjukdomen,
enligt Läkemedelsverkets utredare.
Sativex är baserat på ämnen i cannabisväxten
och de verksamma substanserna är THC och även
cannabinoiden CBD, som inte är psykoaktiv och
uppges av tillverkaren minska oönskade effekter av
rusämnet THC.
Enligt Hans Sjögren handlar det om små doser
som patienten två till sex gånger per dygn sprayar
under tungan och får ut i blodet. Man får ingen kick
av dessa små doser.
I Spanien och Storbritannien, där Sativex funnits
länge, har ingen missbrukspotential rapporterats.
Sativex är också godkänt i Kanada, Zya Zeeland
och helt nyligen också i Danmark och Tyskland.
Det är första gången som cannabis som medicin
godkänns i Sverige. Ett 50-tal patienter har redan
fått Sativex utskrivet på licens.
Källa Drugnews.se
Cannabisläkemedlet Sativex kan snart finnas på apoteken
i Sverige.
svenska narkotikapolisföreningen
51
Vad har polisen i
vårddebatten att göra?
Polisens erfarenheter av missbruk och brott kommer sällan fram i debatten om samhällets
åtgärder.
F
ormer och grunder för vård, särskilt tvångsvård, av
missbrukare har diskuterats i Sverige under 100 år.
Som ett uttryck för dåtidens allmänna nykterhetssträvanden antog Riksdagen 1913 en lag om internering av
alkoholister (i kraft 1916).
Vårddebatten har sedan dess huvudsakligen drivits
på av ideologer och vissa yrkesgrupper, under senare
årtionden främst av socialarbetare. Poliser hörs sällan
offentligen, trots att det vanligtvis blir polismyndigheterna som får göra de konfliktladdade insatserna mot
missbrukare när all förståelse och all frivillighet nått
sitt slut.
Speciella premisser
Polisen är utrustad med långtgående befogenheter för
att svara för samhällets inre skydd. Polisen kommer
därigenom att till stor del att arbeta utifrån andra
premisser än vårdsektorn. I polisens vardagserfarenhet
finns en medvetenhet om att samhällets och individens
intressen kan stå i strid med varandra, t.ex. vid ett
brott. Polisen skall i sin roll som en del av den exekutiva statsmakten ge handräckning åt socialtjänsten och
psykiatrin, när denna inte kan klara sina relationer
med klienter och patienter endast på basen av stödjande eller terapeutiska insatser. Polisens erfarenhet
utgör en skuggbild till samhällsförbättrarnas krav på
mer ”kärlek, fred och förståelse”.
I samhällsdebatten har polisen däremot inte haft
någon framträdande funktion.
Polisen har under snart 50 års mediedebatt snarare
ansetts vara anti-progressiv, t.o.m. en repressiv kraft
som hindrar människors frihet och frigörelse. Exempel
på detta är den aktuella debatten om en ”danspolis”,
när polisen kräver betalt för bevakning av kommersiella dansarrangemang, eller tidigare om en ”kulturpolis”, då narkotikapolisen ingripit mot illegal narkotikahandel vid rejvpartyn.
En annan kritikpunkt är att narkomaner skall ha
vård – inte straff. I början av den svenska narkotikadebatten publicerade Dagens Nyheter en debattartikel
med rubriken ”Rädda narkomanen från polisen”
(14 april 1965). Expressen hade en artikel i samma
anda med rubriken ”Förbjuden sjukdom: narkomani”.
Båda hävdade att missbrukarna borde lämnas över till
medicinsk behandling i stället för att hanteras inom
rättsväsendet. I själva verket har det visat sig att de
54
svenska narkotikapolisföreningen
stora arrest- och häktesavdelningarna i vårt land klarar av att med begränsade insatser från sjuksköterskor
avgifta fler missbrukare än någon medicinsk inrättning. Den brittiske fängelseläkaren Anthony Daniels
(som skriver under namnet Theodore Dalrymple) har
efter årtionden av erfarenhet av missbrukare påpekat
det vilseledande i att kalla narkomani en sjukdom. Det
gjorde att missbrukarna kunde låtsas vara sjuka och
vårdpersonalen låtsas bota dem. I stället förordade
Dalrymple en stängning av alla narkomanvårdskliniker
för att missbrukare skulle tvingas inse sitt eget ansvar.
