biten flyger ut. Man fattar ett grepp bakifrån runt bröstkorgens nedre del och trycker
till mycket kraftigt (Heimlich manöver). Hjälper inte det kan det vara nödvändigt att
försöka få tag i den främmande kroppen med fingret och dra ut den.
9
När ett barn sätter i vrångstrupen
På ett barn under året kan man med ena handen ta ett tag runt barnets fötter och hålla
det upp-och-ned samtidigt som man dunkar med andra handen mot ryggen. Man kan
också lägga barnet på mage längs underarmen så att barnets huvud kommer lägre än
dess bröst. Med ena handen stöder man barnets huvud medan man med andra
handflatan ger 5 ganska snärtiga slag i ryggen mellan skulderbladen.
Några viktiga tips
Tala aldrig när du äter.
Håll god munhygien.
Sitt upp med lätt framåtlutat huvud.
Förtjocka vätska om vätskeintag orsakar felsväljning eller pröva kolsyrade
drycker.
Andas in djupt och håll andan innan du sväljer.
Jäkta inte, tugga ordentligt.
Undvik sura saker som lättare orsakar felsväljning och retar luftvägarna.
beställa broschyrer genom att ta kontakt med förbundets kanslist
på tfn 08-651 50 20 eller e-post [email protected]
gå in på förbundets hemsida: http://www.dysfagi.se
Svenska Dysfagiförbundet ger också ut medlemstidningen Dysfaginytt
för patienter med ät- och sväljsvårigheter.
Som medlem får du den 4 ggr/år.
Medlemsavgift 175 kr inbetalas till Dysfagiföreningen, pg 6213129-7.
Broschyren är bekostad med projektmedel ur Allmänna Arvsfonden
Text: Lita Tibbling-Grahn. Layout: DikaCoop 2004
Vill du veta mer om Svenska Dysfagiförbundet kan du:
Att sätta i vrångstrupen
Svenska Dysfagiförbundet
Att svälja fel och sätta i vrångstrupen är i regel en mycket obehaglig upplevelse
som ger kvävningskänsla, panik och ångest. De flesta människor har säkert
upplevt detta någon gång i sitt liv, till exempel om man ätit och pratat samtidigt.
Men om felsväljningen är vanligt förekommande och orsakar lunginflammation,
kronisk hosta, heshet och till och med astma, då vill man ha reda på orsaken och få
hjälp.
När vägarna korsas
Det finns många orsaker till att mat, saliv eller vätska hamnar i vrångstrupen, det
vill säga i nedre luftvägarna i stället för i matstrupen. Detta brukar kallas
aspiration. Tyvärr är vi ju skapade så, att när man inte sväljer, så korsar sig vägarna
till luftstrupen och matstrupen i svalget. Detta medför att vi kan aspirera, dvs. dra
ned mat, saliv eller vätska i luftstrupen, utan att vi har svalt, eller just när vi sväljer,
eller till och med efter det att sväljningen avslutats.
Bilden visar schematiskt hur
en normal sväljning går till.
När något skall transporteras från munnen till
matstrupen måste luftstrupen stängas till av
struplocket som fälls bakåt över ingången.
Förutsättningen för tillstängningen är att man har
svalt. Om ingen sväljning äger rum hos en patient
som har fått nedsatt rörlighet i tungan eller som
inte kan utlösa sväljreflexen kommer speciellt
vätska lätt att kunna rinna ner i svalget och vidare
till den öppna luftvägen. Detta är ett vanligt
problem hos dem som drabbats av stroke.
Om svalgmuskulaturen blivit försvagad, drabbats av förlamning eller av annan
orsak inte kan stänga till luftstrupen vid sväljningen finns det risk för aspiration i
samband med sväljningen. Stroke och olika hjärnskador är kanske de vanligaste
orsakerna. Lindrigare besvär ses ofta hos dem
som har ett nedsatt allmäntillstånd och generell
muskelsvaghet.
Om övre matstrupsmunnen inte öppnas
ordentligt i samband med sväljningen kan en del
av tuggan stanna kvar i sidopåsarna (se bild).
När sväljningen avslutats öppnas förbindelsen
till luftvägarna och det som ligger i sidopåsarna
kan då rinna över i luftstrupen. Man aspirerar
direkt efter sväljningen. Denna form av
En schematisk beskrivning
aspiration är ganska vanlig hos patienter med
av sidopåsarna i svalget
mellangärdesbråck och kan orsaka kronisk
och risken för aspiration
efter avslutad sväljning
hosta, heshet och astma. Aspiration efter sväljning är också vanligt hos
strokepatienter, hos personer som fått hjärnskador m.m.
Vad kan man göra för att minska risken för felsväljning och aspiration
När man sätter i vrångstrupen utan att man har svalt och anledningen är en
försvagad tungmuskulatur bör man helt undvika drycker och lättflytande föda.
Den vätska, som kroppen behöver (för vuxna ca 30 ml/kg kroppsvikt och dygn)
måste förtjockas med t. ex. gelatin, Thick&Easy eller ThickenUp som kan köpas
på apotek. Man bör äta mat eller frukter med högt vätskeinnehåll. Om orsaken
beror på svårigheter att utlösa sväljningen kan en logoped lära ut hur
sväljningsreflexen kan stimuleras.
Beror felsväljningen på försvagad muskulatur i nedre svalget bör man sitta med
huvudet lätt framåtlutat vilket gör att luftstrupen förskjuts något framåt till under
underkäken. Luftstrupen blir då delvis skyddad när maten passerar. Vad som är
allra viktigast är att man låter maten tysta mun. Luras man att säga något så
öppnar sig naturligtvis luftvägen och olyckan kan lätt vara framme. Det är också
bra om man kan koncentrera sig på att andas in djupt och hålla andan innan man
sväljer. Efter avslutad sväljning andas man så ut eller hostar lätt varför mat som
ligger kvar vid ingången kastas undan.
Den som sväljer fel och har luftvägsbesvär och där man kan konstatera att det
föreligger ett mellangärdesbråck bör bedömas av kirurg för operation av bråcket.
Hur stor är risken för lunginflammation om man sväljer fel
Om man har magrat och har nedsatt allmäntillstånd är risken för
lunginflammation större än om man i övrigt är frisk. Den som har dåliga
hostreflexer löper också större risk för komplikationer. En person som sväljer fel
vid i stort sett varje måltid skall lägga stor vikt vid en god munhygien och
rengöra tänder och munhåla både före och efter måltid. Om matrester blir
liggande kvar i munnen eller runt tandhalsarna förökar sig förruttnelsebakterier
snabbt. Om dessa bakterier sväljs ned med maten och hamnar i nedre luftvägarna
är risken stor för infektion.
Hur stor är risken att man kan kvävas
Den är minimal och det händer ytterst sällan. Hos en person med starka
hostreflexer och känsliga stämband kan felsväljningen orsaka en kramp i
stämbanden som sluter sig och inte släpper igenom någon luft. Det är då man
grips av panik och kippar efter andan. Som en klen tröst kan sägas att i de
sällsynta fall då stämbandskrampen består tills man förlorar medvetandet släpper
krampen när man svimmar. En helt annan sak är om en i övrigt frisk person råkar
sätta något stort i halsen, t ex en apelsinklyfta eller en köttbit som blir som en
propp i struphuvudet. Då finns en uppenbar kvävningsrisk. Den som finns i
närheten skall då försöka pressa luft ur den nödställdes lungor så att den fastnade
