Samverkan över olika skolformer och skolår i ett matematikdidaktiskt

Lärakademin i område Klågerup, Svedala kommun:
Samverkan över olika skolformer och skolår i ett matematikdidaktiskt
lärandeperspektiv
Annika Palmgren (förskolelärare) och Pesach Laksman (lärare skolår 7–9) påbörjade ett
samarbete hösten 2000. Det samarbetet gav mersmak, och Annika Palmgren startade en
Lärakademi i matematik i område Klågerup i Svedala kommun. Arbetet skulle ske utifrån ett
”röda tråden perspektiv”. Skolledare, lärare, forskare, lärarutbildare och föräldrar
tillsammans skulle utveckla matematikundervisningen utifrån aktuell forskning kring
matematikdidaktik. Här berättar Annika om hur arbetet med Lärakademin började, vart de
står idag och hur de tänker inför framtiden.
Under år 2000 påbörjade jag som förskolelärare, ett samarbete med Pesach Laksman som är
ämneslärare i matematik och kemi i skolår 7–9. Vi ville se hur en samverkan mellan olika skolformer
och skolår kunde utveckla matematiken. Barn i förskola och elever i skolår 7–9 besökte varandra i
sina olika lärmiljöer där de arbetade tillsammans i matematik.
Pesach kom också regelbundet till förskolan för att ge mig kunskap om matematikämnet och
pedagogisk handledning. Han arbetade också ibland direkt med barnen i förskolan, och lyfte fram
den informella matematiken i deras lek och aktivitet, exempelvis vid lek med Play-Doh lera, med
musik och rytmik, samt i konst och skapande. I förskolans experimentarium undersöktes småkryp
som klassificerades och ritades av. Barnen i förskolan fick hela tiden möta olika matematiska
begrepp i sitt utforskande.
Eleverna i skolår 7–9 utvecklade sitt ledarskap i klassrummet,
när exempelvis förskolans barn diskuterade sina erfarenheter
och kunskaper i geometriska former med hjälp av
arbetsmaterial som logiska block och former inom- och
utomhus. Eleverna i de senare skolåren beräknade tal i
bråkform och omförvandlade recept.
De förskolebarn som var intresserade fick sen vara med i
diskussionen med tal i bråkform, och baka tårtor efter de nya
recepten.
Elever i skolår 9 och förskolebarn utforskar
tillsammans geometriska former.
Min förskollärarkompetens kunde stödja Pesachs elever som upplevde matematiken svår och
obegriplig. Detta genomfördes genom att jag hade lärande-samtal med eleverna om matematik ur
ett livs- och kunskaps perspektiv.
Stimulerade av vår gemensamma samverkan mellan olika skolformer och skolår i matematik ansökte
jag om att få bedriva skolutveckling nationellt, i en form av en Lärakademi, där
Skolverket/Myndigheten för skolutveckling och Lärarförbundet ingick som uppdragsgivare.
Fördjupningstext till projektet På tal om matte, december 2004
1
Röda tråden
År 2003 fick jag så förmånen och förtroendet att starta en Lärakademi i matematik i område
Klågerup, utifrån ett ”röda tråden perspektiv”. Där skulle skolledare, lärare, forskare, lärarutbildare
och föräldrar tillsammans utifrån sina olika kompetenser utveckla och förbättra matematiken utifrån
aktuell forskning i matematikdidaktik.
Område Klågerup innefattas av Mumindalens förskola med sina sex förskoleavdelningar; 3 yngre
barns- (1–3 år) och 3 äldre barns- (4–5år) avdelningar, samt en tillhörande familjedaghemsgrupp.
Till område Klågerup hör också en F–9 grundskola; Klågerupskolan.
Under den första delen av år 2003 bestod Lärakademins ledamöter av Eva Lindfors och Anette
Barr (förskollärare), Lena Christén och Anders Stenström (grundskollärare), Pesach Laksman
(universitetsadjunkt i matematik), Birgitta Lansheim (doktorand i pedagogik med inriktning mot
specialpedagogik), Christina Johansson (rektor) och jag själv, Annika Palmgren
(Lärakademiföreståndare/Projektledare). Under åren har sedan lärakademin utökats med flera
grundskollärare, gymnasielärare, fritidspedagoger och lärarutbildare samt doktorander och forskare.