En annan viktig skillnad mellan vårdorganen och
polisen är att vården motiveras med dess goda samhälleliga syften. Särskilt blommig har argumentationen
varit kring socialtjänstens förmåga att förebygga och
hantera missbruksproblem. När det inte fungerar blir
det polisens sak att ingripa mot missbrukarnas farliga
framfart. Till och med den amerikanske sociologen
Alfred Lindesmith, som vid mitten av 1900-talet var
den fränaste kritikern av den statliga narkotikakontrollen, skrev att det trots alla ansträngningar med
medicinsk vård (inkl. legalförskrivning) alltid skulle
finnas en ”restgrupp” av motspänstiga missbrukare
som polisen skulle behöva ägna uppmärksamhet åt.
Han förstod inte att restgruppen utgjorde det stora
problemet ute i samhället.
Nedtonade skyddsaspekter
Skyddsaspekterna i tvångsvården för missbrukare har
tonats ner sedan första alkoholistlagen 1916. Den tillkom som ett socialt progressivt alternativ till dåtidens
praxis att avvakta till dess det blev nödvändigt att
använda Strafflagens bestämmelser om misshandel,
olaga hot m.m. för att hejda en farlig alkoholist. Genom
1954 år nykterhetsvårdslag fördes behandlingsaspekterna upp i paritet med skyddsaspekterna. I vårddebatten på 1970-talet dominerade behandlingsaspekterna.
Idag diskuteras nästan bara behandlings- och motivationsaspekter. På 100 år har debatten svängt helt om.
Här skulle polisen – gärna i samarbete med läkare
och forskare – kunna lyfta fram systematiska erfarenheter som visar på att det ofta finns ett mönster av hot och
våld från missbrukare mot anhöriga långt innan den
första våldsanmälan kommer. Ökade möjligheter för
polisen att besluta om tillfälliga omhändertagande enligt
LVM (fanns till 2005) skulle skapa möjligheter att bryta
Sedan den svenska massmediedebatten om narkotikaproblem startade vid mitten av 1960-talet har artiklar med udden mot polisens arbete varit stapelvara. En av de första artiklarna skrevs av socialläkaren
John Takman och publicerades i Expressen (22 februari 1965). (CAN:s arkiv)
en sådan destruktiv utveckling innan den lett till svåra
skador och sjukdomar hos missbrukarna eller allvarliga
psykiska och sociala störningar hos anhöriga.
Unik källa
Polisen är en unik källa för rapportering av missbruksproblem. I sin stickmärkesstudie (1965 – 2006) visade
polisläkaren Nils Bejerot (död 1988) att arrestavdelningen i Stockholm fångade upp fler injektionsmissbrukare än alla andra rapporteringskällor (sjukhus,
behandlingsinstitutioner, frivilla organisationer m.fl.).
Inom två år hamnade så gott som alla kända injektionsmissbrukare i studien. Det gav Bejerot unika
möjligheter att studera sambandet mellan brott och
missbruk samt det intravenösa missbrukets utveckling
under olika kontrollperioder.
Under senare år har vi haft många exempel på att
när polisen gör en storsatsning med ingripanden under
musikfestivaler, på rejvpartyn o.s.v. uppdagas att stort
antal tidigare helt okända missbrukare. Eftersom polisen har skyldighet att rapportera sådana fall till socialtjänsten för vidare utredning blir reaktionerna ofta
sura för att socialarbetarna får extrajobb.
Polisens unika möjligheter att nå ut till okända
missbrukargrupper ligger bakom ändringen 2010 i
lagen om unga lagöverträdare, varigenom åklagare
får befogenhet att besluta om drogtest på underårig.
Statsmakterna hade lika gärna kunnat stifta en lag om
sociala indikationer för tester.
Inte ensamma
Poliser är inte ensamma om att ha djupa och tragiska
erfarenheter av missbruk. Intressant nog har att många
anhörig- och självhjälpsgrupper, som Kriminellas
Revansch I Samhället och Anhöriga Mot Droger mycket
närliggande uppfattningar om vad som är problemets
kärna och vad som bör göras. Bland de gemensamma
uppfattningarna finns bl.a. kritik mot storskaliga substitutionsprogram. På sin tid var polispsykiatern Nils
Bejerot en viktig röst för den gemensamma erfarenhet
som han och polisen i Stockholmsområdet hade samlat av missbrukare och psykiskt sjuka där samhällets
misslyckats.
Trots sina avgörande insatser är polisen marginaliserad i samhällsdebatten. Polisen har heller inget inflytande i utbildningen av socialarbetare, psykologer eller
läkare. Möjligen kan det röra sig om någon enstaka
föreläsning under en hel utbildning över flera år. En
större förståelse för polisen uppgifter och befogenheter
skulle kunna underlätta samarbetet då det gäller att
hejda missbrukarnas destruktiva utveckling – både för
egen del och för anhörigas.
Svaret på frågan i rubriken blir att polisen som
professionell grupp borde höras mer i vårddebatten.
Om polisen lämnar walk-over till andra yrkesgrupper
kommer samhället att berövas viktig erfarenhet och
kunskap om hur det verkligen ser ut bland de mest
utsatta i folkhemmet.
n
Jonas Hartelius
svenska narkotikapolisföreningen
55
När frestelsen blir för stor
Läkemedel som är narkotikaklassade eller eftertraktade på annat sätt förvaras på ett stort antal platser i
samhället. För vissa av de personer som har tillgång till
läkemedlen kan frestelsen bli för stor och därför måste
säkerheten kring handhavandet och förvaringen vara
mycket hög för att stölder och annat svinn ska minimeras. Här brister det fortfarande på många platser och
frånvaron av säkerhetsrutiner kan således utnyttjas.
Efterfrågan på missbrukspreparat är stor och nyheter
om apoteksinbrott, medicinstölder och svinn förekommer var och varannan dag som små notiser i lokalpressen runt om i landet. Här följer ett litet axplock.
Läkare försåg sig själv
med fentanyl
En läkare i Kristianstad har fått prövotid efter det
att han missbrukat sin förskrivningsrätt genom
att skriva ut Fentanyl till sig själv och anhöriga.
Han köpte sedan tillbaka plåsterna från de anhöriga. Plåsterna klipptes i bitar, som han tuggade.
Utredning om narkotikabrott pågår hos polisen/
åklagarkammaren i Kristianstad. Läkaren har på
Socialstyrelsens begäran erhållit en treårig prövotid och följs nu upp av tillsynsmyndigheten.
Ambulansförare stal morfin
En ambulansförare i Uddevalla avslöjades för ett
år sedan efter att ha stulit morfin under nästan ett
års tid.
Mannen hade möjlighet att ta morfinampuller
från förrådet där ambulansen hämtar läkemedel.
Sammanlagt stal han drygt 500 ampuller för eget
bruk.
Ambulansföraren dömdes för stöld och narkotikabrott till skyddstillsyn och 140 timmar samhällstjänst samt att fullgöra en uppgjord vårdplan
för att bli drogfri.
Enligt advokaten började mannens missbruk
sedan han fått morfinpreparat utskrivna i samband med sjukdom.
Källa: Bohuslänningen.se
Metadon stals på vårdklinik
Stora mängder narkotikaklassade läkemedel, bland
annat metadon, stals vid ett inbrott på psykiatriska
öppenvårdskliniken i Kristinehamn.
Gärningsmännen hade en natt i mitten av oktober slagit sönder ett fönster och tagit sig in i kliniken. De plockade där på sig en mängd klassade
läkemedel och för att fördröja för väktare och
polisen hade de ställt ut hinder vid infarterna till
området.
Källa: Drugnews.
Källa: Socialstyrelsen Malmö
Narkotiska tabletter stals
från äldreboenden
I småländska Tingsryd har två sjuksköterskor
stängts av från sina arbeten sedan de stulit narkotikaklassade tabletter från flera av kommunens
äldreboenden.
Tidigare i somras upptäckte personalen att
något inte stämde med inlämningen av de beroendeframkallande medicinerna. Stora mängder försvann utan dokumentation och man upptäckte
efter kontroll att det rörde sig om minst ett tusental
tabletter bara i år.
Den ena sjuksköterskan har arbetat i Tingsryds
kommun sedan 2007, men haft prövotid på sin
legitimation eftersom hon tidigare missbrukat narkotika. Sjuksköterskorna har kunnat begå sina
brott eftersom det brustit i rutinerna.
När någon person på ett kommunalt boende har
avlidit ska tabletterna lämnas in och alltid kontrollräknas. Någon sådan kontroll hade alltså inte
skett, men nu har rutinerna skärpts i kommunen
vid all hantering av narkotiska preparat.
Källa: Smålandsposten.