Ulla Öberg och Pesach Laksman arbetar för att
stödja och inspirera lärare med ett lärakativt
arbetssätt genom att stödja en utveckling där
läroboken inte styr undervisningen. Språk och
kommunikation, problemlösning och laborativa
arbetsmaterial är här redskap för att lära och
utforska matematik där frågorna hur, vad och
varför är centrala.
Elever i skolår 9
utvecklar sitt ledarskap och ställer
problemlösande
frågor till förskolebarnen, som tränar
antalsbegrepp och
lär sig skatta antal.
Under 2003 var målet att inventera den aktuella skolkulturen i Klågerup och se vilka kompetenser i
matematik som ledamöter i Lärakademin och övrig pedagogisk personal hade i det aktuella läget.
Utifrån denna inventering startades en kompetenshöjning bland oss alla som deltog. Till detta tog vi
hjälp av universitetsadjunkt i matematik, Karl-Åke Kronqvist från lärarutbildningen på Malmö
Högskola. Han förde pedagogiska diskussioner utifrån det läraraktiva arbetsättet inom
matematikdidaktiken. Vi diskuterade också hur vi kunde samverka i ett 1–16 årsperspektiv.
Från högskolan i Kristianstads lärarutbildning deltar Ingemar Holgersson, Olle Eskilsson och Sune
Jonasson, som under år 2005 kommer att arbeta fram en forskargrupp tillsammans med bl.a. Lunds
Tekniska Högskola och Malmö Högskola. De skall undersöka hur lärare och elever lär och forskar
tillsammans i matematik utifrån ett didaktiskt pedagogiskt förhållningssätt.
Under 2005 kommer Gerd Brandell och Jonas Månsson, forskare i matematik vid Lunds tekniksa
högskola att inleda ett samarbete med lärare i de senare skolåren i grundskolan samt gymnasium.
Med det hoppas man få fler flickor/kvinnor och pojkar/män intresserade av att söka utbildningar
inom området teknik, matematik och naturvetenskap.
Fördjupningstext till projektet På tal om matte, december 2004
2
Lärakademins arbetssätt och mål
I Lärakademin har den pedagogiska diskussionen en central och betydande roll i
förbättringsarbetet. Egna och gemensamma studier av pedagogisk litteratur och forskningsfrågor
diskuteras. Där skall ledamöterna få utveckla en gemensam kunskapssyn på matematikämnet, men
också få inspiration att söka ny kunskap inom matematikområdet. Lärarutbildare och forskare
stödjer diskussionen och lyfter fram aktuell teori och forskning som anknyter till det redovisade
arbetet.
Min roll som lärakademiföreståndare är att ha huvudansvaret för ledamöterna som ingår i
Lärakademin samt dokumentera skolutvecklingsprocessen. Jag skall också söka kontakter med det
omgivande samhället; statliga och kommunala myndigheter samt olika organisationer inom skola
och samhälle. Mina uppdragsgivare Myndigheten för skolutveckling och Lärarförbundet inom det
nationella skolutvecklingsprojektet ”de 44 Lärakademierna ” har bekostat min lön med 20% under
åren 2002–2004. Område Klågerup har under projektets gång också anslagit med egna
ekonomiska medel för att bedriva skolutveckling i matematik utifrån Lärakademin som
skolutvecklingsmodell.
Lärakademins ledamöter har möte en gång per månad i tre timmar för att tillsammans diskutera, lära
och utveckla matematik med ett läraraktivt arbetssätt. Vi träffas som hel grupp vid mötestillfällena,
men vid behov och beroende på vilka problemställningar som behandlas delar vi upp oss i mindre
grupper. En gång per termin har Lärakademin en heldagskonferens för egen kompetensutveckling.