58
svenska narkotikapolisföreningen
Inlämnade läkemedel stals
av apoteksanställd
En anställd på ett apotek i Linköping åtalades i
september för grovt egenmäktigt förfarande sedan
hon lagt beslag på receptbelagda mediciner som
kunder lämnat in på apoteket för destruktion.
Hon åtalades också för ringa narkotikabrott eftersom polisen hittade 25 narkotikaklassade tabletter i hennes hem.
Kvinnan avslöjades i början av året då polisen
bedrev hemlig telefonavlyssning i ett helt annat
ärende. Man hörde då hur den apoteksanställda
kvinnan diskuterade läkemedel med en man och
att tabletterna skulle säljas.
Enligt åtalet har kvinnan vid tre tillfällen tagit
en okänd mängd av bland annat opiatläkemedlet
Tramadol och det muskelavslappnande medlet
Paraflex. Syftet var att lämna tabletterna till en
annan person som skulle sälja dem vidare. Först
nekade kvinnan till brott, men medgav att hon
tagit läkemedel på jobbet sedan hon lyssnat på
det inspelade samtalet. Hon förklarade att hon
ville vara snäll mot sin kontakt som hade dålig
ekonomi och att hon själv inte tjänat några pengar
på den olagliga hanteringen.
Källa: Corren.se
Pillret
Norstedts förlag
Få läkemedel har som
”lyckopiller” väckt så
starka känslor i samhällsdebatten. De är
kända under varumärken som Prozac, Fontex,
Cipramil, Zoloft, Efexor
med flera. Den medicinska beteckningen är
selektiva serotoninåterupptagningshämmare,
SSRI. Genom att balansera serotoninmängden
i synapserna i hjärnan,
förväntas pillren lindra olika stadier av depression.
Uppskattningsvis 700 000 människor tar dagligen
någon av dessa moderna antidepressiva mediciner.
Många vittnar om att de sannolikt inte varit i livet
idag om läkemedlen inte hade funnits. Andra upplever
att problemen blivit större med än utan medicinerna. I
boken berättar några av dem sin historia.
Boken ”Pillret” är skriven av DN-journalisten Ingrid
Carlberg. När den kom ut i mars 2008 möttes den av
översvallande kritik och nominerades till Augustpriset
som en av årets bästa fackböcker. Ingrid Carlberg tilldelades journalistpriset Guldspaden 2008 och året efter
fick hon Svenska Carnegie Institutets journalistpris för
att ”hon med nyfiken neutralitet, på ett djuplodande
och lågmält sätt, kritiskt och konstruktivt analyserat
ett av vår tids betydande hälsoproblem, nämligen läkemedelsterapi vid depression och ångest”.
Ingrid Carlberg presenterar bara fakta, resultat från
vetenskapliga undersökningar och hur vetenskapliga
artiklar kan hamna i skymundan om de inte bekräftar
pillrens effektivitet. Hon ger inte svaren utan lämnar åt
läsaren att begrunda och själv dra sina slutsatser.
”Pillret” är en fascinerande läsning och boken kan
varmt rekommenderas för den som vill sätta sig in i
spelet bakom läkemedelsbolagens kamp om alla miljoner och miljarder som SSRI-preparaten inbringar.
GH
Lyrica
– ett dyrbart läkemedel med stor missbrukspotential
2004 godkände Läkemedelsverket preparatet Lyrica
med den verksamma substansen pregabalin, för
behandling av perifer och central neuropatisk smärta
och som tilläggsbehandling vid fokal epilepsi.
Pregabalin är en analog till signalsubstansen GABA,
och GABA är den substans i hjärnan som påverkas av
sömnmedel och lugnande medel, dvs. bensodiazepiner.
2006 godkändes Lyrica även för indikationen generaliserat ångestsyndrom, GAD, och marknaden öppnades för en mycket stor patientgrupp, som redan
behandlades med SSRI-preparat och bensodiazepiner.
Lyrica, som säljs av läkemedelsjätten Pfizer, är ett
mycket dyrt läkemedel. Sedan preparatet blev godkänt
för diagnosen GAD, har försäljningen rusat i höjden i
Sverige, från 52 miljoner kronor till 230 miljoner kronor på bara tre år.
Lyrica har också blivit populärt bland missbrukare,
eftersom medlet har en bensodiazepinliknande effekt.
Preparatet säljs numera också på den illegala marknaden.
Förra året, 2010, diskuterade Läkemedelsverket
att narkotikaklassa Lyrica (pregabalin) efter alla rapporter om missbruk. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA hade då redan klassat Lyrica.
Läkemedelsverket har dock ännu inte fattat något
beslut om klassning och frågan ligger enligt uppgift
inte högt på dagordningen.
Lyrica är idag uppenbarligen ett av de medel som är
en del av det dolda missbruket och om Pfizer får sin
vilja igenom, kommer Lyrica att även godkännas för
behandling av fibromyalgi och omfattar då ytterligare
en stor patientgrupp.
GH
svenska narkotikapolisföreningen
59
Steroidmissbruk döljer
omfattande blandmissbruk
M
issbruk av anabola steroider (AAS) är nästan
alltid kombinerat med ett intag av en mängd
andra läkemedel och narkotika. Flera forskningsrapporter har påvisat att AAS-missbruk är ett omfattande
blandmissbruk och nu senast har det kommit fram i
en studie bland patienter på Resurscentrum för hormonmissbrukare i Göteborg. Sedan 2002 har man där
tagit emot 130 patienter som av olika anledningar sökt
hjälp för besvär från ett aktuellt eller tidigare missbruk
av AAS. 102 av de manliga patienterna ingick i studien
som genomfördes av AT-läkaren Sara Stanford.
Patienterna var mellan 17 och 53 år, de flesta 20-30
år, och de hade i regel debuterat i AAS-missbruk runt
20-årsåldern. Många sökte hjälp för testosteronbrist
(vanligt efter en AAS-kur), gynekomasti (bröst hos
män), psykiska besvär eller hjärtbesvär. Men de vanligaste orsakerna till besöket på Resurscentrum var att
helt enkelt bli undersökt efter ett flerårigt missbruk av
AAS.
AAS-missbrukare belastar sjukvården
Intaget av AAS varierar mellan olika individer, men i
medeltal hade patienterna en årskonsumtion som var
tio gånger högre i milligram räknat än den terapeutiska
dosen vid testosteronbrist.
De som tar höga doser AAS tar i regel också tillväxthormon och insulin för att ytterligare förbättra
muskeluppbyggnaden. I den gruppen tar man också
i högre grad fettförbrännande medel såsom klenbuterol, efedrin och sköldkörtelhormon, jämfört med
AAS-missbrukare med medelhög dos som i sitt blandmissbruk använder mer destruktiva droger som olika
narkotiska preparat.
Förklaringen tros vara att den förra gruppen ofta
utgörs av tävlande bodybuilders med ett mer skötsamt
leverne, jämfört med den senare gruppen som har en
mer destruktiv livsstil.
Bland patienterna som använde narkotika var amfetamin, GHB och kokain vanligast. Mer än 40 procent
av samtliga patienter hade också fått narkotikaklassade
opiatläkemedel utskrivna under de senaste fyra och ett
halvt åren, och fler än 25 procent hade fått lugnande
medel och sömnmedel, bensodiazepiner.
Nära hälften av patienterna hade också fått antidepressiva läkemedel ordinerade under perioden, vilket
tyder på att depressiva besvär är vanliga bland AASmissbrukare.
Närmare 50 procent av patienterna hade också
legat på sjukhus minst en gång de senaste tio åren med
huvuddiagnosen Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser.
En annan uppseendeväckande upptäckt i studien var
att dödligheten bland patienterna var tio gånger högre
än bland normalbefolkningen i åldersgruppen. Sju av
patienterna hade avlidit under den tioårsperiod studien
omfattade, medan det förväntade antalet dödsfall var
0,72 rent statistiskt.
Medelåldern för de avlidna patienterna var 28,9 år.
Dödsorsaken var hjärtsjukdom (2), överdos av heroin
(2), förgiftning med andra droger och/eller läkemedel
(2) och okänt (1).
En förklaring till den nära tiofaldigt förhöjda dödligheten bland AAS-patienterna kan vara att de oftast
inte är villiga att ge upp sitt destruktiva missbruk.
Erbjudande om remiss till beroendeklinik eller att
komma på återbesök till Resurscentrum lockade inte,
trots påvisade skadliga effekter av blandmissbruket. På
denna punkt skiljer sig AAS-missbrukare från narkotika- och läkemedelsmissbrukare som oftare vill komma
ur sitt missbruk när besvären blir påtagliga.
n
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen
63