De mål som vi i Lärakademin har ställt upp utgår från vad målen och strävansmålen säger i våra
styrdokument. Vi skall utveckla samverkan över olika skolformer och skolår i ett matematiskt
lärande-perspektiv genom att bl a
• utveckla en handlingsplan för övergångarna mellan olika skolformer och skolår.
• utveckla elevers matematiska tänkande med elevaktivt arbetssätt.
• utveckla läraren att vara handledare och reflekterande praktiker
• verka för att föräldrar ska få ett medinflytande och kunskap i sina barns lärande och forskande i
matematik
• skapa nätverk lokalt, nationellt och internationellt för skolutveckling i matematik.
• via modern teknik förmedla skolutveckling i matematik.
För att uppnå målen arbetar vi bl.a. utifrån dessa matematikdidaktiska principer :
Från:
”räkna”
så här det
traditionella läroböcker
färdiga procedurer
”slutna uppgifter”
läraransvar
förmedlande
resultat
Till:
undersöka och förstå
lyssna, fråga, diskutera
fler källor
lösa problem
”öppna uppgifter”
elevansvar
undersökande
process
Fördjupningstext till projektet På tal om matte, december 2004
3
Föräldramedverkan
I ett förbättringsarbete i förskola och skola är det av vikt att även föräldrar får inflytande i hur, vad
och varför en skolutveckling sker. Föräldrars inställning är av stor betydelse för elevers lärande i
matematik, och om de ger en positiv attityd och stöd till lärandet och forskningen i matematik till
sina barn, kan en förbättring och skolutveckling ske. Föräldrar får tillexempel information om, och
exempel på hur lärandet och forskandet i matematik sker idag utifrån aktuell forskning. De får också
veta hur olika arbetssätt och arbetsformer fungerar på mattetimmarna, och information om
kursplaner och styrdokument i matematik – och hur dessa tolkas. Det är också viktigt att som
förälder få diskutera vad matematik är, och vilken matematik som behövs idag och imorgon. Denna
dialog sker bl.a. vid föräldramöte och utvecklingssamtal.
För att skapa goda förutsättningar för skolutveckling krävs också stöd hos skolledning.
I Lärakademin Klågerup har skolledning en självklar ledamotsplats. Lärakademin får på så sätt en
starkare genomslagskraft och tyngd, samt också förståelse och kvalité i lärares och elevers
kunskaps- och yrkesutveckling.
Skolutvecklingsfrågor
Utöver läsning av matematiklitteratur och matematikdidaktik, arbetar vi också med skolutveckling
utefter Ulf Blossing, Karlstad Universitet doktorsavhandling, ”Praktiserad skolförbättring”. Där
beskriver Blossing bl a att en skolas förbättringsarbete sker i ett antal faser, och måste få ta tid –
ungefär fem år tar det innan man kan se verkan och resultat av ett förbättringsarbete. När man
arbetar med skolutveckling gäller därför att ha långsiktig planering, tålamod och se skolutveckling
utifrån ett processinriktat arbetssätt.
Reflektioner
Här är några ledamöters reflektioner av sitt deltagande i Lärakademin:
Grundskollärare i skolår 4–5:
– Efter att varit med i Lärakademin, har jag förändrat min egen syn på matematikämnet och elevers
tänkande. Inlärningsmetoder måste varieras och förändras, och jag ställer oftare frågor i mitt möte
med elever nu: ”Vad beror det på att vissa barn har svårt att förstå t.ex. begrepp och räknesätt?
Vilket konkret pedagogiskt material skall jag använda till just denna elev? Hur tänker du? ”
Grundskollärare skolår 6–9:
– Jag har blivit bättre på att reflektera över min läraroll och har närmat mig ett arbetssätt som
erbjuder fler ”lärstilar” och olika moment. Sammanfattningsvis vill jag nog säga att min undervisning
är mer varierad. Fortfarande finns den ”traditionella matematikundervisningen” (som jag inte vill
släppa, utan som jag fortfarande tror på) men praktiska, reflekterande kommunikativa bitar har
utökats. En insikt om att göra matematiken lockande för eleverna (för bättre resultat) har alltid
funnits, men är mer påtaglig nu.
Rektor och huvudansvarig för skolutveckling för förskola och grundskola:
– Min kunskap har ökat om hur skolutveckling och hur projekt bedrivs. Metoder för att följa upp
processer har ökat hos mig som skolledare, där förarbetet och förutsättningar är viktiga moment för
Fördjupningstext till projektet På tal om matte, december 2004
4
att få en hållbar skolutveckling med kvalité och förankring. Allmänt har tankar kring lust- och
lärandekompetens i matematik och naturvetenskap fått en mer problembaserad utformning.
Förskollärare i förskola 1–5 år:
– Min egen utveckling i synen på lärandet i
matematik i vardagen har ökat i mitt uppdrag som
förskollärare och ledamot i Lärakademin.
Att som förskollärare i min vardag kunna arbeta
pedagogiskt varierat bidrar till att man ser mening
och glädje i sin yrkesprofession. Samt att få bidra till
det livslånga lärandet genom att göra förskolebarn
redan i förskolan nyfikna , känna glädje och prova
för att lära och utforska matematik. Genom att vara
delaktig som ledamot har jag så pass mycket
kunskap och erfarenhet att jag idag kan inspirera
och delge till andra kolleger om mitt egna lärande i
matematik.
Förskolebarn
arbetar med
egentillverkade
antalscirklar och
problemlösning
samt ett
gemensamt
lärande i
antalsuppfattning
och storlek.
Grundskollärare i skolår 3:
– I nuläget tittar och tänker jag på kunskapsmålen i matematik. Jag talar matematik, där jag tränar
elever att diskutera problem och olika lösningar. Talar matematik med hela gruppen – lyfter fram
olika sätt att tänka. Det är svårare men roligare nu som lärare.
”Den främsta vinsten med vårt arbete i lärakademin är nog att vi fått en gemensam medvetenhet
och kunskap i matematik. Detta ha gjort att allt flera i lärakademin tar del av varandras kunskaper
och pedagogiska erfarenheter. Många har fått ett större intresse för vad aktuell forskning inom
matematik säger, och skolutveckling som kunskapsområde har blivit mer tydligt för ledamöterna i
Lärakademin.”
Annika Palmgren,
Lärakademiföreståndare/projektledare.
Tfn: 040–46 61 45; 040–55 75 80; 040–55 75 81; 0708–170635
E-post: [email protected]
Läs mer om Lärakademin i Klågerup, eller andra lärakademier:
Klågerupskolans hemsida: www.klagerupskolan.nu
www.skolutveckling.se sök sedan på kompetensutveckling och sen Lärakademier.
www.lararforbundet.se
Litteratur och länkar som vi i Lärakademin i Klågerup haft nytta av:
Räkna med barn, Kronqvist & Malmer, 1993, Ekelunds förlag AB, Solna.
Matematik på väg – i förskola och skola, Kronqvist, K-Å. (12/2003).
Baskunnande i matematik, Myndigheten för skolutveckling, 2003.
Lusten att lära – med fokus på matematik, Skolverket, 2003.
Familjematematik – hemmet och skolan i samverkan, NCM.
Skolkultur- nyckeln till skolans utveckling, Berg, G, 2001.
Fördjupningstext till projektet På tal om matte, december 2004
5
Praktiserad skolförbättring, Blossing, U, (2000:3), Karlstad Universitet.
Mot en utvidgad lärarroll, Groth, E. (2002;2), Högskolan Dalarna.
Problembaserad skolutveckling och den lärande organisationen, Scherp, H-Å, Karlstad universitet.
Aktionslärande – Forskande partnerskap i skolan, Tiller, T, 2002.
www.namnaren.ncm.gu.se
www.smal-matte.com
www.icme-10.dk
www.skoldagarna.se
www.programkontoret.se
Fördjupningstext till projektet På tal om matte, december 2004
6